Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: 2019
Oct 10, 2019

Många vill locka duktiga medarbetare med löften om en härlig företagskultur. Men hur gör man och vad finns bortom värdeord och floskler?

Roller inom HR får allt oftare tillägget "people & culture". Många strävar efter en starkare företagskultur, inte minst för att attrahera talanger. Men också för att det kan hjälpa oss att fokusera och samarbeta bättre.

Redan på 1980-talet gjorde SAS-chefen Jan Carlzon succé med - på den tiden - nytänkande idéer om att se människorna i företaget, riva hierarkier och fokusera på mötet med kunderna. Många kämpar fortfarande med att få till samma saker och det verkar inte vara så lätt alla gånger.

Värdeord - har de något värde?
Att företag vill jobba med sina värderingar är i grunden något bra och kanske något vi borde göra mer och oftare. Men allt för ofta stannar arbetet vid att välja ut några värdeord som ska säga något om kulturen och hjälpa till att forma den.

Ord är trots allt bara ord. Det är inte alltid tydligt vad de där orden betyder i praktiken och i vardagen. Och om man inte kan säga emot värdeorden, har de verkligen någon betydelse då? Vem kan till exempel säga att nej, ansvarstagande och omtanke är inget jag vill jobba med?

Det börjar med beteenden
I slutänden är det våra beteenden som utgör vår kultur, hur vi är mot varandra och vilken social miljö det bygger. För en kultur har vi, antingen vi pratar om den eller inte. Eller som någon klok människa sa: en kultur har man inte, den gör man.

Stress, kortsiktighet, otydlighet och intern tävlan föder en sorts kultur, där det blir svårt att se och uppmärksamma varandra och där både samarbete och fokus blir lidande. Arbetsmiljöforskningen talar sitt tydliga språk och visar på faktorer som psykologisk trygghet.

Några viktiga beståndsdelar i en stark företagskultur är:

1. Tillhörighet och trygghet
När vi känner att vi hör till, hör ihop och behöver varandra slipper vi lägga tid på att fundera på vad andra egentligen tycker om oss, vem som är vän eller fiende. Det frigör en massa kraft som vi istället kan lägga på det vi egentligen är på jobbet för att göra.

2. Sårbarhet
Med tillhörighet och trygghet på plats kan vi lära oss tillsammans, dela både med- och motgång och i förlängningen göra riktigt bra saker för oss själva och våra kunder.

3. Syfte
En stark gemensam berättelse som sätter fingret på vad vi strävar efter och vad arbetet ska leda till, skapar delade mål och värderingar.

Om de här beståndsdelarna är på plats spelar det ingen roll om man har värdeord eller inte.

Möten - en kulturmätare
Möten är starka kulturbärare som visar i praktiken om de värderingar vi vill ha faktiskt finns på plats. Stäm av i de möten du har om det här gäller eller inte:

  • Många får komma till tals
  • Alla blir sedda och hörda
  • Deltagarna är nyfikna på vad de andra tycker och tänker

Där har du en första viktig indikation på om ni tillhörighet och trygghet på plats. Om inte: grattis. Då finns det något att förbättra!

Vår samarbetspartner Twitch Health har hämtat rön från forskningen om vad som skapar framgångsrika hälsosatsningar. I det här inlägget listar de sju framgångsfaktorer. I korthet: satsa brett och inkluderande och lägg tid på att skapa delaktighet. Överlag är det mer effektivt med insatser som innehåller flera komponenter än att bara göra en och samma aktivitet eller insats.

Vår samarbetspartner Firstbeat vill att vi månar om vår återhämtning. De pekar på forskning som visar på flera fördelar med en välmående personal. Bland annat bättre stresstålighet, produktivitet, effektivitet och uthållighet. Här är några enkla, konkreta knep som hjälper:

  • Kom ihåg pauserna under arbetsdagen
  • Ta promenadmöten utomhus
  • Motionera med kollegorna
  • Möjlighet till distansarbete
  • Flexibel arbetstid (om möjligt).
  • Planera arbetsdagen. Lägg gärna krävande uppgifter på morgonen.
Oct 3, 2019

Har du både en proppfull kalender och dåligt samvete för allt du inte hinner med? Här får du några tips om vad du kan göra.

Det kan finnas många anledningar till att vi svarar "det är mycket nu" på frågan om hur vi har det. Ibland kan det krävas stora förändringar för att lösa problemen och vi rår inte alltid på alla orsaker. Men för många av oss kan det hjälpa att bara stanna upp, tänka till och göra rätt saker. I bästa fall gör det att vi får det viktigaste (sällan allt) gjort, att vi mår bättre och dessutom att vi känner att livet går i rätt riktning.

1. Inventera och ta hand om din tid

En orsak till att det känns för mycket är förstås att det är precis så. Och kanske av fel anledningar eller för att saker har fått fel proportioner.

Ett sätt att få en bättre relation till tiden och se till att du lägger en större del av den på det som är viktigt för just dig är att inventera vad du lägger tid på idag.

  • Vad är viktigast för dig? Privat? På jobbet?
  • Om du tittar på din kalender, syns de sakerna där?
  • Vad kan du förändra om de inte har tillräckligt med utrymme?

Eftersom vi aldrig kommer att hinna med allt vi vill är planering och prioritering avgörande för att hinna med rätt saker. Lättare sagt än gjort kanske, men det finns inget alternativ.

2. Minska belastningen av det du gör

Ett annat sätt att öka energin och minska känslan av att livet bara flyger förbi, är att lägga lite tid och kraft på att ta hand om vår egen arbetsmiljö. Både den inre och den yttre.

  • Stanna upp och tänk till på varför du gör det du gör.
  • Ta hand om arbetsmiljön så att den stöttar ditt fokus. Vad behöver du för att koncentrera dig? En lugn miljö, avstängda telefoner och mail kanske?
  • Tajma det du gör rätt. Ta tag i det som känns tufft och jobbigt tidigt på morgonen när energin är högre. Hitta synergier: boka promenadmöten eller motionera/promenera medan du tar ett telefonsamtal.

3. Öka återhämtningen

Den allra bästa återhämtningen får vi när vi sover. Men planera också in mikropauser i din vardag. Vi är inte effektiva när vi stirrar in i en skärm flera timmar i sträck.

  • Skapa rutiner för vad du gör timmarna innan sänggåendet. Kan du försöka sova ungefär samma tider varje natt - eller åtminstone så ofta som möjligt?
  • Hitta ett sätt att släppa jobbet när du är ledig så att du kopplar av ordentligt. Även den som älskar sitt jobb mer än det mesta behöver förstå att vi blir smartare och håller längre om vi kopplar bort jobbet med jämna mellanrum.
  • Små pauser i vardagen gör susen. Häng med människor, småsnacka med kollegor, rör på dig. Att hjälpa andra minskar stress och gör att vi använder hjärnan bättre.

Vi har tidigare berört ämnena i avsnitt 6, Så vill hjärnan jobba med föreläsare och pedagog Anna Tebelius Bodin och i avsnitt 111, Hjärnan, skärmen och distraktioner med hjärnforskaren Sissela Nutley.

Vår samarbetspartner Wellbefy ställer sig frågan om vad som händer efter medarbetarundersökningen, hur många organisationer väljer att faktiskt förändra något?

Idag är det enklare än någonsin att ta tempen på arbetsplatsen. Att göra engagemangsmätningar har mer eller mindre blivit ett måste för många större bolag, men varför gör vi dessa undersökningar? Många gånger är ambitionerna höga, och när resultaten kommer in är många ledare duktiga på att utvärdera och reflektera över svaren som kommit fram, men hur många tar det ett steg längre? Det är trots allt det steget som betyder något. När det faktiskt sker en förändring. När vi tar ett dåligt resultat och ser vad det finns för potentiella åtgärdsförslag. Vågar testa något nytt, vågar bryta strukturer som inte längre fungerar.

Wellbefy erbjuder ett holistiskt verktyg för att ta temperaturen på flera faktorer i arbetsmiljön. Deras hälsoanalysverktyg är inte bara en medarbetarbetarundersökning som ger svar och och insikter om psykosocial och fysisk hälsa och faktorer som engagemang, ledarskap, tillit och personlig utveckling. Du får även åtgärdsförslag beroende på vilka nyckeltal det gäller.

Sep 26, 2019

Att vara konsult eller frilansande giggare kan vara påfrestande. Hållbarhet och kärlek är lösningen när årets mäktigaste kvinnliga entreprenör Pernilla Ramslöv från Nox Consulting får bestämma.

Pernilla Ramslöv fick tidigare i år utmärkelsen näringslivets mäktigaste kvinnliga entreprenör av Veckans Affärer. Hon är grundare av och vd för konsultnätverket Nox Consulting Pernilla Ramslöv grundade Nox 2010 och i dagsläget Man är för egenföretagare det en traditionell konsultorganisation är med allt de värde de kan bidra med med kollegor och kompetensförsörjning och stöd. Men samtidigt ingen leveransproblematik eftersom de har ett stort o starkt nätverk.

Nox har 11 anställda och sysselsätter 200 konsulter men har ett nätverk på 1600 egenföretagare och en ännu större leveranskapacitet på 5000 personer.

Det Pernilla och hennes kollegor såg var att fler blev egenföretagare. Med Nox ville de skapa ett nätverk där människor kunde fortsätta ha egenföretagarens friheter och samtidigt fick ett sammanhang, kollegor och stöd med sånt som försäljning, marknadsföring och vidareutbildning. Hon kallar det för Stockholms starkaste IT-community.

För att få verksamheten hållbar bygger Nox på tre perspektiv: en hållbar affär, en hållbar konsult och en hållbar värld.

En hållbar affär
Man behöver ha en tjänst eller produkt som någon vill köpa. Det låter kanske självklart men många missar att tänka igenom det här steget tillräckligt, säger Pernilla.

Hållbara medarbetare
Medarbetares hållbarhet är helt avgörande. När de håller över tid och kan vara sina bästa yrkesjag levererar de också det bästa för sina kunder. Pernilla tror på att låta var och en bygga på sina styrkor. Det handlar också om att stötta dem i att våga utvecklas och om hälsa och balans.

En hållbar värld
De flesta vill känna att de bidrar till ett högre syfte. Pernilla pratar om Greta Thunberg-generationen: meningsfullhet i jobbet blir allt viktigare framför allt bland yngre och många väljer bort branscher som spelbranschen. Här bidrar Nox på flera sätt, från att löpande bidra till att bygga en by i Afrika tillsammans med organisationen Hand in Hand till att de har skrivit boken "Fixa gigget: 100 tips som får dig att lyckas inom gigekonomin".

Nox vill ta sin del av ansvaret för att skapa förutsättning för återhämtning och för att konsulter ska kunna hålla över tid. Enligt Pernilla blir även kunderna, de som köper avtalen, mer medvetna eftersom insikterna ökar i samhället i stort. På Nox kan de till exempel ta en styrande roll i hur man bemannar på uppdrag och se till att skapa avtal som är på 40 timmar i veckan för att undvika ständig övertid. Ibland kan det vara svårt som ensam konsult att säga stopp och då kan organisationen bakom vara ett stöd.

Automatiserade rutiner gör tid för riktiga möten
De strävar efter att automatisera så mycket rutinärenden som möjligt så att de kan lägga mer tid på fysiska möten som frukostar, after work och kompetensutveckling. Nox egna anställda medarbetare jobbar också ofta ute hos kunder för att vara nära sina konsulter fysiskt.

Fri arbetstid och semester
Pernilla berättar att för de 11 anställda medarbetarna finns förstås allt "det vanliga" inom hälsa och friskvård och de jobbar också mycket med sina värderingar. Dessutom sticker de ut med helt fri arbetstid och fri semester. Den här friheten är viktig för att må bra. Eftersom man är ganska få märker man om någon jobbar för mycket, man pratar om det! Som ledare är det viktigt att man sätter tonen för att lead by example - går hem, tar ledigt. Då blir det accepterat och då sprider det sig.

Konsultköp handlar fortfarande om timmar
De flesta som köper konsulttid i nätverket vill fortfarande köpa i termer av timmar och ha konsulten på plats, så där har inte tidrapporteringen försvunnit ännu. Men vi börjar se på arbete på ett nytt sätt i samhället, tycker Pernilla. Hon skulle själv gärna sälja mer uppdrag utifrån resultat istället för timmar och med frihet för konsulten att jobba där hon eller han presterar som bäst - antingen det är på ett kontor eller på en skärgårdsö.

Kultur genom kommunikation
Nox har en stark kultur. Hur skapar man det när en stor del av medarbetarstyrkan finns geografiskt utspridda? Det handlar mycket om hur man kommunicerar, säger Pernilla, och förstås vad man gör. Att man lever den kultur man påstår att man har. Att människor känner sig sedda och att den genuina omtanken märks, både för konsulten och deras kund.

"Det växer bra i bajs"
Hon har ett tydligt exempel på hur man skapar kultur med hur man kommunicerar. När det uppstår problem och konflikter brukar de säga att "det växer bra i bajs".

Vad de menar är att ett misstag eller en konflikt som hanteras rätt kan vändas till något riktigt bra. Som när man gödslar i jordbruket helt enkelt. För ibland blir det inte som man tänkt sig, men om man ser misstagen som erfarenheter bygger man tillsammans sätt att bli bättre. Vi lär oss tillsammans och det för oss framåt.

För Pernilla själv är det viktigt med sömn, träning och att ge kärlek till teamet varje dag, "för det ger energi". Med ledarskapet vill hon att medarbetarna förstärker varandra och hjälper varandra bli sina bästa jag med positiv feedback - hela dagarna.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill lyfta att många har för låg kondition och det är de som rör sig minst som har mest att vinna på öka sin fysiska aktivitet. För att stötta på arbetsplatsen är det viktigt att undvika slumpmässiga insatser utan tänka strategiskt och göra det väldigt enkelt. I ett blogginlägg på sin hemsida beskriver de framgångsfaktorer och goda exempel på hur man kan stötta och underlätta för sina medarbetare i att öka sin fysiska aktivitet. 

Sep 19, 2019

Misstag. Misslyckande. Det låter inte så roligt - men de lär oss massor. Jonas Dahl från Handelshögskolan ger oss några nycklar till att skapa den öppenhet och trygghet som krävs.

De flesta av oss får en jobbig känsla i bröstet när vi hör talas om misstag. Vår första basala instinkt är ofta att dölja misstag eller att fundera på om det egentligen inte var någon annans fel.

När andra berättar vågar vi
Fast om en kollega berättar om ett misstag är den första instinkten istället ofta att hjälpa. Och om chefen avslöjar sina tabbar blir vi själva mer benägna att berätta om våra egna klavertramp. I de här mekanismerna finns en massa kraft som organisationer och grupper kan använda för att bli bättre, mer kreativa och göra mer rätt över tid.

Men hur lyckas man med det?

Jonas Dahl delar sin tid mellan att forska på just misstag på Handelshögskolan i Stockholm och som organisationskonsult i Gaia Leadership med fokus på chef och ledarskap, och grupputveckling.

Hög självmedkänsla - ser misslyckande som lärande
Jonas började jobba inom marknad och försäljning men blev nyfiken på människorna i verksamheten och började forska. När han studerade misstag såg han att olika människor hanterar dem på väldigt olika sätt. Den som har större självmedkänsla har en större förmåga att lära sig av sina misstag och använda lärdomarna på ett konstruktivt sätt. Den som har låg självmedkänsla är mer benägen att dra sig tillbaka och tänka "nu har jag nått min gräns, jag ska inte ta på mig större uppgifter eller mer ansvar".

- Men, säger han, det är en dålig väg att slå in på både för individen och organisationen. Fokuserar man bara på det man lyckas med stagnerar man. Misslyckanden behövs.

Den med status behöver börja
Några faktorer som avgör om man lyckas eller inte är - som vi nämnde tidigare - självmedkänsla men även status. Den som redan har hög status i andras ögon är inte lika sårbar. Så för att förändra en organisation till att bli mer tillåtande mot misstag behöver de som har ledarroller - formella eller informella - vara de som börjar dela med sig och berättar om när de har gått på minor.

Som individer överväger vi ofta risker och nytta med en handlingsväg.

- Jag behöver veta hur det tas emot om jag delar med mig av misstag, säger Jonas.

Börja i små trygga grupper
En optimal miljö för att börja dela med sig av sina misstag är en liten grupp med två, tre kollegor där man känner sig trygg. Kan vi skapa sådana miljöer bygger det tillit och stärker relationerna. Det i sig ger ännu större positiva effekter utöver lärandet i stunden. Tillit och starka relationer bygger starkare grupper som också presterar bättre.

Så i en grupp med hög psykologisk trygghet kan vi lägga våra misslyckanden på bordet, ärligt och naket. Då väcks empatin att hjälpa, samt modet att själv dela nästa gång. Men inte om jag tror någon i gruppen vill använda det mot mig. Den tryggheten som är förutsättningen bygger vi tillsammans, inte över en natt.

Vår samarbetspartner Firstbeat har ett verktyg som hjälper oss förstå vår nivå av och behov för återhämtning. De kallar det för Livsstilsanalys. Genom att mäta hjärtfrekvensen under tre dygn får varje individ en bättre förståelse för hur just hon eller han har det med sin stress och sin återhämtning. Firstbeats coacher hjälper till med att lägga upp en realistisk plan för att få mer energi och mer återhämtning och stärker på det sättet både varje enskild medarbetare och hela organisationen. Läs mer här.

Sep 12, 2019

Konjunkturen går i cykler - det är inget nytt. Men vilken plats har hälsoarbetet när pengarna tryter?

Idag är det populärt att snacka om hälsa på jobbet och många vill stoltsera med en kultur som ska attrahera både medarbetare och kunder. Men hur kommer det att bli när konjunkturen mattas av?

Hur ser ni på hälsa?
En nyckel till svaret på den frågan finns förstås i synen på hälsa. Anser man att hälsa är en bonus som kostar pengar (och något man kan dra ner på när budgeten krymper) eller en förutsättning för att medarbetarna ska kunna och vilja prestera?

Vi bjöd in Fredrik Karlsson, vd för vår samarbetspartner Twitch Health för att dyka djupare i den här frågan. Han startade bolaget mitt under IT-kraschen år 2000 och har klarat sig igenom även krisen 2008 och åren efter.

- Företag i sektorn företagshälsa får ofta lite sämre tillväxt när ekonomin viker, säger Fredrik, men det kan snarare bli tvärtom på konsumentsidan. I lågkonjunktur satsar de som fortfarande har ett jobb och en lön ofta mer på vardagliga hälsotjänster som träning och massage och skär istället ner på sånt som  långa, dyra semesterresor.

Förändringarna behöver inte bli så stora
För företagen är det ofta inte så mycket pengar per medarbetare som satsas specifikt på hälsa, åtminstone inte om man jämför med lönekostnaderna.

- Så i många fall blir det inte så stora förändringar i sämre tider, säger Fredrik.

Transparens och kommunikation
Däremot är det vanligt i lågkonjunktur, inte minst om det finns hot om nedskärningar, att det blir oroligt i hela organisationen. Det vinner förstås ingen på. I krislägen är tydlighet och transparens viktigare än någonsin. Ofta handlar det om att man över huvud taget kommunicerar och hur man gör det förstås. Stöd till mellanchefer kan vara väldigt avgörande när en organisation går in i ett tufft läge och här är det klokt att ta hjälp av experter.

Möjligheter med lågkonjunktur
Även om ingen av oss önskar sig en lågkonjunktur kan det kanske finnas fördelar om vi tittar på det konkreta hälsoarbetet. Det är inte fel att rannsaka det man historiskt lagt pengar på och sålla bort aktiviteter som inte skapar värde.

Men det finns förstås också en risk att man inte tänker igenom vad man skär ner på. Frågan hamnar lätt hos HR som troligen redan är högt belastade vid omställning och nedskärningar.

Ett tips på hur du kan rusta dig inför sämre tider är att redan nu se över vilka insatser, aktiviteter och åtgärder som faktiskt skapar värde i din organisation. Gärna med den grundläggande frågan i bakhuvudet: vad är viktigt med vårt hälsoarbete och vad ska det leda till? Leder de aktiviteter och insatser vi gör mot det målet?

Vi tackar vår samarbetspartner Twitch Health och Fredrik Karlsson för det här avsnittet och hoppas att ni som lyssnar vill dela med er av era tankar! Ni hittar oss på LinkedIn, på Facebook och på vår hemsida och det går bra att kontakta oss via mejl.

 

Sep 5, 2019

Ska jobbet vara som en familj eller ska du vara beredd att sluta på dagen när din kompetens inte längre behövs - som på amerikanska Netflix?

Allt fler organisationer präglas av ett nytt sätt att leda. Det kallas ofta chefslöst och handlar mycket om att coacha varandra. Men hur får man in sånt som trygghet och tillhörighet i en kultur som präglas av stort ansvar och mycket frihet?

Patty McCord, före detta Chief Talent Manager för Netflix skriver i sin bok Powerful om de 8 grundpelare som företaget byggt sin kultur på.

Alla måste förstå affären
De handlar om att behandla medarbetare som vuxna och förstå att de motiveras av att hjälpa till att skapa framgång, att göra något viktigt. Det hör ihop med att alla behöver förstå affären för att kunna göra ett gott jobb. För att det ska funka behövs brutal ärlighet och livliga diskussioner som baseras på fakta, inte känslor.

Brutal ärlighet
Ett sånt inslag av hård ärlighet finns också speglat i det framgångsrika filmbolaget Pixars så kallade Brain trust-möten där kollegor och jämlikar dissekerar varandras filmer och filmidéer utan att hålla igen på någon som helst kritik. För att aldrig någonsin producera mediokra filmer och för att hålla ribban väldigt högt krävs obönhörlig, öppen diskussion där alla förbättringsförslag - eller rena sågningar - får komma fram. I Pixars fall är det tydligt att man bygger förutsättningarna för den ärligheten på en mer familjär andra.

McCord menar istället att för att hålla obevekligt fokus framåt behöver man bygga team, inte en familj.

Familj eller proffsteam - kärlek eller yrkesrelation?
Det här väcker förstås frågor: ska jag bara vara anställd för min yrkesroll och inte det minsta för den person jag är? Många av oss skulle nog skriva under på att vi vill ta med hela våra jag till jobbet men samtidigt: hur blir det långsiktigt om vi behåller folk av god vilja som inte bidrar till verksamheten?

Kan man verkligen ha kärlek som ett värdeord och på det sättet antyda att vi borde älska alla våra kollegor eller ska det ordet vara förbehållet något annat, något vi väljer själva? Ska vi vara en familj och känna oss hemma på jobbet?

Även om Netflix gör det tydligt att man inte är en familj och att det är yrkesrollen som håller ihop människorna i bolaget är det många andra framgångsrika bolag och grupper som ser annorlunda på det. Ovan nämnda Pixar, till exempel. Eller amerikanska specialstyrkorna Navy SEALs (ni kan läsa om båda de grupperna i Daniel Coyles bok The Culture Code som vi nämner i avsnittet).

Företaget som en fågelflock
Även svenska företaget Netlight står för en mycket mjukare och mänskligare syn. Vi har läst Netlights vd Erik Ringertz bok Harder Better Faster Stronger där han berättar om en kultur som har växt fram genom åren och där alla är både ledare och följare - på samma gång. Symbolbilden han använder för att beskriva hur det fungerar är en fågelflock.

Vi kommer att återkomma och djupdyka i flera av de spår som har dykt upp här: som hur vi ser på yrkesrollen kontra hela människan, vad som bygger en framgångsrik kultur och hur vi drar gränser - eller inte gör det - mellan jobb och privatliv.

Genom vår samarbetspartner Firstbeat har vi fått möjlighet att testa deras livsstilsanalys. Det görs genom en tre dygns så kallad HRV-mätning som registrerar det som sker mellan hjärtslagen, något som ger oss insikter om hur vi hanterar stress. Vi får också data på hur mycket vi rör oss, vår konditionsnivå, förmåga att återhämta oss och hur kroppen reagerar på det liv vi lever.

Efter mätningen får man sitt personliga resultat i en sammanställning med grafer och förklaringar. Dessutom går en hälsocoach från Firstbeat igenom resultatet i ett telefonmöte för att tolka innehållet och få hjälp med att planera förändringar.

Hur det gick för oss? Boel äter bra och har enastående kondition. Men hon behöver sova mer och ta fler pauser under arbetsdagen.

Ann-Sofie ska hålla i sin fantastiska återhämtning och kondition men behöver fortsätta ta hand om sin återhämtning under arbetsdagen på ett bra sätt. I december ska vi mäta igen och då får vi se om vi har lyckats med de förändringar vi har planerat tillsammans med hälsocoacherna. Läs mer på Firstbeats hemsida.

Aug 29, 2019

Att vara chef handlar mycket om att ge: förutsättningar, tydlighet, feedback. Men man behöver få tillbaka också.

Frida Lundh är Head of People & Culture på konsultbolaget Curamando och har varit försäljningsdirektör i Schibsted-koncernen och vd för mediebyrån PHD. Tidigare i år kom hon ut med boken Cirkulärt ledarskap - få förändring att hända och chefen att hålla.

Gör inte av med mer än du har
Allt fler talar om cirkulär ekonomi. Då syftar vi på att ta hand om vår planet och inte göra av med mer resurser än vi har. Som chef kan du se på dig själv och ditt ledarskap på samma sätt: ett ekosystem som inte bara kan göra av med resurser utan som behöver fyllas på med energi.

Frida Lundh är uppväxt på en bondgård och hämtar delvis sitt synsätt från det livet. Där går det inte att nyttja mer än vad jorden har att ge och det har vi ibland svårt att se i en mer abstrakt värld. Vi behöver göra den kopplingen mer konkret. Vi behöver jobba med förutsättningarna, inte mot dem.

Osäkerhet och krav
Med boken ville Frida berätta om sina egna erfarenheter från mediebranschen. Det är en bransch som har varit i stark förändring i flera decennier. Att hantera osäkerhet samtidigt som man hanterar alla andra utmaningar som en chef kan ha, som att klämmas av krav från både från en ledningsgrupp och från medarbetare till exempel, kan vara tufft.

- I lägen där det är svårt att förutspå framtiden tappar vi lätt tydlighet i ledarskapet och företagandet. Om du inte tar hand om dig som chef med återhämtning och utrymme för reflektion hamnar du lätt där.

Tydlighet och ramverk
Så vad behöver finnas på plats i organisationen för att en chef ska hålla energimässigt?

- Tydlighet och ramverk kring hur vi gör saker. Till exempel för karriärutvecklingen. Man ska veta vad som krävs av mig på min nivå, och vad som krävs för att nå nästa om jag vill förflytta mig. Det är helt okej att sätta upp tuffa villkor. Det viktiga är att man är transparent och ärlig med dem och att de stämmer överens med den kultur som faktiskt finns.

- Tydligheten behöver även gälla hur man jobbar på till exempel ett kontor, säger Frida. Det är inte alltid så självklart som det låter utan ofta lägger människor mycket tid och kraft på att klura ut hur saker och ting "egentligen" funkar.

Högre växel eller återhämtning?
Frida har själv gjort misstaget att lägga i en växel till när det var mycket att göra - istället för att ge tid för sin egen återhämtning och reflektion. På en av sina arbetsplatser upplevde hon att medarbetarna blev siffror i ett excelark när det som egentligen behövdes var tid att se över hur de jobbade för att göra det mer hållbart.

Hos Curamando pratar man om ett ”närledarskap”. Det ska finnas ett nära stöd runtomkring varje medarbetare. Samtidigt har varje individ ett ansvar för att se till att vara rätt person på rätt plats.

En reflektionsövning
Apropå ansvar skickar Frida med en reflektionsövning för dig som vill. Titta på punkterna här nedanför och ställ frågan till dig själv: hur mycket ansvar tar du i ditt liv (på en skala 1-100%) inom varje område?

  • Arbete
  • Dina närmaste
  • Dina relationer
  • Matvanor
  • Motion
  • Känslor
  • Personliga utveckling
  • Fylla på med livsenergi

Hur känns det när du ser resultatet?

Vår samarbetspartner Twitch Health brinner också för att vi ska hålla både på och utanför jobbet. För att hjälpa andra att lyckas delar de med sig av tips kring att starta och driva hälso- och friskvårdssatsningar på företag. Här är några av de viktigaste faktorerna att ha koll på när man vill investera i motions- och träningsmöjligheter för medarbetarna:

  • Utbud anpassat till målgruppen. Det är viktigt att förstå medarbetarnas arbetssituation, var de är och hur de jobbar, för att anpassa erbjudandet.
  • Förstå medarbetarnas nuläge och behov. Är det mycket tunga lyft? Mycket stillavarande? En omorganisation som kanske oroar?
  • Med ett inkluderande perspektiv lyckas du bättre. Lär känna målgruppen och erbjud aktiviteter därefter. Detta betyder även att enkla rörelseaktiviteter utan ombyte erbjuds, gärna i kontorslandskapet.
  • Se till att motions- och träningspass fungerar i vardagen genom att göra dem tillgängliga och ta bort eventuella hinder så långt det går.
  • Undvik misstaget att låta löparen, cyklisten eller crossfitatleten organisera alla aktiviteter. Inget fel med löpning, cykel eller crossfit men det är tyvärr lätt att dessa aktiviteter isolerat blir exkluderande och avskräckande.

Läs hela texten här.

Aug 22, 2019

Då och då vill vi börja om eller börja med något nytt. Men många planer för förändring blir aldrig mer än bara planer. Vi delar tips på hur du gör rätt förändringar, och får dem att hålla!

Det finns alltid något man kan börja eller sluta med för att må bättre eller nå ett resultat man vill ha. Under vissa tider på året, som nu på hösten eller runt nyår, är vi extra benägna att sätta nya mål. Men hur ser vi till att ambitionen blir verklighet och verkligen håller?

Vad är en god vana?

En vana är något som repeterats tillräckligt många gånger för att det ska ske mer eller mindre automatiskt. För att den dessutom ska vara god ska den stötta dig, som något du står på. Istället blir det ofta så att våra drömmar om förändring (börja träna, sluta äta godis, sova längre ...) blir som en mental låda vi går omkring och bär på. En börda helt enkelt.

Så ett tips är att tänka på den förändring du vill göra som något som ska stötta dig i vardagen, något att stå på och bli stärkt av.

Sju steg till en god vana

Vi har hämtat inspiration och tips till det här avsnittet från James Clears bok Atomic Habits.

  • Fundera igenom förändringen du vill göra, hur du kan identifiera dig med den och därefter vilket beteende som är rätt. Ofta börjar vi istället med beteendeförändringen utan att ha tänkt igenom hur den hänger ihop med den vi är.
  • Förstå hur ett beteende uppstår. Det består av en signal, ett begär, en respons och en belöning. De första två stegen är problemfasen och de andra två lösningsfasen.
  • Nyckeln är att göra en god vana tydlig, attraktiv, enkel och belönande.
  • Att bryta en dålig vana handlar om att göra den svårtillgänglig, oattraktiv, svår att genomföra och på det sättet "förstöra" belöningen.
  • Ett sätt att förändra är att först bli medveten om sina vanor. Dokumentera under en dag vad du gör, utan att döma men för att se var förändring kan ske.
  • Hitta ett sätt att bygga en ny vana på något du redan gör - med respekt för att tiden ofta är en bristvara.
  • Fira delsegrar. Titta på det som är bra och gläds åt det.

Misstag att undvika
Caroline Lornudd, psykolog och ledarskapsforskare, har satt ihop en lista på misstag du behöver undvika om du vill göra en beteendeförändring:

  1. Förlita dig på viljestyrka för långvarig förändring.
  2. Tro på att information räcker för action.
  3. Sätta höga ambitioner istället för låga.
  4. Strunta i hur situationer formar beteenden (gör det lätt att göra rätt).
  5. Försöka sluta med beteenden istället för att skapa nya (fokus på action istf på undvikande).
  6. Skylla misslyckanden på motivationsbrist (lösning: ordna så att beteendet blir lättare att göra).
  7. Att undervärdera kraften av triggers (något behöver påminna en om när man ska bete sig).
  8. Fokus på abstrakta mål istället för beteenden (byt ut "komma i form" till "promenera 15 min varje dag").

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att det är viktigt att mäta och räkna på effekterna av hälsa för att motivera investeringar. Trots detta är det mycket få företag som strukturerat följer upp hälsoarbetet. Vi ger här tips för dig som vill mäta rätt, inte mer!

  • Bestäm varför du ska mäta - hur ska resultatet hanteras?
  • Välj relevanta utfallsmått - mät t ex inte sjukfrånvaro om du vill veta hur personalen mår.
  • Mät rätt, inte mer (kill your darlings).
  • Räkna och analysera (beräkna de ekonomiska konsekvenserna av mätningen) t ex med det verktyg som tagits fram av den arbetshälsoekonomiska analysgruppen vid Karolinska Institutet.

Läs mer på Twitch Healths hemsida.

Aug 12, 2019

Om färre känner skam och skuld kring utmattning så söker fler hjälp i tid. Då räddar vi också fler. Det säger Maria Ergül, grundare till organisationen Vägra väggen.

HR-proffset Maria Ergül blev nyligen framröstad till Årets vardagshjälte i Västerås för sitt arbete med att sprida kunskap och bryta tabun kring stressrelaterad ohälsa.

- Utmattning är på många sätt en fördomens sjukdom, säger hon.

- Många tror att de som blir sjuka är svaga människor som inte pallat trycket. Men faktum är - och det här är forskningsbaserat - att de som drabbas är högpresterande personer med starkt engagemang, mycket empati och starka inre resurser. Så nej, latmaskar är det sista de är.

Äldre män mest fördomsfulla
Män över 55 har flest fördomar, anser Maria. När hon är ute och föreläser och utbildar om utmattning är det många äldre män som tycker att "det där med utmattning är en tjejsjukdom" eller "något som den yngre generationen hittat på."

När Maria Ergül började skriva inlägg och krönikor om utmattning blev hon överraskad över den starka responsen.

- Många är ensamma med sina känslor och känner igen sig i det jag skriver. Det är vanligt att känna skam för att man är sjuk "när alla andra verkar orka". Men faktum är att vi vet ju inte hur andra mår. Vi jämför ofta våra egna liv med bilden av andras liv så som vi ser dem i sociala medier. Och den bilden är ju inte på riktigt.

Vanligast hos kvinnor och yngre
De äldre, fördomsfulla männen har rätt i en sak: fler kvinnor drabbas av utmattning. Maria säger att det är cirka 70% kvinnor som blir sjuka men att hon själv tror att mörkertalet döljer många män. I statistiken hittar vi flest män med utmattning i åldersgruppen 40 år eller yngre.

Bland kvinnor är det vanligast i åldrarna 35-45. Många tror att det hänger ihop med att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hemarbete och barn - men jobbar lika mycket och hårt som männen.

Den psykiska ohälsan ökar också bland riktigt unga tjejer mellan 14 och 18 år.

- Unga människor återhämtar sig inte på samma sätt som äldre. De växer upp i en gränslös och kravfylld värld med hög konsumtion av sociala medier. Det finns en stark vilja att vilja vara "som alla andra" och många jagar en illusion av perfektion, säger Maria.

Underbemanning ofta en orsak
Utmattning, stress och psykisk ohälsa är alltid individuellt och det går inte att hitta en enda lösning som fungerar för alla. Men det som ofta händer är att organisationer är underbemannade. Allt fler förväntas leverera mer. Det är ofta lättare att lägga på mer uppgifter på den som redan springer snabbt och får mycket gjort.

Maria tycker att organisationer borde jobba mer med cykeln utveckling-avveckling. Utveckling pratar vi om men inte avveckling, trots att det är parallella processer som enligt henne borde gå hand i hand.

Avveckling kan innebära att vissa personer skulle komma mer till sin rätt på en annan arbetsplats, men det kan också handla om att personen ifråga skulle passa bättre på en annan roll eller i en annan del av organisationen.

Individen har största ansvaret
Chefer och ledare har ett stort ansvar för att agera när medarbetare mår dåligt, innan de dukar under av stress. Men mest ansvar, säger hon, ligger trots allt hos individen själv. Chefer kan inte läsa folks tankar. Man behöver säga ifrån när man har för mycket att göra.

Det är inte alltid det lättaste, förstås. Det kräver både självkännedom och trygghet.

10 steg till bättre arbetsplatser
Så vad krävs för att bygga en riktigt bra arbetsplats där människor inte drivs in i stress och sjukdom? Så här skulle Maria önska att det såg ut:

  • Hälsa står på agendan på ledningsnivå.
  • Cheferna mäts inte bara på siffror utan även på hur bra medarbetarna mår.
  • Cheferna har rätt förutsättningar för att vara bra ledare och slipper vara 100% operativa OCH 100% chefer.
  • Chefer förmedlar tydlighet och struktur.
  • Medarbetare vet vad de ska göra och vilka resurser som krävs.
  • Chefer och ledare bryter ner företagsmålen på individnivå så att medarbetarna ser hur de bidrar.
  • HR kommer med i affären så att hela organisationen förstår deras roll.
  • Fackliga representanter vågar ställa krav på arbetsgivare.
  • Det finns utrymme för flexibilitet och individuella lösningar.
  • Medarbetare har möjlighet att utvecklas.

Följ gärna Maria Ergül och Vägra väggen på LinkedIn, Facebook och Instagram eller på organisationens hemsida.

Vår partner Firstbeat hjälper företag att förebygga just utmattning. Det gör de genom att uppmärksamma hur vår livsstil - hur vi sover och rör oss men även hur vi upplever det vi gör - påverkar vår hälsa och vår förmåga att återhämta oss. Läs mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Jun 27, 2019

Digitaliseringen till trots ökar administrationen. Många upplever att de ska göra sitt jobb två gånger: först på riktigt och sen för att dokumentera att jobbet är gjort. När ska man mäta saker och när ska man låta bli?

Det här dubbelarbetet, först i verkligheten och sen i administrativa system, skapar stress och ohälsa. I vissa fall har administrationen ökat enormt. Vi läser ur boken Det omätbaras renässans - en uppgörelse med pedanternas världsherravälde av filosofen Jonna Bornemark där vi hittar det här exemplet:

“På en ortopedklinik i Linköping krävdes 1993 4 sidors dokumentation för 10 vårddagar, det vill säga 0,4 sidor per dag, tio år senare, 2003, krävdes 30 sidors dokumentation för 4 vårddagar, det vill säga 7,5 sidor per dag.”

Varför har det blivit så här? Mycket administrativt stöd har försvunnit och istället fördelats på kärnpersonalen. Vi räknade nog med att de digitala lösningarna skulle sköta mycket åt oss nästan automatiskt, men så har det inte blivit. Dessutom kan vi mäta nästan vad som helst hela tiden med diverse digitala lösningar, och då gör vi gärna det. Utan att tänka efter och ställa oss frågan vad det stjäl tid och fokus ifrån.

Ett filosofiskt öga på vår tid
Vi resonerar kring frågan om vi har drabbats av en mäthysteri. Till vår hjälp tar vi ovanstående bok av Jonna Bornemark där hon tittar på vår samtid med hjälp av ett antal filosofer ur historien. Det vi kan se är att vår samtid är väldigt fokuserad på det som är påtagligt, fysiskt och mätbart. Men vad går vi miste om när vi stirrar oss blinda på siffror? Kanske går vi miste om det som betyder mest: det svårmätta men livsviktiga i de relationer och sammanhang vi bygger och behöver i våra liv, såväl i yrkeslivet som privat.

När människor inom till exempel vården känner sig fjärrstyrda av dokumentation och krav kan det vara nedbrytande att inte få frihet att agera självständigt och omdömesgillt i sitt yrke. Det orsakar stress hos den enskilde och försämrar människors möjlighet att göra sitt jobb bra. I förlängningen leder det till att den vård som skulle kvalitetssäkras blir sämre.

Mät med eftertanke - och berätta varför
Med andra ord: mäta kan vara bra, i vissa fall men inte i alla. Det är avgörande att vi funderar på varför vi ska mäta något och att vi kommunicerar det.

Det börjar bli allt mer populärt att göra så kallade pulsmätningar av till exempel hur medarbetare mår. Istället för årligt återkommande mätningar som liknar varandra ställer man lite färre frågor av varierande karaktär lite oftare. Här är några saker att tänka på om det är något du vill jobba med.

Tips om du vill pulsmäta

1. Involvera chefer och ledare tidigt

De behöver vara trygga och införstådda med vilka frågor som kommer att ställas och vad de ska göra med resultatet. De kan också ha önskemål på vad som ska mätas.

2. Ersätt inte daglig dialog

Vi behöver kunna prata med varandra om hur vi har det i vardagen. Undersökningar av olika slag ska vara till för att stötta sådana samtal - inte ersätta dem!

3. Mät både styrkor och svagheter

Det är lika viktigt att fånga upp sånt som fungerar bra - så att man kan stärka och behålla det - som att sätta fingret på svagheterna.

4. Bestäm vad ni ska göra med resultaten

Det gäller för hela organisationen och för att medarbetare ska känna sig motiverade att svara på frågorna. Alla ska veta varför undersökningen görs och vad som sker med resultaten.

Det digitala kan vara ett stöd

En digital mätning i ett möte eller under en sammankomst kan visa på likheter och olikheter eller skapa underlag för en dialog kring ett ämne. Pulserande frågor kan också användas för att stötta i reflektion.

Sammanfattningsvis: ha ett tydligt syfte med mätningen, en tydligt kommunicerad plan för hur resultaten ska hanteras och gör det tydligt att en digital mätning aldrig får ersätta dialog ansikte mot ansikte. Helen Salmonsson, revisor och ledare, har kloka tankar om det här i ett inlägg med titeln Du får det beteende du mäter .

Vår partner Twitch Health har hjälpt större företag som Länsförsäkringar och If Skadeförsäkringar med att driva och utveckla hälsocenter i nästan 20 år. Gör man rätt kan man skapa en plats för både hälsa och sociala möten som utnyttjas av så många som 80% av medarbetarna. Men det hänger på hur det genomförs.

När det lyckas får det positiva effekter: vi orkar mer, vi mår bättre och stressar mindre om vi är fysiskt aktiva. Ett gym på jobbet gör det också lättare att få ihop livspusslet och organisationen blir mer attraktiv för sina medarbetare.

Läs om hur du lyckas med företagsgymmet här.

Vår samarbetspartner Firstbeat är måna om att vi återhämtar oss när vi är lediga! Forskning baserad på analyser i deras databas har visat att lördagen är den mest stressfyllda veckodagen i Norden.

Firstbeats tips:

  1. Undvik att hela helgen är helt förprogrammerad av aktiviteter. Behöver du göra saker, gör dem koncentrerat och skapa sen utrymme för att bara vara, utan att kolla klockan och mobilen.
  2. Stäng av jobbmobil och jobbmejl under helgen. Gör ditt bästa för att släppa jobbet.
  3. Gör tid för umgänge men inte bara party och alkohol.

Vi tackar dig som lyssnar på oss för ännu en härlig säsong och önskar en skön sommar! Vi pausar nysläppet av avsnitt fram till 15 augusti när vi är igång igen.

Jun 20, 2019

Hur blir man Årets vd? Det frågade vi Sofi Franzén från Eventyr. Tydlighet, tillit och en lärande, transparent kultur är några av hennes byggstenar.

Sofi Franzén är vd för Eventyr och fick 2018 utmärkelsen Årets vd av ledarskapssajten Motivation.se. Men att bli chef var inte målet från början. Det blev bara naturligt så när Sofis verksamhet, att driva eventbyrå, växte.

Motiveringen till priset Årets vd beskriver Sofis ledarskap som att ha en ovanlig förmåga se individen, bygga tillit och skapa gemenskap. Hon är tillgänglig, visar tydliga förväntningar och har ett coachande förhållningssätt.

- Jag vill ju bygga den arbetsplats där jag själv vill arbeta, säger Sofi.

Tydlighet, tillit och lärande
Ett sätt att bygga tillit och lärande är genom Eventyr Academy, en internutbildning där företagets kommande treårs- och ettårs-mål sätter riktningen. Ett ämne kan vara att prata om misstag man gjort och lärdomar man dragit. Man lär av varandra, och övar på att presentera för varandra. Det är viktigt att vd och cheferna går före och berättar om egna misstag, berättar Sofi, och lägger till: Misstag är okej om man berättar om dem.

Bygga grupper - och byta dem
Medarbetarna på Eventyr får träna på att jobba tillsammans. De låter inte grupperna stelna i samma konstellationer utan ser till att man byter team och sammanhang för att skapa samhörighet över hela företaget.

Lärdomar på vägen
En av de största lärdomarna under den snart 25-åriga resa Sofi och Eventyr gjort var när de var så upptagna med att leverera en massa coola, storslagna event under IT-boomen ... så att de missade att dra in nya jobb.

Rätt vad det var insåg de att lågkonjunkturen hade hänt. Flera av kunderna gick omkull och medarbetarna fick snabbkonverteras till säljare. Lärdomen var att fokusera på att ta hand om kunderna i både med- och motvind och att se till att ha kunder i fler än bara en bransch.

Tre tips till nya chefer

  1. Var nyfiken på mottagaren av ditt budskap - du är ansvarig för att det går fram. Om det inte gör det, byt kanal, det funkar inte att höja volymen.
  2. Mät - men mät relevanta saker. Hos Eventyr är det väldigt öppna siffror och bonus kopplat till de månadsmål man har. Det kan också ge en tydlig bild av skillnaden mellan att ha mycket att göra och att göra rätt saker.
  3. Återkoppling - både positiv och konstruktiv. Chefer underskattar ofta hur mycket tid de lägger på feedback och även vilka som behöver det. Det är lätt missa de som man tror redan vet att de gör ett bra jobb.

Till slut säger Sofi att saker tar tid. Man behöver vara uthållig!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill hjälpa oss att hitta motivationen att ta hand om vår hälsa. De har mätt 2 miljoner timmar av hjärtaktivitet på totalt 30 000 personer och har sett att hög konditionsnivå korrelerar väl med upplevt välmående. Mätningen gjordes fysiologiskt men också genom självskattning. Man såg även att de med hög konditionsnivå upplevde lägre stressnivåer och högre nivåer av återhämtning.

Viktigt att poängtera är att all aktivitet räknas och man kan hämta inspiration från Världshälsoorganisationens, WHOs, rekommendationer för fysisk aktivitet. Läs mer på Firstbeats hemsida.

Wellbefy som också är vår samarbetspartner har utvecklat ett test som baseras på KASAM-modellen, som hjälper oss att hitta det som håller oss friska. Testet kan vara ett steg på vägen för din organisation och dig som medarbetare att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Wellbefy har skapat två webbaserade gratistest för att reflektera över din situation både privat och på jobbet. Testa här.

Jun 13, 2019

Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss?

Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones.

Ny bok om hjärnan och digitala distraktioner
Sissela Nutley  är hjärnforskare och släppte i våras boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling.

IQ-nivåerna har sjunkit
Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet - efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda.

Ständiga pling gör oss dummare
Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom.

Tjänster som Netflix och Youtube autospelar vidare när vi egentligen hade tänkt sluta titta. Nyhetsflöden i sociala medier har evighetsscroll. Innehållet tar helt enkelt aldrig slut och man kan lätt upptäcka att man har suttit och slötittat mycket längre än vad som var tänkt.

- Sån digital konsumtion, om den inte ger oss vare sig pepp eller verklig kontakt med en annan människa är sällan vare sig utvecklande eller positiv, säger Sissela Nutley.

Kriget om vår uppmärksamhet
Hon beskriver vår uppmärksamhet som en dörr in till vår hjärna. Den går snabbt att öppna men vi kan inte hålla kvar information i hallen (arbetsminnet) längre än 20 sekunder. Därefter behöver vi hänga upp informationen på krokar inne i själva huset innan för hallen (långtidsminnet) för att det ska generera ny och värdefull kunskap.

Med andra ord, när vi multitaskar står uppmärksamhetens dörr och slår hela tiden utan att vi får så mycket gjort.

Gör plats för närvaro och relationer
Ett bra tips är att inte bara stänga av telefonen utan att lägga den i ett annat rum när vi ska ha viktiga möten - med kollegor, kunder, vänner eller familj. Det räcker nämligen med att telefonen ligger på bordet eller i jackfickan för att den ska stjäla en del av vårt fokus - och hjärnkraft.

Det är också tydligt att när vi fokuserar på skärmen kan vi inte lägga lika mycket uppmärksamhet på människorna omkring oss. Det är dags att börja slåss för att få större närvaro i våra liv.

- Grunden till alla relationer börjar med ögonkontakt, säger Sissela Nutley. Tillit, respekt och uppmärksamhet krävs för att bygga förtroende. Och utan förtroende får vi varken starka relationer eller lönsamheten i affärer.

Det här måste vi prata om, och tillsammans komma överens om hur vi vill ha det. På jobbet, i familjen och i samhället.

Rädsla, nyfikenhet och belöning
Skärmarnas funktion och designen bakom många digitala tjänster spelar på några av våra mest grundläggande driftkrafter: rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöning. Vi känner att vi måste hålla koll "för att inte missa något". Vi blir nyfikna och gillar känslan när vi får uppmärksamhet i form av en like eller kommentar.

Det digitala utbudet kan också hjälpa oss och göra en massa bra saker möjliga. Men vi behöver ta makten över våra digitala vanor så att vi inte tappar bort vår hälsa och vår hjärnkraft på kuppen.

Ett sätt är att få in den "hjärnvila" som uppstår när vi inte aktivt presterar eller bearbetar information. Det ger oss återhämtning och utrymme för reflektion och kreativitet.

Vi rekommenderar Sissela Nutleys bok för dig som vill veta mer om det här ämnet. Och passar på att tipsa om musikalen Det syns inte som spelas av Parkteatern i Vita Bergen i Stockholm den 20 augusti, där Sissela Nutley har skrivit manus och musik.

Vår samarbetspartner Twitch Health har nästan två decenniers erfarenhet av att hjälpa arbetsplatser att skapa goda förutsättningar för motion på jobbet genom att ta fram helhetskoncept för företagsgym och motionsytor. De har under åren stött på ett antal fallgropar som de gärna vill att organisationer ska undvika.

Det kan handla om att inte förstå och lära känna målgruppen, att utbudet är för smalt och kanske bara fokuserar på fysiska aspekter men hälsa handlar ju både om fysiska, mentala och sociala aspekter.

Här beskriver Twitch de vanligaste misstagen med företagsgym. Där hittar du både fallgropar att undvika men även vad man ska tänka på för att motionsutrymmet ska bli en riktig investering i medarbetarnas och organisationens hälsa.

Jun 6, 2019

Sjukfrånvaron bland chefer ökade med 50% mellan 2014 och 2018. Chefen är en viktig nyckel till välmående på jobbet - men hur ser man till att hålla själv?

Är kanske just chefer och ledare lite extra utsatta genom det arbetsmiljöansvar de har för sina medarbetares arbetsbelastning?

Det här undersöktes nyligen i en studie som Novus utförde på uppdrag av fackförbunden Unionen och Vision med intervjuer av 1500 chefer i både privat och offentlig verksamhet.

Chefer prioriterar inte egna hälsan
Det visar sig att  sju av tio chefer upplever sån press att de prioriterar sina medarbetares arbetssituation före sin egen. Chefer inom privat sektor stressas i hög grad av krav på tillgänglighet medan chefer i offentlig sektor stressas av för många medarbetare. Många upplever svårigheter att återhämta sig och skapa balans.

Vad kan man göra? Vi pratar om tre dimensioner som behöver vara stöttande för att skapa förutsättningar för chefer att vara hållbara i sig själva, och sitt ledarskap.

1. Organisatoriska förutsättningar
Hur många medarbetare man leder påverkar mycket. Därtill vilket stöd chefen upplever från sin egen chef och ledningsgrupp. Att ha rätt stödfunktioner på plats, som avlastar och ger tid till det värdeskapande arbete som bara chefen kan utföra är viktigt.

2. Stöd från andra chefer
Ibland är det bara en annan chef som förstår din situation och som kanske är bäst lämpad att bolla frågor med. Att skapa forum där du får bolla utmaningar, prata av dig, samtala i förtroende och kanske bara få vara dig själv för en stund, det är viktigt!

3. Den personliga hållbarheten
Att ta hand om din återhämtning, sömn, pauser under dagen och hur du disponerar din tid är något du behöver göra för dig själv, ingen annan kan göra det åt dig. Det positiva är att du genom att visa att du strävar efter att ta hand om dig, visar för dina medarbetare att det är uppmuntrat för dem att ta hand om sig. Det blir en kulturpåverkan.

Det handlar också mycket om att försöka se till att kunna fatta bra beslut och det gör vi genom att skapa lugn och trygghet i möten, var de än sker.

Hör gärna av dig till oss och berätta vad du tänker och vilka exempel du ser i verkligheten på både dikeskörningar och de som lyckas!

Vår samarbetspartner Twitch Health  har stor erfarenhet av att hjälpa organisationer med hållbara hälsolösningar, närmare 20 år faktiskt. De har tankar och tips kring det här med varför många företag skapar träningsrum eller gym - som sen bara står tomma.

  1. Ett vanligt misstag är att man har ett isolerat fokus på företagsgymmet och missar att knyta ihop det med resten av organisationen.
  2. Ofta läggs ansvaret för företagsgymmet på någon anställd som tränar mycket. Intresse finns - men inte alltid tid, kunskap och engagemang.
  3. En klassisk fallgrop är också höga förväntningar men för låg ambitionsnivå.

Lösningen är i korthet att

  • förstå medarbetarnas nuläge och behov
  • arbeta med rätt interna och externa partnerskap
  • låta företagsgymmet gå i linje med företagets värderingar och syn på kvalitet
  • kommunicera rätt
  • se möjligheterna och vara kreativ!

Läs hela inlägget här.

May 30, 2019

Ibland är det extra viktigt att lyckas med kommunikationen. När du skapar något nytt, vill påverka någon eller helt enkelt beskriva vad din organisation pysslar med. Här är tipsen som hjälper dig att bli skarpare - och mer lyssnad på.

Kommunikation handlar egentligen om allt vi säger, skriver och gör hela dagarna. Från gigantiska reklamkampanjer till små vardagshandlingar.

De viktiga detaljerna

En typisk detalj där vi alla kommunicerar dagligen är när vi skickar mejl till varandra. Om vi gör det till en vana att ge våra mejl bra och relevanta rubriker gör vi livet lättare för varandra och tränar samtidigt på riktigt bra kommunikation.

Tänk själv när du ska leta upp ett viktigt mejl som du fick för någon vecka sen för att du behöver informationen där. Då söker du gissningsvis på namnet på personen som har skickat det eller på ett ord som beskriver vad meddelandet handlade om.

Ifall mejlet innehöll viktiga datum att hålla koll på hade det hjälpt dig mycket om det stod "Viktiga datum" i ämnesraden. Istället kanske informationen dök upp i en mastig mejltråd med någon helt annan rubrik som "Fel version av dokumentet". Då blir det förstås mycket svårare att hitta det du letar efter.

Väck känslor, ställ frågor

Många gör misstaget att prata väldigt mycket om sig själva. Se dig omkring så hittar du fullt av hemsidor från företag som basunerar ut hur duktiga och bra de är på det de gör. Typisk envägskommunikation (monolog alltså). Ska du inleda en dialog behöver du vara nyfiken, ställa frågor och väcka känslor.

Utgå istället från dem du vill kommunicera med. Vad har de för behov och problem och hur kan du hjälpa dem?

Ett exempel är när det dyker upp ett mejl från din bank med rubriken "Kundundersökning". Varför skulle du klicka på det när du kanske får 50 mejl varje dag som du knappt hinner med att läsa, än mindre besvara?

Om banken istället skrev "Vad tycker du om din bank?" är nog chansen större att du öppnar och läser meddelandet. Frågan kommunicerar direkt med dig som läser och sätter igång din hjärna på ett annat sätt än den torra raden "kundundersökning" där du först måste klura på vems kund som egentligen åsyftas innan du (eventuellt) landar i slutsatsen att kunden i det här fallet, det är du själv.

Din inre diamant

För att ett budskap ska bli starkt och genuint och dessutom skilja sig från vad alla andra säger behöver vi förmedla inte bara vad vi gör och för vem men också varför. Nästan alla organisationer har en unik kärna och egen historia och där är det bra att börja leta. Gå på jakt efter er egen inre diamant och lägg lite tid på att slipa fram den i ord och bilder.

Kan alla vara unika?

Alla företag kämpar för att upplevas som unika idag men i själva verket blir allt fler produkter och tjänster utbytbara. Då är det till sist bara priset som skiljer den ena varan från den andra. Som företagare innebär det att man till slut tar så lite betalt att man går omkull.

Men det finns sätt att vara unik ändå. Man kan till exempel bygga väldigt starka personliga relationer om man säljer tjänster. Säljer man massproducerade varor kan man lägga mycket krut på att själva kundbemötandet ska vara unikt hjälpsamt och trevligt.

Budskapet kan vara HUR vi gör något

Till exempel onlinebutiken Zappos som har bestämt sig för att ha syftet ”delivering wow”. Skorna går att handla någon annanstans, men bemötandet är unikt hos Zappos. De har lyckats kommunicera ett väldigt starkt budskap både internt i organisationen och mot kunderna och det är dessutom ett och samma budskap från början till slut.

OBS - ett sånt här arbetssätt måste vara genuint och det måste levas i hela organisationen, annars faller hela greppet.

Bygg en berättelse

Känns din kommunikation torr och ointressant kan du testa att förmedla det du vill ha sagt som en berättelse, det som ofta kallas "storytelling". Alla sagor, dramer och tv-serier börjar i en konflikt eller ett problem.

Där finns en hjälte förstås, men det vi glömmer är att hjälten inte alls jämt är stor, stark och orädd. Ofta är det precis tvärtom. Tänk till exempel på Frodo i Sagan om ringen eller Skorpan i Bröderna Lejonhjärta. De är både rädda och osäkra inför de stora och viktiga uppdrag de står inför.

Hjälten är inte du själv

Hjälten får ofta hjälp av en guide av något slag, som Gandalf i Sagan om ringen. Vill du knyta an till dem du kommunicerar med ska du inte göra misstaget att beskriva dig själv som hjälten, utan istället ta rollen som guide. Hjälten är förstås din kund, din medlem eller dina medarbetare - de du vill kommunicera med.

7 viktiga verktyg för din kommunikation

  • Slipa diamanten - välj bort allt utom det allra viktigaste. Försök inte säga allt på en gång för då kommer ingen att lyssna.
  • Tänk utifrån-in: vad är dina kunders eller medarbetares problem och behov?
  • Skapa bilder som riktigt bra taglines gör: Just do it, Barn är oslagbara ... osv.
  • Använd berättelser: hitta konflikten och låt den du kommunicerar med vara hjälte.
  • Väck känslor: ställ frågor, skapa igenkänning, använd humor, beskriv en konflikt, utmana människors världsbild.
  • Repetera, repetera, repetera. Är något viktigt ska du säga det på många sätt, i många sammanhang, om och om igen under en lång tid.
  • Det du gör kommunicerar. Börja själv.

Lycka till med kommunikationen och berätta gärna för oss vad du tampas med, om du lyckas eller om du kör i diket. Vi vill veta!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill gärna lyfta kopplingen mellan fysisk aktivitet och produktivitet. Motion av måttlig intensitet på runt 120 minuter per vecka i olika doser, har visat sig kunna stimulera områden i hjärnan som stöttar och förbättrar minnet.

Men det finns även fler effekter som:

  • bättre sömn
  • bättre stresshantering
  • bättre koncentration
  • ökad kreativitet
  • mental uthållighet

Hur det står till med aktivitetsnivåerna i din organisation är något som FirstBeat kan mäta med verkyget Bodyguard. Men det räcker med att läsa det här blogginlägget för att förstå fördelarna med att röra på sig.

May 23, 2019

Att bygga en hälsosam organisation kan kännas som en övermäktig uppgift. Vi frågade Sandra Jönsson, vd hos vår partner Wellbefy, var man ska börja.

- Eftersom hälsa är ett så stort och brett begrepp kan det ofta vara svårt att ta sig an det, säger Sandra Jönsson. Hon fortsätter:

- Att ha ett fokus på att människorna är den viktigaste resursen och att de alltid kommer först, är en bra början.

Nya företag är bäst på hälsa
Sandra menar att det har skett en förändring, framförallt bland nystartade företag och inom techbranschen, där man ser värdet av att jobba med organisationen och hälsan. Hon jämför med hur utvecklingsteam jobbar agilt i så kallade sprintar, korta och väl definierade utvecklingssteg. I sådana miljöer är människor vana att testa sig fram och våga prova väldigt konkreta saker inom väldefinierade ramar. Efter det är det dags för utvärdering och beslut om vad teamet ska fortsätta med, sluta med och börja med.

I traditionella företag, däremot, tycker Sandra ofta att det är mer trögrörligt.

Empowerment skyddar mot utmattning
Det svåra med hälsoarbete är också att det finns så mycket man skulle kunna göra. Sandra tycker att det är viktigt att skapa förutsättningar för en kreativ organisation genom att arbeta med det som kallas empowerment: att ge människor inflytande över sin egen situation. Det är dessutom något som skyddar oss mot utmattning.

Ett konkret exempel på empowerment kan vara gränsöverskridande lärande där grupper och individer som inte jobbar ihop till vardags får lära sig nytt och dela erfarenheter tillsammans. Att våga testa nytt kräver en kultur som tillåter det och tillit till varandra.

Att söka och stärka det friska
Wellbefys eget verktyg för att ta tempen på organisationens hälsa, Health Analytics, bygger på KASAM (känsla av sammanhang). Det är en modell som söker och stärker det som håller oss friska - till skillnad från reaktivt arbete med att läka det som redan är sjukt. Med t ex KASAM som grund blir det lättare att börja jobba hälsofrämjande. Alla organisationer och grupper har styrkor och det är ofta bra att börja med att ringa in och lyfta fram dem.

Health Analytics hjälper organisationer att hålla koll på en mängd nyckeltal som engagemang, ledarskap, medarbetarskap och personlig utveckling. Meningen är både att medarbetare ska kunna bli delaktiga i organisationshälsan med korta, återkommande mätningar, och att ledare ska få stöd för dialog kring sånt som feedback.

Inled en dialog om hälsa - en enkel övning
Men man måste inte alltid köpa in saker för att börja jobba med hälsan i en organisation. I många fall finns varken budget eller förståelse för frågan. Då kan det vara klokt att börja i det lilla och visa resten av organisationen vilket värde det ger. Sandras tips för dig som är ledare och vill börja göra något i liten skala är att helt enkelt bara starta en dialog om hälsan på jobbet. Bjud in till samtal där medarbetare själva får skatta hur de har det på jobbet enligt, till exempel med verktyget Menti. Det bygger på att alla skriver in sånt de själva tänker och tycker via sin telefon och sen visas det för alla - men anonymt.

Här är ett förslag från Sandra på hur man kan lägga upp ett sånt samtal:

  1. Be deltagarna i gruppen göra en skattning av hur de mår på jobbet, kanske på en skala 1-10. Låt dem sedan skriva ner:
  2. Vad de tycker att de själva borde göra för att stärka det som är bra och förbättra det som inte är bra.
  3. Vad de skulle önska att kollegorna gjorde.
  4. Vad de skulle önska att organisationen gjorde.

När dialogen är igång i en förtroendefull miljö har ni redan kommit långt!

May 16, 2019

Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden?

Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera.

Robotarna tar över - har vi sagt länge
Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt.

Färre dör på jobbet idag
Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment.

Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat.

Har vi missat att ta vara på fritiden?
Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre?

"Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv.

- Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas.

Arbetspauser då och då istället för pension?
Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet.

Medborgarlön liknar välfärdssystemet
När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning.

Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder.

- Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre.

Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar.

Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst.

Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer.

Vi jobbar bara 8% av livet
Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet.

Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst.

När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli?

Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra.

De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet.

Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron.

Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.

May 9, 2019

Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och?

Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet!

De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi.

Hjärnan kan inte bara mata på
Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva.

Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss!

Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet.

Så fungerar "upptagensjukan"
Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste.

När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet.

Så kan vi motverka den
Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra:

Visualisera din lediga tid

Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden."

Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart

Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast.

Visualisera abstrakt arbetsbörda

Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem.

God möteshygien

Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål.

Gör realistiska to-dolistor.

  1. Skriv ned vad som ska göras.
  2. Prioritera dem.
  3. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta.

Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt.

Vår samarbetspartner Firstbeat vill lyfta hur dyrt det är med sjuknärvaro - presenteeism. Det drabbar förstås individen hårdast men det kostar även arbetsplatsen mycket pengar.

  • Motarbeta en hjältekultur där man kommer till jobbet trots att man är uppenbart sjuk. En sjukledighet på ett par dagar blir dyrare för företaget än en förlängd period av nedsatt produktivitet, för att inte tala om en influensa som sprids bland personalen. Att hålla sig hemma om man är sjuk är att respektera sina kollegor.
  • Bekämpa stress! Uppmuntra till distansarbete och flexibel arbetstid. Trötthet och en ständig känsla av stress försämrar koncentrationsförmågan och gör att man går på övervarv på jobbet och är som i koma hemma. Några distansdagar eller ändamålsenligt kortare arbetsdagar ger extra energi och bidrar till att man kommer in i en normal rytm.
  • Uppmuntra dina anställda och kollegor att röra på sig. Motion är en av de viktigaste faktorerna för att orka på jobbet. Brist på fysisk aktivitet är en av de största riskfaktorerna för presenteeism och sänkt av arbetsförmåga. Pengar som satsas på motion i form av exempelvis motionssedlar, pausgympa och gemensam träning betalar sig tillbaka flera gånger om.
  • Håll ögonen öppna. Ingrip hellre för tidigt än för sent i misstänkta situationer. Fråga dina anställda och kollegor hur de verkligen mår och var genuint närvarande när de svarar.
May 2, 2019

Är din restid till och från jobbet värdefull - eller stjäl den bara dyrbara timmar från ditt liv? Här är en massa bra tips på hur du kan rocka din jobbpendling!

Många av oss har längre restid till och från jobbet än vi skulle önska. Men det finns bättre sätt att ta vara på den tiden än att vara irriterad över trafikstockningar eller slösurfa i sociala medier.

I en studie om hur vi använder pendlingstid till och från jobbet av bland andra Francesca Gino, professor vid Harvard Business School, såg forskarna att det är smart att använda restiden till jobbet för att mentalt komma in i "jobbläge". Den som bara slappar eller lyssnar på musik eller scrollar i sociala medier på resan kan ha det svårare att komma in i jobbrollen smidigt.

Här är några tips på vad du kan göra med, eller under din restid för att må bättre, äga din tid och använda tiden vettigt:

  1. Planera dagen - på väg till jobbet kan du tänka till så att dagen blir så bra och produktiv som möjligt. Vilka är de tre viktigaste sakerna du ska göra idag? Har du en egen plan för vad som är viktigt är risken lägre att din agenda blir "kapad" av småsaker som dyker upp under dagen. Förenkla, förtydliga och motivera dig själv inför arbetsdagen.
  2. Runda av dagen - på väg hem igen: fundera på vad du har gjort under dagen som du är nöjd med och vad du ska vara redo för morgonen därpå. Vad är viktigt på lång sikt och hur får du in det i din kalender?
  3. Beta av enklare jobbärenden - enklare meddelanden som bara ska besvaras och korta telefonsamtal kanske du kan ta hand om på bussen eller tåget?
  4. Återhämtning - särskilt på väg från jobbet kan du aktivt använda tiden för att mentalt släppa jobbet och hitta tillbaka till ditt privata jag. Det gynnar både dig själv och jobbet att inte låta tankarna gnaga ring jobbärenden hela din vakna tid.
  5. Motionera - du kanske kan cykla, springa eller gå hela eller en del av sträckan någon eller några dagar i veckan?
  6. Lära dig något - det finns en massa bra poddar (!), seminarier och föreläsningar på nätet. Och böcker såklart! Förkovra dig i ämnen som hjälper dig i din yrkesroll eller som får dig att utvecklas som person.

Lycka till med att rocka din jobbpendling! Berätta gärna för oss hur du gör och vad du har för tips!

Vår samarbetspartner Twitch Health tipsar om hur du kan mäta effekten av hälso- och friskvårdsarbetet. Det är något allt för få gör idag trots att det finns enkla verktyg. Twitchs slutsats är att det ofta handlar om tidsbrist. Tyvärr leder det till att hälsoarbetet i många organisationer blir slentrianmässigt och inte får effekt.

Läs hur du kan göra en snabb beräkning i tre steg i det här blogginlägget: En snabbguide för att bedöma effekten av hälso- och friskvårdsaktiviteter på ditt företag.

Apr 25, 2019

Om vi vill slippa alla skador som stressen ger oss behöver vi satsa på återhämtning. Den skyddar oss och håller oss friska. Ida Aidanpää-Immonen från Firstbeat vet hur man gör.

Det finns många tjänster som hjälper oss att mäta hälsa på jobbet numera. För att få koll på vår återhämtning i livet finns en metod som garanterat inte ljuger: att mäta vår hjärtfrekvens. Det kan hjälpa oss att få syn på när och var i vardagslivet som stressen ökar - och göra något åt det.

Ida Aidanpää-Immonen är  Country Sales Manager för vår samarbetspartner Firstbeat som jobbar med just hjärtfrekvensmätningar och återhämtning. Ida är före detta elitidrottare och civilekonom och vår gäst i det här avsnittet.

Det började med idrottsforskning
Firstbeat startade som ett forskningsprojekt i Finland på 199o-talet. Syftet var från början att hitta en mätmetod för att fånga upp elitidrottare på väg in i överträning. Så småningom insåg de att kroppen visar exakt samma signaler om man överansträngt sig på jobbet som i idrotten. Nu arbetar de med att hjälpa arbetsplatser och medarbetare att bli bättre på den hälsosamma återhämtningen.

En mätning av hjärtslagen
Mätningen görs genom att man bär en liten utrustning på kroppen under 72 timmar. Utrustningen registrerar både hjärtats slag och det som sker mellan hjärtslagen, hjärtvariabiliteten. Det är den som visar hur det står till med återhämtningen. De enda som kan se de individuella resultaten är personen som blivit mätt och en coach som hjälper till att tolka resultatet. Tillsammans ringar de in vad som kan förändras i vardagen för att minska stressen och öka återhämtningen.

Stor brist på återhämtning
- Vad vi än gör i vår vardag så utsätts vi för fysiologisk belastning, alltså stress. Och vi behöver faktiskt återhämta oss från även den positiva belastningen och stressen även om den i sig inte behöver vara dålig i rimliga mängder, förklarar Ida.

Det är just bristen på återhämtning vi ser skapa ohälsa i dagens samhälle och enligt Firstbeats egna siffror får över 50% av oss nordbor inte alls någon återhämtning under en vanlig dag.

Vad är återhämtning?
Vila och återhämtning är inte samma sak. En person som till exempel mediterar behöver inte nödvändigtvis uppnå återhämtning. Om man har hållt ett högt tempo under en lång tid kan kroppen vara främmande för att varva ner - det är något vi behöver träna på. Många av oss hamnar i en negativ spiral där vi inte orkar göra det vi faktiskt behöver för att må bra, som att umgås med familj och vänner, sova tillräckligt och ägna oss åt sånt vi tycker är kul. Då blir återhämtningen allt sämre och hälsan blir som ett gummiband som tänjs ut mer och mer tills det brister i utmattning.

Åtgärda orsakerna
Bakom varje utmattning finns en kronisk brist på återhämtning och det hänger ofta ihop med hög arbetsbelastning. Att åtgärda problemen kräver förstås insatser på flera plan men det är viktigt att göra något redan innan gummibandet börjar tänjas ut för mycket.

- Ett bra mål är att vi ska kunna gå hem från jobbet och ha energi nog att göra något vi tycker om på vår fritid, säger Ida. Kostnaderna för sjuknärvaro, eller preseenteism som det också kallas när vi är på  jobbet fast vi egentligen är sjuka, är hög. Enligt studier som Ida refererar till kan det kosta uppemot 25 000 kr per anställd per år eller mer för många organisationer.

Vad kan man göra?
Det alla kan göra, säger Ida, är att så gott det går lära känna sig själv och när, var och hur man får - och inte får - återhämtning i vardagen.

Arbetsgivaren kan hjälpa sina medarbetare att skapa förutsättningar för återhämtning. Det enklaste första steget är att prata om vad återhämtning är för var och en och låta medarbetare ge egna förslag. Som chef och ledare kan man visa vilka beteenden som uppmuntras och värderas och hur de kan bidra till återhämtning.

- Och man kan inte komma ifrån det faktum att motion gör jättemycket för vår återhämtning, säger Ida.

I en av Firstbeats egna studier såg de att personer som motionerade regelbundet hade bättre återhämtning. Ida är noga med att  göra skillnad på motion och träning. Motion är till skillnad från högpresterande träning både enkelt och billigt och det som får störst effekt på återhämtningen.

I sina studier har Firstbeat också sett att de som har kommit förbi småbarnsåren och har lite längre erfarenhet av arbetslivet ofta har mer återhämtning och mindre stress i livet. Något som säger oss att det kanske är människor mitt i livet med små barn som vi behöver ta allra mest hand om på jobbet?

Vår samarbetspartner Wellbefy tipsar om att skapa ett hälsobokslut i ditt företag. Det hjälper dig att se nyckeltal som visar hur medarbetarna mår. Ett klassiskt bokslut innehåller en redovisning av sjuktal men ett sånt säger ju mindre om hälsa och mer om ohälsa. Wellbefy råder oss att börja titta även på friskfaktorerna.

Nyckeltal för ett hälsobokslut är sådant som medarbetarnas upplevda välmående, deras kompetens och utveckling, hur man upplever ledarskapet och organisationen och siffror som visar på frisknärvaro, sjukfrånvaro och rehabilitering. Läs mer här.

Apr 18, 2019

Aktivitetsbaserade kontor har blivit allt vanligare. Vilka är fallgroparna och hur gör man för att lyckas? Vi frågade experten Aram Seddigh.

Redan på 70-talet började man experimentera med att möblera kontor så att de skulle vara flexibla. Då handlade det mest om att kunna rulla med sig hurtsar mellan olika platser. Det vi idag menar när vi pratar om aktivitetsbaserade lösningar blev populärt på allvar runt 2012.

Aktivitetsbaserade kontor ska inte förväxlas med så kallade flexkontor där olika skyltar och symboler visar var man till exempel får prata högt och var man ska vara tyst.

Det berättar Aram Seddigh, psykolog som doktorerat på sammanhanget mellan kontor, arbetsmiljö och arbetssätt. Till vardags jobbar han med att få arbetsplatser att lyckas med just den fysiska arbetsmiljön, ibland i samband med en flytt och ibland genom att förändra saker och ting i befintliga lokaler.

Cellkontor mest uppskattade - öppna landskap minst
När man frågar människor var och hur de helst jobbar föredrar de flesta så kallade cellkontor, alltså att jobba i ett eget rum. Det minskar risken för distraktioner. De största problemen hittar man i öppna landskap där det ofta är svårt att kunna jobba fokuserat.

Där kan den aktivitetsbaserade miljön vara ett bra mellanting eftersom cellkontor många gånger blir kostsamt för arbetsgivaren - och dessutom inte passar alla sorters arbete, som till exempel återkommande samarbeten i team.

- Den fysiska arbetsmiljön är en service till medarbetarna. Det måste helt enkelt lösas och är det inte bra behöver man tänka ett varv till, säger Aram.

I nyare studier börjar man se att det ofta har funnits ett gott syfte men att den en bristfällig inledande analysen gjort att ytorna blivit under- eller feldimensionerade. Frånvaro av avskildhet och tysta rum är ofta ett problem, ett annat att mötesrummen inte räcker till och skapar ledtider i organisationer.

- När medarbetare är hänvisade till hemmet för att kunna fokusera har något gått fel, säger Aram som fortsätter: Att jobba hemma ska vara en förmån och en möjlighet, inte en lösning på problem på arbetsplatsen.

Tillgänglighet och ytornas funktion viktigast
För att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret behöver man framför allt ta hänsyn till två dimensioner:

  1. Graden av tillgänglighet: alltså hur tillgänglig personen eller gruppen ska vara för andra människor medan man jobbar. Kan kollegorna sticka in huvudet med en fråga då och då eller behöver man avskildhet för fokus?
  2. Individuellt arbete eller samverkan i grupp. Om och när medarbetarna behöver arbeta på egen hand eller tillsammans med andra och i vilken utsträckning. Mängden gemensamma ytor och rum för avskildhet och fokus behöver dimensioneras rätt.

Är förutsättningarna rätt kommer det att fungera, menar Aram. Finns inte förutsättningarna börjar vi "hamstra" och försöker säkerställa tillgång till till exempel ett skrivbord trots att vi kanske inte behöver det under större delen av dagen. Då är det läge för ett omtag.

6 framgångsfaktorer för att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret

  • Kartlägg behoven först: vilken sorts ytor behövs och hur mycket av varje?
  • Involvera medarbetarna medan kartläggningen pågår.
  • Bygg rätt sorts ytor (för fokus, avskildhet och samarbete, formella och informella möten) i rätt mängd och storlek. Utgå från behoven, inte vem som skriker högst.
  • Sätt målet att det ska ta 30 sekunder att förflytta sig och få tekniken att funka.
  • Arbeta med nudging - gör det lätt att göra rätt.

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om den fysiska aktiviteten under en arbetsdag! I ett blogginlägg reder deras fysioterapeut Emily Backlund ut hur man bäst kan bryta stillasittandet. Hon rekommenderar att vi ställer oss upp varje halvtimme och gärna lägger in någon liten pulshöjande aktivitet då och då. Det finns heller ingen optimal sittposition utan variation är nyckeln till välmående. Hon tipsar också om vad du ska göra om du redan fått problem. Läs hela inlägget om rörelse i arbetsvardagen här.

Apr 11, 2019

Hur blir man Stockholms friskaste företag? Vi frågade Sofia Blomdal, arbetsmiljöchef på Ragn-Sells där man sänkt olyckor och skador med 70%. Hur då? Genom kulturförändringar.

På Ragn-Sells fanns allt på plats för en bra arbetsmiljö - på papperet. Det saknades inte rutiner och instruktioner för att motverka arbetsplatsolyckor. Däremot sa kulturen något annat än det man kunde läsa i dokumenten.

Blame-shame-kultur
Ute på plats i verksamheten fanns en blame-shame-kultur och mycket macho-attityder som innebar att ingen ville eller vågade berätta om tillbud och olyckor eftersom man var rädd att bli utpekad för att göra fel. Dessutom fanns ingen tradition av att dela med sig ens av det som gick bra. Olika avdelningar tävlade med varandra och såg sig som interna konkurrenter.

Sofia och hennes kollegor insåg att hela organisationen behövde göra en stor förändring och börja samarbeta och samverka mera.

70% minskning av olyckor
Att få till förflyttningen skulle bli tufft och det var man inställd på. Hela organisationen påbörjade en värdegrundsresa 2015 med en plan som sträckte sig fram till 2021 men effekterna kom tidigare än så. Efter tre år hade man minskat antalet arbetsplatsolyckor med hela 70%. Dessutom ökade inrapporterade förebyggande avvikelser, alltså att människor berättar om nära-ögat-händelser som skulle ha kunnat leda till olyckor, med 811%!

Fysiska risker med avfallshantering
I Ragn-Sells verksamhet som handlar om att samla in, behandla och återvinna avfall finns det en hel del risker för fysiska skador. Det kan till exempel vara fall- och klämskador när man hanterar fordon och tunga laster.

Under resans gång har Sofia och hennes team rest runt till 65 platser i landet och mött många av de totalt 1700 anställda i organisationen.

- Vill man ha förändring måste man visa sig och höra människors berättelser, säger Sofia.

Förtroendefullt samarbete
Ledarskapet var nyckeln och där behövdes förbättringar. Cheferna var inte vana att samarbeta och samverka. För att förändra det utbildades alla chefer och deras stödfunktioner inklusive skyddsombud i något som kallas förtroendefullt samarbete.

- Det har varit otroligt bra, säger Sofia. Alla har fått reflektera kring sina egna beteenden och hur de påverkar andra. Vi har gemensamt fått fundera på hur vi ska samverka och samarbeta och jobbat med det som kallas intressebaserad problemlösning. Man ställer sig frågorna "vad vill du och vad vill jag och hur kan vi få ihop de viljorna"?

Från mörkertal till vilja att dela
Tidigare när någon rapporterade in en olycka kändes det som att man hade gjort fel och chefen kanske suckade. Det ledde till ett stort mörkertal. Nu är inställningen snarare att man vill dela med sig av risker och incidenter så att andra kan lära sig av dem. Dessutom har man gjort det enklare att rapportera problem och risker i arbetsmiljön genom en mobilapp. Där kan det räcka med att man tar en bild på plats enligt principen "en bild säger mer än tusen ord".

Health and safety first
Sofia har ett team som förut låg under HR men nu arbetar de som en egen grupp direkt under VD. Fördelen är att det är lätt att stötta affären och det visar också att hälsa och säkerhet är prioriterat av ledningen.

Friskaste företag
Utmärkelsen Friskaste Företag delas ut av Feelgood som ett sätt att lyfta och inspireras av goda exempel. Kriterierna för att få priset omfattar såväl ledarskap och medarbetarskap som hälsa i stort.

Vår samarbetspartner Firstbeat vet genom sina 300 000 livsstilsmätningar att många inte får tillräckligt bra sömn. Det finns flera ganska enkla saker att göra som inte tar mer tid men kräver en förändring av det du redan gör.

Det kan handla om att förändra när du tränar, när du använder skärm och när du äter och dricker. I det här blogginlägget får du tips om några enkla saker som kan förbättra din sömn.

Apr 4, 2019

Vi har bara 24 h per dygn och lever i en värld full av distraktioner. Här är tre rutiner som kan hjälpa dig att må bra och hålla i längden.

1. Planera och prioritera

Det känns sällan som att det finns tillräckligt med tid till allt man ska och vill göra. Då hänger det på oss själva att planera och ge utrymme för det som är allra mest betydelsefullt. Förutom jobb och plikter behöver vi också skapa utrymme för återhämtning, motion och de relationer vi värdesätter.

På jobbet missar många av oss att göra tillräckligt med plats i kalendern runt viktiga möten och leveranser. Ofta kräver de planering i förväg och reflektion och åtgärder i efterhand. Gör plats för det.

Att hela tiden släcka bränder håller inte i längden. Ta hjälp av Eisenhowermetoden eller prioriteringmatrisen. Försök se till att det som är långsiktigt viktigt för dig hamnar i fokus. Delegera gärna sånt som är bråttom men inte viktigt och gör vad du kan för att inte jobba i bråttom-viktigt-hörnet oftare än nödvändigt.

Prioriteringsmatrisen / Eisenhowermetoden

  Inte viktigt Viktigt
Bråttom Delegera om du kan. Brandsläckning. Fastna inte här.
Kan vänta Rensa bort sånt som hamnar här. Jobba här så mycket du kan.

Att ofta stanna upp och fråga vad syftet är med det du gör kan vara en stor hjälp. Ställ dig frågorna: Vart ska jag? Vad för mig dit? Vad behöver jag prioritera då? Vad är viktigast den här veckan för att nästa vecka ska bli bra? Och nästa? Och nästa år?

2. Tajming och arbetsmiljö

När och var vi gör saker påverkar hur bra de blir gjorda. Att svara på mail kanske går bra i en bullrig miljö men att fokusera på något mer avancerat kräver troligen mer lugn och ro. Att ta hänsyn till det här kan spara tid och hjärnkraft och påverka både vad vi får gjort och hur vi mår.

Ett tips är att försöka hitta tre olika arbetsmiljöer som passar för olika uppgifter: en för att fokusera ostört, en för att samverka och ett läge för att göra enklare arbetsuppgifter. Du kanske behöver ta en dialog med dina kollegor så att ni kan hjälpas åt att skapa rätt förutsättningar.

3. Släpp aktivt jobbet

Det handlar om det som kallas psykologisk frånkoppling. Vi kan behöva skapa en rutin för att aktivt släppa jobbet både fysiskt och mentalt.

Tre frågor du kan ställa dig:

  • Vad har jag fått gjort idag?
  • Vad ska jag göra imorgon?
  • Vad var riktigt bra idag?

En avslutande fråga är att reflektera över när du bara är närvarande i nuet utan tankar på det som varit och det som ska komma. Kanske kan fler sådana stunder i din arbetsvecka vara något att sträva efter?

Vår samarbetsparter Firstbeat är måna om vår återhämtning. Något som negativt påverkar vår möjlighet att återhämta oss är alkohol och det går inte heller så bra ihop med träning. Att dricka ett glas vin efter kvällsträningen kan minska återhämtningen under sömnen med upp till halva sovtiden. Läs mer om vad du ska se upp med angående alkohol och träning i det här inlägget från Firstbeats blogg.

Vår samarbetspartner Twitch Health har i över 18 år hjälpt hundratals organisationer till bättre hälsa. De är en erfaren och betrodd hälsopartner till företag som Spotify och Länsförsäkringar och har även hjälpt Karolinska Institutet i ett forskningsprojekt. Twitch Health jobbar med en helhetssyn på hälsa som ett mentalt, fysiskt och socialt begrepp. Med engagerande hälsoprogram som utförs fysiskt på plats hos kunderna och med smarta digitala verktyg skapar de hög effekt i hela organisationen. Läs mer om vad Twitch Health gör här.

Mar 26, 2019

Varför blir så många sjuka på jobbet när hälsa är en förutsättning för lönsamhet? Den frågan har vi ställt till forskare, företagare och experter i tre år och 100 avsnitt och vi är säkrare än någonsin: hälsa borde ta plats i varje företags affärsplan.

Först vill vi rikta ett varmt och innerligt tack till alla er lyssnare som följt oss, interagerat och engagerat er under alla avsnitt. Ett stort tack också till alla våra kloka och kunniga gäster som bjudit på sin kunskap genom åren.

Hälsa och lönsamhet
När vi började för 100 avsnitt och tre år sen ville vi förstå varför så många blir så sjuka - ofta av jobbet. Och varför hälsotrenden snarare bidrar till ohälsa än tvärtom. Vi ville också vända blicken från individen och snacket om hur människor äter och tränar till att prata om hur organisationskultur och ledarskap påverkar hur vi mår. Dessutom ville vi understryka kopplingen mellan lönsamma affärer och hälsa.

Vi startade i februari 2016 med ett avsnitt som verkligen satte tonen för hela podden, med Jon Persson från Cygni som sa att "relationer är lite av en hobby för mig". Han poängterade hur viktigt det är att chefer har plats i sin kalender för just att vara chef och tillbringa tid med sina medarbetare. Det avsnittet håller verkligen än och i skrivande stund har Cygni för sjätte året i rad fått utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats i sin storleksklass. Stort grattis, säger vi!

Lärande och engagemang
Vi har pratat allt mer om lärande organisationer, kreativitet och engagemang på sistone - och vi har ofta ställt frågan "varför?". När den frågan besvaras blir syftet med jobbet tydligt, det är lättare att fatta egna beslut och det är lättare att känna engagemang när man kan se vad det är för helhet det egna jobbet bidrar till.

Framtiden - lite läskig men mest intressant
När vi blickar framåt ser vi bland annat att trenden att mäta allt möjligt så ofta det går inte verkar klinga av. Vi diskuterar fenomenet People Analytics och funderar på hur mycket av vår egen data vi egentligen vill dela med vår arbetsgivare.

Hälsa i lågkonjunktur
Framöver kommer det också med största sannolikhet en lågkonjuktur. Vad händer då? Gör vi om samma misstag som så många gånger tidigare, skär mer på arbetsstyrkor och låter allt för få göra alldeles för mycket? I så fall har vi ännu mer ohälsa framför oss. Eller har vi lärt oss något om hälsa och återhämtning som vi kan ta med oss in i sämre tider även om budgetarna krymper?

Åttatimmarsdag - förlegat?
Och ska vi jobba åtta timmarsdagar till tidens ände - eller när kommer nästa stora skifte på arbetsmarknaden? Är medborgarlön en lösning när allt fler jobb automatiseras?

Det här och mycket annat kommer vi att fortsätta att bevaka under många avsnitt framöver. God lyssning!

Vår samarbetspartner Wellbefy har ett smart analysverktyg som hjälper dig som ledare att utveckla både dig själv och organisationen. Med vecko- eller månadsvisa pulsmätningar kan du följa trender och data om medarbetarnas upplevda välmående och engagemang. Läs mer om det enkla analysverktyget som hjälper dig att följa rätt nyckeltal för att bli en vass ledare här.

Mar 21, 2019

Prestation i alla ära. Men när vi mäter vårt värde i hur vi presterar blir det sjukt. Vi pratar med Victoria Blom om varför det kan bli så här och vad vi kan göra åt det.

Med en prestationsbaserad självkänsla har man en upplevelse av att mitt värde beror på hur jag presterar. Det uppstår lätt en jakt på perfektion utan gränser när man aldrig upplever sig vara bättre än sin senaste prestation.

1 av 5 jagar perfektion
Närmare en femtedel av befolkningen har beteenden som kan kategoriseras som prestationsbaserad självkänsla och det är vanligast bland unga, kvinnor och högutbildade.

Victoria Blom är docent i psykologi, leg psykolog och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan och forskare på Karolinska institutet. I sin doktorsavhandling har hon studerat vilka beteenden prestationsbaserad självkänsla brukar resultera i.

Beteenden att se upp med
Det här är några av dem:

  • att överarbeta uppgifter
  • att alltid sträva efter perfektion
  • att dubbelkontrollera saker om och om igen
  • att ta på sig för mycket jobb
  • att aldrig tacka nej
  • att ofta jobba ofta sent.

Beteendet spiller lätt över på fritiden där allt också ska vara perfekt.

Håller inte i längden
På en arbetsplats kan det vara kortsiktigt tacksamt med en medarbetare som alltid säger ja till arbetsuppgifter och som levererar i rask takt utan att klaga. Men den här sortens beteende är inte hållbart för någon. Medarbetaren håller inte i längden och inte heller prestationerna. Dessutom hamnar ofta prestationen i sig i fokus för den som har för mycket prestationsbaserad självkänsla, inte det man faktiskt skapar.

Att driven av osäkerhet jaga prestation gynnar inte hellre samarbete utan resulterar lätt i en tävlingskultur. Då går organisationen miste om den samlade kreativitet och kraft som skulle kunna få blomstra.

Chefen sätter tonen
Victoria Blom säger att chefen är viktig för att sätta tonen i organisationen genom att visa hur hen gör. Som chef är det alltså smart att själv inte åta sig för mycket, mejla medarbetare på kvällar och helger och alltid jobba över. När chefen visar att hen både behöver och tar emot hjälp och bjuder på sina misstag vågar andra göra samma sak.

Som både chef och medarbetare kan man också närma sig en person som drivs av perfektionskrav genom att visa omtanke. Visa i handling att det är människan som är mest betydelsefull, inte prestationen. Kulturen påverkar- " hur gör vi här?"

Känner du igen dig i listan här ovanför? Fundera på vilka värderingar som driver dig. Ställ dig frågor som "vad händer när jag aldrig tackar nej?" och "hur skulle det vara om jag bad om hjälp?"

Om du behöver mer stöd kan en psykolog hjälpa med KBT och ACT (Acceptance and Commitment Theory).

Vår samarbetspartner Twitch Health var de som klarade nålsögat när samhällsrådgivarföretaget Ramboll skulle välja en partner i sitt hälsoarbete. Ramboll behövde ett kartläggningsverktyg för hälsa och  och valet föll på Twitch Digitala Livsstilsprofil. Det är ett vetenskapligt förankrat, enkelt och kostnadseffektivt sätt att kartlägga individens, gruppens och företagets styrkor, risker och förbättringsområden inom livsstil och beteende. Med Twitch Health fick man också en engagerad och flexibel partner i hälsoarbetet. Läs mer om Twitch Healths tjänster här.

Mar 14, 2019

Att prata inför folk är för många det värsta som finns. Men det finns hjälp att få och enkla medel att ta till. Du har också rätt att göra din röst hörd!

I det här avsnittet ber vi Jenny Jernberg Ralphsson om tips på hur vi alla kan få fram våra budskap bättre i vardagen. Jenny driver företaget Speaking Flow där hon hjälper människor att våga tala inför publik men också att få fram sitt budskap i andra sammanhang som vanliga jobbmöten. Hon är skådespelare, mimare, certifierad coach och har även studerat retorik.

Rätt kroppsspråk gör dig hörd
Det vanligaste Jenny hjälper människor med är kroppsspråket. Det har en stor betydelse för hur det vi säger tas emot eftersom det förstärker våra budskap. Att ställa sig framför en grupp människor med uppdragna axlar, kutande rygg och blicken i marken väcker helt enkelt inte förtroende. Tyvärr är det precis så vi ofta reagerar med kroppen om vi känner oss obekväma.

Men det fiffiga är att man kan vända på steken. Intar du rätt kroppsposition med rak rygg och sänkta axlar och vågar möta människors blick har du vunnit mycket förtroende redan där. Som när det gäller så mycket handlar det om att träna och våga prova i mindre format och sen träna mer. Med övning kommer tryggheten.

Förbered dina framträdanden
En annan sak som Jenny hjälper många med är att förbereda sina framträdanden. Av någon anledning tänker vi oss ofta att det där med att vara en bra talare skulle vara något man föds med. Så är det absolut inte. Förberedelser och träning betyder jättemycket här precis som när det gäller det mesta.

Jennys tips kring hur du skriver manus:

  • Skriv ner det viktigaste du vill ha sagt. OBS i punktform, inte långa meningar.
  • Skriv ut det på ett papper med stor stil och stort radavstånd, så att det syns tydligt när du är i talarsituationen.
  • Markera de allra viktigaste orden med färg så att du lätt hittar tråden om du tappar bort den.

Ta hjälp av andningen
Träna också på att använda andningen som ett verktyg för att skapa lugn i stunden när nerverna skenar. Att ta ett djupt andetag och våga pausa några sekunder hjälper dig att hitta både lugnet och tankeförmågan.

Skala ner och hitta det viktigaste
Skala gärna ner orden i ditt manus. Fundera igenom vad som är allra viktigast att få fram och vad du vill säga först och sist i ditt anförande. Vad är det egentligen du vill att människor ska ta med sig efter att ha lyssnat på dig? När du har besvarat de frågorna är faktiskt en stor del av dina förberedelser klara.

Våga börja i det lilla
Jenny vill gärna uppmana dig som känner att du har ofta har något att säga men inte vågar att börja i liten skala. Du kan börja med att bara sitta som publik och tänka på vad du skulle säga om du vågade och hur du i så fall skulle formulera det. Våga sedan räcka upp handen då och då. Och får du ett tillfälle att prata framför andra, ta den. Träna - det gör dig bättre. Du kan trösta dig med att nästan alla tycker att det är pirrigt att tala framför publik men att träning och erfarenhet kan göra alla till riktigt bra talare.

Flera av Jennys tips hittar du här på Youtube.

Ett tips från vår samarbetspartner Firstbeat är att just du som tycker att det där med fysisk aktivitet är ett tråkigt måste och som har svårt att komma igång faktiskt är den som har mest att vinna på att börja röra på dig bara litegrann. Om du under bara tre månader fokuserar på att öka konditionen kan du få så mycket som 20 % bättre syreupptagningsförmåga. Med hjälp av Firstbeats livsstilsanalys kan du få en mätning av din kondition. Du hittar mer inspiration för att komma igång med motionen i inlägget Dålig form - goda nyheter.

1 2 Next »