Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: May, 2019
May 30, 2019

Ibland är det extra viktigt att lyckas med kommunikationen. När du skapar något nytt, vill påverka någon eller helt enkelt beskriva vad din organisation pysslar med. Här är tipsen som hjälper dig att bli skarpare - och mer lyssnad på.

Kommunikation handlar egentligen om allt vi säger, skriver och gör hela dagarna. Från gigantiska reklamkampanjer till små vardagshandlingar.

De viktiga detaljerna

En typisk detalj där vi alla kommunicerar dagligen är när vi skickar mejl till varandra. Om vi gör det till en vana att ge våra mejl bra och relevanta rubriker gör vi livet lättare för varandra och tränar samtidigt på riktigt bra kommunikation.

Tänk själv när du ska leta upp ett viktigt mejl som du fick för någon vecka sen för att du behöver informationen där. Då söker du gissningsvis på namnet på personen som har skickat det eller på ett ord som beskriver vad meddelandet handlade om.

Ifall mejlet innehöll viktiga datum att hålla koll på hade det hjälpt dig mycket om det stod "Viktiga datum" i ämnesraden. Istället kanske informationen dök upp i en mastig mejltråd med någon helt annan rubrik som "Fel version av dokumentet". Då blir det förstås mycket svårare att hitta det du letar efter.

Väck känslor, ställ frågor

Många gör misstaget att prata väldigt mycket om sig själva. Se dig omkring så hittar du fullt av hemsidor från företag som basunerar ut hur duktiga och bra de är på det de gör. Typisk envägskommunikation (monolog alltså). Ska du inleda en dialog behöver du vara nyfiken, ställa frågor och väcka känslor.

Utgå istället från dem du vill kommunicera med. Vad har de för behov och problem och hur kan du hjälpa dem?

Ett exempel är när det dyker upp ett mejl från din bank med rubriken "Kundundersökning". Varför skulle du klicka på det när du kanske får 50 mejl varje dag som du knappt hinner med att läsa, än mindre besvara?

Om banken istället skrev "Vad tycker du om din bank?" är nog chansen större att du öppnar och läser meddelandet. Frågan kommunicerar direkt med dig som läser och sätter igång din hjärna på ett annat sätt än den torra raden "kundundersökning" där du först måste klura på vems kund som egentligen åsyftas innan du (eventuellt) landar i slutsatsen att kunden i det här fallet, det är du själv.

Din inre diamant

För att ett budskap ska bli starkt och genuint och dessutom skilja sig från vad alla andra säger behöver vi förmedla inte bara vad vi gör och för vem men också varför. Nästan alla organisationer har en unik kärna och egen historia och där är det bra att börja leta. Gå på jakt efter er egen inre diamant och lägg lite tid på att slipa fram den i ord och bilder.

Kan alla vara unika?

Alla företag kämpar för att upplevas som unika idag men i själva verket blir allt fler produkter och tjänster utbytbara. Då är det till sist bara priset som skiljer den ena varan från den andra. Som företagare innebär det att man till slut tar så lite betalt att man går omkull.

Men det finns sätt att vara unik ändå. Man kan till exempel bygga väldigt starka personliga relationer om man säljer tjänster. Säljer man massproducerade varor kan man lägga mycket krut på att själva kundbemötandet ska vara unikt hjälpsamt och trevligt.

Budskapet kan vara HUR vi gör något

Till exempel onlinebutiken Zappos som har bestämt sig för att ha syftet ”delivering wow”. Skorna går att handla någon annanstans, men bemötandet är unikt hos Zappos. De har lyckats kommunicera ett väldigt starkt budskap både internt i organisationen och mot kunderna och det är dessutom ett och samma budskap från början till slut.

OBS - ett sånt här arbetssätt måste vara genuint och det måste levas i hela organisationen, annars faller hela greppet.

Bygg en berättelse

Känns din kommunikation torr och ointressant kan du testa att förmedla det du vill ha sagt som en berättelse, det som ofta kallas "storytelling". Alla sagor, dramer och tv-serier börjar i en konflikt eller ett problem.

Där finns en hjälte förstås, men det vi glömmer är att hjälten inte alls jämt är stor, stark och orädd. Ofta är det precis tvärtom. Tänk till exempel på Frodo i Sagan om ringen eller Skorpan i Bröderna Lejonhjärta. De är både rädda och osäkra inför de stora och viktiga uppdrag de står inför.

Hjälten är inte du själv

Hjälten får ofta hjälp av en guide av något slag, som Gandalf i Sagan om ringen. Vill du knyta an till dem du kommunicerar med ska du inte göra misstaget att beskriva dig själv som hjälten, utan istället ta rollen som guide. Hjälten är förstås din kund, din medlem eller dina medarbetare - de du vill kommunicera med.

7 viktiga verktyg för din kommunikation

  • Slipa diamanten - välj bort allt utom det allra viktigaste. Försök inte säga allt på en gång för då kommer ingen att lyssna.
  • Tänk utifrån-in: vad är dina kunders eller medarbetares problem och behov?
  • Skapa bilder som riktigt bra taglines gör: Just do it, Barn är oslagbara ... osv.
  • Använd berättelser: hitta konflikten och låt den du kommunicerar med vara hjälte.
  • Väck känslor: ställ frågor, skapa igenkänning, använd humor, beskriv en konflikt, utmana människors världsbild.
  • Repetera, repetera, repetera. Är något viktigt ska du säga det på många sätt, i många sammanhang, om och om igen under en lång tid.
  • Det du gör kommunicerar. Börja själv.

Lycka till med kommunikationen och berätta gärna för oss vad du tampas med, om du lyckas eller om du kör i diket. Vi vill veta!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill gärna lyfta kopplingen mellan fysisk aktivitet och produktivitet. Motion av måttlig intensitet på runt 120 minuter per vecka i olika doser, har visat sig kunna stimulera områden i hjärnan som stöttar och förbättrar minnet.

Men det finns även fler effekter som:

  • bättre sömn
  • bättre stresshantering
  • bättre koncentration
  • ökad kreativitet
  • mental uthållighet

Hur det står till med aktivitetsnivåerna i din organisation är något som FirstBeat kan mäta med verkyget Bodyguard. Men det räcker med att läsa det här blogginlägget för att förstå fördelarna med att röra på sig.

May 23, 2019

Att bygga en hälsosam organisation kan kännas som en övermäktig uppgift. Vi frågade Sandra Jönsson, vd hos vår partner Wellbefy, var man ska börja.

- Eftersom hälsa är ett så stort och brett begrepp kan det ofta vara svårt att ta sig an det, säger Sandra Jönsson. Hon fortsätter:

- Att ha ett fokus på att människorna är den viktigaste resursen och att de alltid kommer först, är en bra början.

Nya företag är bäst på hälsa
Sandra menar att det har skett en förändring, framförallt bland nystartade företag och inom techbranschen, där man ser värdet av att jobba med organisationen och hälsan. Hon jämför med hur utvecklingsteam jobbar agilt i så kallade sprintar, korta och väl definierade utvecklingssteg. I sådana miljöer är människor vana att testa sig fram och våga prova väldigt konkreta saker inom väldefinierade ramar. Efter det är det dags för utvärdering och beslut om vad teamet ska fortsätta med, sluta med och börja med.

I traditionella företag, däremot, tycker Sandra ofta att det är mer trögrörligt.

Empowerment skyddar mot utmattning
Det svåra med hälsoarbete är också att det finns så mycket man skulle kunna göra. Sandra tycker att det är viktigt att skapa förutsättningar för en kreativ organisation genom att arbeta med det som kallas empowerment: att ge människor inflytande över sin egen situation. Det är dessutom något som skyddar oss mot utmattning.

Ett konkret exempel på empowerment kan vara gränsöverskridande lärande där grupper och individer som inte jobbar ihop till vardags får lära sig nytt och dela erfarenheter tillsammans. Att våga testa nytt kräver en kultur som tillåter det och tillit till varandra.

Att söka och stärka det friska
Wellbefys eget verktyg för att ta tempen på organisationens hälsa, Health Analytics, bygger på KASAM (känsla av sammanhang). Det är en modell som söker och stärker det som håller oss friska - till skillnad från reaktivt arbete med att läka det som redan är sjukt. Med t ex KASAM som grund blir det lättare att börja jobba hälsofrämjande. Alla organisationer och grupper har styrkor och det är ofta bra att börja med att ringa in och lyfta fram dem.

Health Analytics hjälper organisationer att hålla koll på en mängd nyckeltal som engagemang, ledarskap, medarbetarskap och personlig utveckling. Meningen är både att medarbetare ska kunna bli delaktiga i organisationshälsan med korta, återkommande mätningar, och att ledare ska få stöd för dialog kring sånt som feedback.

Inled en dialog om hälsa - en enkel övning
Men man måste inte alltid köpa in saker för att börja jobba med hälsan i en organisation. I många fall finns varken budget eller förståelse för frågan. Då kan det vara klokt att börja i det lilla och visa resten av organisationen vilket värde det ger. Sandras tips för dig som är ledare och vill börja göra något i liten skala är att helt enkelt bara starta en dialog om hälsan på jobbet. Bjud in till samtal där medarbetare själva får skatta hur de har det på jobbet enligt, till exempel med verktyget Menti. Det bygger på att alla skriver in sånt de själva tänker och tycker via sin telefon och sen visas det för alla - men anonymt.

Här är ett förslag från Sandra på hur man kan lägga upp ett sånt samtal:

  1. Be deltagarna i gruppen göra en skattning av hur de mår på jobbet, kanske på en skala 1-10. Låt dem sedan skriva ner:
  2. Vad de tycker att de själva borde göra för att stärka det som är bra och förbättra det som inte är bra.
  3. Vad de skulle önska att kollegorna gjorde.
  4. Vad de skulle önska att organisationen gjorde.

När dialogen är igång i en förtroendefull miljö har ni redan kommit långt!

May 16, 2019

Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden?

Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera.

Robotarna tar över - har vi sagt länge
Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt.

Färre dör på jobbet idag
Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment.

Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat.

Har vi missat att ta vara på fritiden?
Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre?

"Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv.

- Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas.

Arbetspauser då och då istället för pension?
Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet.

Medborgarlön liknar välfärdssystemet
När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning.

Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder.

- Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre.

Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar.

Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst.

Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer.

Vi jobbar bara 8% av livet
Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet.

Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst.

När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli?

Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra.

De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet.

Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron.

Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.

May 9, 2019

Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och?

Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet!

De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi.

Hjärnan kan inte bara mata på
Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva.

Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss!

Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet.

Så fungerar "upptagensjukan"
Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste.

När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet.

Så kan vi motverka den
Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra:

Visualisera din lediga tid

Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden."

Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart

Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast.

Visualisera abstrakt arbetsbörda

Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem.

God möteshygien

Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål.

Gör realistiska to-dolistor.

  1. Skriv ned vad som ska göras.
  2. Prioritera dem.
  3. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta.

Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt.

Vår samarbetspartner Firstbeat vill lyfta hur dyrt det är med sjuknärvaro - presenteeism. Det drabbar förstås individen hårdast men det kostar även arbetsplatsen mycket pengar.

  • Motarbeta en hjältekultur där man kommer till jobbet trots att man är uppenbart sjuk. En sjukledighet på ett par dagar blir dyrare för företaget än en förlängd period av nedsatt produktivitet, för att inte tala om en influensa som sprids bland personalen. Att hålla sig hemma om man är sjuk är att respektera sina kollegor.
  • Bekämpa stress! Uppmuntra till distansarbete och flexibel arbetstid. Trötthet och en ständig känsla av stress försämrar koncentrationsförmågan och gör att man går på övervarv på jobbet och är som i koma hemma. Några distansdagar eller ändamålsenligt kortare arbetsdagar ger extra energi och bidrar till att man kommer in i en normal rytm.
  • Uppmuntra dina anställda och kollegor att röra på sig. Motion är en av de viktigaste faktorerna för att orka på jobbet. Brist på fysisk aktivitet är en av de största riskfaktorerna för presenteeism och sänkt av arbetsförmåga. Pengar som satsas på motion i form av exempelvis motionssedlar, pausgympa och gemensam träning betalar sig tillbaka flera gånger om.
  • Håll ögonen öppna. Ingrip hellre för tidigt än för sent i misstänkta situationer. Fråga dina anställda och kollegor hur de verkligen mår och var genuint närvarande när de svarar.
May 2, 2019

Är din restid till och från jobbet värdefull - eller stjäl den bara dyrbara timmar från ditt liv? Här är en massa bra tips på hur du kan rocka din jobbpendling!

Många av oss har längre restid till och från jobbet än vi skulle önska. Men det finns bättre sätt att ta vara på den tiden än att vara irriterad över trafikstockningar eller slösurfa i sociala medier.

I en studie om hur vi använder pendlingstid till och från jobbet av bland andra Francesca Gino, professor vid Harvard Business School, såg forskarna att det är smart att använda restiden till jobbet för att mentalt komma in i "jobbläge". Den som bara slappar eller lyssnar på musik eller scrollar i sociala medier på resan kan ha det svårare att komma in i jobbrollen smidigt.

Här är några tips på vad du kan göra med, eller under din restid för att må bättre, äga din tid och använda tiden vettigt:

  1. Planera dagen - på väg till jobbet kan du tänka till så att dagen blir så bra och produktiv som möjligt. Vilka är de tre viktigaste sakerna du ska göra idag? Har du en egen plan för vad som är viktigt är risken lägre att din agenda blir "kapad" av småsaker som dyker upp under dagen. Förenkla, förtydliga och motivera dig själv inför arbetsdagen.
  2. Runda av dagen - på väg hem igen: fundera på vad du har gjort under dagen som du är nöjd med och vad du ska vara redo för morgonen därpå. Vad är viktigt på lång sikt och hur får du in det i din kalender?
  3. Beta av enklare jobbärenden - enklare meddelanden som bara ska besvaras och korta telefonsamtal kanske du kan ta hand om på bussen eller tåget?
  4. Återhämtning - särskilt på väg från jobbet kan du aktivt använda tiden för att mentalt släppa jobbet och hitta tillbaka till ditt privata jag. Det gynnar både dig själv och jobbet att inte låta tankarna gnaga ring jobbärenden hela din vakna tid.
  5. Motionera - du kanske kan cykla, springa eller gå hela eller en del av sträckan någon eller några dagar i veckan?
  6. Lära dig något - det finns en massa bra poddar (!), seminarier och föreläsningar på nätet. Och böcker såklart! Förkovra dig i ämnen som hjälper dig i din yrkesroll eller som får dig att utvecklas som person.

Lycka till med att rocka din jobbpendling! Berätta gärna för oss hur du gör och vad du har för tips!

Vår samarbetspartner Twitch Health tipsar om hur du kan mäta effekten av hälso- och friskvårdsarbetet. Det är något allt för få gör idag trots att det finns enkla verktyg. Twitchs slutsats är att det ofta handlar om tidsbrist. Tyvärr leder det till att hälsoarbetet i många organisationer blir slentrianmässigt och inte får effekt.

Läs hur du kan göra en snabb beräkning i tre steg i det här blogginlägget: En snabbguide för att bedöma effekten av hälso- och friskvårdsaktiviteter på ditt företag.

1