Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: June, 2019
Jun 27, 2019

Digitaliseringen till trots ökar administrationen. Många upplever att de ska göra sitt jobb två gånger: först på riktigt och sen för att dokumentera att jobbet är gjort. När ska man mäta saker och när ska man låta bli?

Det här dubbelarbetet, först i verkligheten och sen i administrativa system, skapar stress och ohälsa. I vissa fall har administrationen ökat enormt. Vi läser ur boken Det omätbaras renässans - en uppgörelse med pedanternas världsherravälde av filosofen Jonna Bornemark där vi hittar det här exemplet:

“På en ortopedklinik i Linköping krävdes 1993 4 sidors dokumentation för 10 vårddagar, det vill säga 0,4 sidor per dag, tio år senare, 2003, krävdes 30 sidors dokumentation för 4 vårddagar, det vill säga 7,5 sidor per dag.”

Varför har det blivit så här? Mycket administrativt stöd har försvunnit och istället fördelats på kärnpersonalen. Vi räknade nog med att de digitala lösningarna skulle sköta mycket åt oss nästan automatiskt, men så har det inte blivit. Dessutom kan vi mäta nästan vad som helst hela tiden med diverse digitala lösningar, och då gör vi gärna det. Utan att tänka efter och ställa oss frågan vad det stjäl tid och fokus ifrån.

Ett filosofiskt öga på vår tid
Vi resonerar kring frågan om vi har drabbats av en mäthysteri. Till vår hjälp tar vi ovanstående bok av Jonna Bornemark där hon tittar på vår samtid med hjälp av ett antal filosofer ur historien. Det vi kan se är att vår samtid är väldigt fokuserad på det som är påtagligt, fysiskt och mätbart. Men vad går vi miste om när vi stirrar oss blinda på siffror? Kanske går vi miste om det som betyder mest: det svårmätta men livsviktiga i de relationer och sammanhang vi bygger och behöver i våra liv, såväl i yrkeslivet som privat.

När människor inom till exempel vården känner sig fjärrstyrda av dokumentation och krav kan det vara nedbrytande att inte få frihet att agera självständigt och omdömesgillt i sitt yrke. Det orsakar stress hos den enskilde och försämrar människors möjlighet att göra sitt jobb bra. I förlängningen leder det till att den vård som skulle kvalitetssäkras blir sämre.

Mät med eftertanke - och berätta varför
Med andra ord: mäta kan vara bra, i vissa fall men inte i alla. Det är avgörande att vi funderar på varför vi ska mäta något och att vi kommunicerar det.

Det börjar bli allt mer populärt att göra så kallade pulsmätningar av till exempel hur medarbetare mår. Istället för årligt återkommande mätningar som liknar varandra ställer man lite färre frågor av varierande karaktär lite oftare. Här är några saker att tänka på om det är något du vill jobba med.

Tips om du vill pulsmäta

1. Involvera chefer och ledare tidigt

De behöver vara trygga och införstådda med vilka frågor som kommer att ställas och vad de ska göra med resultatet. De kan också ha önskemål på vad som ska mätas.

2. Ersätt inte daglig dialog

Vi behöver kunna prata med varandra om hur vi har det i vardagen. Undersökningar av olika slag ska vara till för att stötta sådana samtal - inte ersätta dem!

3. Mät både styrkor och svagheter

Det är lika viktigt att fånga upp sånt som fungerar bra - så att man kan stärka och behålla det - som att sätta fingret på svagheterna.

4. Bestäm vad ni ska göra med resultaten

Det gäller för hela organisationen och för att medarbetare ska känna sig motiverade att svara på frågorna. Alla ska veta varför undersökningen görs och vad som sker med resultaten.

Det digitala kan vara ett stöd

En digital mätning i ett möte eller under en sammankomst kan visa på likheter och olikheter eller skapa underlag för en dialog kring ett ämne. Pulserande frågor kan också användas för att stötta i reflektion.

Sammanfattningsvis: ha ett tydligt syfte med mätningen, en tydligt kommunicerad plan för hur resultaten ska hanteras och gör det tydligt att en digital mätning aldrig får ersätta dialog ansikte mot ansikte. Helen Salmonsson, revisor och ledare, har kloka tankar om det här i ett inlägg med titeln Du får det beteende du mäter .

Vår partner Twitch Health har hjälpt större företag som Länsförsäkringar och If Skadeförsäkringar med att driva och utveckla hälsocenter i nästan 20 år. Gör man rätt kan man skapa en plats för både hälsa och sociala möten som utnyttjas av så många som 80% av medarbetarna. Men det hänger på hur det genomförs.

När det lyckas får det positiva effekter: vi orkar mer, vi mår bättre och stressar mindre om vi är fysiskt aktiva. Ett gym på jobbet gör det också lättare att få ihop livspusslet och organisationen blir mer attraktiv för sina medarbetare.

Läs om hur du lyckas med företagsgymmet här.

Vår samarbetspartner Firstbeat är måna om att vi återhämtar oss när vi är lediga! Forskning baserad på analyser i deras databas har visat att lördagen är den mest stressfyllda veckodagen i Norden.

Firstbeats tips:

  1. Undvik att hela helgen är helt förprogrammerad av aktiviteter. Behöver du göra saker, gör dem koncentrerat och skapa sen utrymme för att bara vara, utan att kolla klockan och mobilen.
  2. Stäng av jobbmobil och jobbmejl under helgen. Gör ditt bästa för att släppa jobbet.
  3. Gör tid för umgänge men inte bara party och alkohol.

Vi tackar dig som lyssnar på oss för ännu en härlig säsong och önskar en skön sommar! Vi pausar nysläppet av avsnitt fram till 15 augusti när vi är igång igen.

Jun 20, 2019

Hur blir man Årets vd? Det frågade vi Sofi Franzén från Eventyr. Tydlighet, tillit och en lärande, transparent kultur är några av hennes byggstenar.

Sofi Franzén är vd för Eventyr och fick 2018 utmärkelsen Årets vd av ledarskapssajten Motivation.se. Men att bli chef var inte målet från början. Det blev bara naturligt så när Sofis verksamhet, att driva eventbyrå, växte.

Motiveringen till priset Årets vd beskriver Sofis ledarskap som att ha en ovanlig förmåga se individen, bygga tillit och skapa gemenskap. Hon är tillgänglig, visar tydliga förväntningar och har ett coachande förhållningssätt.

- Jag vill ju bygga den arbetsplats där jag själv vill arbeta, säger Sofi.

Tydlighet, tillit och lärande
Ett sätt att bygga tillit och lärande är genom Eventyr Academy, en internutbildning där företagets kommande treårs- och ettårs-mål sätter riktningen. Ett ämne kan vara att prata om misstag man gjort och lärdomar man dragit. Man lär av varandra, och övar på att presentera för varandra. Det är viktigt att vd och cheferna går före och berättar om egna misstag, berättar Sofi, och lägger till: Misstag är okej om man berättar om dem.

Bygga grupper - och byta dem
Medarbetarna på Eventyr får träna på att jobba tillsammans. De låter inte grupperna stelna i samma konstellationer utan ser till att man byter team och sammanhang för att skapa samhörighet över hela företaget.

Lärdomar på vägen
En av de största lärdomarna under den snart 25-åriga resa Sofi och Eventyr gjort var när de var så upptagna med att leverera en massa coola, storslagna event under IT-boomen ... så att de missade att dra in nya jobb.

Rätt vad det var insåg de att lågkonjunkturen hade hänt. Flera av kunderna gick omkull och medarbetarna fick snabbkonverteras till säljare. Lärdomen var att fokusera på att ta hand om kunderna i både med- och motvind och att se till att ha kunder i fler än bara en bransch.

Tre tips till nya chefer

  1. Var nyfiken på mottagaren av ditt budskap - du är ansvarig för att det går fram. Om det inte gör det, byt kanal, det funkar inte att höja volymen.
  2. Mät - men mät relevanta saker. Hos Eventyr är det väldigt öppna siffror och bonus kopplat till de månadsmål man har. Det kan också ge en tydlig bild av skillnaden mellan att ha mycket att göra och att göra rätt saker.
  3. Återkoppling - både positiv och konstruktiv. Chefer underskattar ofta hur mycket tid de lägger på feedback och även vilka som behöver det. Det är lätt missa de som man tror redan vet att de gör ett bra jobb.

Till slut säger Sofi att saker tar tid. Man behöver vara uthållig!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill hjälpa oss att hitta motivationen att ta hand om vår hälsa. De har mätt 2 miljoner timmar av hjärtaktivitet på totalt 30 000 personer och har sett att hög konditionsnivå korrelerar väl med upplevt välmående. Mätningen gjordes fysiologiskt men också genom självskattning. Man såg även att de med hög konditionsnivå upplevde lägre stressnivåer och högre nivåer av återhämtning.

Viktigt att poängtera är att all aktivitet räknas och man kan hämta inspiration från Världshälsoorganisationens, WHOs, rekommendationer för fysisk aktivitet. Läs mer på Firstbeats hemsida.

Wellbefy som också är vår samarbetspartner har utvecklat ett test som baseras på KASAM-modellen, som hjälper oss att hitta det som håller oss friska. Testet kan vara ett steg på vägen för din organisation och dig som medarbetare att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Wellbefy har skapat två webbaserade gratistest för att reflektera över din situation både privat och på jobbet. Testa här.

Jun 13, 2019

Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss?

Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones.

Ny bok om hjärnan och digitala distraktioner
Sissela Nutley  är hjärnforskare och släppte i våras boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling.

IQ-nivåerna har sjunkit
Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet - efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda.

Ständiga pling gör oss dummare
Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom.

Tjänster som Netflix och Youtube autospelar vidare när vi egentligen hade tänkt sluta titta. Nyhetsflöden i sociala medier har evighetsscroll. Innehållet tar helt enkelt aldrig slut och man kan lätt upptäcka att man har suttit och slötittat mycket längre än vad som var tänkt.

- Sån digital konsumtion, om den inte ger oss vare sig pepp eller verklig kontakt med en annan människa är sällan vare sig utvecklande eller positiv, säger Sissela Nutley.

Kriget om vår uppmärksamhet
Hon beskriver vår uppmärksamhet som en dörr in till vår hjärna. Den går snabbt att öppna men vi kan inte hålla kvar information i hallen (arbetsminnet) längre än 20 sekunder. Därefter behöver vi hänga upp informationen på krokar inne i själva huset innan för hallen (långtidsminnet) för att det ska generera ny och värdefull kunskap.

Med andra ord, när vi multitaskar står uppmärksamhetens dörr och slår hela tiden utan att vi får så mycket gjort.

Gör plats för närvaro och relationer
Ett bra tips är att inte bara stänga av telefonen utan att lägga den i ett annat rum när vi ska ha viktiga möten - med kollegor, kunder, vänner eller familj. Det räcker nämligen med att telefonen ligger på bordet eller i jackfickan för att den ska stjäla en del av vårt fokus - och hjärnkraft.

Det är också tydligt att när vi fokuserar på skärmen kan vi inte lägga lika mycket uppmärksamhet på människorna omkring oss. Det är dags att börja slåss för att få större närvaro i våra liv.

- Grunden till alla relationer börjar med ögonkontakt, säger Sissela Nutley. Tillit, respekt och uppmärksamhet krävs för att bygga förtroende. Och utan förtroende får vi varken starka relationer eller lönsamheten i affärer.

Det här måste vi prata om, och tillsammans komma överens om hur vi vill ha det. På jobbet, i familjen och i samhället.

Rädsla, nyfikenhet och belöning
Skärmarnas funktion och designen bakom många digitala tjänster spelar på några av våra mest grundläggande driftkrafter: rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöning. Vi känner att vi måste hålla koll "för att inte missa något". Vi blir nyfikna och gillar känslan när vi får uppmärksamhet i form av en like eller kommentar.

Det digitala utbudet kan också hjälpa oss och göra en massa bra saker möjliga. Men vi behöver ta makten över våra digitala vanor så att vi inte tappar bort vår hälsa och vår hjärnkraft på kuppen.

Ett sätt är att få in den "hjärnvila" som uppstår när vi inte aktivt presterar eller bearbetar information. Det ger oss återhämtning och utrymme för reflektion och kreativitet.

Vi rekommenderar Sissela Nutleys bok för dig som vill veta mer om det här ämnet. Och passar på att tipsa om musikalen Det syns inte som spelas av Parkteatern i Vita Bergen i Stockholm den 20 augusti, där Sissela Nutley har skrivit manus och musik.

Vår samarbetspartner Twitch Health har nästan två decenniers erfarenhet av att hjälpa arbetsplatser att skapa goda förutsättningar för motion på jobbet genom att ta fram helhetskoncept för företagsgym och motionsytor. De har under åren stött på ett antal fallgropar som de gärna vill att organisationer ska undvika.

Det kan handla om att inte förstå och lära känna målgruppen, att utbudet är för smalt och kanske bara fokuserar på fysiska aspekter men hälsa handlar ju både om fysiska, mentala och sociala aspekter.

Här beskriver Twitch de vanligaste misstagen med företagsgym. Där hittar du både fallgropar att undvika men även vad man ska tänka på för att motionsutrymmet ska bli en riktig investering i medarbetarnas och organisationens hälsa.

Jun 6, 2019

Sjukfrånvaron bland chefer ökade med 50% mellan 2014 och 2018. Chefen är en viktig nyckel till välmående på jobbet - men hur ser man till att hålla själv?

Är kanske just chefer och ledare lite extra utsatta genom det arbetsmiljöansvar de har för sina medarbetares arbetsbelastning?

Det här undersöktes nyligen i en studie som Novus utförde på uppdrag av fackförbunden Unionen och Vision med intervjuer av 1500 chefer i både privat och offentlig verksamhet.

Chefer prioriterar inte egna hälsan
Det visar sig att  sju av tio chefer upplever sån press att de prioriterar sina medarbetares arbetssituation före sin egen. Chefer inom privat sektor stressas i hög grad av krav på tillgänglighet medan chefer i offentlig sektor stressas av för många medarbetare. Många upplever svårigheter att återhämta sig och skapa balans.

Vad kan man göra? Vi pratar om tre dimensioner som behöver vara stöttande för att skapa förutsättningar för chefer att vara hållbara i sig själva, och sitt ledarskap.

1. Organisatoriska förutsättningar
Hur många medarbetare man leder påverkar mycket. Därtill vilket stöd chefen upplever från sin egen chef och ledningsgrupp. Att ha rätt stödfunktioner på plats, som avlastar och ger tid till det värdeskapande arbete som bara chefen kan utföra är viktigt.

2. Stöd från andra chefer
Ibland är det bara en annan chef som förstår din situation och som kanske är bäst lämpad att bolla frågor med. Att skapa forum där du får bolla utmaningar, prata av dig, samtala i förtroende och kanske bara få vara dig själv för en stund, det är viktigt!

3. Den personliga hållbarheten
Att ta hand om din återhämtning, sömn, pauser under dagen och hur du disponerar din tid är något du behöver göra för dig själv, ingen annan kan göra det åt dig. Det positiva är att du genom att visa att du strävar efter att ta hand om dig, visar för dina medarbetare att det är uppmuntrat för dem att ta hand om sig. Det blir en kulturpåverkan.

Det handlar också mycket om att försöka se till att kunna fatta bra beslut och det gör vi genom att skapa lugn och trygghet i möten, var de än sker.

Hör gärna av dig till oss och berätta vad du tänker och vilka exempel du ser i verkligheten på både dikeskörningar och de som lyckas!

Vår samarbetspartner Twitch Health  har stor erfarenhet av att hjälpa organisationer med hållbara hälsolösningar, närmare 20 år faktiskt. De har tankar och tips kring det här med varför många företag skapar träningsrum eller gym - som sen bara står tomma.

  1. Ett vanligt misstag är att man har ett isolerat fokus på företagsgymmet och missar att knyta ihop det med resten av organisationen.
  2. Ofta läggs ansvaret för företagsgymmet på någon anställd som tränar mycket. Intresse finns - men inte alltid tid, kunskap och engagemang.
  3. En klassisk fallgrop är också höga förväntningar men för låg ambitionsnivå.

Lösningen är i korthet att

  • förstå medarbetarnas nuläge och behov
  • arbeta med rätt interna och externa partnerskap
  • låta företagsgymmet gå i linje med företagets värderingar och syn på kvalitet
  • kommunicera rätt
  • se möjligheterna och vara kreativ!

Läs hela inlägget här.

1