Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2020
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: October, 2019
Oct 31, 2019

Att sätta ledningsgruppen i terapi var en del av framgångsreceptet för Katarina Romell och Vår Gård. "En organisation i balans gör rätt saker och det ger resultat" säger hon.

Katarina Romell har en tung meritlista med chefsjobb. Förutom starka resultat är hon känd för något såpass ovanligt som att hon låtit hela ledningsgrupper gå i terapi.

Tung chefsmeritlista
Hon kommer från chefsuppdrag inom Viking Line, Scandic Hotels, Visit Sweden, Radisson och Grand Hotel Saltsjöbaden dit hon nyligen har återvänt som vd.

- För att vara en riktigt bra chef, säger Katarina, måste man kunna vara liten ibland och visa att det finns saker man själv inte kan. Och för det krävs självkännedom.

Egen erfarenhet av utmattning
Det fick hon själv erfara när hon hamnat i den berömda väggen och blev utmattad: mitt i livet med små barn och chefskarriären i full rullning. Det var då hon förstod att hon behöver kontrollera sin egen ambition och bli bättre på återhämtning. Det var också då hon började med egen terapi.

Terapi ger tillit som ger lönsamhet
Att lära känna varandras starka och svaga sidor gör att man kan stötta varandra och på det sättet samarbeta bättre. Katarina beskriver hur det funkar när det är som bäst i hotell- och restaurangbranschen:

- Vi gör misstag men räddar varandra så det inte drabbar kund. Hon fortsätter:

- När en organisation är i balans gör människor rätt saker och det ger resultat. Man blir tolerant på ett annat sätt och kan få en större acceptans för det bagage alla har med sig. Grubbleriet om varför människor gör som de gör försvinner.

Terapi för ledningsgruppen
Det här ville hon använda även för ledningsgruppen på Vår Gård, en KF-ägd hotell- och konferensanläggning i Saltsjöbaden.

Katarina kom på det för att hon själv gick en utbildning i KBT och ledarskap och upplevde att hela gruppen skulle ha glädje av det. I stort var ledningsgruppen nyfiken men det fanns också ifrågasättande.

Men det gav resultat: de gick från 35 till 53 miljoner i omsättning på 5 år.

Stora egon en risk
- En bra ledare behöver jobba med att förminska sitt ego, säger Katarina.

- Balansen mellan ambition och ego måste finnas. Det som ger strålglans åt en individ är inte alltid det bästa för organisationen.

Ambition - med kontroll
Däremot är entusiasm och lust bra. Det är bra att ha kontroll på sin egen ambition, det har Katarina själv fått uppleva. Din egen ambition kan äta upp dig om den är för hög i förhållande till tid och ork. Tillitsfulla relationer är också en viktig avlastande faktor.

Frågan om varför
Vad kan man göra utan att gå i terapi? Jo alla kan börja med att ställa sig själv ett antal frågor: Vet du varför du gör det du gör? Att besvara den frågan förändrar ditt ledarbeteende om du är ledare.

Håll fast vid uppdraget
Att hantera förändring, som det är så populärt att prata om nu, fast Katarina hellre talar om förbättring, handlar enligt henne om att veta vilket det riktiga uppdraget är om du till exempel är chef. För ibland är det som är viktigt att inte förändra, utan att hålla fast vid det uppdrag man har och den inre kompass man har valt som ledstjärna.

Vår samarbetspartner Firstbeat uppmärksammar att utmattningssyndrom fortsätter att öka och vill sprida kunskap om hur man kan agera proaktivt och förebyggande. Vi kan alla bli uppmärksamma både på egna signaler och på tecken hos kollegor att något inte står rätt till.

Det kan vara sånt som ökad irritation, påverkad sömn, minskad upplevd glädje och ökad frustration.

Som kollega och eller chef kan tecknen vara ökad sjukfrånvaro eller att personen istället arbetar mer. Det kan vara humörsvängningar, slarv och att personen drar sig undan eller tvärtom är mer utåtagerande.

Firstbeat delar här  och här med sig av tips på hur du verkar förebyggande mot att riskera att drabbas av utmattningssyndrom.

Oct 24, 2019

För 100 år sen fick kvinnor rösträtt. Det händer mycket på jämställdhetsfronten men fortfarande tjänar kvinnor bara 70% av mäns inkomst över tid sett till hela inkomsten. 

Att kvinnors löner är lägre beror delvis på en större andel deltidsarbete men även att kvinnor i större utsträckning arbetar i låglöneyrken.

Enligt 2019 års Allbright-rapport präglas bara nästintill vart femte bolag av en jämn könsfördelning i ledande positioner. En framgångsfaktor för dem som har lyckats har varit en kvinna som vd. Vd-kvinnor tenderar att utklassa vd-männen när det kommer till ett ledarskap som prioriterar att rekrytera jämställt.

Fastighetsbranschen först med jämställda ledningsgrupper
Bäst är det inom fastighetsbranschen där är det 49% kvinnor i ledningsgrupperna, visar Allbright-rapporten. Nya bolag är också mer jämställda än snittet med 26% kvinnor i toppen. Men totalt ökar andelen kvinnor i bolagens ledning bara med en procentenhet - från 23 till 24%.

Credit Suisse visar dock i sina analyser att de bolag där mer än 15 % av ledande positioner innehas av kvinnor är 50% mer lönsamma än andra bolag. Siffrorna talar sitt tydliga språk!

Den meritokratiska paradoxen
Många som arbetar i en ojämställd organisation är inte medvetna om problemet. De vill vara jämställda och tror att de verkar för det, men kan vara omedvetna om sina fördomar och förutfattade meningar.

I Questbacks studie på 1000 medarbetare i finansbranschen trodde 69% av kvinnor och 75% av män (än mer ju mer senior man var) att man avancerade genom meritokrati i organisationen. Meritokrati = att befordras baserat på sina prestationer.

Enligt Emilio J. Castilla, professor på MIT Sloan School of Management, kallas detta den meritokratiska paradoxen och den här omedvetenheten kan leda till att problemen faktiskt ökar.

Arbeta med egna förutfattade meningar
Vi behöver alla jobba med att bli medvetna om våra förutfattade meningar och hur de påverkar oss. Det är särskilt viktigt att ledare med jämna mellanrum stannar upp och funderar på vad man själv, eller organisationen, är på väg att förstärka eller påverka.

När försvinner kvinnorna - och varför?
Ett annat spår är att använda och följa data över tid. När försvinner kvinnorna från topp-positionerna i din organisation, på vilken nivå är det och varför? Tror de för lite om sig själva? Förändra det.

Tror kvinnor inte att det går att kombinera en högre position med balans i livet? Kommunicera tydligare om det.

Det är upp till oss alla att belysa och lyfta osunda normer. Fråga nyfiket hur det är tänkt när något verkar snett.

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om att vi ska på bra i kropp såväl som i knopp. De har inlett samarbetemed Mental Health Run som är ett ideellt lopp där deltagarna kan gå, jogga eller springa 5 km i syfte att synliggöra den fysiska aktivitetens betydelse för vår psykiska hälsa. Allt överskott från loppet går oavkortat till Psykiatrifonden vars uppdrag är att öka kunskap inom hela det psykiatriska och psykologiska fältet och för att minska fördomar om psykisk ohälsa. Läs mer om Twitch Healths arbete här.

Oct 17, 2019

Hur ska vi hinna lära när saker omkring oss förändras så snabbt? Vi frågade Sveinung Skaalnes från Colearn, med bakgrund från Hyper Island, hur man gör för att ge lärandet en plats i arbetsvardagen.

Tänk varje gång din smarta telefon eller operativsystemet på din dator går igenom en större uppdatering. Du trycker på några knappar och plötsligt ser mycket helt annorlunda ut och fungerar på nya sätt.

Nya tider - nya vanor
Ofta är det förbättringar men de ställer också krav på oss. Vi måste lära om och skaffa nya vanor. I den digitala ålder vi lever i kan vi inte slå oss till ro med gammal kunskap utan lever med ständiga förändringar.

Det livslånga lärandet
De som spanar in i den nära framtiden säger att organisationer behöver få in det livslånga lärandet som en del i verksamhetens grund. Det håller inte längre att skicka folk på kurs lite då och då.

Hybrid learning
I det här avsnittet pratar vi med Sveinung Skaalnes från Colearn som jobbar med det som kallas hybrid learning. Vad händer med lärandet i en digitaliserad värld? Hur kan vi få in lärandet som en naturlig del av vår arbetsdag?

Sveinung Skaalnes säger att det är viktigt möta en organisation och de individer som är en del av den där de är. För att få in lärandet i vardagen och den löpande verksamheten behöver man använda de plattformar och de rutiner som redan finns och bygga på dem.

Målet är att lärandet ska hända hos varje individ men vägen är att göra det tillsammans. Organisationen behöver ha förmågan att fånga upp signaler på det som sker på gruppnivå och individnivå. Det handlar om processer. Vad kan vi? Vad tar vi med oss? Hur gör andra?

Det här är några steg på vägen:

1. Intention
Som så ofta i så många sammanhang behöver vi göra ramarna och intentionen tydlig innan vi börjar skapa rutiner och beteenden för vårt lärande. Vilka behov finns i organisationen och för individens egen kompetens?

2. Motivation
Vilka drivkrafter har jag som individ och vad motiverar mig? Väcker vi de frågorna hos varje person har vi skapat förutsättningar för engagemang. Utan det blir det svårt att få lärandet att hända.

3. Vanor
Var befinner sig organisationen och individen idag? Hur jobbar man och vilka verktyg använder man, vilken typ av möten och samarbetsformer finns.

Behöver man mer reflektion i vardagen kan det vara smart att till exempel lägga in tio minuters gemensam reflektion i ett möte som redan finns, istället för att lägga till helt nya möten och sammanhang.

4. Förväntningar
Vilka förväntningar har vi på varandra och på vad vi ska lära oss? Här behöver vi vara överens och tydliga.

5. Öva på att vara nyfiken
När svaren på de här frågorna finns på plats är det dags att börja testa de former för lärande man har kommit överens om. Sveinung Skaalnes rekommenderar att ha ett "prototype mindset": var nyfiken, testa ett sätt och utvärdera det efter ett tag. Allt behöver inte vara skrivet i sten redan från början.

Uppdatera operativsystemet ofta
Han jämför med hur ett operativsystem för din dator eller telefon uppdateras med jämna mellanrum. Ju oftare vi gör uppdateringar desto mindre är de och desto lättare blir det att väva in det som är nytt i vardagen. Vid stora uppdateringar kanske man måste låta datorn eller telefonen stå oanvänd i flera timmar.

"Heavy learners" mår och jobbar bättre
Sveinung Skaalnes citerar en studie som LinkedIn gjorde av hur människor lär i arbetslivet. De som definierade som "heavy learners" la fem timmar i veckan på lärande.  De var mer initiativtagande, stressade mindre och var bättre på samarbete än de som la en mindre del av sin arbetstid på lärande. Siffror att inspireras av! Men bara 7% av de som deltog i studien var så kallade heavy learners.

PS Brist på utveckling är en av de vanligaste anledningarna till att människor lämnar sina jobb och söker sig till nya.

Här kan du läsa mer om Sveinung Skaalnes och Colearn och även ta del av de principer för hybrid learning vi nämner i avsnittet. Vi har också pratat om det ständiga lärandet i ett tidigare avsnitt om du vill höra mer.

Vår samarbetspartner Firstbeat hjälper sina kunder att få till återhämtningen i vardagen. Och det ger effekt, något som flera av deras referenscase visar!

  • Att genomföra Firstbeats livsstilsanalys ger insikt om behov av ökad återhämtning, och eller fysisk aktivitet under arbetsdagen. Den motiverar också anställda att ta ansvaret för sitt eget välmående både på arbetet och fritiden. 78% av deltagare uppger att de gjort livsstilsförändringar efter mätningen.
  • Grupprapporten ger företagsledningen en tydlig överblick på hur anställda mår och var det krävs förbättring och utveckling. Att arbeta för ett bättre välbefinnande bland personalen på måfå skapar inte resultat eller hållbar hälsa, men med rätt inriktade investeringar utnyttjas de tillgängliga resurserna optimalt och kostnaderna för ohälsa minskar.
  • Livsstilsanalysen illustrerar anställdas stresstoppar samt stunder av återhämtning. Som företagsledare eller HR har du möjlighet att ta reda på vilka perioder under året som är mer eller mindre stressiga blanda anställda. Kom tillsammans överens om hur ni i organisationen skall hantera stresstopparna och få in tillräckligt med återhämtning även under de mer stressiga perioderna.
Oct 10, 2019

Många vill locka duktiga medarbetare med löften om en härlig företagskultur. Men hur gör man och vad finns bortom värdeord och floskler?

Roller inom HR får allt oftare tillägget "people & culture". Många strävar efter en starkare företagskultur, inte minst för att attrahera talanger. Men också för att det kan hjälpa oss att fokusera och samarbeta bättre.

Redan på 1980-talet gjorde SAS-chefen Jan Carlzon succé med - på den tiden - nytänkande idéer om att se människorna i företaget, riva hierarkier och fokusera på mötet med kunderna. Många kämpar fortfarande med att få till samma saker och det verkar inte vara så lätt alla gånger.

Värdeord - har de något värde?
Att företag vill jobba med sina värderingar är i grunden något bra och kanske något vi borde göra mer och oftare. Men allt för ofta stannar arbetet vid att välja ut några värdeord som ska säga något om kulturen och hjälpa till att forma den.

Ord är trots allt bara ord. Det är inte alltid tydligt vad de där orden betyder i praktiken och i vardagen. Och om man inte kan säga emot värdeorden, har de verkligen någon betydelse då? Vem kan till exempel säga att nej, ansvarstagande och omtanke är inget jag vill jobba med?

Det börjar med beteenden
I slutänden är det våra beteenden som utgör vår kultur, hur vi är mot varandra och vilken social miljö det bygger. För en kultur har vi, antingen vi pratar om den eller inte. Eller som någon klok människa sa: en kultur har man inte, den gör man.

Stress, kortsiktighet, otydlighet och intern tävlan föder en sorts kultur, där det blir svårt att se och uppmärksamma varandra och där både samarbete och fokus blir lidande. Arbetsmiljöforskningen talar sitt tydliga språk och visar på faktorer som psykologisk trygghet.

Några viktiga beståndsdelar i en stark företagskultur är:

1. Tillhörighet och trygghet
När vi känner att vi hör till, hör ihop och behöver varandra slipper vi lägga tid på att fundera på vad andra egentligen tycker om oss, vem som är vän eller fiende. Det frigör en massa kraft som vi istället kan lägga på det vi egentligen är på jobbet för att göra.

2. Sårbarhet
Med tillhörighet och trygghet på plats kan vi lära oss tillsammans, dela både med- och motgång och i förlängningen göra riktigt bra saker för oss själva och våra kunder.

3. Syfte
En stark gemensam berättelse som sätter fingret på vad vi strävar efter och vad arbetet ska leda till, skapar delade mål och värderingar.

Om de här beståndsdelarna är på plats spelar det ingen roll om man har värdeord eller inte.

Möten - en kulturmätare
Möten är starka kulturbärare som visar i praktiken om de värderingar vi vill ha faktiskt finns på plats. Stäm av i de möten du har om det här gäller eller inte:

  • Många får komma till tals
  • Alla blir sedda och hörda
  • Deltagarna är nyfikna på vad de andra tycker och tänker

Där har du en första viktig indikation på om ni tillhörighet och trygghet på plats. Om inte: grattis. Då finns det något att förbättra!

Vår samarbetspartner Twitch Health har hämtat rön från forskningen om vad som skapar framgångsrika hälsosatsningar. I det här inlägget listar de sju framgångsfaktorer. I korthet: satsa brett och inkluderande och lägg tid på att skapa delaktighet. Överlag är det mer effektivt med insatser som innehåller flera komponenter än att bara göra en och samma aktivitet eller insats.

Vår samarbetspartner Firstbeat vill att vi månar om vår återhämtning. De pekar på forskning som visar på flera fördelar med en välmående personal. Bland annat bättre stresstålighet, produktivitet, effektivitet och uthållighet. Här är några enkla, konkreta knep som hjälper:

  • Kom ihåg pauserna under arbetsdagen
  • Ta promenadmöten utomhus
  • Motionera med kollegorna
  • Möjlighet till distansarbete
  • Flexibel arbetstid (om möjligt).
  • Planera arbetsdagen. Lägg gärna krävande uppgifter på morgonen.
Oct 3, 2019

Har du både en proppfull kalender och dåligt samvete för allt du inte hinner med? Här får du några tips om vad du kan göra.

Det kan finnas många anledningar till att vi svarar "det är mycket nu" på frågan om hur vi har det. Ibland kan det krävas stora förändringar för att lösa problemen och vi rår inte alltid på alla orsaker. Men för många av oss kan det hjälpa att bara stanna upp, tänka till och göra rätt saker. I bästa fall gör det att vi får det viktigaste (sällan allt) gjort, att vi mår bättre och dessutom att vi känner att livet går i rätt riktning.

1. Inventera och ta hand om din tid

En orsak till att det känns för mycket är förstås att det är precis så. Och kanske av fel anledningar eller för att saker har fått fel proportioner.

Ett sätt att få en bättre relation till tiden och se till att du lägger en större del av den på det som är viktigt för just dig är att inventera vad du lägger tid på idag.

  • Vad är viktigast för dig? Privat? På jobbet?
  • Om du tittar på din kalender, syns de sakerna där?
  • Vad kan du förändra om de inte har tillräckligt med utrymme?

Eftersom vi aldrig kommer att hinna med allt vi vill är planering och prioritering avgörande för att hinna med rätt saker. Lättare sagt än gjort kanske, men det finns inget alternativ.

2. Minska belastningen av det du gör

Ett annat sätt att öka energin och minska känslan av att livet bara flyger förbi, är att lägga lite tid och kraft på att ta hand om vår egen arbetsmiljö. Både den inre och den yttre.

  • Stanna upp och tänk till på varför du gör det du gör.
  • Ta hand om arbetsmiljön så att den stöttar ditt fokus. Vad behöver du för att koncentrera dig? En lugn miljö, avstängda telefoner och mail kanske?
  • Tajma det du gör rätt. Ta tag i det som känns tufft och jobbigt tidigt på morgonen när energin är högre. Hitta synergier: boka promenadmöten eller motionera/promenera medan du tar ett telefonsamtal.

3. Öka återhämtningen

Den allra bästa återhämtningen får vi när vi sover. Men planera också in mikropauser i din vardag. Vi är inte effektiva när vi stirrar in i en skärm flera timmar i sträck.

  • Skapa rutiner för vad du gör timmarna innan sänggåendet. Kan du försöka sova ungefär samma tider varje natt - eller åtminstone så ofta som möjligt?
  • Hitta ett sätt att släppa jobbet när du är ledig så att du kopplar av ordentligt. Även den som älskar sitt jobb mer än det mesta behöver förstå att vi blir smartare och håller längre om vi kopplar bort jobbet med jämna mellanrum.
  • Små pauser i vardagen gör susen. Häng med människor, småsnacka med kollegor, rör på dig. Att hjälpa andra minskar stress och gör att vi använder hjärnan bättre.

Vi har tidigare berört ämnena i avsnitt 6, Så vill hjärnan jobba med föreläsare och pedagog Anna Tebelius Bodin och i avsnitt 111, Hjärnan, skärmen och distraktioner med hjärnforskaren Sissela Nutley.

Vår samarbetspartner Wellbefy ställer sig frågan om vad som händer efter medarbetarundersökningen, hur många organisationer väljer att faktiskt förändra något?

Idag är det enklare än någonsin att ta tempen på arbetsplatsen. Att göra engagemangsmätningar har mer eller mindre blivit ett måste för många större bolag, men varför gör vi dessa undersökningar? Många gånger är ambitionerna höga, och när resultaten kommer in är många ledare duktiga på att utvärdera och reflektera över svaren som kommit fram, men hur många tar det ett steg längre? Det är trots allt det steget som betyder något. När det faktiskt sker en förändring. När vi tar ett dåligt resultat och ser vad det finns för potentiella åtgärdsförslag. Vågar testa något nytt, vågar bryta strukturer som inte längre fungerar.

Wellbefy erbjuder ett holistiskt verktyg för att ta temperaturen på flera faktorer i arbetsmiljön. Deras hälsoanalysverktyg är inte bara en medarbetarbetarundersökning som ger svar och och insikter om psykosocial och fysisk hälsa och faktorer som engagemang, ledarskap, tillit och personlig utveckling. Du får även åtgärdsförslag beroende på vilka nyckeltal det gäller.

1