Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2020
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: September, 2019
Sep 26, 2019

Att vara konsult eller frilansande giggare kan vara påfrestande. Hållbarhet och kärlek är lösningen när årets mäktigaste kvinnliga entreprenör Pernilla Ramslöv från Nox Consulting får bestämma.

Pernilla Ramslöv fick tidigare i år utmärkelsen näringslivets mäktigaste kvinnliga entreprenör av Veckans Affärer. Hon är grundare av och vd för konsultnätverket Nox Consulting Pernilla Ramslöv grundade Nox 2010 och i dagsläget Man är för egenföretagare det en traditionell konsultorganisation är med allt de värde de kan bidra med med kollegor och kompetensförsörjning och stöd. Men samtidigt ingen leveransproblematik eftersom de har ett stort o starkt nätverk.

Nox har 11 anställda och sysselsätter 200 konsulter men har ett nätverk på 1600 egenföretagare och en ännu större leveranskapacitet på 5000 personer.

Det Pernilla och hennes kollegor såg var att fler blev egenföretagare. Med Nox ville de skapa ett nätverk där människor kunde fortsätta ha egenföretagarens friheter och samtidigt fick ett sammanhang, kollegor och stöd med sånt som försäljning, marknadsföring och vidareutbildning. Hon kallar det för Stockholms starkaste IT-community.

För att få verksamheten hållbar bygger Nox på tre perspektiv: en hållbar affär, en hållbar konsult och en hållbar värld.

En hållbar affär
Man behöver ha en tjänst eller produkt som någon vill köpa. Det låter kanske självklart men många missar att tänka igenom det här steget tillräckligt, säger Pernilla.

Hållbara medarbetare
Medarbetares hållbarhet är helt avgörande. När de håller över tid och kan vara sina bästa yrkesjag levererar de också det bästa för sina kunder. Pernilla tror på att låta var och en bygga på sina styrkor. Det handlar också om att stötta dem i att våga utvecklas och om hälsa och balans.

En hållbar värld
De flesta vill känna att de bidrar till ett högre syfte. Pernilla pratar om Greta Thunberg-generationen: meningsfullhet i jobbet blir allt viktigare framför allt bland yngre och många väljer bort branscher som spelbranschen. Här bidrar Nox på flera sätt, från att löpande bidra till att bygga en by i Afrika tillsammans med organisationen Hand in Hand till att de har skrivit boken "Fixa gigget: 100 tips som får dig att lyckas inom gigekonomin".

Nox vill ta sin del av ansvaret för att skapa förutsättning för återhämtning och för att konsulter ska kunna hålla över tid. Enligt Pernilla blir även kunderna, de som köper avtalen, mer medvetna eftersom insikterna ökar i samhället i stort. På Nox kan de till exempel ta en styrande roll i hur man bemannar på uppdrag och se till att skapa avtal som är på 40 timmar i veckan för att undvika ständig övertid. Ibland kan det vara svårt som ensam konsult att säga stopp och då kan organisationen bakom vara ett stöd.

Automatiserade rutiner gör tid för riktiga möten
De strävar efter att automatisera så mycket rutinärenden som möjligt så att de kan lägga mer tid på fysiska möten som frukostar, after work och kompetensutveckling. Nox egna anställda medarbetare jobbar också ofta ute hos kunder för att vara nära sina konsulter fysiskt.

Fri arbetstid och semester
Pernilla berättar att för de 11 anställda medarbetarna finns förstås allt "det vanliga" inom hälsa och friskvård och de jobbar också mycket med sina värderingar. Dessutom sticker de ut med helt fri arbetstid och fri semester. Den här friheten är viktig för att må bra. Eftersom man är ganska få märker man om någon jobbar för mycket, man pratar om det! Som ledare är det viktigt att man sätter tonen för att lead by example - går hem, tar ledigt. Då blir det accepterat och då sprider det sig.

Konsultköp handlar fortfarande om timmar
De flesta som köper konsulttid i nätverket vill fortfarande köpa i termer av timmar och ha konsulten på plats, så där har inte tidrapporteringen försvunnit ännu. Men vi börjar se på arbete på ett nytt sätt i samhället, tycker Pernilla. Hon skulle själv gärna sälja mer uppdrag utifrån resultat istället för timmar och med frihet för konsulten att jobba där hon eller han presterar som bäst - antingen det är på ett kontor eller på en skärgårdsö.

Kultur genom kommunikation
Nox har en stark kultur. Hur skapar man det när en stor del av medarbetarstyrkan finns geografiskt utspridda? Det handlar mycket om hur man kommunicerar, säger Pernilla, och förstås vad man gör. Att man lever den kultur man påstår att man har. Att människor känner sig sedda och att den genuina omtanken märks, både för konsulten och deras kund.

"Det växer bra i bajs"
Hon har ett tydligt exempel på hur man skapar kultur med hur man kommunicerar. När det uppstår problem och konflikter brukar de säga att "det växer bra i bajs".

Vad de menar är att ett misstag eller en konflikt som hanteras rätt kan vändas till något riktigt bra. Som när man gödslar i jordbruket helt enkelt. För ibland blir det inte som man tänkt sig, men om man ser misstagen som erfarenheter bygger man tillsammans sätt att bli bättre. Vi lär oss tillsammans och det för oss framåt.

För Pernilla själv är det viktigt med sömn, träning och att ge kärlek till teamet varje dag, "för det ger energi". Med ledarskapet vill hon att medarbetarna förstärker varandra och hjälper varandra bli sina bästa jag med positiv feedback - hela dagarna.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill lyfta att många har för låg kondition och det är de som rör sig minst som har mest att vinna på öka sin fysiska aktivitet. För att stötta på arbetsplatsen är det viktigt att undvika slumpmässiga insatser utan tänka strategiskt och göra det väldigt enkelt. I ett blogginlägg på sin hemsida beskriver de framgångsfaktorer och goda exempel på hur man kan stötta och underlätta för sina medarbetare i att öka sin fysiska aktivitet. 

Sep 19, 2019

Misstag. Misslyckande. Det låter inte så roligt - men de lär oss massor. Jonas Dahl från Handelshögskolan ger oss några nycklar till att skapa den öppenhet och trygghet som krävs.

De flesta av oss får en jobbig känsla i bröstet när vi hör talas om misstag. Vår första basala instinkt är ofta att dölja misstag eller att fundera på om det egentligen inte var någon annans fel.

När andra berättar vågar vi
Fast om en kollega berättar om ett misstag är den första instinkten istället ofta att hjälpa. Och om chefen avslöjar sina tabbar blir vi själva mer benägna att berätta om våra egna klavertramp. I de här mekanismerna finns en massa kraft som organisationer och grupper kan använda för att bli bättre, mer kreativa och göra mer rätt över tid.

Men hur lyckas man med det?

Jonas Dahl delar sin tid mellan att forska på just misstag på Handelshögskolan i Stockholm och som organisationskonsult i Gaia Leadership med fokus på chef och ledarskap, och grupputveckling.

Hög självmedkänsla - ser misslyckande som lärande
Jonas började jobba inom marknad och försäljning men blev nyfiken på människorna i verksamheten och började forska. När han studerade misstag såg han att olika människor hanterar dem på väldigt olika sätt. Den som har större självmedkänsla har en större förmåga att lära sig av sina misstag och använda lärdomarna på ett konstruktivt sätt. Den som har låg självmedkänsla är mer benägen att dra sig tillbaka och tänka "nu har jag nått min gräns, jag ska inte ta på mig större uppgifter eller mer ansvar".

- Men, säger han, det är en dålig väg att slå in på både för individen och organisationen. Fokuserar man bara på det man lyckas med stagnerar man. Misslyckanden behövs.

Den med status behöver börja
Några faktorer som avgör om man lyckas eller inte är - som vi nämnde tidigare - självmedkänsla men även status. Den som redan har hög status i andras ögon är inte lika sårbar. Så för att förändra en organisation till att bli mer tillåtande mot misstag behöver de som har ledarroller - formella eller informella - vara de som börjar dela med sig och berättar om när de har gått på minor.

Som individer överväger vi ofta risker och nytta med en handlingsväg.

- Jag behöver veta hur det tas emot om jag delar med mig av misstag, säger Jonas.

Börja i små trygga grupper
En optimal miljö för att börja dela med sig av sina misstag är en liten grupp med två, tre kollegor där man känner sig trygg. Kan vi skapa sådana miljöer bygger det tillit och stärker relationerna. Det i sig ger ännu större positiva effekter utöver lärandet i stunden. Tillit och starka relationer bygger starkare grupper som också presterar bättre.

Så i en grupp med hög psykologisk trygghet kan vi lägga våra misslyckanden på bordet, ärligt och naket. Då väcks empatin att hjälpa, samt modet att själv dela nästa gång. Men inte om jag tror någon i gruppen vill använda det mot mig. Den tryggheten som är förutsättningen bygger vi tillsammans, inte över en natt.

Vår samarbetspartner Firstbeat har ett verktyg som hjälper oss förstå vår nivå av och behov för återhämtning. De kallar det för Livsstilsanalys. Genom att mäta hjärtfrekvensen under tre dygn får varje individ en bättre förståelse för hur just hon eller han har det med sin stress och sin återhämtning. Firstbeats coacher hjälper till med att lägga upp en realistisk plan för att få mer energi och mer återhämtning och stärker på det sättet både varje enskild medarbetare och hela organisationen. Läs mer här.

Sep 12, 2019

Konjunkturen går i cykler - det är inget nytt. Men vilken plats har hälsoarbetet när pengarna tryter?

Idag är det populärt att snacka om hälsa på jobbet och många vill stoltsera med en kultur som ska attrahera både medarbetare och kunder. Men hur kommer det att bli när konjunkturen mattas av?

Hur ser ni på hälsa?
En nyckel till svaret på den frågan finns förstås i synen på hälsa. Anser man att hälsa är en bonus som kostar pengar (och något man kan dra ner på när budgeten krymper) eller en förutsättning för att medarbetarna ska kunna och vilja prestera?

Vi bjöd in Fredrik Karlsson, vd för vår samarbetspartner Twitch Health för att dyka djupare i den här frågan. Han startade bolaget mitt under IT-kraschen år 2000 och har klarat sig igenom även krisen 2008 och åren efter.

- Företag i sektorn företagshälsa får ofta lite sämre tillväxt när ekonomin viker, säger Fredrik, men det kan snarare bli tvärtom på konsumentsidan. I lågkonjunktur satsar de som fortfarande har ett jobb och en lön ofta mer på vardagliga hälsotjänster som träning och massage och skär istället ner på sånt som  långa, dyra semesterresor.

Förändringarna behöver inte bli så stora
För företagen är det ofta inte så mycket pengar per medarbetare som satsas specifikt på hälsa, åtminstone inte om man jämför med lönekostnaderna.

- Så i många fall blir det inte så stora förändringar i sämre tider, säger Fredrik.

Transparens och kommunikation
Däremot är det vanligt i lågkonjunktur, inte minst om det finns hot om nedskärningar, att det blir oroligt i hela organisationen. Det vinner förstås ingen på. I krislägen är tydlighet och transparens viktigare än någonsin. Ofta handlar det om att man över huvud taget kommunicerar och hur man gör det förstås. Stöd till mellanchefer kan vara väldigt avgörande när en organisation går in i ett tufft läge och här är det klokt att ta hjälp av experter.

Möjligheter med lågkonjunktur
Även om ingen av oss önskar sig en lågkonjunktur kan det kanske finnas fördelar om vi tittar på det konkreta hälsoarbetet. Det är inte fel att rannsaka det man historiskt lagt pengar på och sålla bort aktiviteter som inte skapar värde.

Men det finns förstås också en risk att man inte tänker igenom vad man skär ner på. Frågan hamnar lätt hos HR som troligen redan är högt belastade vid omställning och nedskärningar.

Ett tips på hur du kan rusta dig inför sämre tider är att redan nu se över vilka insatser, aktiviteter och åtgärder som faktiskt skapar värde i din organisation. Gärna med den grundläggande frågan i bakhuvudet: vad är viktigt med vårt hälsoarbete och vad ska det leda till? Leder de aktiviteter och insatser vi gör mot det målet?

Vi tackar vår samarbetspartner Twitch Health och Fredrik Karlsson för det här avsnittet och hoppas att ni som lyssnar vill dela med er av era tankar! Ni hittar oss på LinkedIn, på Facebook och på vår hemsida och det går bra att kontakta oss via mejl.

 

Sep 5, 2019

Ska jobbet vara som en familj eller ska du vara beredd att sluta på dagen när din kompetens inte längre behövs - som på amerikanska Netflix?

Allt fler organisationer präglas av ett nytt sätt att leda. Det kallas ofta chefslöst och handlar mycket om att coacha varandra. Men hur får man in sånt som trygghet och tillhörighet i en kultur som präglas av stort ansvar och mycket frihet?

Patty McCord, före detta Chief Talent Manager för Netflix skriver i sin bok Powerful om de 8 grundpelare som företaget byggt sin kultur på.

Alla måste förstå affären
De handlar om att behandla medarbetare som vuxna och förstå att de motiveras av att hjälpa till att skapa framgång, att göra något viktigt. Det hör ihop med att alla behöver förstå affären för att kunna göra ett gott jobb. För att det ska funka behövs brutal ärlighet och livliga diskussioner som baseras på fakta, inte känslor.

Brutal ärlighet
Ett sånt inslag av hård ärlighet finns också speglat i det framgångsrika filmbolaget Pixars så kallade Brain trust-möten där kollegor och jämlikar dissekerar varandras filmer och filmidéer utan att hålla igen på någon som helst kritik. För att aldrig någonsin producera mediokra filmer och för att hålla ribban väldigt högt krävs obönhörlig, öppen diskussion där alla förbättringsförslag - eller rena sågningar - får komma fram. I Pixars fall är det tydligt att man bygger förutsättningarna för den ärligheten på en mer familjär andra.

McCord menar istället att för att hålla obevekligt fokus framåt behöver man bygga team, inte en familj.

Familj eller proffsteam - kärlek eller yrkesrelation?
Det här väcker förstås frågor: ska jag bara vara anställd för min yrkesroll och inte det minsta för den person jag är? Många av oss skulle nog skriva under på att vi vill ta med hela våra jag till jobbet men samtidigt: hur blir det långsiktigt om vi behåller folk av god vilja som inte bidrar till verksamheten?

Kan man verkligen ha kärlek som ett värdeord och på det sättet antyda att vi borde älska alla våra kollegor eller ska det ordet vara förbehållet något annat, något vi väljer själva? Ska vi vara en familj och känna oss hemma på jobbet?

Även om Netflix gör det tydligt att man inte är en familj och att det är yrkesrollen som håller ihop människorna i bolaget är det många andra framgångsrika bolag och grupper som ser annorlunda på det. Ovan nämnda Pixar, till exempel. Eller amerikanska specialstyrkorna Navy SEALs (ni kan läsa om båda de grupperna i Daniel Coyles bok The Culture Code som vi nämner i avsnittet).

Företaget som en fågelflock
Även svenska företaget Netlight står för en mycket mjukare och mänskligare syn. Vi har läst Netlights vd Erik Ringertz bok Harder Better Faster Stronger där han berättar om en kultur som har växt fram genom åren och där alla är både ledare och följare - på samma gång. Symbolbilden han använder för att beskriva hur det fungerar är en fågelflock.

Vi kommer att återkomma och djupdyka i flera av de spår som har dykt upp här: som hur vi ser på yrkesrollen kontra hela människan, vad som bygger en framgångsrik kultur och hur vi drar gränser - eller inte gör det - mellan jobb och privatliv.

Genom vår samarbetspartner Firstbeat har vi fått möjlighet att testa deras livsstilsanalys. Det görs genom en tre dygns så kallad HRV-mätning som registrerar det som sker mellan hjärtslagen, något som ger oss insikter om hur vi hanterar stress. Vi får också data på hur mycket vi rör oss, vår konditionsnivå, förmåga att återhämta oss och hur kroppen reagerar på det liv vi lever.

Efter mätningen får man sitt personliga resultat i en sammanställning med grafer och förklaringar. Dessutom går en hälsocoach från Firstbeat igenom resultatet i ett telefonmöte för att tolka innehållet och få hjälp med att planera förändringar.

Hur det gick för oss? Boel äter bra och har enastående kondition. Men hon behöver sova mer och ta fler pauser under arbetsdagen.

Ann-Sofie ska hålla i sin fantastiska återhämtning och kondition men behöver fortsätta ta hand om sin återhämtning under arbetsdagen på ett bra sätt. I december ska vi mäta igen och då får vi se om vi har lyckats med de förändringar vi har planerat tillsammans med hälsocoacherna. Läs mer på Firstbeats hemsida.

1