Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 1
Jun 20, 2019

Hur blir man Årets vd? Det frågade vi Sofi Franzén från Eventyr. Tydlighet, tillit och en lärande, transparent kultur är några av hennes byggstenar.

Sofi Franzén är vd för Eventyr och fick 2018 utmärkelsen Årets vd av ledarskapssajten Motivation.se. Men att bli chef var inte målet från början. Det blev bara naturligt så när Sofis verksamhet, att driva eventbyrå, växte.

Motiveringen till priset Årets vd beskriver Sofis ledarskap som att ha en ovanlig förmåga se individen, bygga tillit och skapa gemenskap. Hon är tillgänglig, visar tydliga förväntningar och har ett coachande förhållningssätt.

- Jag vill ju bygga den arbetsplats där jag själv vill arbeta, säger Sofi.

Tydlighet, tillit och lärande
Ett sätt att bygga tillit och lärande är genom Eventyr Academy, en internutbildning där företagets kommande treårs- och ettårs-mål sätter riktningen. Ett ämne kan vara att prata om misstag man gjort och lärdomar man dragit. Man lär av varandra, och övar på att presentera för varandra. Det är viktigt att vd och cheferna går före och berättar om egna misstag, berättar Sofi, och lägger till: Misstag är okej om man berättar om dem.

Bygga grupper - och byta dem
Medarbetarna på Eventyr får träna på att jobba tillsammans. De låter inte grupperna stelna i samma konstellationer utan ser till att man byter team och sammanhang för att skapa samhörighet över hela företaget.

Lärdomar på vägen
En av de största lärdomarna under den snart 25-åriga resa Sofi och Eventyr gjort var när de var så upptagna med att leverera en massa coola, storslagna event under IT-boomen ... så att de missade att dra in nya jobb.

Rätt vad det var insåg de att lågkonjunkturen hade hänt. Flera av kunderna gick omkull och medarbetarna fick snabbkonverteras till säljare. Lärdomen var att fokusera på att ta hand om kunderna i både med- och motvind och att se till att ha kunder i fler än bara en bransch.

Tre tips till nya chefer

  1. Var nyfiken på mottagaren av ditt budskap - du är ansvarig för att det går fram. Om det inte gör det, byt kanal, det funkar inte att höja volymen.
  2. Mät - men mät relevanta saker. Hos Eventyr är det väldigt öppna siffror och bonus kopplat till de månadsmål man har. Det kan också ge en tydlig bild av skillnaden mellan att ha mycket att göra och att göra rätt saker.
  3. Återkoppling - både positiv och konstruktiv. Chefer underskattar ofta hur mycket tid de lägger på feedback och även vilka som behöver det. Det är lätt missa de som man tror redan vet att de gör ett bra jobb.

Till slut säger Sofi att saker tar tid. Man behöver vara uthållig!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill hjälpa oss att hitta motivationen att ta hand om vår hälsa. De har mätt 2 miljoner timmar av hjärtaktivitet på totalt 30 000 personer och har sett att hög konditionsnivå korrelerar väl med upplevt välmående. Mätningen gjordes fysiologiskt men också genom självskattning. Man såg även att de med hög konditionsnivå upplevde lägre stressnivåer och högre nivåer av återhämtning.

Viktigt att poängtera är att all aktivitet räknas och man kan hämta inspiration från Världshälsoorganisationens, WHOs, rekommendationer för fysisk aktivitet. Läs mer på Firstbeats hemsida.

Wellbefy som också är vår samarbetspartner har utvecklat ett test som baseras på KASAM-modellen, som hjälper oss att hitta det som håller oss friska. Testet kan vara ett steg på vägen för din organisation och dig som medarbetare att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Wellbefy har skapat två webbaserade gratistest för att reflektera över din situation både privat och på jobbet. Testa här.

Jun 13, 2019

Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss?

Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones.

Ny bok om hjärnan och digitala distraktioner
Sissela Nutley  är hjärnforskare och släppte i våras boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling.

IQ-nivåerna har sjunkit
Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet - efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda.

Ständiga pling gör oss dummare
Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom.

Tjänster som Netflix och Youtube autospelar vidare när vi egentligen hade tänkt sluta titta. Nyhetsflöden i sociala medier har evighetsscroll. Innehållet tar helt enkelt aldrig slut och man kan lätt upptäcka att man har suttit och slötittat mycket längre än vad som var tänkt.

- Sån digital konsumtion, om den inte ger oss vare sig pepp eller verklig kontakt med en annan människa är sällan vare sig utvecklande eller positiv, säger Sissela Nutley.

Kriget om vår uppmärksamhet
Hon beskriver vår uppmärksamhet som en dörr in till vår hjärna. Den går snabbt att öppna men vi kan inte hålla kvar information i hallen (arbetsminnet) längre än 20 sekunder. Därefter behöver vi hänga upp informationen på krokar inne i själva huset innan för hallen (långtidsminnet) för att det ska generera ny och värdefull kunskap.

Med andra ord, när vi multitaskar står uppmärksamhetens dörr och slår hela tiden utan att vi får så mycket gjort.

Gör plats för närvaro och relationer
Ett bra tips är att inte bara stänga av telefonen utan att lägga den i ett annat rum när vi ska ha viktiga möten - med kollegor, kunder, vänner eller familj. Det räcker nämligen med att telefonen ligger på bordet eller i jackfickan för att den ska stjäla en del av vårt fokus - och hjärnkraft.

Det är också tydligt att när vi fokuserar på skärmen kan vi inte lägga lika mycket uppmärksamhet på människorna omkring oss. Det är dags att börja slåss för att få större närvaro i våra liv.

- Grunden till alla relationer börjar med ögonkontakt, säger Sissela Nutley. Tillit, respekt och uppmärksamhet krävs för att bygga förtroende. Och utan förtroende får vi varken starka relationer eller lönsamheten i affärer.

Det här måste vi prata om, och tillsammans komma överens om hur vi vill ha det. På jobbet, i familjen och i samhället.

Rädsla, nyfikenhet och belöning
Skärmarnas funktion och designen bakom många digitala tjänster spelar på några av våra mest grundläggande driftkrafter: rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöning. Vi känner att vi måste hålla koll "för att inte missa något". Vi blir nyfikna och gillar känslan när vi får uppmärksamhet i form av en like eller kommentar.

Det digitala utbudet kan också hjälpa oss och göra en massa bra saker möjliga. Men vi behöver ta makten över våra digitala vanor så att vi inte tappar bort vår hälsa och vår hjärnkraft på kuppen.

Ett sätt är att få in den "hjärnvila" som uppstår när vi inte aktivt presterar eller bearbetar information. Det ger oss återhämtning och utrymme för reflektion och kreativitet.

Vi rekommenderar Sissela Nutleys bok för dig som vill veta mer om det här ämnet. Och passar på att tipsa om musikalen Det syns inte som spelas av Parkteatern i Vita Bergen i Stockholm den 20 augusti, där Sissela Nutley har skrivit manus och musik.

Vår samarbetspartner Twitch Health har nästan två decenniers erfarenhet av att hjälpa arbetsplatser att skapa goda förutsättningar för motion på jobbet genom att ta fram helhetskoncept för företagsgym och motionsytor. De har under åren stött på ett antal fallgropar som de gärna vill att organisationer ska undvika.

Det kan handla om att inte förstå och lära känna målgruppen, att utbudet är för smalt och kanske bara fokuserar på fysiska aspekter men hälsa handlar ju både om fysiska, mentala och sociala aspekter.

Här beskriver Twitch de vanligaste misstagen med företagsgym. Där hittar du både fallgropar att undvika men även vad man ska tänka på för att motionsutrymmet ska bli en riktig investering i medarbetarnas och organisationens hälsa.

Jun 6, 2019

Sjukfrånvaron bland chefer ökade med 50% mellan 2014 och 2018. Chefen är en viktig nyckel till välmående på jobbet - men hur ser man till att hålla själv?

Är kanske just chefer och ledare lite extra utsatta genom det arbetsmiljöansvar de har för sina medarbetares arbetsbelastning?

Det här undersöktes nyligen i en studie som Novus utförde på uppdrag av fackförbunden Unionen och Vision med intervjuer av 1500 chefer i både privat och offentlig verksamhet.

Chefer prioriterar inte egna hälsan
Det visar sig att  sju av tio chefer upplever sån press att de prioriterar sina medarbetares arbetssituation före sin egen. Chefer inom privat sektor stressas i hög grad av krav på tillgänglighet medan chefer i offentlig sektor stressas av för många medarbetare. Många upplever svårigheter att återhämta sig och skapa balans.

Vad kan man göra? Vi pratar om tre dimensioner som behöver vara stöttande för att skapa förutsättningar för chefer att vara hållbara i sig själva, och sitt ledarskap.

1. Organisatoriska förutsättningar
Hur många medarbetare man leder påverkar mycket. Därtill vilket stöd chefen upplever från sin egen chef och ledningsgrupp. Att ha rätt stödfunktioner på plats, som avlastar och ger tid till det värdeskapande arbete som bara chefen kan utföra är viktigt.

2. Stöd från andra chefer
Ibland är det bara en annan chef som förstår din situation och som kanske är bäst lämpad att bolla frågor med. Att skapa forum där du får bolla utmaningar, prata av dig, samtala i förtroende och kanske bara få vara dig själv för en stund, det är viktigt!

3. Den personliga hållbarheten
Att ta hand om din återhämtning, sömn, pauser under dagen och hur du disponerar din tid är något du behöver göra för dig själv, ingen annan kan göra det åt dig. Det positiva är att du genom att visa att du strävar efter att ta hand om dig, visar för dina medarbetare att det är uppmuntrat för dem att ta hand om sig. Det blir en kulturpåverkan.

Det handlar också mycket om att försöka se till att kunna fatta bra beslut och det gör vi genom att skapa lugn och trygghet i möten, var de än sker.

Hör gärna av dig till oss och berätta vad du tänker och vilka exempel du ser i verkligheten på både dikeskörningar och de som lyckas!

Vår samarbetspartner Twitch Health  har stor erfarenhet av att hjälpa organisationer med hållbara hälsolösningar, närmare 20 år faktiskt. De har tankar och tips kring det här med varför många företag skapar träningsrum eller gym - som sen bara står tomma.

  1. Ett vanligt misstag är att man har ett isolerat fokus på företagsgymmet och missar att knyta ihop det med resten av organisationen.
  2. Ofta läggs ansvaret för företagsgymmet på någon anställd som tränar mycket. Intresse finns - men inte alltid tid, kunskap och engagemang.
  3. En klassisk fallgrop är också höga förväntningar men för låg ambitionsnivå.

Lösningen är i korthet att

  • förstå medarbetarnas nuläge och behov
  • arbeta med rätt interna och externa partnerskap
  • låta företagsgymmet gå i linje med företagets värderingar och syn på kvalitet
  • kommunicera rätt
  • se möjligheterna och vara kreativ!

Läs hela inlägget här.

May 30, 2019

Ibland är det extra viktigt att lyckas med kommunikationen. När du skapar något nytt, vill påverka någon eller helt enkelt beskriva vad din organisation pysslar med. Här är tipsen som hjälper dig att bli skarpare - och mer lyssnad på.

Kommunikation handlar egentligen om allt vi säger, skriver och gör hela dagarna. Från gigantiska reklamkampanjer till små vardagshandlingar.

De viktiga detaljerna

En typisk detalj där vi alla kommunicerar dagligen är när vi skickar mejl till varandra. Om vi gör det till en vana att ge våra mejl bra och relevanta rubriker gör vi livet lättare för varandra och tränar samtidigt på riktigt bra kommunikation.

Tänk själv när du ska leta upp ett viktigt mejl som du fick för någon vecka sen för att du behöver informationen där. Då söker du gissningsvis på namnet på personen som har skickat det eller på ett ord som beskriver vad meddelandet handlade om.

Ifall mejlet innehöll viktiga datum att hålla koll på hade det hjälpt dig mycket om det stod "Viktiga datum" i ämnesraden. Istället kanske informationen dök upp i en mastig mejltråd med någon helt annan rubrik som "Fel version av dokumentet". Då blir det förstås mycket svårare att hitta det du letar efter.

Väck känslor, ställ frågor

Många gör misstaget att prata väldigt mycket om sig själva. Se dig omkring så hittar du fullt av hemsidor från företag som basunerar ut hur duktiga och bra de är på det de gör. Typisk envägskommunikation (monolog alltså). Ska du inleda en dialog behöver du vara nyfiken, ställa frågor och väcka känslor.

Utgå istället från dem du vill kommunicera med. Vad har de för behov och problem och hur kan du hjälpa dem?

Ett exempel är när det dyker upp ett mejl från din bank med rubriken "Kundundersökning". Varför skulle du klicka på det när du kanske får 50 mejl varje dag som du knappt hinner med att läsa, än mindre besvara?

Om banken istället skrev "Vad tycker du om din bank?" är nog chansen större att du öppnar och läser meddelandet. Frågan kommunicerar direkt med dig som läser och sätter igång din hjärna på ett annat sätt än den torra raden "kundundersökning" där du först måste klura på vems kund som egentligen åsyftas innan du (eventuellt) landar i slutsatsen att kunden i det här fallet, det är du själv.

Din inre diamant

För att ett budskap ska bli starkt och genuint och dessutom skilja sig från vad alla andra säger behöver vi förmedla inte bara vad vi gör och för vem men också varför. Nästan alla organisationer har en unik kärna och egen historia och där är det bra att börja leta. Gå på jakt efter er egen inre diamant och lägg lite tid på att slipa fram den i ord och bilder.

Kan alla vara unika?

Alla företag kämpar för att upplevas som unika idag men i själva verket blir allt fler produkter och tjänster utbytbara. Då är det till sist bara priset som skiljer den ena varan från den andra. Som företagare innebär det att man till slut tar så lite betalt att man går omkull.

Men det finns sätt att vara unik ändå. Man kan till exempel bygga väldigt starka personliga relationer om man säljer tjänster. Säljer man massproducerade varor kan man lägga mycket krut på att själva kundbemötandet ska vara unikt hjälpsamt och trevligt.

Budskapet kan vara HUR vi gör något

Till exempel onlinebutiken Zappos som har bestämt sig för att ha syftet ”delivering wow”. Skorna går att handla någon annanstans, men bemötandet är unikt hos Zappos. De har lyckats kommunicera ett väldigt starkt budskap både internt i organisationen och mot kunderna och det är dessutom ett och samma budskap från början till slut.

OBS - ett sånt här arbetssätt måste vara genuint och det måste levas i hela organisationen, annars faller hela greppet.

Bygg en berättelse

Känns din kommunikation torr och ointressant kan du testa att förmedla det du vill ha sagt som en berättelse, det som ofta kallas "storytelling". Alla sagor, dramer och tv-serier börjar i en konflikt eller ett problem.

Där finns en hjälte förstås, men det vi glömmer är att hjälten inte alls jämt är stor, stark och orädd. Ofta är det precis tvärtom. Tänk till exempel på Frodo i Sagan om ringen eller Skorpan i Bröderna Lejonhjärta. De är både rädda och osäkra inför de stora och viktiga uppdrag de står inför.

Hjälten är inte du själv

Hjälten får ofta hjälp av en guide av något slag, som Gandalf i Sagan om ringen. Vill du knyta an till dem du kommunicerar med ska du inte göra misstaget att beskriva dig själv som hjälten, utan istället ta rollen som guide. Hjälten är förstås din kund, din medlem eller dina medarbetare - de du vill kommunicera med.

7 viktiga verktyg för din kommunikation

  • Slipa diamanten - välj bort allt utom det allra viktigaste. Försök inte säga allt på en gång för då kommer ingen att lyssna.
  • Tänk utifrån-in: vad är dina kunders eller medarbetares problem och behov?
  • Skapa bilder som riktigt bra taglines gör: Just do it, Barn är oslagbara ... osv.
  • Använd berättelser: hitta konflikten och låt den du kommunicerar med vara hjälte.
  • Väck känslor: ställ frågor, skapa igenkänning, använd humor, beskriv en konflikt, utmana människors världsbild.
  • Repetera, repetera, repetera. Är något viktigt ska du säga det på många sätt, i många sammanhang, om och om igen under en lång tid.
  • Det du gör kommunicerar. Börja själv.

Lycka till med kommunikationen och berätta gärna för oss vad du tampas med, om du lyckas eller om du kör i diket. Vi vill veta!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill gärna lyfta kopplingen mellan fysisk aktivitet och produktivitet. Motion av måttlig intensitet på runt 120 minuter per vecka i olika doser, har visat sig kunna stimulera områden i hjärnan som stöttar och förbättrar minnet.

Men det finns även fler effekter som:

  • bättre sömn
  • bättre stresshantering
  • bättre koncentration
  • ökad kreativitet
  • mental uthållighet

Hur det står till med aktivitetsnivåerna i din organisation är något som FirstBeat kan mäta med verkyget Bodyguard. Men det räcker med att läsa det här blogginlägget för att förstå fördelarna med att röra på sig.

May 23, 2019

Att bygga en hälsosam organisation kan kännas som en övermäktig uppgift. Vi frågade Sandra Jönsson, vd hos vår partner Wellbefy, var man ska börja.

- Eftersom hälsa är ett så stort och brett begrepp kan det ofta vara svårt att ta sig an det, säger Sandra Jönsson. Hon fortsätter:

- Att ha ett fokus på att människorna är den viktigaste resursen och att de alltid kommer först, är en bra början.

Nya företag är bäst på hälsa
Sandra menar att det har skett en förändring, framförallt bland nystartade företag och inom techbranschen, där man ser värdet av att jobba med organisationen och hälsan. Hon jämför med hur utvecklingsteam jobbar agilt i så kallade sprintar, korta och väl definierade utvecklingssteg. I sådana miljöer är människor vana att testa sig fram och våga prova väldigt konkreta saker inom väldefinierade ramar. Efter det är det dags för utvärdering och beslut om vad teamet ska fortsätta med, sluta med och börja med.

I traditionella företag, däremot, tycker Sandra ofta att det är mer trögrörligt.

Empowerment skyddar mot utmattning
Det svåra med hälsoarbete är också att det finns så mycket man skulle kunna göra. Sandra tycker att det är viktigt att skapa förutsättningar för en kreativ organisation genom att arbeta med det som kallas empowerment: att ge människor inflytande över sin egen situation. Det är dessutom något som skyddar oss mot utmattning.

Ett konkret exempel på empowerment kan vara gränsöverskridande lärande där grupper och individer som inte jobbar ihop till vardags får lära sig nytt och dela erfarenheter tillsammans. Att våga testa nytt kräver en kultur som tillåter det och tillit till varandra.

Att söka och stärka det friska
Wellbefys eget verktyg för att ta tempen på organisationens hälsa, Health Analytics, bygger på KASAM (känsla av sammanhang). Det är en modell som söker och stärker det som håller oss friska - till skillnad från reaktivt arbete med att läka det som redan är sjukt. Med t ex KASAM som grund blir det lättare att börja jobba hälsofrämjande. Alla organisationer och grupper har styrkor och det är ofta bra att börja med att ringa in och lyfta fram dem.

Health Analytics hjälper organisationer att hålla koll på en mängd nyckeltal som engagemang, ledarskap, medarbetarskap och personlig utveckling. Meningen är både att medarbetare ska kunna bli delaktiga i organisationshälsan med korta, återkommande mätningar, och att ledare ska få stöd för dialog kring sånt som feedback.

Inled en dialog om hälsa - en enkel övning
Men man måste inte alltid köpa in saker för att börja jobba med hälsan i en organisation. I många fall finns varken budget eller förståelse för frågan. Då kan det vara klokt att börja i det lilla och visa resten av organisationen vilket värde det ger. Sandras tips för dig som är ledare och vill börja göra något i liten skala är att helt enkelt bara starta en dialog om hälsan på jobbet. Bjud in till samtal där medarbetare själva får skatta hur de har det på jobbet enligt, till exempel med verktyget Menti. Det bygger på att alla skriver in sånt de själva tänker och tycker via sin telefon och sen visas det för alla - men anonymt.

Här är ett förslag från Sandra på hur man kan lägga upp ett sånt samtal:

  1. Be deltagarna i gruppen göra en skattning av hur de mår på jobbet, kanske på en skala 1-10. Låt dem sedan skriva ner:
  2. Vad de tycker att de själva borde göra för att stärka det som är bra och förbättra det som inte är bra.
  3. Vad de skulle önska att kollegorna gjorde.
  4. Vad de skulle önska att organisationen gjorde.

När dialogen är igång i en förtroendefull miljö har ni redan kommit långt!

May 16, 2019

Om maskiner tar över våra sysslor kanske vi inte behöver arbeta i framtiden. Hur försörjer vi oss då - och vad gör vi med fritiden?

Medborgarlön, eller basinkomst, är ett av få konkreta förslag som skulle kunna besvara den frågan. Vi bjöd in välfärdsforskaren Andreas Bergh, som hör hemma på Lunds universitets nationalekonomiska institution och Institutet för Näringslivsforskning och frågade honom hur det skulle kunna fungera.

Robotarna tar över - har vi sagt länge
Vi står inför en våg av teknologisk arbetslöshet - datorer och algoritmer tar över våra jobb efter en våg av automatisering och digitalisering. Det har vi sagt länge och i viss mån stämmer det. Samtidigt har den omställningen pågått i 150 år. Automatiseringen av jordbruket gjorde industrialiseringen möjlig en gång i tiden. Under vår livstid har industrijobben automatiserats medan tjänstesektorn har växt.

Färre dör på jobbet idag
Så vad har hänt? Arbetslivet har blivit säkrare. Färre människor skadas och dör i arbetsplatsolyckor eftersom tekniken har tagit över många farliga moment.

Vissa jobb finns kvar men har ändrat karaktär. Andra jobb har försvunnit och nya har skapats. På senare tid med digitaliseringen har inte andelen nya jobb som webb- och app-utvecklare täckt det gap som uppstått när yrkesgrupper som typografer och sekreterare har försvunnit. Men hela poängen, säger Andreas, är ju att vi ska kunna göra mindre och få tid över till annat.

Har vi missat att ta vara på fritiden?
Frågan är om vi har organiserat det så smart egentligen? Några har hamnat utanför arbetsmarknaden medan andra jobbar mer än någonsin och stressar sig sjuka. Har vi missat det där med att ta vara på den ökade fritiden bättre?

"Vilken fritid?" kanske du undrar. Då påminner Andreas oss att vi har lagt den största delen av vår ökade (betalda) frihet i slutet av våra liv: pensionen. Det är inte mer än 60 år sen den infördes och innebär statistiskt sett att vi alla har sisådär 20 lediga år i slutet av våra liv.

- Är det rimligt att stressa jättemycket under ett långt arbetsliv för att sen vara ledig de sista 20 åren? undrar Andreas.

Arbetspauser då och då istället för pension?
Han tror inte att det är så vi skulle ha byggt systemet om vi hade fått frågan för hundra år sen. Han tycker också att det är dumt när den teknologiska utvecklingen går så fort. Den utmanar vårt system där vi utbildar oss en gång för alla tidigt i livet, för att sedan jobba på i samma yrkesfack tills vi pensionerar oss. Vi vet redan att den nya tiden kräver ett mer livslångt lärande. Kanske skulle vi istället varva jobb och ledighet och lägga in längre pauser både tidigare och vid fler tillfällen i livet.

Medborgarlön liknar välfärdssystemet
När det gäller medborgarlön - eller basinkomst - har vi redan mycket på plats som påminner om det. Pensionssparandet är en del där pengar sätts av i relation till hur mycket vi arbetar och tjänar. Och vi har redan ett välfärdssystem som ska hantera att jobb försvinner och att människor inte hittar egen försörjning.

Skillnaden är att det idag krävs en motprestation. Principen är i alla fall sådan att du inte ska kunna få stöd om du inte försöker hitta jobb eller deltar i vissa åtgärder.

- Systemet i dag är hycklande, tycker Andreas. Den som vägrar söka jobb lämnas faktiskt inte vind för våg utan man får hjälp. Men det sker inte helt objektivt, rättssäkert och transparent - här kan vi bli bättre.

Grundtanken med en medborgarlön/basinkomst är att alla medborgare eller invånare, beroende på hur man bygger systemet, ska få en lika stor ekonomisk grundplåt utan krav på motprestation och utan att ta hänsyn till vad man äger eller tjänar.

Fördelar med det är att vi slipper all den granskning, utvärdering och administration som är förknippad med ersättningssystemen idag. Det kan också vara ett sätt att möta robotisering och ökad arbetslöshet. Vi behöver inte heller dra in ersättningarna så fort den som är arbetslös börjar deltidsjobba, vilket i sig sänker viljan att ta vilket tillfälligt eller deltidsjobb som helst.

Nackdelar är framför allt att det blir väldigt dyrt om nivåerna ska kunna vara rimliga att överleva på. Eller inte. Ekonomiskt bistånd (det som förut kallades socialbidrag) för den som inte har arbetat och inte har ett försäkringsskydd är inte någon stor summa idag: 3090 kr i månaden plus hjälp med hyran. Men frågan är om en ersättning på den nivån skulle göra så stor skillnad? Debatten faller ofta här, menar Andreas, i en diskussion om nivåer.

Vi jobbar bara 8% av livet
Hur mycket lönearbetar vi? Det är faktiskt inte mer än ungefär 8% av livet menar Andreas. Vi jobbar en tredjedel av dygnet fem dagar i veckan minus semestrar, föräldraledighet och sjukfrånvaro mitt i livet. Cirka 20 år i början och 20 år i slutet av livet är vi lediga. Ändå hänger vi upp vår identitet så mycket på jobbet.

Vi ser redan att gränsen mellan arbete och fritid luckras upp allt mer. Andreas tror att den trenden fortsätter och att det gör att fler av oss kan ägna oss åt sånt vi tycker är roligt och inte bara vad som ger en inkomst.

När vi får mer fritid och drar ned på tvånget - kommer vi att drivas mer av lust? Eller blir vi snarare vilsna? Och kan vi hålla ihop ett samhällssystem när några jobbar för lön och andra väljer att låta bli?

Andreas tror det och påpekar att det är en mänsklig utmaning vi har haft att ta ställning till länge. I takt med att valmöjligheterna ökar kommer olikheterna också att öka. Vi behöver lära oss hantera det och kanske kan en sådan mångfald i grund och botten vara bra.

De här frågorna är intressanta och utmanar vårt sätt att tänka idag. Apropå mentala utmaningar har vår samarbetspartner Twitch Health uppmärksammat att 1 miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel, 84% är oengagerade på sitt jobb och 39% har sömnbesvär. Många företag anordnar gärna en stressföreläsning men missar att stötta medarbetarna med förebyggande hälsa i allmänhet.

Därför lanserar de Twitch Energy Challenge - en mental stegtävling. Den stöttar beteenden som återhämtning, goda relationer, sömn och rörelse och rätt näringsintag och kan hjälpa medarbetare att avgränsa och säga nej, minska multitasking och prioritera bättre för att skapa mer kontroll i tillvaron.

Vår samarbetspartner Firstbeat har satt ihop en lista på tips som vi alla kan använda för att må bättre och undvika utmattning. Det handlar om att pausa oftare, röra på oss mer, bli bättre på att delegera, lyssna på vår kropp och slutligen: ta hand om vår sömn.

May 9, 2019

Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och?

Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet!

De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi.

Hjärnan kan inte bara mata på
Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva.

Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss!

Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet.

Så fungerar "upptagensjukan"
Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste.

När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet.

Så kan vi motverka den
Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra:

Visualisera din lediga tid

Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden."

Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart

Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast.

Visualisera abstrakt arbetsbörda

Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem.

God möteshygien

Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål.

Gör realistiska to-dolistor.

  1. Skriv ned vad som ska göras.
  2. Prioritera dem.
  3. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta.

Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt.

Vår samarbetspartner Firstbeat vill lyfta hur dyrt det är med sjuknärvaro - presenteeism. Det drabbar förstås individen hårdast men det kostar även arbetsplatsen mycket pengar.

  • Motarbeta en hjältekultur där man kommer till jobbet trots att man är uppenbart sjuk. En sjukledighet på ett par dagar blir dyrare för företaget än en förlängd period av nedsatt produktivitet, för att inte tala om en influensa som sprids bland personalen. Att hålla sig hemma om man är sjuk är att respektera sina kollegor.
  • Bekämpa stress! Uppmuntra till distansarbete och flexibel arbetstid. Trötthet och en ständig känsla av stress försämrar koncentrationsförmågan och gör att man går på övervarv på jobbet och är som i koma hemma. Några distansdagar eller ändamålsenligt kortare arbetsdagar ger extra energi och bidrar till att man kommer in i en normal rytm.
  • Uppmuntra dina anställda och kollegor att röra på sig. Motion är en av de viktigaste faktorerna för att orka på jobbet. Brist på fysisk aktivitet är en av de största riskfaktorerna för presenteeism och sänkt av arbetsförmåga. Pengar som satsas på motion i form av exempelvis motionssedlar, pausgympa och gemensam träning betalar sig tillbaka flera gånger om.
  • Håll ögonen öppna. Ingrip hellre för tidigt än för sent i misstänkta situationer. Fråga dina anställda och kollegor hur de verkligen mår och var genuint närvarande när de svarar.
May 2, 2019

Är din restid till och från jobbet värdefull - eller stjäl den bara dyrbara timmar från ditt liv? Här är en massa bra tips på hur du kan rocka din jobbpendling!

Många av oss har längre restid till och från jobbet än vi skulle önska. Men det finns bättre sätt att ta vara på den tiden än att vara irriterad över trafikstockningar eller slösurfa i sociala medier.

I en studie om hur vi använder pendlingstid till och från jobbet av bland andra Francesca Gino, professor vid Harvard Business School, såg forskarna att det är smart att använda restiden till jobbet för att mentalt komma in i "jobbläge". Den som bara slappar eller lyssnar på musik eller scrollar i sociala medier på resan kan ha det svårare att komma in i jobbrollen smidigt.

Här är några tips på vad du kan göra med, eller under din restid för att må bättre, äga din tid och använda tiden vettigt:

  1. Planera dagen - på väg till jobbet kan du tänka till så att dagen blir så bra och produktiv som möjligt. Vilka är de tre viktigaste sakerna du ska göra idag? Har du en egen plan för vad som är viktigt är risken lägre att din agenda blir "kapad" av småsaker som dyker upp under dagen. Förenkla, förtydliga och motivera dig själv inför arbetsdagen.
  2. Runda av dagen - på väg hem igen: fundera på vad du har gjort under dagen som du är nöjd med och vad du ska vara redo för morgonen därpå. Vad är viktigt på lång sikt och hur får du in det i din kalender?
  3. Beta av enklare jobbärenden - enklare meddelanden som bara ska besvaras och korta telefonsamtal kanske du kan ta hand om på bussen eller tåget?
  4. Återhämtning - särskilt på väg från jobbet kan du aktivt använda tiden för att mentalt släppa jobbet och hitta tillbaka till ditt privata jag. Det gynnar både dig själv och jobbet att inte låta tankarna gnaga ring jobbärenden hela din vakna tid.
  5. Motionera - du kanske kan cykla, springa eller gå hela eller en del av sträckan någon eller några dagar i veckan?
  6. Lära dig något - det finns en massa bra poddar (!), seminarier och föreläsningar på nätet. Och böcker såklart! Förkovra dig i ämnen som hjälper dig i din yrkesroll eller som får dig att utvecklas som person.

Lycka till med att rocka din jobbpendling! Berätta gärna för oss hur du gör och vad du har för tips!

Vår samarbetspartner Twitch Health tipsar om hur du kan mäta effekten av hälso- och friskvårdsarbetet. Det är något allt för få gör idag trots att det finns enkla verktyg. Twitchs slutsats är att det ofta handlar om tidsbrist. Tyvärr leder det till att hälsoarbetet i många organisationer blir slentrianmässigt och inte får effekt.

Läs hur du kan göra en snabb beräkning i tre steg i det här blogginlägget: En snabbguide för att bedöma effekten av hälso- och friskvårdsaktiviteter på ditt företag.

Apr 25, 2019

Om vi vill slippa alla skador som stressen ger oss behöver vi satsa på återhämtning. Den skyddar oss och håller oss friska. Ida Aidanpää-Immonen från Firstbeat vet hur man gör.

Det finns många tjänster som hjälper oss att mäta hälsa på jobbet numera. För att få koll på vår återhämtning i livet finns en metod som garanterat inte ljuger: att mäta vår hjärtfrekvens. Det kan hjälpa oss att få syn på när och var i vardagslivet som stressen ökar - och göra något åt det.

Ida Aidanpää-Immonen är  Country Sales Manager för vår samarbetspartner Firstbeat som jobbar med just hjärtfrekvensmätningar och återhämtning. Ida är före detta elitidrottare och civilekonom och vår gäst i det här avsnittet.

Det började med idrottsforskning
Firstbeat startade som ett forskningsprojekt i Finland på 199o-talet. Syftet var från början att hitta en mätmetod för att fånga upp elitidrottare på väg in i överträning. Så småningom insåg de att kroppen visar exakt samma signaler om man överansträngt sig på jobbet som i idrotten. Nu arbetar de med att hjälpa arbetsplatser och medarbetare att bli bättre på den hälsosamma återhämtningen.

En mätning av hjärtslagen
Mätningen görs genom att man bär en liten utrustning på kroppen under 72 timmar. Utrustningen registrerar både hjärtats slag och det som sker mellan hjärtslagen, hjärtvariabiliteten. Det är den som visar hur det står till med återhämtningen. De enda som kan se de individuella resultaten är personen som blivit mätt och en coach som hjälper till att tolka resultatet. Tillsammans ringar de in vad som kan förändras i vardagen för att minska stressen och öka återhämtningen.

Stor brist på återhämtning
- Vad vi än gör i vår vardag så utsätts vi för fysiologisk belastning, alltså stress. Och vi behöver faktiskt återhämta oss från även den positiva belastningen och stressen även om den i sig inte behöver vara dålig i rimliga mängder, förklarar Ida.

Det är just bristen på återhämtning vi ser skapa ohälsa i dagens samhälle och enligt Firstbeats egna siffror får över 50% av oss nordbor inte alls någon återhämtning under en vanlig dag.

Vad är återhämtning?
Vila och återhämtning är inte samma sak. En person som till exempel mediterar behöver inte nödvändigtvis uppnå återhämtning. Om man har hållt ett högt tempo under en lång tid kan kroppen vara främmande för att varva ner - det är något vi behöver träna på. Många av oss hamnar i en negativ spiral där vi inte orkar göra det vi faktiskt behöver för att må bra, som att umgås med familj och vänner, sova tillräckligt och ägna oss åt sånt vi tycker är kul. Då blir återhämtningen allt sämre och hälsan blir som ett gummiband som tänjs ut mer och mer tills det brister i utmattning.

Åtgärda orsakerna
Bakom varje utmattning finns en kronisk brist på återhämtning och det hänger ofta ihop med hög arbetsbelastning. Att åtgärda problemen kräver förstås insatser på flera plan men det är viktigt att göra något redan innan gummibandet börjar tänjas ut för mycket.

- Ett bra mål är att vi ska kunna gå hem från jobbet och ha energi nog att göra något vi tycker om på vår fritid, säger Ida. Kostnaderna för sjuknärvaro, eller preseenteism som det också kallas när vi är på  jobbet fast vi egentligen är sjuka, är hög. Enligt studier som Ida refererar till kan det kosta uppemot 25 000 kr per anställd per år eller mer för många organisationer.

Vad kan man göra?
Det alla kan göra, säger Ida, är att så gott det går lära känna sig själv och när, var och hur man får - och inte får - återhämtning i vardagen.

Arbetsgivaren kan hjälpa sina medarbetare att skapa förutsättningar för återhämtning. Det enklaste första steget är att prata om vad återhämtning är för var och en och låta medarbetare ge egna förslag. Som chef och ledare kan man visa vilka beteenden som uppmuntras och värderas och hur de kan bidra till återhämtning.

- Och man kan inte komma ifrån det faktum att motion gör jättemycket för vår återhämtning, säger Ida.

I en av Firstbeats egna studier såg de att personer som motionerade regelbundet hade bättre återhämtning. Ida är noga med att  göra skillnad på motion och träning. Motion är till skillnad från högpresterande träning både enkelt och billigt och det som får störst effekt på återhämtningen.

I sina studier har Firstbeat också sett att de som har kommit förbi småbarnsåren och har lite längre erfarenhet av arbetslivet ofta har mer återhämtning och mindre stress i livet. Något som säger oss att det kanske är människor mitt i livet med små barn som vi behöver ta allra mest hand om på jobbet?

Vår samarbetspartner Wellbefy tipsar om att skapa ett hälsobokslut i ditt företag. Det hjälper dig att se nyckeltal som visar hur medarbetarna mår. Ett klassiskt bokslut innehåller en redovisning av sjuktal men ett sånt säger ju mindre om hälsa och mer om ohälsa. Wellbefy råder oss att börja titta även på friskfaktorerna.

Nyckeltal för ett hälsobokslut är sådant som medarbetarnas upplevda välmående, deras kompetens och utveckling, hur man upplever ledarskapet och organisationen och siffror som visar på frisknärvaro, sjukfrånvaro och rehabilitering. Läs mer här.

Apr 18, 2019

Aktivitetsbaserade kontor har blivit allt vanligare. Vilka är fallgroparna och hur gör man för att lyckas? Vi frågade experten Aram Seddigh.

Redan på 70-talet började man experimentera med att möblera kontor så att de skulle vara flexibla. Då handlade det mest om att kunna rulla med sig hurtsar mellan olika platser. Det vi idag menar när vi pratar om aktivitetsbaserade lösningar blev populärt på allvar runt 2012.

Aktivitetsbaserade kontor ska inte förväxlas med så kallade flexkontor där olika skyltar och symboler visar var man till exempel får prata högt och var man ska vara tyst.

Det berättar Aram Seddigh, psykolog som doktorerat på sammanhanget mellan kontor, arbetsmiljö och arbetssätt. Till vardags jobbar han med att få arbetsplatser att lyckas med just den fysiska arbetsmiljön, ibland i samband med en flytt och ibland genom att förändra saker och ting i befintliga lokaler.

Cellkontor mest uppskattade - öppna landskap minst
När man frågar människor var och hur de helst jobbar föredrar de flesta så kallade cellkontor, alltså att jobba i ett eget rum. Det minskar risken för distraktioner. De största problemen hittar man i öppna landskap där det ofta är svårt att kunna jobba fokuserat.

Där kan den aktivitetsbaserade miljön vara ett bra mellanting eftersom cellkontor många gånger blir kostsamt för arbetsgivaren - och dessutom inte passar alla sorters arbete, som till exempel återkommande samarbeten i team.

- Den fysiska arbetsmiljön är en service till medarbetarna. Det måste helt enkelt lösas och är det inte bra behöver man tänka ett varv till, säger Aram.

I nyare studier börjar man se att det ofta har funnits ett gott syfte men att den en bristfällig inledande analysen gjort att ytorna blivit under- eller feldimensionerade. Frånvaro av avskildhet och tysta rum är ofta ett problem, ett annat att mötesrummen inte räcker till och skapar ledtider i organisationer.

- När medarbetare är hänvisade till hemmet för att kunna fokusera har något gått fel, säger Aram som fortsätter: Att jobba hemma ska vara en förmån och en möjlighet, inte en lösning på problem på arbetsplatsen.

Tillgänglighet och ytornas funktion viktigast
För att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret behöver man framför allt ta hänsyn till två dimensioner:

  1. Graden av tillgänglighet: alltså hur tillgänglig personen eller gruppen ska vara för andra människor medan man jobbar. Kan kollegorna sticka in huvudet med en fråga då och då eller behöver man avskildhet för fokus?
  2. Individuellt arbete eller samverkan i grupp. Om och när medarbetarna behöver arbeta på egen hand eller tillsammans med andra och i vilken utsträckning. Mängden gemensamma ytor och rum för avskildhet och fokus behöver dimensioneras rätt.

Är förutsättningarna rätt kommer det att fungera, menar Aram. Finns inte förutsättningarna börjar vi "hamstra" och försöker säkerställa tillgång till till exempel ett skrivbord trots att vi kanske inte behöver det under större delen av dagen. Då är det läge för ett omtag.

6 framgångsfaktorer för att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret

  • Kartlägg behoven först: vilken sorts ytor behövs och hur mycket av varje?
  • Involvera medarbetarna medan kartläggningen pågår.
  • Bygg rätt sorts ytor (för fokus, avskildhet och samarbete, formella och informella möten) i rätt mängd och storlek. Utgå från behoven, inte vem som skriker högst.
  • Sätt målet att det ska ta 30 sekunder att förflytta sig och få tekniken att funka.
  • Arbeta med nudging - gör det lätt att göra rätt.

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om den fysiska aktiviteten under en arbetsdag! I ett blogginlägg reder deras fysioterapeut Emily Backlund ut hur man bäst kan bryta stillasittandet. Hon rekommenderar att vi ställer oss upp varje halvtimme och gärna lägger in någon liten pulshöjande aktivitet då och då. Det finns heller ingen optimal sittposition utan variation är nyckeln till välmående. Hon tipsar också om vad du ska göra om du redan fått problem. Läs hela inlägget om rörelse i arbetsvardagen här.

Apr 11, 2019

Hur blir man Stockholms friskaste företag? Vi frågade Sofia Blomdal, arbetsmiljöchef på Ragn-Sells där man sänkt olyckor och skador med 70%. Hur då? Genom kulturförändringar.

På Ragn-Sells fanns allt på plats för en bra arbetsmiljö - på papperet. Det saknades inte rutiner och instruktioner för att motverka arbetsplatsolyckor. Däremot sa kulturen något annat än det man kunde läsa i dokumenten.

Blame-shame-kultur
Ute på plats i verksamheten fanns en blame-shame-kultur och mycket macho-attityder som innebar att ingen ville eller vågade berätta om tillbud och olyckor eftersom man var rädd att bli utpekad för att göra fel. Dessutom fanns ingen tradition av att dela med sig ens av det som gick bra. Olika avdelningar tävlade med varandra och såg sig som interna konkurrenter.

Sofia och hennes kollegor insåg att hela organisationen behövde göra en stor förändring och börja samarbeta och samverka mera.

70% minskning av olyckor
Att få till förflyttningen skulle bli tufft och det var man inställd på. Hela organisationen påbörjade en värdegrundsresa 2015 med en plan som sträckte sig fram till 2021 men effekterna kom tidigare än så. Efter tre år hade man minskat antalet arbetsplatsolyckor med hela 70%. Dessutom ökade inrapporterade förebyggande avvikelser, alltså att människor berättar om nära-ögat-händelser som skulle ha kunnat leda till olyckor, med 811%!

Fysiska risker med avfallshantering
I Ragn-Sells verksamhet som handlar om att samla in, behandla och återvinna avfall finns det en hel del risker för fysiska skador. Det kan till exempel vara fall- och klämskador när man hanterar fordon och tunga laster.

Under resans gång har Sofia och hennes team rest runt till 65 platser i landet och mött många av de totalt 1700 anställda i organisationen.

- Vill man ha förändring måste man visa sig och höra människors berättelser, säger Sofia.

Förtroendefullt samarbete
Ledarskapet var nyckeln och där behövdes förbättringar. Cheferna var inte vana att samarbeta och samverka. För att förändra det utbildades alla chefer och deras stödfunktioner inklusive skyddsombud i något som kallas förtroendefullt samarbete.

- Det har varit otroligt bra, säger Sofia. Alla har fått reflektera kring sina egna beteenden och hur de påverkar andra. Vi har gemensamt fått fundera på hur vi ska samverka och samarbeta och jobbat med det som kallas intressebaserad problemlösning. Man ställer sig frågorna "vad vill du och vad vill jag och hur kan vi få ihop de viljorna"?

Från mörkertal till vilja att dela
Tidigare när någon rapporterade in en olycka kändes det som att man hade gjort fel och chefen kanske suckade. Det ledde till ett stort mörkertal. Nu är inställningen snarare att man vill dela med sig av risker och incidenter så att andra kan lära sig av dem. Dessutom har man gjort det enklare att rapportera problem och risker i arbetsmiljön genom en mobilapp. Där kan det räcka med att man tar en bild på plats enligt principen "en bild säger mer än tusen ord".

Health and safety first
Sofia har ett team som förut låg under HR men nu arbetar de som en egen grupp direkt under VD. Fördelen är att det är lätt att stötta affären och det visar också att hälsa och säkerhet är prioriterat av ledningen.

Friskaste företag
Utmärkelsen Friskaste Företag delas ut av Feelgood som ett sätt att lyfta och inspireras av goda exempel. Kriterierna för att få priset omfattar såväl ledarskap och medarbetarskap som hälsa i stort.

Vår samarbetspartner Firstbeat vet genom sina 300 000 livsstilsmätningar att många inte får tillräckligt bra sömn. Det finns flera ganska enkla saker att göra som inte tar mer tid men kräver en förändring av det du redan gör.

Det kan handla om att förändra när du tränar, när du använder skärm och när du äter och dricker. I det här blogginlägget får du tips om några enkla saker som kan förbättra din sömn.

Apr 4, 2019

Vi har bara 24 h per dygn och lever i en värld full av distraktioner. Här är tre rutiner som kan hjälpa dig att må bra och hålla i längden.

1. Planera och prioritera

Det känns sällan som att det finns tillräckligt med tid till allt man ska och vill göra. Då hänger det på oss själva att planera och ge utrymme för det som är allra mest betydelsefullt. Förutom jobb och plikter behöver vi också skapa utrymme för återhämtning, motion och de relationer vi värdesätter.

På jobbet missar många av oss att göra tillräckligt med plats i kalendern runt viktiga möten och leveranser. Ofta kräver de planering i förväg och reflektion och åtgärder i efterhand. Gör plats för det.

Att hela tiden släcka bränder håller inte i längden. Ta hjälp av Eisenhowermetoden eller prioriteringmatrisen. Försök se till att det som är långsiktigt viktigt för dig hamnar i fokus. Delegera gärna sånt som är bråttom men inte viktigt och gör vad du kan för att inte jobba i bråttom-viktigt-hörnet oftare än nödvändigt.

Prioriteringsmatrisen / Eisenhowermetoden

  Inte viktigt Viktigt
Bråttom Delegera om du kan. Brandsläckning. Fastna inte här.
Kan vänta Rensa bort sånt som hamnar här. Jobba här så mycket du kan.

Att ofta stanna upp och fråga vad syftet är med det du gör kan vara en stor hjälp. Ställ dig frågorna: Vart ska jag? Vad för mig dit? Vad behöver jag prioritera då? Vad är viktigast den här veckan för att nästa vecka ska bli bra? Och nästa? Och nästa år?

2. Tajming och arbetsmiljö

När och var vi gör saker påverkar hur bra de blir gjorda. Att svara på mail kanske går bra i en bullrig miljö men att fokusera på något mer avancerat kräver troligen mer lugn och ro. Att ta hänsyn till det här kan spara tid och hjärnkraft och påverka både vad vi får gjort och hur vi mår.

Ett tips är att försöka hitta tre olika arbetsmiljöer som passar för olika uppgifter: en för att fokusera ostört, en för att samverka och ett läge för att göra enklare arbetsuppgifter. Du kanske behöver ta en dialog med dina kollegor så att ni kan hjälpas åt att skapa rätt förutsättningar.

3. Släpp aktivt jobbet

Det handlar om det som kallas psykologisk frånkoppling. Vi kan behöva skapa en rutin för att aktivt släppa jobbet både fysiskt och mentalt.

Tre frågor du kan ställa dig:

  • Vad har jag fått gjort idag?
  • Vad ska jag göra imorgon?
  • Vad var riktigt bra idag?

En avslutande fråga är att reflektera över när du bara är närvarande i nuet utan tankar på det som varit och det som ska komma. Kanske kan fler sådana stunder i din arbetsvecka vara något att sträva efter?

Vår samarbetsparter Firstbeat är måna om vår återhämtning. Något som negativt påverkar vår möjlighet att återhämta oss är alkohol och det går inte heller så bra ihop med träning. Att dricka ett glas vin efter kvällsträningen kan minska återhämtningen under sömnen med upp till halva sovtiden. Läs mer om vad du ska se upp med angående alkohol och träning i det här inlägget från Firstbeats blogg.

Vår samarbetspartner Twitch Health har i över 18 år hjälpt hundratals organisationer till bättre hälsa. De är en erfaren och betrodd hälsopartner till företag som Spotify och Länsförsäkringar och har även hjälpt Karolinska Institutet i ett forskningsprojekt. Twitch Health jobbar med en helhetssyn på hälsa som ett mentalt, fysiskt och socialt begrepp. Med engagerande hälsoprogram som utförs fysiskt på plats hos kunderna och med smarta digitala verktyg skapar de hög effekt i hela organisationen. Läs mer om vad Twitch Health gör här.

Mar 26, 2019

Varför blir så många sjuka på jobbet när hälsa är en förutsättning för lönsamhet? Den frågan har vi ställt till forskare, företagare och experter i tre år och 100 avsnitt och vi är säkrare än någonsin: hälsa borde ta plats i varje företags affärsplan.

Först vill vi rikta ett varmt och innerligt tack till alla er lyssnare som följt oss, interagerat och engagerat er under alla avsnitt. Ett stort tack också till alla våra kloka och kunniga gäster som bjudit på sin kunskap genom åren.

Hälsa och lönsamhet
När vi började för 100 avsnitt och tre år sen ville vi förstå varför så många blir så sjuka - ofta av jobbet. Och varför hälsotrenden snarare bidrar till ohälsa än tvärtom. Vi ville också vända blicken från individen och snacket om hur människor äter och tränar till att prata om hur organisationskultur och ledarskap påverkar hur vi mår. Dessutom ville vi understryka kopplingen mellan lönsamma affärer och hälsa.

Vi startade i februari 2016 med ett avsnitt som verkligen satte tonen för hela podden, med Jon Persson från Cygni som sa att "relationer är lite av en hobby för mig". Han poängterade hur viktigt det är att chefer har plats i sin kalender för just att vara chef och tillbringa tid med sina medarbetare. Det avsnittet håller verkligen än och i skrivande stund har Cygni för sjätte året i rad fått utmärkelsen Sveriges bästa arbetsplats i sin storleksklass. Stort grattis, säger vi!

Lärande och engagemang
Vi har pratat allt mer om lärande organisationer, kreativitet och engagemang på sistone - och vi har ofta ställt frågan "varför?". När den frågan besvaras blir syftet med jobbet tydligt, det är lättare att fatta egna beslut och det är lättare att känna engagemang när man kan se vad det är för helhet det egna jobbet bidrar till.

Framtiden - lite läskig men mest intressant
När vi blickar framåt ser vi bland annat att trenden att mäta allt möjligt så ofta det går inte verkar klinga av. Vi diskuterar fenomenet People Analytics och funderar på hur mycket av vår egen data vi egentligen vill dela med vår arbetsgivare.

Hälsa i lågkonjunktur
Framöver kommer det också med största sannolikhet en lågkonjuktur. Vad händer då? Gör vi om samma misstag som så många gånger tidigare, skär mer på arbetsstyrkor och låter allt för få göra alldeles för mycket? I så fall har vi ännu mer ohälsa framför oss. Eller har vi lärt oss något om hälsa och återhämtning som vi kan ta med oss in i sämre tider även om budgetarna krymper?

Åttatimmarsdag - förlegat?
Och ska vi jobba åtta timmarsdagar till tidens ände - eller när kommer nästa stora skifte på arbetsmarknaden? Är medborgarlön en lösning när allt fler jobb automatiseras?

Det här och mycket annat kommer vi att fortsätta att bevaka under många avsnitt framöver. God lyssning!

Vår samarbetspartner Wellbefy har ett smart analysverktyg som hjälper dig som ledare att utveckla både dig själv och organisationen. Med vecko- eller månadsvisa pulsmätningar kan du följa trender och data om medarbetarnas upplevda välmående och engagemang. Läs mer om det enkla analysverktyget som hjälper dig att följa rätt nyckeltal för att bli en vass ledare här.

Mar 21, 2019

Prestation i alla ära. Men när vi mäter vårt värde i hur vi presterar blir det sjukt. Vi pratar med Victoria Blom om varför det kan bli så här och vad vi kan göra åt det.

Med en prestationsbaserad självkänsla har man en upplevelse av att mitt värde beror på hur jag presterar. Det uppstår lätt en jakt på perfektion utan gränser när man aldrig upplever sig vara bättre än sin senaste prestation.

1 av 5 jagar perfektion
Närmare en femtedel av befolkningen har beteenden som kan kategoriseras som prestationsbaserad självkänsla och det är vanligast bland unga, kvinnor och högutbildade.

Victoria Blom är docent i psykologi, leg psykolog och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan och forskare på Karolinska institutet. I sin doktorsavhandling har hon studerat vilka beteenden prestationsbaserad självkänsla brukar resultera i.

Beteenden att se upp med
Det här är några av dem:

  • att överarbeta uppgifter
  • att alltid sträva efter perfektion
  • att dubbelkontrollera saker om och om igen
  • att ta på sig för mycket jobb
  • att aldrig tacka nej
  • att ofta jobba ofta sent.

Beteendet spiller lätt över på fritiden där allt också ska vara perfekt.

Håller inte i längden
På en arbetsplats kan det vara kortsiktigt tacksamt med en medarbetare som alltid säger ja till arbetsuppgifter och som levererar i rask takt utan att klaga. Men den här sortens beteende är inte hållbart för någon. Medarbetaren håller inte i längden och inte heller prestationerna. Dessutom hamnar ofta prestationen i sig i fokus för den som har för mycket prestationsbaserad självkänsla, inte det man faktiskt skapar.

Att driven av osäkerhet jaga prestation gynnar inte hellre samarbete utan resulterar lätt i en tävlingskultur. Då går organisationen miste om den samlade kreativitet och kraft som skulle kunna få blomstra.

Chefen sätter tonen
Victoria Blom säger att chefen är viktig för att sätta tonen i organisationen genom att visa hur hen gör. Som chef är det alltså smart att själv inte åta sig för mycket, mejla medarbetare på kvällar och helger och alltid jobba över. När chefen visar att hen både behöver och tar emot hjälp och bjuder på sina misstag vågar andra göra samma sak.

Som både chef och medarbetare kan man också närma sig en person som drivs av perfektionskrav genom att visa omtanke. Visa i handling att det är människan som är mest betydelsefull, inte prestationen. Kulturen påverkar- " hur gör vi här?"

Känner du igen dig i listan här ovanför? Fundera på vilka värderingar som driver dig. Ställ dig frågor som "vad händer när jag aldrig tackar nej?" och "hur skulle det vara om jag bad om hjälp?"

Om du behöver mer stöd kan en psykolog hjälpa med KBT och ACT (Acceptance and Commitment Theory).

Vår samarbetspartner Twitch Health var de som klarade nålsögat när samhällsrådgivarföretaget Ramboll skulle välja en partner i sitt hälsoarbete. Ramboll behövde ett kartläggningsverktyg för hälsa och  och valet föll på Twitch Digitala Livsstilsprofil. Det är ett vetenskapligt förankrat, enkelt och kostnadseffektivt sätt att kartlägga individens, gruppens och företagets styrkor, risker och förbättringsområden inom livsstil och beteende. Med Twitch Health fick man också en engagerad och flexibel partner i hälsoarbetet. Läs mer om Twitch Healths tjänster här.

Mar 14, 2019

Att prata inför folk är för många det värsta som finns. Men det finns hjälp att få och enkla medel att ta till. Du har också rätt att göra din röst hörd!

I det här avsnittet ber vi Jenny Jernberg Ralphsson om tips på hur vi alla kan få fram våra budskap bättre i vardagen. Jenny driver företaget Speaking Flow där hon hjälper människor att våga tala inför publik men också att få fram sitt budskap i andra sammanhang som vanliga jobbmöten. Hon är skådespelare, mimare, certifierad coach och har även studerat retorik.

Rätt kroppsspråk gör dig hörd
Det vanligaste Jenny hjälper människor med är kroppsspråket. Det har en stor betydelse för hur det vi säger tas emot eftersom det förstärker våra budskap. Att ställa sig framför en grupp människor med uppdragna axlar, kutande rygg och blicken i marken väcker helt enkelt inte förtroende. Tyvärr är det precis så vi ofta reagerar med kroppen om vi känner oss obekväma.

Men det fiffiga är att man kan vända på steken. Intar du rätt kroppsposition med rak rygg och sänkta axlar och vågar möta människors blick har du vunnit mycket förtroende redan där. Som när det gäller så mycket handlar det om att träna och våga prova i mindre format och sen träna mer. Med övning kommer tryggheten.

Förbered dina framträdanden
En annan sak som Jenny hjälper många med är att förbereda sina framträdanden. Av någon anledning tänker vi oss ofta att det där med att vara en bra talare skulle vara något man föds med. Så är det absolut inte. Förberedelser och träning betyder jättemycket här precis som när det gäller det mesta.

Jennys tips kring hur du skriver manus:

  • Skriv ner det viktigaste du vill ha sagt. OBS i punktform, inte långa meningar.
  • Skriv ut det på ett papper med stor stil och stort radavstånd, så att det syns tydligt när du är i talarsituationen.
  • Markera de allra viktigaste orden med färg så att du lätt hittar tråden om du tappar bort den.

Ta hjälp av andningen
Träna också på att använda andningen som ett verktyg för att skapa lugn i stunden när nerverna skenar. Att ta ett djupt andetag och våga pausa några sekunder hjälper dig att hitta både lugnet och tankeförmågan.

Skala ner och hitta det viktigaste
Skala gärna ner orden i ditt manus. Fundera igenom vad som är allra viktigast att få fram och vad du vill säga först och sist i ditt anförande. Vad är det egentligen du vill att människor ska ta med sig efter att ha lyssnat på dig? När du har besvarat de frågorna är faktiskt en stor del av dina förberedelser klara.

Våga börja i det lilla
Jenny vill gärna uppmana dig som känner att du har ofta har något att säga men inte vågar att börja i liten skala. Du kan börja med att bara sitta som publik och tänka på vad du skulle säga om du vågade och hur du i så fall skulle formulera det. Våga sedan räcka upp handen då och då. Och får du ett tillfälle att prata framför andra, ta den. Träna - det gör dig bättre. Du kan trösta dig med att nästan alla tycker att det är pirrigt att tala framför publik men att träning och erfarenhet kan göra alla till riktigt bra talare.

Flera av Jennys tips hittar du här på Youtube.

Ett tips från vår samarbetspartner Firstbeat är att just du som tycker att det där med fysisk aktivitet är ett tråkigt måste och som har svårt att komma igång faktiskt är den som har mest att vinna på att börja röra på dig bara litegrann. Om du under bara tre månader fokuserar på att öka konditionen kan du få så mycket som 20 % bättre syreupptagningsförmåga. Med hjälp av Firstbeats livsstilsanalys kan du få en mätning av din kondition. Du hittar mer inspiration för att komma igång med motionen i inlägget Dålig form - goda nyheter.

Mar 7, 2019

Behövs människor som arbetskraft om 50 år eller kommer maskinerna att göra allt? Vilket slags yrkesråd kan man ge en ung människa idag?

Enligt den här studien från Oxforduniversitetet i England riskerar 47% av arbetskraften att ersättas av maskiner under de närmaste 20 åren. Skriver du in din arbetstitel på den här sajten så får du en indikation på om din yrkesgrupps dagar är räknade eller inte.

Samtidigt jobbar många mer och mer. Trots digitala verktyg som ska avlasta oss skapar dåliga IT-lösningar stress och den administrativa bördan ökar i många yrken istället för tvärtom.

Den här sortens motsägelsefullheter och framtidsspaningar pratar vi om i det här avsnittet.

AI - hot eller möjlighet?
Kanske kan AI, articifiell intelligens, avlasta oss för att frigöra tid och kraft till det som verkligen skapar värde och det som - än så länge i alla fall - är unikt mänskligt som empati, medkänsla och relationer.

Om AI tar över tillräckligt mycket kanske vi kan jobba mindre? Vad gör vi då och hur kommer det att påverka vår vardag och vårt samhällskontrakt?

Yrkesråd till unga
Vi konstaterar i alla fall (med hjälp av boken Liv 3.0 av Max Tegmark) att för en ung person som gör sina yrkesval just nu är det klokt att söka sig till jobb där de här egenskaperna ingår och värdesätts:

  • kreativitet
  • social intelligens
  • förmågan att hantera oförutsägbarhet

Ta framtiden i våra händer
Den tekniska utvecklingen och framtiden är något vi skapar och inte något som bara drabbar oss. Därför behöver vi ta en omfattande diskussion om hur vi vill bygga vår gemensamma framtid nu. Det menar några av de författare och tänkare vi citerar i det här avsnittet och det är en uppmaning vi gärna instämmer i.

Framtiden är i våra händer - låt oss göra något bra av den!

Läs och lyssna mer
Du hittar några källor här, varsågod att dyka vidare i dem om du blev inspirerad:

Vår samarbetspartner Twitch Health har funderat på vad friskvårdsbidraget egentligen fyller för funktion.Kan man kalla det för en hälsoinvestering eller är det snarare ett bidrag till de som redan tränar? Twitch har tankar om vad man kan göra istället och har resonerat kring det i ett intressant inlägg med rubriken Friskvårdsbidraget - ett bidrag till de som redan tränar.

Feb 28, 2019

Att få förtroende och frihet på jobbet mår vi bra av. Men det är inte alltid så lätt för ledarna att släppa kontrollen.

Göran Nilsson är ekonomie doktor och universitetslektor vid Uppsala universitet. Han har studerat flera stora organisationer som tillämpat tillitsbaserad styrning och tillsammans med Lennart Francke har han gett ut boken Det agila företaget. Där jämför de företag med fiskstim och supertankers. De förra är flexibla och klarar sig bättre i dagens föränderliga klimat medan supertankers är för långsamma för att kunna anpassa sig och överleva. För att uppnå flexibilitet och snabbrörlighet krävs en mindre hierarkisk organisation där medarbetare tar större ansvar.

Tillit eller kontroll
Han beskriver tillitsstyrda organisationer som en motsats till granskningsstyrda. I verkligheten är det ett spektrum där många befinner sig någonstans mellan extremerna. Kontroll är ofta sprunget ur en rädsla för att saker och ting ska gå fel, en naturlig instinkt som ofta leder till kontraproduktiva resultat. Det blir lätt att man mäter det som går att mätas men inte det som faktiskt leder till produktivitet. Medarbetare gör det som ser bäst ut, inte det som är bäst.

Vill människor ta ansvar?
Om man som ledare är modig och ger tillit, kan man förutsätta att medarbetare långt ut i organisationen kan och vill ta ansvaret?

Det kan man förstås inte veta säkert säger Göran Nilsson. Som doktorand på Handelshögskolan studerade han ett flertal svenska industriföretag. Där och då trodde många i ledningsgrupperna att medarbetarna inte ville ha ett sådant ansvar. Men det fanns undantag, som Atlas Copco Tools i Tierp. Där noterade cheferna att många medarbetare hade ganska kvalificerade aktiviteter med stort ansvar på fritiden. Deras slutsats blev att det var fel på organisationen som inte tog tillvara på medarbetarnas fulla kompetens. Det ledde till en förändring till mer tillitsbaserad styrning, något som gynnade både företaget och dem som jobbade där.

Personligheter och kultur
För att bygga en organisation där man vågar lita på medarbetare krävs det ledare som är intresserade av medarbetarna. Ledarskap är i många avseenden individuellt och därför spelar det stor roll vilken typ av personlighet man utser till chefer i en organisation, något som påverkar hela företagskulturen.

Göran Nilsson citerar Handelsbankens förre vd Jan Wallander som beskrev decentralisering som ett gummiband man ständigt måste hålla i båda ändarna för att behålla det sträckt. Släpper man taget återgår tillståndet till det "normala": en hierarkisk organisation med större tyngdpunkt på kontroll.

Naturkraften i organisationen är att centralisera och detaljplanera och det med goda skäl: att få kontroll över verksamheten. Men ofta leder det till alltså negativa konsekvenser.

Förändra - och håll i förändringen
Förändring gör ont, brukar man säga och nya arbetsätt väcker ofta visst initialt motstånd. På Atlas Copco Tools i Tierp var det en ny chef som lyckades genomföra positiva förändringar. När medarbetarna insåg att de hade mycket att vinna på den nya ordningen eftersom de fick större möjligheter och inflytande började processen få egen kraft.

När väl förändringen är genomförd och har fått momentum gäller det att hålla det nya arbetssättet levande i vardagen genom hela kedjan. Det är värt att se upp för sånt som skickar motstridiga signaler, som till exempel belöningssystem som belönar kortsiktighet.

Om den tillitsbaserade styrningen är personberoende är det lätt att den försvinner ut genom dörrarna om vissa individer slutar. Då blir det viktigt med genomtänkta överlämningar. Intern chefsrekrytering kan vara en lösning, som man till exempel gjort i Handelsbanken.

Göran Nilsson nämner flera andra företag som lyckats med tillitsbaserad styrning. Företagsgruppen Virgin med kände Richard Branson är ett sådant exempel. Där har man låtit grundarens entreprenöriella syn genomsyra ledningen och de enskilda bolagen har stor egen frihet, något som har visat sig ge stora framgångar.

Andra exempel på företag som lyckats med tillitsbaserad styrning är Semco och svenska Handelsbanken. Du kan läsa mer om dem i den här artikeln av Göran Nilsson i Svensk Företagsekonomisk tidskrift.

Fyra fokusområden för tillitsbaserad styrning

  1. Sätt tydliga långsiktiga mål orienterade mot kunder och andra intressenter som medarbetare och samhälle.
  2. Planera för det långsiktigt viktiga och fastna inte i detaljer. Överdriven detaljplanering som aldrig stämmer får negativa effekter och stjäl fokus från det som är långsiktigt viktigt. Jobba med anpassningsförmågan och se organisationen som ett fiskstim istället för en supertanker.
  3. Var sparsmakad med granskning och kontroll. Sikta mot det högre syftet och se till att alla medarbetare ser och förstår det, då vill de flesta bidra. Medarbetare vill bli sedda men inte synade.
  4. Gynna människors inre motivation. För mycket fokus på yttre individuella prestationer som kortsiktiga bonusar kan sänka den inre motivationen. Bygg belöningsmodeller efter de beteenden du vill se, gärna sådana som bidrar till de långsiktiga målen.

När det gäller tillit anser vår samarbetspartner Wellbefy att tre viktiga nycklar är:

  • dialog
  • transparens
  • feedback

De här nycklarna kan du få hjälp att fånga upp i din organisation med verktyget Health Analytics. Läs hela Wellbefys inlägg om tillit här.

Vår samarbetspartner Firstbeat har uppmärksammat den studie som visar att svenskars kondition har blivit betydligt sämre. Många tycker att tanken på att behöva röra på sig mer är jobbig. Men man kan vända på det och istället fundera på hur man kan minska stillasittandet. I det här blogginlägget från Firstbeat hittar du tips som ökar motivationen till rörelse.

Vi hoppas också att ni vill hjälpa oss skapa vårt 100:e avsnitt. Hur har vår podd påverkat dig? Något speciellt avsnitt eller någon gäst som gjort avtryck hos dig? Maila oss på annsofie@formstarkhalsa.se och berätta senast 4e mars klockan 20.00 så tar vi med det i vårt specialavsnitt!

Tack på förhand till dig som lyssnar och stöttar oss hälsar Annie och Boel.

Feb 21, 2019

Den snabba tekniska utvecklingen ändrar spelreglerna för marknader och människor, om och om igen. I vår tid behöver lärande pågå hela tiden. 

Vår tid beskrivs ibland som VUCA - volatile, uncertain, complex and ambiguous. På svenska: rörlig, osäker, komplex och mångtydig.

Det betyder att lärande inte längre är något vi gör vid några speciella tillfällen i livet. Lärandet behöver pågå hela tiden, något som vi pratade om mycket i det här avsnittet om framtidens arbetsplatser. Att ha en detaljerad plan och strategi kanske inte funkar när spelplanen och spelreglerna förändras om och om igen.

Lära adaptivt istället för taktiskt
Det taktiska lärandet kan leda oss fel när kartan förändras. Ett adaptivt (anpassningsinriktat) lärande däremot bygger  på ständigt problemlösande. Istället för att planera exakt hur vi ska lösa uppgiften planerar vi för att hitta olika lösningar längs vägen. Syftet är detsamma men vi rustar oss för att hantera att vi inte innan vi påbörjar arbetet kan veta exakt hur vi ska göra för att uppfylla målet.

I studier har man sett att det adaptiva lärosättet ger starka fördelar jämfört med det taktiska.

En ny bild av lärande
För att kunna lära konstant över tiden behöver vi bygga in olika verktyg för det i vår vardag. Vi behöver också göra slut med den gamla bilden av en lärare som förmedlar kunskap och elever som tar emot den. Istället kan vi se lärandet som något vi gör tillsammans, där vi delar kunskap och insikter med varandra i vardagen i olika grupperingar.

Feedback och trygghet
För att det ska fungera har feedback en viktig roll och vi behöver förstås bygga den psykologiska trygghet som är så avgörande för att vi ska kunna vara kreativa och tänka i nya banor. Det innebär att reflektion och utvärdering måste få plats i vår arbetsvardag.

Rusta för framtiden
Ägnar vi oss bara åt morgondagens leverans hela tiden blir det inte så mycket lärande och då är vi inte heller rustade för framtiden. Det behöver inte alltid handla om att ta in ny information utan det kan lika gärna vara att lära sig vad som fungerar i den verksamhet man har nu.

Vår samarbetspartner Twitch Health har skrivit ett blogginlägg där de funderar på hur det går med stegtävlingen på jobbet när triathlon-Leffe raskt försvinner mot horisonten medan de andra står kvar och undrar varför de ska vara med över huvud taget. Det blir lätt fel när arbetsplatser lanserar satsningar för att vi ska röra på oss och framför allt är det ofta bara de redan frälsta som deltar.

Twitch Health vet hur man utformar hälsosatsningar som faktiskt får effekt och där definitionen av hälsa är vidare än bara fysisk aktivitet. Deras rekommendationer är:

  • Alla ska kunna delta och aktivitetstävlingen bör ha ett poängtak som gör kampen jämn.
  • Hälsoutmaningen behöver inkludera fysisk, mental och social hälsa.
  • Förankra satsningen i hela organisationen.
  • Gör kommunikation och deltagande enkelt.
  • Fokusera på det sociala. Genom positivt socialt stöd skapas engagemang och högt deltagande.

Läs hela inlägget från Twitch Health här.

Snart närmar vi oss vårt avsnitt 100, hurra! Du som lyssnar får gärna höra av dig till oss och berätta vilka dina favoritavsnitt är och om du har kunnat ta med dig några idéer och lärdomar från vår podd till din vardag.

Feb 14, 2019

Vi lever allt längre men många orkar inte ens med sitt arbetsliv. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Hur ska vi göra för att hålla?

- Det är för lätt att göra dåliga val, säger fysioterapeut Louise Gottlind och fortsätter:

- När maten kan komma till dörren och vi kan sitta oss till och från jobbet, hur ska vi då få till den rörelse vår kropp behöver?

Louise Gottlind är fysioterapeut med en examen från Karolinska Institutet och en master i idrottsvetenskap från Gymnastik- och Idrottshögskolan. Hon har jobbat länge med att hjälpa människor med smärta och andra fysiska problem.

Vardagsrörelse - inte gym
Den hållfasthet vi behöver kan vi inte träna upp på ett gym, den behöver vi ta hand om hela tiden. Kan vi få in mer vardagsrörelse och använda kroppen som ett redskap så stärker vi inte bara konditionen utan också våra leder och vår balans.

Arbetsplatsen har en viktig roll i att få till en förändring eftersom många av oss tillbringar så mycket som en tredjedel av vårt dygn på jobbet. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Kan vi hitta strategier för att hålla hela yrkeslivet så hjälper det oss även hemma och på fritiden.

Så får du in rörelse i arbetsdagen

  • Stående möten (när mötena är kortare och/eller rent informativa)
  • Du som är ledare: visa att du tar trapporna, visa att det går bra att ha kläder som man kan röra sig i.
  • Bjud in till promenadmöte när ni ska diskutera i mindre grupper.
  • Uppmuntra den som rör sig i vardagen och förstärk det beteende ni vill se på jobbet.
  • Bjud in kollegor och medarbetare att brainstorma runt hur ni kan få till mer rörelse i er vardag, skriv ner idéerna och börja bocka av en ny vana i taget.

Alla har möjligheter att röra sig men att att bygga vanan kräver fokus och ihärdighet.

Louise tips är att hålla syftet tydligt: att få mer energi, vara smärtfri och hålla hela yrkeslivet - och hela övriga livet också för den delen.

Vår samarbetspartner Firstbeat vet att stress är en del av livet. Men det blir lätt lite för mycket stress. Genom sina livsstilsmätningar med verktyget Bodyguard som mäter hjärtvariabilitet har de data från tusen och åter tusen mätningar som visar våra stressnivåer under dygnet. De vill dela med sig av fyra tips för att hantera negativa stressnivåer:

1. Motionera! Motion gör dig mer resistent mot negativa effekter av stress. Träningen i sig är stress men kroppen blir alltså bättre på att hantera stresshormoner om vi regelbundet motionerar.

2. Undvika alkohol! Trots att många upplever att de somnar bättre med ett glas vin i kroppen så påverkas djupsömnen negativt.

3. Andas! Djup och långsam magandning utlöser en avslappningsreaktion. En signal till kroppen att "det är lugnt" helt enkelt.

4. Kramas! Beröring ger oss lägre blodtryck, långsammare puls och minskade nivåer av stresshormoner. Så om du känner dig utmattad efter en stressig arbetsdag kan det vara en bra idé att krama om en kompis eller din partner. Det är också bra att få massage som är en av de mest effektiva formerna av beröring.

Läs hela blogginlägget Fyra enkla sätt att minska stressen här eller ta reda på mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Feb 7, 2019

Är företagen den moderna tidens prästerskap? Diskussionen om meningsfullhet har flyttat in på arbetsplatsen. Är det bra och vad finns det för risker?

Under hela 1900-talet fasades religionen ut som samhällets rättesnöre. Idag behöver många av oss hitta våra etiska kompasser på annat håll.

Inflation i meningsfullhet
Ibland låter företagsledare som om de aspirerar på att vara den moderna tidens präster säger vi i det här avsnittet - kanske lite tillspetsat. Men kan det gå inflation i begreppet meningsfullhet? Och om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir av med jobbet eller sjukskrivna?

Vi som driver den här podden har pratat mycket om vikten av att ställa frågan varför, och om behovet av att hitta det meningsfulla i sitt jobb. Det är något vi fortfarande står bakom. Men vilka risker finns det om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir uppsagda? Sjukskrivna? Finns det en risk att vi jobbar för mycket?

Bara det autentiska är meningsfullt
Bakom de här frågorna döljer sig också en ännu större fråga: var ska vi få våra etiska kompasser ifrån? Många hittar en del av svaren i FNs deklaration om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. En hel del företag säger sig också jobba med till exempel FNs globala hållbarhetsmål - men då gäller det förstås att det är både förankrat i verksamheten och autentiskt och inte bara något som ser bra ut på en hemsida.

De flesta verksamheter grundades med en genuint god värdeskapande idé och den är ofta värdefull att hitta tillbaka till för att hitta meningsfullheten på jobbet. Därifrån får varje individ själv hitta ett sätt att knyta an till den gemensamma idén och visionen.

Arbetet är inte en religion
Men samtidigt kan arbetet inte vara en religion. Att göra ett bra jobb har ett värde i sig. Det är helt ok att känna att det är kul att gå till jobbet, men också att få gå hem.

Till syvende och sist måste vi alla lägga vårt hälsopussel själva. Vi behöver hitta hälsa och meningsfullhet även utanför jobbet för vår egen del men det mår också prestationen på jobbet bra av. Att agera på våra värderingar är ett sätt att känna meningsfullhet. Meningsfullheten är en väg till lyckan, sällan tvärtom. Meningsfullheten är också ett sätt att se till att tiden går till rätt saker.

Det viktiga är sällan bråttom
Det som är verkligt viktigt är sällan bråttom. När vi har konstaterat det blir det inte längre så avgörande att jaga minuter och timmar just idag. Det långsiktigt viktiga behöver inte heller handla om att rädda världen, det kan handla om att agera juste i en enskild situation.

Som medarbetare kan vi också påverka vår arbetsgivare. Säger organisationen vi jobbar för att den ska stå upp för viktiga värderingar medan det inte efterlevs i praktiken - ja då behövs det rakryggade sanningssägare. 

Ett tips till dig som individ är att reflektera över dina värderingar och vad som är viktigt för dig. Hur får du utlopp för det på arbetet? Får du inte det, vad kan du då förändra? Och slutligen: ta hand om meningsfullheten även i ditt privata liv och värna det och dem som betyder mest för dig.

Vår samarbetspartner Twitch Healths vd Fredrik Karlsson har besökt världens mest hälsosamma arbetsplats. Det är Technogyms huvudkontor i Cesena, Italien. Här finns det nyttig lunch för bara $1, kontoret är utformat för att främja rörelse och man satsar mycket på  så kallad nudging. I ett bdet här blogginlägg på sin hemsida berättar Fredrik mer men ger också tips till er arbetsplats på vad ni kan göra för att stötta hälsan på plats.

Jan 31, 2019

När vi har tillåtelse att göra fel får vi möjlighet att utvecklas. I en psykologiskt trygg miljö kan vi vara lärande och utvecklas - något som ibland kan vara på liv och död.

Det kanske kan låta motsägelsefullt, men sårbarhet och trygghet hör ihop. När vi sänker garden mot varandra, vågar bjuda på våra misstag och visa att vi är mänskliga stärker vi våra relationer. Då kan vi bygga det som kallas psykologisk trygghet och som är grunden för att vi ska kunna vara kreativa, lärande och produktiva i grupp.

Till vår hjälp för att diskutera det här tar vi psykolog Ola Jameson. Han har mångårig erfarenhet av parterapi, ledarskaps- grupp- och organisationsutveckling och krishantering, både i privat sektor och offentliga yrken som sjukvården och Polisen.

Rädsla hindrar framsteg
Psykologisk trygghet, säger Ola Jameson, bygger relationer och skapar förutsättningar för lärande och framgång. Att istället konstant hålla masken och styras av rädsla skapar stress och hindrar framsteg och utveckling.

Han berättar om en studie från vården som visade att det som många var allra mest rädda för var att bli hånad av sina likar. Ola har själv jobbat med en organisation där läkare som utpekades som ansvariga för fel fick sätta på sig en fysisk (!) dumstrut. När man styrs av rädsla för att göra fel sluter sig människor och låter bli att dela med sig av sina misstag. I exemplet från vården leder det till lägre patientsäkerhet och kan med andra ord avgöra liv och död.

Ledare: bjud på egna misstag
Som ledare är det viktigt att inte låta den sortens rädslor få näring. Det börjar ofta med att man själv bjuder in till samtal, bjuder på misstag och ber om hjälp. Då vågar andra göra likadant.

Den här lärdomen drog också Google när de undersökte vad som är gemensamt för framgångsrika team. De hade förväntat sig att hitta faktorer som hade med kompetens eller gruppens sammansättning att göra men det var inte där framgångsfaktorerna fanns. Istället var nyckeln en anda av vänlighet och samarbete där alla fick komma till tals.

Härma förälskade par
Ola Jameson gör jämförelsen med par som är förälskade. När de stöter på olikheter frågar de varandra nyfiket "hur tänkte du nu, berätta mera". Vi har mycket att vinna på att härma sådant beteende istället för att göra som par i konflikt som vänder ryggen mot varandra och säger "tyst, nu vill jag inte höra mer".

Inspireras av fotbollslaget
Som ledare kan man tänka sig hur ett fotbollslag gör. Man kan inte bara spela match hela tiden utan man behöver planera, träna, reflektera och utvärdera - och bygga våra relationer. Många av oss skulle må bra av att spendera mer tid på det som betraktas som "före" och "efter" och kan inte vara i konstant leveransläge, åtminstone inte om vi vill bli framgångsrika.

Utvärdera för framgång
Ge plats för korta, strukturerade utvärderingar i arbetsvardagen. Ställ frågor som

  • hur har vi lirat ihop?
  • har vi hjälpt varandra och bett om hjälp?
  • har vi gett varandra feedback?
  • har vi testat nytt och utvärderat?

Det här är alla nyckelvärden som bygger psykologisk trygghet.

Lycka till önskar Ann-Sofie och Boel!

Vi hälsar vår nya samarbetspartner Firstbeat välkomna. Firstbeat hjälper medarbetarna i din organisation med den viktiga återhämtningen - utan den kommer stressen och ohälsan som ett brev på posten. Tillsammans med specialister inom allt från fysiologi till hälsa har de tagit fram ett verktyg som mäter det som kallas hjärtvariabilitet (HRV), sekvenserna mellan hjärtslagen. Med hjälp av den kan varje individ bättre förstå sig själv och bli expert på sin egen återhämtning. Läs mer om hur du maxar din återhämtning här.

Apropå avsnittets ämne vet vår partner Wellbefy hur man ser till att allas röster kommer till tals. Ett sätt är att börja och sluta möten med så kallade in- och utcheckningar. I många organisationer finns en rädsla eller bara okunskap om hur man påbörjar dialog och låter alla komma till tals, något som är direkt kopplat till välmåendet. Här kan man ta hjälp av Wellbefys verktyg som tagits fram i samarbete med psykologer.

Jan 24, 2019

Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet?

Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här.

Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv".

Digitaliseringen möjliggör gränslöshet

I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften.

I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv.

7 sätt att sätta gränser

  1. Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop.
  2. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid.
  3. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom.
  4. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom.
  5. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte.
  6. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte.
  7. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier.

Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör.

När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det.

Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa.

"Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö"

Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan.

Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information?

Apropå återhämtning så brinner vår samarbetspartner Twitch Health för hälsa genom rörelse och vill hjälpa organisationer att lyckas med träning på arbetsplatsen. Ett framgångscase är deras samarbete med IT-företaget Atea som var den organisation som (såvitt vi vet) var först ut med att använda ordet rörelsekompensation. I initiativet Sverigestafetten lyckades man engagera 93 % av medarbetarna och fick 5 000 personer i IT-Sverige i rörelse. Deltagande i Sverigestafetten var frivilligt. Tre nycklar till framgångsrika satsningar sammanfattar Twitch Health's VD Fredrik Karlsson i ett blogginlägg på Twitch's hemsida.

Jan 17, 2019

Vi välkomnar tillbaka 2016 års hälsofrämjande chef, Torbjörn Eriksson från Tenant & Partner som han drivit i 25 år. I det här samtalet pratar vi om den resa från ett traditionellt styrt företag till något helt annat: en chefslös organisation.

Systemet jobbade emot dem
Först till den viktigaste frågan: varför då? Det fanns en längtan efter något bättre, berättar Torbjörn. Glädje och värme fanns där. Allt gick bra på papperet och vad gällde resultatet. Men systemet förstörde lite av den fina kultur de hade genom att driva medarbetarna mot icke önskvärda beteenden, som att se pengarna som ett mål i sig.

Den chefslösa organisationen
De bestämde sig för att ta en ny väg och jobba igenom allt från visionen till delar som hur de satte lön och hur de beskrev sina målsättningar. Vid årskiftet 2017-18 rev de upp den gamla organisation som nu är chefslös.

Att jobba chefslöst handlar om människosynen i verksamheten, säger Torbjörn. Tror vi att människor vill göra rätt saker om de får rätt förutsättningar? Eller tror vi att de måste tvingas? Ledarskap behövs i massor i den nya organisationen men inte främst för att styra, bestämma och följa upp utan i nära, coachande relationer där hela organisationen leder mot ett gemensamt mål.

Mer inflytande - större ansvar
Uppföljning sker fortfarande kontinuerligt. Både långa och korta mål sätts och prioriteringar görs så alla kan agera i vardagen på den strategi som lagts. Den stora skillnaden är att fler beslut fattas av den som berörs - men det betyder också att man måste ta ansvar för vad resultatet blev och kunna motivera varför beslutet fattades.

Torbjörn ger ett exempel från verksamheten: Ett beslut om en arbetsresa hade tidigare fattats i ett tydligt hierarkiskt chefsled där eventuellt en ledningsgrupp var inkopplad om det rörde ett större belopp. Nu ansvarar medarbetaren själv för beslutet och för att stämma av med relevanta parter inom företaget för att komma till en bra slutsats.

Att arbeta chefslöst är inte att arbeta anarkistiskt. Det är att ha järnkoll på det långsiktiga målet och se hur man själv bidrar till det istället för att göra individuella insatser och hoppas på gemensamma resultat.

Att vara självledande handlar också om att ta ansvar för sin arbetsdag och för att man har de förutsättningar man behöver.

Självledarskap en bärande del
En chefslös organisation kräver med andra ord självledarskap. I en organisatorisk kontext handlar det om att vara uppmärksam på sina inre system och leda sig själv mot sin fulla potential, menar Torbjörn.

I vardagen handlar det om att

  • leda sig själv i hälsa
  • leda sin egen utveckling
  • se hur man skapar värde i sin organisation

De här tre fundamenten präglar alla diskussioner med den den coach alla medarbetare har.

Ett nytt synsätt
Torbjörn vill vända på synsättet att organisationen ska ta hand om medarbetaren, till exempel för att ge feedback. Han anser att det är individens ansvar att be om det. Att förändra ett traditionellt sätt att se på det kräver alltså en förändring av kulturen. Inte en lätt uppgift men värt det i det långa loppet.

Den klassiska VD-rollen har Torbjörn lämnat. Istället verkar han i det som Tenant & Partner kallar för strategisk ledning - högsta organet. Det leder Torbjörn, en gång i månaden och vem som helst kan vara med och ställa frågor. Mötet pågår transparent, mitt i loungen.

Men kan det här funka på en stor organisation? Många större bolag är stressade över digitalisering och nya företag som helt plötsligt tar marknadsandelar. De har ett större arv att hantera och kan inte svänga och förändras lika snabbt som ett mindre bolag som Tenant & Partner med 70 medarbetare.

Svaret från Torbjörn blir: "vi kan inte lösa en komplex värld med komplexa organisationer". Stora företag har varit på besök hos dem för att inspireras av hur deras organisation och kultur fungerar och självklart behöver varje verksamhet hitta sitt sätt att utvecklas. En större organisation kan behöva jobba både uppifrån och nedifrån med en så här omvälvande förändring.

Lästips om självledande organisationer
För Torbjörn växte tankarna fram från en dröm om att varje individs personliga utvecklingen skulle kunna få plats i arbetslivet. För dig som vill veta och läsa mer rekommenderar han Frederic Laloux som bland annat har skrivit boken Reinventing organizations.

Vårt tidigare avsnitt med Torbjörn Så blir man bäst på hälsa hittar du här.

Vår partner Wellbefy har i ett blogginlägg fokus på moderna organisationer som styrs mindre hierarkiskt, något vi tenderar att vara bra på i Skandinavien och man i exemplet ovan med Tenant & Partner tar hela vägen. En fråga man kan behöva ställa sig är - hur förhåller man sig som ledare i denna organisation? Ordet medarbetare betyder ju att vi är med och både leder och skapar och ledarskapet tar en helt annan roll än den traditionella.

5 snabba tips från Wellbefy för att jobba mer effektivt med vision och mission:

  • Ha en pågående öppen dialog för hur medarbetaren förstår organisationens vision och mission kopplat till sina dagliga arbetsuppgifter.
  • Ha workshops och diskutera hur medarbetare förstår värdegrunderna och sätt upp gemensamma mål för hur ni når dem.
  • Uppmuntra till egen tolkning av vision och mission för att höja engagemang och kreativitet.
  • Be om råd och inkludera medarbetare i att ta fram nya organisationsmål.
  • Se till att visionen och missionen är kopplade till den faktiska organisationen, och undvik att framstå som oäkta - vi vill inte attrahera nya medarbetare som blir besvikna.

Läs hela artikeln här på wellbefy.se under bloggen.

Jan 10, 2019

De flesta vill ha mer tid. Men det kan vi omöjligt få! Däremot kan vi vara smartare med NÄR vi gör saker och tajma rätt tillfälle.

Det första vi kan behöva reda ut är vilken dygnsrytm vi har. I studier har man sett att det kan skilja upp till 20% i prestation beroende på när vi utför en uppgift.

Lärka eller nattuggla?
Man pratar ofta om "lärkor" och "nattugglor" även om de flesta hamnar någonstans däremellan. Men några av oss är typiska morgonmänniskor och känner oss igång och redo att jobba tidigare än nattugglor. En förståelse för vår så kallade "kronotyp" kan hjälpa oss försöka planera därefter. Eller bara vara lite snällare mot oss själva när vi inte känner oss helt igång.

Gör krävande uppgifter tidigt
Generellt är det så att svåra arbetsuppgifter passar bäst tidigare under vår dag. I studier har man sett att vårt humör också tenderar att bli sämre senare under dagen. Många yrken innebär ju skiftarbete där det inte går att lägga alla kritiska arbetsuppgifter på förmiddagen. Då blir det ännu viktigare med regelbundna pauser för att ladda hjärnan med kraft att fortsätta arbeta.

På de arbetsplatser där det går att förändra både mötestider och när arbetsuppgifter utförs kan man både för egen del och för gruppen och teamets del hjälpas åt att skapa förutsättningar så att de mest utmanande arbetsuppgifterna kan genomföras med högsta energi.

Jobba kreativt på eftermiddagen
Utmanande, analytiska och komplexa arbetsuppgifter passar alltså för de flesta av oss bäst så tidigt på dagen som möjligt. De ger också ofta en bra känsla av att ha avbockade. Mer kreativa arbetsuppgifter kan passa bättre senare under dagen. Man kan se det lite som att "spärrarna släppt" litegrann då.

Förbered dig smart
För en person som känner sig på topp på morgonen men har ett möte på eftermiddagen där fokus krävs och man kanske vet med sig att man brukar vara lite seg kan det vara en lösning att förbereda sig just på morgonkvisten för att ge sig själv en liten skjuts in i mötet. Vice versa för en kvällspigg person som har ett morgonmöte - förbered dig kvällen innan!

Se över kalendern
Hamnar du ofta i ett läge där vissa arbetsuppgifter sackar efter och inte blir gjorda när du tänkt? Se över din kalender och se vad du kan göra för att förändra tajmingen.

Mentalt bokslut sist på dagen
Ett annat sätt att ta hand om tiden är att göra det möjligt att släppa jobbet både mentalt och praktiskt när vi går hem. Något som kan hjälpa är att ta några minuter i slutet av dagen och aktivt gå igenom det du gjort och kan bocka av. Till slut skriver du upp vad du ska göra för att sätta igång arbetsdagen igen nästa morgon.

Vår samarbetspartner Twitch Health har hjälpt Länsförsäkringar med ett prisbelönt samarbete. 2018 fick Länsförsäkringar Nyckeltalsinstitutets pris för "Bästa hälsoindex". Några av de fördelar som Länsförsäkringar har genom samarbetet är

  1. Stöd till HR-avdelning med planering och genomförande av friskvårdsarbete
  2. Utvärdering av vilka insatser som får effekt
  3. Omvärldsbevakning för att vara aktuella och relevanta i sitt friskvårdserbjudande

Läs mer om vad Twitch Health gör här.

Dec 20, 2018

Att vara modig är inte samma sak som att aldrig vara rädd. Det säger Caroline Runnquist, Head of Cyber Security på PwC, som utsågs till Årets IT-kvinna av Tieto.

I vårt julspecial tänkte vi prata om sånt som många av oss tvekar inför: vägskäl och tvärvändningar. Då och då i livet behöver vi kraft att våga göra sånt som är viktigt men svårt. Hur hittar man kraften och modet?

Årets IT-kvinna 2018
I oktober i år blev Caroline Runnquist utsedd till Årets IT-kvinna av Tieto. I motiveringen står det bland annat att hon "... visar att det går att utmana rådande strukturer med tydliga mål och därmed få in fler kvinnor i IT-branschen. Carolin har skapat sig en position och mandat att förändra. Hon är en förebild genom sitt ledarskap och sitt mod."

Det hon konkret har gjort och gör konstant är att agera för jämställdhet i en mansdominerad miljö. Hon har startat ett kvinnligt nätverk på PwC och jobbar aktivt med att lyfta kompetenta kvinnor i allt från rekrytering till vardagen på jobbet.

Reflekterade för att hitta sin egen bas
För Caroline Runnquist var det en vecka på en ledarskapsutbildning, med mobilen avstängd och tid för reflektion som hjälpte henne att hitta och landa ordentligt i sina egna värderingar. Det har gjort att hon numera är så säker på vissa beslut att hon inte känner att det finns ett alternativ till att följa dem.

Kloka medmänniskor är viktigt
Men det räcker inte bara att rådfråga sig själv. Lika viktigt är det att ha människor omkring sig som man litar på och som både kan stötta och våga ifrågasätta.

Beredd på smällar när man sticker ut hakan
Att vara modig betyder ofta att man gör något nytt och kanske obekvämt för människor runt om en. Att sticka ut hakan kan leda till att man får en del smällar. Caroline säger att bara hon är förberedd på att såna smällar kan komma blir det mycket lättare att ta dem. Har man reflekterat tillräckligt kring sina vägval och är övertygad om att det man gör är rätt ger det den trygghet som behövs för att orka göra sånt som utmanar.

För Caroline har det också betytt mycket att hålla i sin sömn, att äta bra och vara regelbunden med motion. Det stöds också av en hel del forskning som visar att vi tänker och fattar bättre beslut när vi både rör på oss och sover ordentligt.

Lycka till med dina egna vägval önskar Ann-Sofie och Boel inför julen och det nya året!

Vår samarbetspartner Twitch Health brinner för att tillsammans skapa energi och välbefinnande för individ, företag och samhälle. Välbefinnande utgörs av en fysisk, mental och social helhet. I basen för detta finns demokrati och mänskliga rättigheter. Tyvärr finns det många delar av världen där de grundbultarna inte är några självklarheter.

Twitch tror på långsiktighet och har därför i över tio år skänkt pengar till World’s Children’s Prize som sedan år 2000 har utbildat 42 miljoner barn i demokrati och mänskliga rättigheter.

1 2 3 4 5 Next »