Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2018
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 1
May 16, 2018

Du kanske tänker att du kan koppla bort kollegornas samtal men det påverkar din prestation negativt. Miljöpsykologen Marijke Keus van de Poll vet mer.

Eftersom allt fler arbetsplatser väljer öppna kontorslandskap är det här ett problem att ta på allvar. Ju mer vi förstår av samtalen som pågår runt omkring oss desto mer störda blir vi, särskilt om vi utför en språklig uppgift som att skriva. Hör vi mest ett allmänt babbel där vi inte kan urskilja ord upplevs det däremot inte som så störande.

Doktorerat i ljud på jobbet
Marijke Keus van de Poll är forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Hon doktorerade i mars i om störande ljud på jobbet och det här är några resultat av hennes forskning. Hon lät personer utföra skrivuppgifter med olika ljud i bakgrunden och kom fram till att just bakgrundsprat är mest störande. Något många av oss lever med hela arbetsdagarna.

Rum för tystnad eller rum för samtal
Marijke menar att det är viktigt för arbetsplatser att skapa förutsättningar för att ha det tyst omkring sig. Det kan vara ett rum för tystnad eller tvärtom, att kontorslandskapet är till för tyst arbete medan det finns särskilda rum för dialog och samtal. Det måste vara enkelt att skapa de här tysta förutsättningarna så det inte blir en tröskel.

Men kan man inte ha lite annat ljud på i bakgrunden för att dölja pratet? Det är inte så enkelt, berättar Marijke. När de testade olika former av brusljud eller ljud av vågor eller vatten visade det sig att tystnaden trots allt var det som bäst främjade vår koncentration.

Jobba hemma ingen långsiktig lösning
Att jobba hemma när man behöver fokusera lite extra tycker inte Marijke är någon långsiktig lösning. Då blir man ju av med den sociala faktorn på arbetsplatsen och visst är det lite märkligt att man ska behöva lämna jobbet för att vara verkligt produktiv?

Samma ljud kan upplevas olika
En intressant slutsats som Marijke dragit av sina studier är att vi påverkaa av vad ett ljud får för beskrivning. Till exempel uppfattades ett ljud mer positivt när det beskrevs som ljudet av en fors än när det beskrevs som industriljud, trots att det var samma ljud. Musik skulle kunna fungera motivationshöjande, tillägger hon men förtydligar att det inte finns forskningsstöd för det, det är mer av en spekulation.

En tyst arbetsplats är helt enkelt mest effektiv och den miljö där vi har bäst förutsättningar att fokusera oss på våra uppgifter.

Vår partner Twitch Health hjälper företag med hälsosatsningar, från strategi till aktiviteter. De är även otroligt kunniga inom att förebygga stress och har skrivit om hur du kan få bättre struktur på din arbetsdag med enkla rutiner och digitala hjälpmedel. Här kan du läsa mer och bli inspirerad.

May 9, 2018

Frågan "varför" är lätt att ställa men kan vara svår att besvara. Men det är viktigt att ha ett tydligt syfte och meningsfullhet i det vi gör om dagarna, inte minst för att må bra.

Just nu är det i ropet att prata om verksamheters "varför" eller på engelska "why" för att citera ledarskapsgurun Simon Sinek, bland andra. Numera finns det också ledarskapsutbildningar som fokuserar på att leda med syfte.

Trendigt eller inte, meningsfullhet är viktigt för oss människor och har alltid varit det. Känner vi inte att verksamheten där vi jobbar fyller något syfte kan det i förlängningen påverka hur vi mår och presterar.

"Varför" är verksamhetens kompass
De flesta verksamheter, företag och organisationer startar med ett tydligt och uttalat svar på frågan varför de finns. Allt medan tiden går händer det lätt att fokus istället förflyttas till vad man pysslar med och hur. Men då och då behöver vi stanna upp och lyfta frågan om vad det större syftet är. Vi kan se det som en kompass som visar den långsiktiga riktningen för oss. I en tid av ständig förändring är verksamhetens varför viktigt för att skapa tydlighet. Om vi hamnar i en knepig situation på jobbet och behöver fatta svåra val eller lösa problem kan svaret på verksamhetens varför hjälpa oss att hitta vägen fram.

Svaret på frågan varför skapar mening
Att fokusera på varför är också viktigt för att må bra. Det ingår som ett av tre ben i vår älskade KASAM-modell beskrivet som "meningsfullhet". (Lyssna gärna på hela vårt avsnitt om KASAM här).

För att sammanfatta behöver vi känna meningsfullhet för att trivas på jobbet. Det hjälper oss att:

  • bidra till något värdeskapande
  • känna engagemang i tråkiga arbetsuppgifter
  • söka rätt lösningar och
  • fokusera på rätt saker i lägen när det är oklart vad vi ska göra eller hur

Verksamhetens varför och våra egna värderingar
Det kan vara lättare eller svårare att tydligt se sitt varför på jobbet, beroende på vad man jobbar med och var man är i organisationen. Men ett syfte finns alltid. Frågan är om vi:
a. tydligt ser det
b. kan göra det till vårt - alltså om det stämmer med våra egna drivkrafter och värderingar

I organisationer som behöver kompetensutveckla är det klokare att bjuda in medarbetarna med ett varför snarare än med vad och hur - då låter vi deras unika kompetens komma fram. Att ha ett tydligt varför på ett personligt plan gör det också lättare att prioritera under en arbetsdag. Det blir ett stöd för att kunna välja bort det som till synes pockar på mest uppmärksamhet i kalendern och istället fokusera på det som är viktigt både just nu och långsiktigt.

Vår samarbetspartner Skandia har ett verktyg på sin hemsida som heter Friskvårdskalkylatorn. Den är framtagen i samarbete med Uppsala Universitet och nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Med den kan du räkna på hur mycket det lönar sig med friska medarbetare! Friskvårdskalkylatorn hittar du här.

May 1, 2018

Den psykiska ohälsan har ökat i många år och står för den största andelen av våra sjukskrivningar. Unikt för vår tid? Nja, inte riktigt. Psykiatriprofessor Marie Åsberg berättar mer. 

Marie Åsberg är senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och har forskat om stress och utmattning under de senaste 20 åren. Hon är också mamma till begreppet utmattningssyndrom och den som såg till att Socialstyrelsen godkände det som en officiell diagnos i början av 2000-talet.

Sjukskrivningarna gick i taket under sent 90-tal
Det som hade hänt i slutet av 90-talet var att allt fler människor sjukskrevs i något som beskrevs som depressionstillstånd. Men när man granskade fenomenet närmare insåg man att det inte stämde. De här personerna var inte deprimerade - däremot hade de drabbats av en förlamande trötthet som inte gav med sig hur mycket de än vilade eller sov. Anledningen var stress och många av patienterna själva sa att det hade med arbetet att göra.

Fem år efter neddragningar kommer ohälsan
Marie Åsberg berättar att vågen av sjukskrivningar i slutet av 90-talet tydligt hänger ihop med de omorganisationer och neddragningar som gjordes i början av samma decennium efter den ekonomiska krisen. Färre personer skulle utföra samma uppgifter som tidigare men med mindre resurser. Kostnaden för de besparingarna fick många betala med sin hälsa. Men sjukskrivningarna inträffar inte förrän omkring fem år senare och det här, menar Marie Åsberg, borde egentligen finnas med i budgeten när man gör nedskärningar. För notan kommer förr eller senare. Åtminstone när det gäller samhällsinsatser inom exempelvis vården som vi alltid behöver, oavsett konjunktur.

På 1800-talet hände samma sak
Topparna i sjuktalen går i cykler. Och fenomenet är inte nytt, fast det är lätt att tro. Redan i slutet av 1800-talet fanns samma utmattningssyndrom men det kallades då neurasteni. Anledningen, säger Marie Åsberg, var att vi då hade fått elektriskt ljus och kunde jobba mer och sova mindre.

Nu verkar det som att vi precis befinner oss på en topp igen, efter att antalet sjukskrivna först sjönk en bit in på 2000-talet för att sedan stiga igen efter 2010. Så vad gör vi för att rusta oss och förebygga utmattningssyndrom? Det finns ingen simpel grundbult, inget enda entydigt svar på hur man ska komma till rätta med det. Men även om lösningarna behöver se olika ut för olika individer och organisationer finns ett par saker som vi alla kan göra.

1. Återhämtning: pausa och sov
Vi behöver arbeta på hjärnans villkor. Det innebär att ta regelbundna pauser i jobbet, få ordentlig återhämtning och ta hand om vår sömn.

2. Prata med varandra
Något annat som förebygger är att prata i grupp om de utmaningar vi har på jobbet. Att få dela med sig av sånt som stressar och tynger oss hjälper och i en grupp kan vi få stöd. En sådan grupp kan gärna bestå av 6-10 personer, lagom för att alla ska kunna höras och få säga sitt. Nyblivna chefer har ofta blivit av med sin tidigare stödgrupp (som de nu blivit chef över) och kan behöva ett nätverk av andra i samma situation.

3. Sätt gränser - för oss själva och andra
Vi behöver passa på våra egna ambitioner så att de inte gör oss döva för våra behov. En chef behöver passa på sina bästa medarbetare så att de inte i sitt stora engagemang kör slut på sig själva.

Ta hand om er och varandra hälsar Ann-Sofie och Boel!

Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer att ta hand om hälsan - från strategi till aktiviteter. Gruppträning är ett populärt sätt att få in både rörelse och gemenskap under arbetsdagen. Twitch erbjuder en mängd former av gruppträning antingen du har träningslokaler eller inte. Det kan vara mindfulness, löpning, cirkelträning eller utomhuspass. Läs mer här.

Apr 25, 2018

I det gränslösa arbetslivet kan vi jobba när som helst och var som helst. Men hur ska vi få något gjort när 45% av arbetsdagen går till mejl och möten och vi dessutom ska mäta allt hela tiden?

I teorin låter det kanske bra med ett gränslöst arbetsliv. Digitala tjänster gör att många av oss kan jobba när och var det passar bäst. Det kan underlätta livspusslet och minska onödig restid. Samtidigt har de digitala möjligheterna ökat kraven på dokumentation och mätning såpass att många har svårt att hinna göra det de faktiskt är anställda för. Har tendensen att mäta och kontrollera blivit en sjuka i vår tid?

45% av tiden går till mejl och möten
Kontorsanställda lägger så mycket som 45 procent av arbetsdagen på e-post, telefonsamtal och möten. Det står att läsa i de rapporter som släpptes nyligen via Arbetsmiljöverket. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom rapporterna. Han berättar att allt fler yrkesgrupper ägnar sig åt det han kallar "illegitima arbetsuppgifter".

Vi fastnar i fel uppgifter
Vår möjlighet att meddela oss snabbt med varandra gör att många fastnar i uppgifter som andra hittat på, som kanske är onödiga eller som någon annan egentligen borde ha gjort. Korta ärenden som var och en för sig verkar enkla och inte så tidskrävande, men sammantaget blir alla de små bäckarna en flod som stjäl vår tid. Vi är nog många som känner igen upplevelsen att mejlprogrammets inbox styr vår agenda istället för att vi får fokusera på det som är viktigast. Resultatet blir att många går från jobbet och känner att de inte har fått så mycket gjort.

När stöd och styrning fallerar
I vissa fall handlar det om it-stöd och styrning som inte fungerar. Gunnar Aronsson nämner läkare som anmälde sin it-situation till Arbetsmiljöverket som ett arbetsmiljöproblem, eftersom de fick använda fem olika system för att få fram rätt patientinformation. Ett annat nedslående exempel, också från vården, är de läkare i Uppsala som fick lägga tid på att hitta sängplatser till patienter istället för att rädda liv och hälsa som de är utbildade för.

Samla ihop småärenden
Arbetsgivare kan skapa en bättre kultur genom att gynna beteenden som minskar de onödiga småärendena och hjälper oss att fokusera. Gunnar Aronsson jämför spontanmejlande med att sticka en lapp under någons dörr. Vi tänker ofta inte på om det passar mottagaren att få ett mejl utan vi skickar iväg det när vi själva har en fråga eller är klara med något. Att istället samla ihop kommunikationen och ärendena kan vara ett smart drag.

Vi kan också stänga av notifieringar och undvika att ha alla program öppna hela tiden.

Mät- och kontrollsamhället - en sjuka?
När det gäller de ökande kraven på mätning, dokumentation kommer vi fram till att det börjat likna en sjuka. Det faktum att vi kan samla in data om allt möjligt idag gör att vi vill mäta och dokumentera allt. Det tränger undan viktigare arbetsuppgifter eftersom ingen riktigt tänker på att det här tar tid. Kontrollbehovet riskerar också att minska den viktiga tilliten mellan kollegor, medarbetare och chefer. Innan vi mäter något behöver vi ställa oss frågan varför, om det är nödvändigt att mäta och om vi i så fall mäter rätt saker.

Chefens ansvar
Gunnar Aronsson menar att arbetsgivarens ansvar för det här landar hos varje medarbetares närmaste chef som nuförtiden inte har lika mycket tid att ses som tidigare. Chefsrollen förändras och vi måste kompensera för det informella lärandet som funnits mer naturligt tidigare. Chefen har en viktig roll i att göra det tydligt när arbetet är klart och när man ska släppa det. Det kan också vara viktigt att hjälpa dem som går upp allt för mycket i sitt jobb att få återhämtning, även om det är väldigt roligt att jobba.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 19, 2018

Mindfulness, osjälviskhet och medkännande är nycklarna till framgångsrikt ledarskap i vårt distraktionssamhälle. Det menar Rasmus Hougaard som har intervjuat hundratals ledare i globala storföretag. 

Rasmus Hougaard är ursprungligen från Danmark och forskade i organisationsutveckling innan han grundade organisationen Potential Project. Han föreläser och utbildar över hela världen om mindfulness och har tidigare gett ut boken One second ahead om mindfulness på arbetsplatsen.

Ett ledarskap för 2000-talet
När han och kollegan Jacqueline Carter ställde sig frågan om vilket ledarskap som behövs för 2000-talet inledde de ett omfattande kartläggningsarbete. Efter flera tusen intervjuer med ledare på företag som Accenture och McKinsey i samarbete med Harvard Business Review landade de i de fynd som nu återfinns i boken The mind of the leader.

De såg tre tydliga egenskaper som ledare behöver för att verka framgångsrikt idag.

  • Att vara mindful handlar om att träna på att vara fokuserad och närvarande i stunden och i det som är viktigt för att hantera alla de distraktioner vi ständigt utsätts för.
  • Att vara osjälvisk handlar om att motverka det som annars händer när någon blir premierad till ledare - egot växer! Osjälviskhet handlar om att "lämna egot i dörren" och leda mot det större syftet menar Rasmus Hougaard.
  • Att visa medkänsla är viktigt för att våra hjärnor ska känna trygghet och vilja prestera. Det ger oss och våra medarbetare en känsla av att "jag tar emot dig om du faller".

Tränar vi på de här egenskaperna blir vi bättre på dem. Hjärnan är plastisk och det vi gör ofta blir vi bättre på, precis som inom idrott.

De här tre kvaliteterna bygger en kultur som sätter människan istället för lönsamheten i centrum. Men trots allt är lönsamhet en avgörande motor och drivkraft i företag och näringsliv. Så driver mindfulness, osjälviskhet och medkänsla resultat? Ja, menar Rasmus Hougaard och exemplifierar med historien om Marriott Hotel. När andra företag avskedade många medarbetare under den stora depressionen på 1920-talet valde Marriott att istället ta ännu bättre hand om sina medarbetare. Filosofin är och var att "tar vi hand om våra medarbetare tar de hand om våra gäster, som kommer tillbaka". Det vann de på långsiktigt och idag är Marriott en av de absolut största hotellkedjorna i världen.

Mindfulness rustar oss i uppmärksamhetsekonomin
Vi lever i en "uppmärksamhetsekonomi" där distraktioner i omvärlden ständigt hotar att stjäla vår uppmärksamhet och vår förmåga till fokus. Rasmus Hougaard beskriver hur vi upplever det här med begreppet PAID: press, alltid uppkopplade, informationsöverbelastning och distraktioner. Mindfulness är ett sätt att hantera utmaningen och istället lägga uppmärksamhet på det man själv vill och behöver långsiktigt.

Du hittar mer om Rasmus Hougaard, hans bok och organisationen Potential Project här.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill påminna oss om att jobba med ergonomin på arbetsplatsen. Att arbeta på rätt sätt, med rätt redskap och bra beteenden är otroligt viktigt för både hälsa och prestation och det är lätt att glömma ergonomi i allt fokus på psykisk hälsa. Twitch Health erbjuder en tids- och kostnadseffektiv arbetsplatsscreening som framför allt fokuserar på hur var och en agerar och beter sig kring arbetsplatsen. Syftet är att få en hållbar och produktiv miljö på arbetet. Läs mer om insatser för ergonomi här.

Apr 19, 2018

Mindfulness, selflessness and compassion are keys to successful leadership in the attention economy of today. This is Rasmus Hougaard's conclusion after interviews with hundreds of C-level executives from leading global companies. 

Originally from Denmark, Rasmus Hougaard was a researcher in organizational development before founding the organization Potential Project. Today he teaches mindfulness all over the world and has previously published the book One second ahead about mindfulness at work.

A new leadership for our times
After Rasmus Hougaard and his colleague Jacqueline Carter asked themselves what kind of leadership was needed in our times they launched an extensive research project. It took them hundreds of interviews with executives from companies like Accenture and McKinsey in cooperation with Harvard Business Review to reach the conclusions they present in their newly released book The mind of the leader.

According to Hougaard and Carter, leaders need these three qualities to be successful today:

  • Mindfulness helps us stay focused and present in spite of all the distractions that constantly fight for our attention.
  • Selflessness counteracts the otherwise normal development when we are promoted to leaders - our ego grows! Selflessness means leaving our own ego "at the door" and instead lead towards the greater purpose.
  • Compassion builds trust and security that our brains need to perform. It gives us and our colleagues a sense of having each other's backs.

If we practice these qualities we will become better at them. Our brains are plastic and we become good at what we often do, just like in sports training.

These three qualities build cultures that evolve around people rather than profits. Still, profits are crucial for businesses to survive and prosper. So will mindfulness, selflessness and compassion really drive results? According to Rasmus Hougaard the answer is yes and to prove it he tells the story about Marriott Hotel. When other businesses laid off employees during the great depression of the 1920's, Marriott chose to do the opposite instead and take extra good care of their workforce. Their philosophy was, and is, that "if we take care of our associates, they will take care of our guest, and our guests will come back". This was the right decision in the long term and today Marriott is one of the world's largest hotel chains.

Mindfulness equips us for the attention economy
We live in an attention economy today, where distractions are constantly threatening to steal our focus. Rasmus Hougaard describes how we experience the concept PAID: pressure, always on, information overload and distractions. Mindfulness is a way to handle this challenge and to master our own focus.

Read more about Rasmus Hougaard, his book and the organization Potential Project here.

Apr 11, 2018

 

Tillit är avgörande för att vi ska må och prestera bra på jobbet. Men hur ska vi vara mot varandra för att bygga den?

Tillit behöver vi i flera former och dimensioner. Ur ett arbetsplatsperspektiv är det viktigt att vi känner tillit till varandra, till våra ledare och till organisationen. Utan tillit gör våra hjärnor det svårt för oss att koncentrera oss på att vara kreativa, lösa problem och samarbeta. Tillit ger helt enkelt den trygghet som krävs.

Vi blev inspirerade av den här artikeln som handlar om de långsiktiga vinsterna med att satsa på tillväxt och utveckling istället för kortsiktig prestation.

James Davis, professor i strategisk management lyfter i  en artikel i Huffington Post tre faktorer som driver tillit:

Förmåga - Att den jag ska ha tilltro till faktiskt kan göra det hen säger att hen kan och ska.

Godhet - Finns omtanke om mig och om andra? Eller handlas det utifrån eget intresse?

Integritet - Lever man upp till de värderingar som det pratas om?

De här förutsättningar behöver finnas på plats för att skapa och bibehålla tilltro mellan människor i en organisation.

Tillit bygger goda samhällen

På samhällsnivå bygger hög tillit till människor och institutioner en stark demokrati, ekonomi och folkhälsa, till skillnad från samhällen med låg tillit. I lågtillitssamhällen där korruption är utbrett är det riskfyllt och kostsamt att till exempel investera pengar och bygga företag.

Det här går att översätta till arbetsplatsen. Om vi inte litar på våra kollegor eller på organisationen där vi jobbar måste vi lägga mycket kraft och energi på att dubbelkolla att saker verkligen blir som de ska, att folk håller vad de lovar och det går åt mycket tid och resurser på sånt som inte är produktivt.

Den modell som förkortas SCARF handlar också om faktorer som ringar in tillit som en avgörande faktor för att trivas, må bra och prestera på arbetsplatsen. SCARF-modellen skapades av David Rock som är doktor i neurovetenskap och beskriver faktorer som behöver vara på plats för att vi ska må och prestera bra på arbetet utifrån hjärnans behov. SCARF står för:

Status - att jag betyder något i sammanhanget.

Certainty - förutsägbarhet om framtiden.

Autonomy - autonomi, vår förmåga att påverka vår situation och ha inflytande.

Relatedness - att jag får höra till och har en plats, känner tillhörighet.

Fairness - rättvisa. Behandlar vi varandra rättvist? Är arbetet rättvist, är organisationen det?

Vi landar också i att några av de mest betydelsefulla tillfällena vi själva minns är när vi verkligen känner att vi får höra till. När vi blir sedda och bekräftade.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 4, 2018

Filmklipp autospelar och får oss att fastna framför skärmen. På sociala medier kan vi scrolla i evighet utan något slut. Hoa Ly från Time Well Spent Sweden vill att vi ska använda tekniken på ett meningsfullt sätt istället.

Time Well Spent grundades av en avhoppare från Google som inte längre var bekväm med hur man designade tjänster. Strateger och utvecklare på de stora digitala bolagen använder kunskap om den mänskliga psykologin och insamlad användardata för att få oss att använda mer digitalt innehåll än vi mår bra av. Digitala tjänster kidnappar vår uppmärksamhet, ofta längre och mer än vi tänkt. Time Well Spent vill väcka frågor om det här och få tekniken att tjäna oss istället för tvärtom.

Hoa Ly är doktor i psykologi och vd för appen Shim, som hjälper människor att fokusera på relationer och meningsfulla aktiviteter som får oss att må bra. Tillsammans med sju andra digitala bolag har han startat Time Well Spent Sweden.

Appar med syfte får oss att må bäst
Hur många vaknar på morgonen och tänker att de ska vara på Facebook i två timmar? Troligen inte många. Ändå blir det lätt så. En undersökning av 200.000 smartphone-användare i USA visade att vi känner oss mer nöjda och tillfredsställda när vi använder rena verktygsappar som kalender- och väderfunktioner, musik- och podcast-appar (!) än när vi använder sociala medier och dejting-appar.

Kanske för att de förra verktygen har ett tydligt syfte och inte heller får oss att jaga kortsiktig bekräftelse. Det visade sig också att tiden människor lägger på verktygs-apparna i snitt var mycket kortare.

När är man klar egentligen?
Hoa Ly påpekar att ett problem med några av de största tjänsterna är just att de saknar stopping cues. Det finns inget tydligt tecken på när man är klar med sociala medier, dejting- eller speltjänster. Det är en stor skillnad mot kalendern, väder-appen eller mindfulness-appen där du kör igenom ett pass, kollar upp en tid eller en temperatur och sen är färdig.

Medveten digital konsumtion ligger i tiden
Time Well Spent är inte det enda tecknet på att det finns en motrörelse mot överdriven digital konsumtion. Det nya sociala mediet Vero lovar att aldrig använda annonser och har skapat verktyg för att reflektera kring hur vi använder digitalt innehåll. Och just nu är bland andra Facebooks grundare tydliga med att de behöver se över sitt erbjudande både av etiska skäl och för att fortsätta att vara betydelsefulla på riktigt.

Utmaningen är ju att vi har telefonen med oss hela tiden och vi behöver både förstå och agera på den här utmaningen menar Hoa Ly. Det är inte är lätt men de stora sociala plattformarna har stora muskler att agera i detta. Ett exempel är Twitter som vill vända på det som kallas "giftig kommunikation" och ber sina användare om hjälp med att mäta hälsosamma konversationer. Hur kvantifierar man det?

Hoa Ly betonar att vi inte får glömma att tekniken underlättar för oss i vardagen. Vi tjänar inte på att bli arga på telefonen utan behöver sortera ut vad som hjälper oss och vad vi gör på telefonen som leder till något värdefullt utan bara tar tid.

Det här kan du göra
Det finns flera sätt att börja reflektera och förändra sitt användande. Ett steg är att ladda ned en app som registrerar tid på skärmen. Ett annat är att ta bort push-notiser som bara stressar dig. Här finns bra tips på vad du kan göra med din telefon för att minska risken att den stjäl din uppmärksamhet.

Mer tips och inspiration

• Center for Humane Technology (tidigare Time Well Spent).
• Tristan Harris TED-talk om hur digitala tjänster kidnappar våra hjärnor. 
• Feedless (ta bort din Facebook-feed på din telefon, funkar på Safari). 
• Plugin för att ta bort Facebook-feed på datorn, funkar på Chrome).
 
Vår samarbetspartner Twitch Health arbetar med att skapa framgångsrika hälsosatsningar genom strategiska insatser. De har flera framgångscase i bagaget och hjälper er gärna från där ni är nu, dit ni vill. Läs mer här.
Mar 27, 2018

VAD man ska göra för hälsan är sällan problemet. Det är tiden som saknas. Men det räcker faktiskt med en Power Hour!

Hur ska man få till det där med motion, reflektion, planering, tacksamhet, andningsövningar och så vidare i en hektisk vardag där kalendern redan är överfull?

En Power Hour innebär några enkla rutiner, som om du håller i dem kan bli goda vanor!

En Power Hour enligt Annie (vår programledare Ann-Sofie Forsmark) består av:

  • 30 minuters motion av något slag. Rask promenad kanske. Du kan dessutom dela den på 2-3 tillfällen. Men raskt ska det vara!
  • 5 minuters planering och prioritering av dagen. Vad är viktigast idag?
  • 7 x 1 minuts pausövning varje timme på jobbet. På bara en minut hinner du med både benböj, armhävningar, kanske en planka eller bara en vända till kaffemaskinen.
  • 2 minuters andningsövning någon gång under dagen. Blunda, andas in genom näsan, känn magen spännas ut. Två minuter har du och det ger så mycket!
  • 5 minuter till att avsluta dagen ordentligt. Vad var bra idag? Vad har jag gjort? Vad ska jag skriva ner så jag blir påmind imorgon och verkligen kan lämna jobbet där det hör hemma: på jobbet!
  • 10 minuter "öga mot öga". Minst! Utan telefoner eller distraktioner. Med en vän, med partner, barn, kollega. Härvaro.
  • 1 minuts tacksamhet. Om det känns konstigt - tänk på vad som varit bra under dagen. Vad som är bra i ditt liv.

Självklart kan alla de här bitarna bli ännu bättre med mer tid. Men bara att lägga den här tiden kommer att göra stor skillnad. Testa, tipsar vi och passar på att önska glad påsk till alla våra lyssnare!

Vår samarbetspartner Skandia vet att många mindre företag saknar sparande i tjänstepension. Man kanske har mycket annat att göra och att tänka på och skjuter den frågan framför sig. Men tjänstepension skapar en viktig trygghet och Skandias nya Bas Digital är en prisvärd lösning även för ensamföretagare. Det är en digital tjänstepensionslösning för företag med max sju personer. Den innehåller förstås som övriga paket på Skandia en kostnadsfri förebyggande hälsoförsäkring och en sjukförsäkring för alla anställda. 
Läs mer på skandia.se/foretag

Mar 22, 2018

Runt lunch- och fikabord pratas ofta om bra och dålig mat. Men vad stämmer och vad är bara trender? Jessica Norrbom och Maria Ahlsén vill hjälpa oss vara friska baserat på forskning, utan flum.

De har gedigen bakgrund inom molekylärbiologi (Jessica Norrbom) och biokemi (Maria Ahlsén) och har det senaste decenniet studerat och forskat om fysiologi på Karolinska Institutet. De har också utbildat sig inom personlig träning och kostrådgivning.

De ville bemöta myter
Efter att ha hört allt för många märkliga påståenden och läst allt för många uppskruvade löpsedlar om mat som de inte tyckte stämde kände de att det var dags att bemöta myter och missförstånd. Det blev en bok som heter Frisk utan flum som har fått stor uppmärksamhet. Den har även resulterat i en del ilska och arga kommentarer eftersom det här med vad vi äter kan väcka väldigt starka känslor.

Många är rädda utan anledning
Jessica och Maria vill bemöta det som de beskriver som myter, till exempel att vi är försurade, att socker är ett gift, att gluten och kolhydrater är farligt. Och så vidare. I sin bok och när de föreläser hänvisar de till rådande forskning och menar att många av oss går runt och är rädda för att äta fel utan anledning. Diskussioner om vad vi äter blir ofta snedvridna för att vi stirrar oss blinda på någon enskild beståndsdel i maten istället för att se hela sammanhang.

Rör på dig och ät mycket grönsaker och frukt
Maria och Jessica vill lyfta fram att för hälsans skull behöver vi framför allt bryta stillasittandet och röra på oss några gånger i timmen. Det är bra om vi tränar oss svettiga några gånger i veckan. Vad gäller kost så vet vi att det är bra att äta varierat med mycket grönsaker och frukt, gärna 500 gram om dagen, och att hålla igen på rött kött och charkprodukter. Svårare än så är det inte.

Det viktigaste är att börja där man är. Allt räknas. Tro aldrig att det inte är "någon idé" om du inte når upp till diverse rekommendationer. Alla förändringar i positiv riktning gör dig gott!

Vår samarbetspartner Twitch Health vill gärna lyfta hur viktigt är att satsa strategiskt på hälsa. Långsiktigt och med fokus målstyrt strategiskt arbete. Då ökar chansen att få effekter. Med nulägesanalys och ett kunnigt och engagerat genomförande är Twitch Health en fantastisk partner i det här arbetet. Läs mer här.

Mar 13, 2018

Som många andra chefer kände sig Acumos vd Mikael Törnberg först vilsen när de nya arbetsmiljölagarna kom för två år sen. Men det blev starten på förändringar som visade sig både hälsofrämjande och lönsamma.

När Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA 2015:4 trädde i kraft i mars 2016 undrade Mikael Törnberg först hur de skulle hitta tid till det här. Han tyckte att det verkade rätt jobbigt att jobba med medarbetarnas hälsa.

Efter ett seminarium där han fick kunskap om vad hans företag behövde göra ville han reda ut hur detta skulle gå till. Han hittade Hållbar Vardag som hjälpte honom med ett verktyg för att sätta igång arbetet på Acumo och företagets 10 medarbetare.

Ökad frisknärvaro och stärkt kultur
Efter två år har frisknärvaron ökat, kulturen har stärkts och det är lättare att föra samtal om hur man mår och har det på jobbet. Ganska direkt kunde medarbetarna på Acumo ringa in både sina friskfaktorer, där engagemanget var en tydlig styrka, och riskfaktorer, där den fysiska arbetsmiljön stack ut. Beslut fattades omedelbart om förändringar som fungerade ljuddämpande och avskärmande.

Kampen för att få ihop livet
Anna Ahrenfelt är vd och grundare till företaget Hållbar Vardag som hon startade utifrån det behov hon själv upplevde men också såg hos så många andra - att få ihop livet! Anna beskriver den psykiska ohälsan som ett samhällsproblem där Hållbar Vardag riktar in sig på att stötta både arbetsplatsen och individen som privatperson.

Lätt att komma igång med konkreta verktyg
De har skapat enkla och konkreta verktyg som passar alla branscher och sammanhang. Anna menar att det är viktigt att organisationen själv äger och driver processen, kanske med stöd men själva i förarsätet. Hållbar Vardag har ett kostnadsfritt frukostseminarium för dig som befinner dig i Stockholm 22 mars. Här kan du läsa mer.

Mikaels medskick till andra företag är att inställningen gör mycket. Ger man det här arbetet tid och kraft så är det en långsiktigt lönsam investering!

Vår samarbetspartner Skandia vill gärna hylla alla tillväxtskapande företag och är därför huvudpartner till Di Gasell. Under året arrangeras flera gasell-evenemang runt om i landet och under våren kan vi genom Skandia erbjuda några biljetter till dig som är intresserad. Evenemangen äger rum i Malmö 26 april, Göteborg 16 maj och Stockholm 29 maj. Det är först till kvarn som gäller för att få vara med på intressanta händelserika kvällar där du möter kända entreprenörer som berättar om hur de blev några av Sveriges främsta tillväxtföretag. Mer information om talare och program hittar du på "di.se/gasell"
Är du intresserad? Skriv till "event@skandia.se" och ange "biljetter till Di Gasell" och vilken ort du är intresserad av.

Mar 7, 2018

Två år som podd - hurra! Vi firar med en tillbakablick på våra favoritinslag från de fantastiska första 50 avsnitten.

Det här är det perfekta avsnittet för dig som inte har hängt med och lyssnat på vår podd hela tiden och som behöver någonstans att börja. Vi summerar insikter från de första två åren och plockar godbitar från våra favoritavsnitt.

Vi pratar bland annat om att:

  • Chefer behöver tid i kalendern just till att leda och ska inte ha fler än 30 medarbetare att ansvara för.
  • Organisationer behöver ett "varför", en tydlig riktning och ramverk.
  • Individer behöver autonomi, inflytande och delaktighet.
  • Kreativitet och snällhet tar fram de bästa idéerna och gynnar utveckling.
  • Fysisk hälsa på jobbet ska vara så enkelt som möjligt: varierade arbetsställningar och naturligt ljus är två viktiga aspekter.
  • Administration ska avlasta oss med strukturer och vara ett stöd, inte ett hinder.
  • På jobbet behöver vi balans mellan fokuserat arbete, samverkan och återhämtning.
  • När våra egna inre drivkrafter och värderingar synkar med organisationens "varför" och kultur trivs vi på jobbet.

Vår samarbetspartner Twitch Health projektleder en forskningsstudie tillsammans med Karolinska Institutet där träning med en fysisk PT eller digital lösning ingår. De söker testpersoner och kraven är bland annat att du

  • är 18-40 år.
  • har en förvärvad fysisk funktionsnedsättning, som uppkommit de senaste tre åren.

Läs mer här.

Mar 1, 2018

Hur vi mår på jobbet hör tätt ihop med vad vi belönar och hur. Ett avsnitt om hur du får hälsoarbetet att ge effekt på riktigt.

I det här avsnittet pratar Ann-Sofie och Boel om hur man kan arbeta strategiskt med hälsa på arbetsplatsen. Det behöver faktiskt inte vara så krångligt - tvärtom är det viktigt att de insatser man väljer att göra fungerar i vardagen.

Press och distraktioner 
De flesta av oss har utmaningar på jobbet som kan sammanfattas i begreppet PAID. Det står för:

  • Press
  • Alltid uppkopplad
  • Informationsöverbelastning
  • Distraktioner.

Vi väljer att lägga till ett "S" också för Stillavarande. Många av oss är mer stilla än vad som är hälsosamt och det blir i sig en utmaning, som förstås inte gäller för alla yrken.

Olika verksamheter har förstås olika utmaningar. Men oavsett om de exakt ser ut som listan här ovan eller inte så behöver framgångsrika hälsoinsatser göras såväl på organisations-  som grupp- och individnivå.

Vad belönar ni och hur
Ett exempel är att se över belöningssystem, ett annat är att stötta chefer i att leda med hälsa som både mål och verktyg. Ett tredje är att se över de förutsättningar individen har att skapa sin personliga hälsa på arbetsplatsen.

Ann-Sofie håller en utbildning i ämnet vid två tillfällen i år. Framgångsrikt hälsoarbete i praktiken heter den och ges av Blendow Group. Här kan du läsa mer om den.

Vår samarbetspartner Skandia har skapat en enkel och smart lösning för de småföretagare som saknar sparande i tjänstepension. Det kanske känns avlägset och man tycker att dessa frågor kan vänta.

Men tjänstepension skapar trygghet för företagaren, familjen och medarbetarna. Det här är en prisvärd lösning som även passar ensamföretagare som vill öka sin trygghet. Du kan alltså enkelt skaffa tjänstepension för företaget helt digitalt med hjälp av BankID. Bas Digital innehåller som övriga paket på Skandia en kostnadsfri förebyggande hälsoförsäkring och en sjukförsäkring för anställda. Läs mer här.

Feb 21, 2018

Ledarskap, delaktighet och rörelse på arbetstid. Så sänkte Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga sjuktalen från 13 till 6,6%, på ett år!

Charlotta Edenvik är chef för Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga. Hon berättar att arbetet började för över tre år sen med en strategisk översyn över hur man kunde jobba med att öka hälsan.

Det började med ledarskap och delaktighet
Först låg fokus på ledarskap och delaktighet. Den här delen av arbetet handlade om friskfaktorer: alltså istället för att fokusera på det som får oss att må dåligt arbetar man med att stärka det som får oss att må bra. Exempel på friskfaktorer är tydlig ledning, delaktighet och att eget ansvar.

Frågan "hur vill vi ha det på arbetplatsen?" ställdes och alla fick reflektera kring vad hälsa betydde för dem.

En satsning på mental hälsa
Under det senaste ett och ett halvt året har man fått extra medel för att få ned sjuktalen och dessa insatser riktade in sig på den mentala hälsan. En sköterska från företagshälsovården kommer varannan vecka för att stötta i frågor av både privat och arbetsrelaterad karaktär.

Rörelse på arbetstid
När det organisatoriska, sociala och mentala var på plats behövdes också ett fokus på den fysiska hälsan och det tog Charlotta och hennes kollegor tag i. Det resulterade i aktiviteter som är tillgängliga under arbetsdagen och kallas därför "rörelse på arbetstid". Inte omfattande träningsinsatser som kräver ombyte och dusch, alltså, utan enklare sätt att bryta stillasittandet.
Det finns möjlighet att delta i mindfulness, enklare pinngympa, röstvård, qi-gong med mera.

Det har också gjorts en översyn av den fysiska arbetsplatsen i samband med att man ökade antalet medarbetare från cirka 70 till 100 och nu finns det tysta utrymmen och ljuddämpande inslag i kontorsmiljön.

Resultatet är en välmående och högpresterande arbetsplats.

Tricket är att göra det vi vet behövs
Charlotta Edenvik säger att de flesta av oss vet att hälsa är lönsamt. Kunskapen om hur man gör finns tillgänglig för alla. Det vi behöver minska är gapet mellan vetande och görande. Då kan vi få stora effekter på hälsa och lönsamhet såväl för individen som för företaget och i förlängningen hela samhället.

Här är Charlottas tips till dig som är chef:

Fundera på hur du som chef kan inkludera hälsa och hållbarhet i verksamhetens olika delar, t ex:

  • Den dagliga verksamheten
  • Kompetensutveckling
  • Möten och planeringsdagar
  • Individuella resultatdialoger
  • Ledarskapet

Tänk därefter igenom hur du som chef kan arbeta inkluderande med insatser och vad du behöver för att genomföra förändringen. Kanske behöver du egen kompetensutveckling och rätt partners, externt såväl som internt.

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

Vår samarbetspartner Twitch tipsar om hur du kan rekrytera med hälsa som hävstång. Win-win för välmående, employer branding och lönsamhet. Läs mer här.

Feb 14, 2018

Vi måste vila - annars kan vi inte prestera. Men istället lägger många av oss till fler saker i agendan. David Strömbeck, vd på OneLab som gör hälsoundersökningar på företag, berättar vad han tror vi behöver göra mer av.

Visst kan man tänka att utbrändhet, "gå in i väggen", och negativ stress är nya fenomen. Men sanningen är att det pratades om detta redan på 1800-talet då elektricitet möjliggjorde arbete även under mörkrets inbrott. Däremot myntades inte begreppet utmattningssyndrom förrän någonstans på 1960-talet och nu är det ett av våra största problem.

Att mäta hälsan är en bra start
David Strömbeck är vd på OneLab som hjälper företag med hälsoundersökningar. Att ställa frågor till medarbetarna om fysisk och psykisk hälsa kan ge ett bra faktaunderlag om hur både individ och organisation mår. Visserligen går stressnivåer faktiskt inte att mäta och isolera komplett vid en hälsoundersökning, berättar David, hur vi reagerar på stress är väldigt individuellt. Men man kan identifiera viktiga hälsomarkörer som stöttar individen i att både förebygga och åtgärda ohälsa.

Ur ett aggregerat perspektiv får organisationen också värdefull information om hur människor mår och var särskilda insatser behövs.

Tid på soffan är också viktigt
Vi återkommer i avsnittet till att det är just brist på återhämtning som ofta leder till att negativ stress påverkar hälsan. David lyfter att vi kanske behöver mer tid på soffan snarare än att lägga till mer träning och saker som ska göras i våra fullspäckade agendor.

I avsnittet nämner vi KEDS-skalan, Karolinska Exhaustion Disorder Scale som du kan testa här. Sköt om dig och ta hjälp om du upplever att du inte mår bra.

Vår samarbetspartner Skandia har skapat ett webinarium, ett webbsänt seminarium, som ger dig konkreta verktyg för att förebygga ohälsa och sjukskrivning på din arbetsplats. Du som arbetsgivare har ansvar för att tidigt fånga upp tecken på ohälsa och stress hos medarbetare för att snabbt kunna erbjuda åtgärder . Så vikten av ett fungerande hälsoarbete är mer aktuellt nu än någonsin.

Här hittar du webinariet som är cirka 15 minuter långt.

Feb 7, 2018

FOMO "fear of missing out" handlar om vår rädsla att bli utanför och inte få hänga med. Motmedlet heter tacksamhet.

Begreppet FOMO står för "fear of missing out" och kopplas ofta till sociala medier. Ni vet när man scrollar i sitt nyhetsflöde och och alla verkar vara så duktiga och lyckade, något som lätt ger känslan av att själv vara lite fjuttig och misslyckad. 

Jakten på tillhörighet kan göra oss missnöjda

Men FOMO handlar egentligen inte om prestationskrav utan om våra grundläggande behov att få vara med och höra till i grupper som är viktiga för oss.

Problemet är att ju mer missnöje vi känner över att inte vara på andra platser och göra andra saker med andra människor, desto sämre blir våra liv. Studier har visat att de som tar del av vad andra gör upplever mindre glädje över sin egen situation.

Tacksamhet är nyckeln

Lösningen på problemet är förstås unik men en viktig nyckel är att bestämma sig för att vara närvarande där man är just nu. De allra flesta av oss har något eller någon att känna uppskattning och tacksamhet för - även om vi skulle vilja förändra saker i våra liv framöver.

Lyckas vi inte se vad vi faktiskt har att vara tacksamma för hamnar vi i en "loose-loose-sitiuation" eftersom vi ändå inte kan vara där vi inte är och i så fall dessutom missar möjligheten att göra det bra där vi befinner oss just nu.

FOMO hänger delvis ihop med det faktum att vi blir olyckliga av för många val i livet. Man skulle kunna tro att det var tvärtom - att många val gav oss större frihet och därmed större lycka. Men enligt som bland andra psykologen Barry Schwartz har beskrivit i boken The Paradox of Choice, gör förekomsten av (allt för) många val istället att vi aldrig blir nöjda och att vi ständigt tänker att vi hade kunnat ha det bättre.

Vill du lyssna på mer om FOMO rekommenderar vi det här avsnittet av Kropp & själ.

Här finns en quiz som påstår sig kunna avgöra om du har FOMO eller inte. Testa om du har lust!

Vår samarbetspartner Twitch Health vill gärna lyfta att personlig träning, PT nu är skattemässigt avdragsgillt och oavsett skatteläge kan det vara en investering i personalens hälsa att ta in personlig träning som tjänst i organisationen. Det viktiga är förstås att tjänsten anpassas till just era önskemål och behov och det har Twitch Health tagit fasta på. Möjligheterna är många - läs mer här.

Jan 31, 2018

Engagemang handlar inte om att hoppa och studsa utan om att vara närvarande, att sammankoppla sig med andra och med sitt syfte. Niklas Delmar vet hur engagemang skapar hälsa och prestation.

Engagemang kan kännas stort och krävande men det går att vara engagerad dygnet om. Man kan till exempel vara engagerad i sin sömn utan att det kräver energi, det snarare ger kraft.

Förutsättningar för engagemang på arbetsplatsen är att man känner tillhörighet och tillit både till organisationen och kollegorna. Att man har inflytande och känner sig delaktig. Samt att man upplever att man utvecklas. Då växer engagemanget som i sin tur skapar välbefinnande och produktivitet.

Tillhörighet + syfte = engagemang

Till detta hör förstås ett tydligt varför, ett "stora P och lilla p" som Niklas Delmar beskriver det, där bokstaven p står för engelskans "purpose". Det stora P:et är organisationens syfte som måste funka med individens syfte, lilla p. Annars är det svårt att känna engagemang.

Niklas Delmar är en av grundarna till rörelsen Hej engagemang som finns till för att sprida insikterna om de här kopplingarna. Idén fick han när han insåg att den svenska ekonomin rullade på som tåget, fast den psykiska ohälsan samtidigt ökade. Mer engagemang handlar i grund och botten om att vi människor behöver varandra och att det är en avgörande faktor för att vi ska må bättre.

Ett exempel på engagemang är att se människor där man är. Vare sig det är någon som ser ledsen ut på bussen, någon som tigger utanför mataffären, sitter i kassan i nämnda mataffär eller är någon man möter på gatan eller i korridoren på jobbet.

Vår samarbetspartner Skandia har en hälsoapp, Virgin Pulse, som har skapat engagemang för hälsa på flera företag. Den ingår för Skandias försäkringskunder med fler än 30 anställda. Syftet med appen är inte nödvändigtvis att träna mer utan att få pepp i att få till de där små förändringarna som över tid gör så stor skillnad. Ta trapporna? Äta mer vegetariskt? Promenera på lunchen? Användare vittnar om de positiva effekterna de upplever av att utmana sig i vardagliga hälsovanor.

Läs mer på Skandia.se/virginpulse

Jan 24, 2018

Möten kan vara inspirerande, effektiva ... eller bara slöseri med tid. Här kommer smarta tips som gör dina möten bättre och roligare.

Möten som sker av slentrian, med alldeles för många deltagare eller utan tydligt syfte blir helt enkelt inte bra. I det här avsnittet pratar Ann-Sofie och Boel om hur man får en bättre kultur och bättre rutiner kring möten.

Det här är de viktigaste punkterna att checka av nästa gång du bjuder in - eller tackar ja - till ett möte:

  1. Finns ett tydligt syfte och mål med mötet?
  2. Är deltagarna med av en tydlig anledning?
  3. Vet deltagarna vilka förväntningarna är på dem?
  4. Berätta om mötesregler innan ni startar.
  5. Har verkligheten förändrats sedan inbjudan gick ut? Anpassa mötet till rådande läge.
  6. Framgångsfaktor: avsluta med en förtydligande sammanfattning. Vad bestämdes, vem gör vad och när?
  7. Återkoppling.

Vilka är dina bästa tips för bra möten? Har du några skräckhistorier? Dela med dig!

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att hälsoundersökningar som genomförs utan sammanhang ofta är verkningslösa. Därför har de skapat tjänsten Twitch Health Check, en tidseffektiv hälsoundersökning  som är vetenskapsbaserad, enkel och bekväm att genomföra. Undersökningen sker på plats hos företaget, vilket minskar arbetstidsbortfall och gör tjänsten lättillgänglig för alla medarbetare. Tjänsten kopplar ihop nulägesanalys till individuell hälsocoaching under 6-9 månader till de medarbetare som har ett behov av förändring.

Läs mer på Twitch Healths hemsida.

Jan 17, 2018

Nöjda medarbetare räcker inte. Svante Randlert tycker att vi ska vissla på vägen till jobbet. Här berättar han hur man får det att hända.

Svante Randlert är Business & People Advisor på Academic Work. Han föreläser ofta om hur man blir en drömarbetsgivare och har gett ut en bok med namnet Drömarbetsgivaren: 10 budord för att få medarbetare att vissla på väg till jobbet.

Enligt honom är det viktigaste inte är att analysera varför människor lämnar ert företag. Fråga istället de som stannar kvar varför de jobbar hos er. Deras argument är företagets varför. Därefter kan ledningen formulera vad som ska göras och låta medarbetarna lösa frågan "hur".

Vår samarbetspartner Skandia vet också vad som utmärker en drömarbetsgivare. Enligt en Sifo-undersökning från 2017 är tjänstepensionen  den jobbförmån vi sätter högst värde på. Tjänstepensionen är en betydelsefull pusselbit i den framtida pensionen och kan utgöra mer än 20 procent av den totala pensionen.

På Skandias hemsida kan du läsa mer om deras tjänstepensionslösningar, som alla innehåller en kostnadsfri hälsoförsäkring. Missa inte att ta upp tjänstepensionen vid era anställningsintervjuer, det är en värdefull förmån.

Jan 10, 2018

Vi vet att barn är kreativa, men vad händer sen? Hur kan vi öka kreativiteten, när vi behöver den?

I det här avsnittet pratar Ann-Sofie och Boel om vad kreativitet faktiskt är och hur vi kan bli kreativa igen om vi tappat det sen barndomen. Vi pratar om hur man skapar förutsättningar och vad som är hinder för att uppnå kreativitet och hoppas du får med dig tips och verktyg för just dina kreativitetsbehov!

Några artiklar vi hänvisar till i avsnittet:
What exactly is creativity? från American Psychological Association
Sparking creativity in teams från McKinsey
"Om organisationer vill ha ett flöde av kreativa idéer måste arbetstagarnas särdrag tillåtas" av Eva Hoff, kreativitetsforskare och lektor i psykologi vid Lunds universitet.

Vår samarbetspartner Twitch har skrivit ett inlägg om mindfulness som kan ge förutsättningar för kreativitet. De har intervjuat vetenskapsjournalisten Marie Ryd och har delat tips för hur man kan jobba med mindfulness på arbetsplatsen. Läs mer här. 

Jan 4, 2018

Den viktigaste lärdomen efter #MeToo är att vi behöver agera på bred front och få till en förändring. Kristina Hagström-Ilievska ger bra och konkreta tips!

Kristina Hagström-Ilievska som är sälj- och marknadschef på kommunikationsbyrån Next State tyckte att debatten efter #MeToo hade fastnat i en diskussion om vad problemet bestod av. Hon ställde sig frågan hur vi tar steget vidare och får till en förändring. Därför skrev hon en artikel med handfasta tips under rubriken "Från att reagera till att agera på #MeToo".

Tipsen är baserade på hennes egen mångåriga erfarenhet av ledarskap och chefsutveckling i mansdominerade branscher. Hon skriver: "Sexuella trakasserier sker på grund av allt för tillåtande klimat långt innan själva incidenten sker. Det är på jobbet i vardagen som vi lägger grunden till beteenden som många av oss slutligen fördömer."

I avsnittet ger Kristina tankar, tips och verktyg för att:

1) skapa och efterfråga tydliga mål och förväntningar

2) använda befintliga strukturer för att se över maktfördelningen

3) agera korrekt vid en incident

4) belöna och lyfta beteenden vi vill se mer av

5) ta hjälp av lagen för att vara både proaktiv och förebyggande.

Det finns något för de flesta av oss att göra. Låt oss se till att 2018 blir ett år där fler får komma till tals och där vi gör upp med trakasserier och härskartekniker!

Vi ökar takten med avsnitt varje vecka
Vi på Health for wealth rivstartar året med att berätta att vi ökar takten och släpper avsnitt varje vecka istället för varannan som tidigare. Det finns massor av forskning som stärker vår tes att hälsa är lönsamt och många företag som visar vägen. Vi kommer att fortsätta att gräva fram intressanta personer och ämnen för dig att höra mer om - från och med nu varje torsdag!

Vår samarbetspartner Skandia har gjort en undersökning som visar att 6 av 10 svenskar har oroat sig för sin hälsa under 2017. En av tre har oroat sig flera gånger eller hela tiden. En av fem är orolig för sin hälsa rörande stress inför kommande år, kvinnor i större utsträckning än män. Däremot är vi generellt hoppfulla om framtiden. Skandias hälsosluss erbjuder Skandias kunder stöd i att möta problemen på ett tidigt stadium. Läs mer om Skandias arbete här.

Vår samarbetspartner Twitch Health arbetar strategiskt med att stötta organisationer i deras hälsoarbete. I en artikel sammanfattar de råd och tips som hjälper dig som chef att ta samtalet med dina medarbetare om hälsa. Tipsen kan stötta även vid andra samtal om känsliga ämnen. Läs mer här.

Dec 21, 2017

När en kollega har alkoholproblem säger vi ofta ifrån för sent. Vi behöver vara mindre rädda och mer omtänksamma. Det säger Sara Demitz-Helin, vd för Ljung & Sjöberg.

Alkoholmissbruk är en sjukdom. Den sliter sönder människor och relationer och förkortar liv. Men eftersom det är en sjukdom går den att bota. Ett vanligt fel många gör är att tänka på alkoholism som ett tecken på dålig karaktär. Det är fel.

Det här är ett känsligt och tabubelagt ämne men faktum är att det finns unika möjligheter att hjälpa människor ur missbruk på just en arbetsplats. Sara Demitz-Helin, vd på Ljung & Sjöberg, berättar mer.

Till arbetsplatsen råder Sara att:

  • Gå från passivitet till att agera proaktivt.
  • Policys, handlingsplaner och utbildning av chefer behöver finnas på plats.
  • Som arbetsgivare har man en rättighet att anvisa vårdgivare och medarbetare har en skyldighet att vara delaktig i rehabilitering.
  • Chefer har det lagliga ansvaret att kravställa och HR har ofta det strategiska ansvaret att rusta cheferna.

Till den som behöver ta ett svårt samtal tipsar Sara om att hämta kraft i att det
a. sker i omtanke och
b. förlita sig på att det handlar om att följa policy och regler.

Vi vill tipsa om att läsa mer på IQ.se samt att Karolinska Institutet har skapat riktlinjer för alkoholproblem på arbetsplatsen här.

One Lab, en leverantör till vår samarbetspartner Skandia, berättar i en artikel om det utbredda problemet med sömnstörningar i IT-organisationer och bland jurister. Läs mer här

I det här avsnittet pratade vi bland annat om svåra samtal. Det är något som vår partner Twitch Health också uppmärksammat i ett blogginlägg som handlar om att prata om hälsa men kan användas som stöd även inför andra samtal. Det kan ni läsa här.

Trevlig lyssning, god jul och gott nytt år önskar Ann-Sofie och Boel!

Dec 6, 2017

Hur sätter vi gränser när det är för mycket att göra - eller när vi ställer för höga krav på oss själva? Vi tar hjälp av psykologen och författaren Åsa Kruse.

Det blir allt viktigare för oss att sätta gränser. Vi lever i en verklighet där gränsen mellan privat och professionellt flyter ihop, inte minst i sociala medier. Och gränsen mellan arbete och fritid blir otydlig när vi kan jobba överallt och är nåbara hela tiden.

Psykologen och författaren Åsa Kruse vet en hel del om det här. I höstas släppte hon boken "Att sätta gränser för sig själv och andra" och i sin yrkesvardag inom företagshälsovården möter hon många som behöver hjälp med just gränssättning.

När någon annan sätter för höga krav

Vi behöver öva på att säga nej, är den enkla sammanfattningen. "Träna," säger Åsa. På att säga nej och på att backa från att ha sagt ja. Är man redan sönderstressad och känner att man sitter fast i ett större och komplicerat sammanhang kan det vara bra med proffshjälp från till exempel företagshälsovården.

Använd betänketid

Ett tips är att införa betänketid både inför sig själv och inför andra. Gör det till en vana att inte bara säga "ja" till alla förfrågningar innan du har tänkt igenom hur de praktiskt ska lösas och hinnas med. Att backa är ett annat konkret verktyg som också kan funka när man sagt ja fast man borde sagt nej.

Gränssättning på jobbet

Tydliga mål, roller, ansvar och uppgifter är A och O på en arbetsplats. Det ger både chefer och medarbetare praktiska riktlinjer att hålla sig till och det blir lättare att avgöra om en person egentligen drar ett lass som borde fördelas på flera.

Fråga med omtanke

Det kan ta emot att fråga någon som verkar ha det för mycket. Men med omtanke som utgångspunkt kan man egentligen inte göra fel. Vi kan alla lätt gå i försvar som reaktion på en fråga om hur vi egentligen mår men det är viktigt att vi vågar bry oss om varandra. Frågan om hur din kollega eller medarbetare mår kan behöva ställas många gånger. Bygg upp relationen och tilliten över tid så skapar du utrymme för ärliga samtal.

Vinster med att sätta gränser

Att sätta gränser kan låta tråkigt. Men att säga nej till en sak innebär faktiskt att frigöra tid för något annat. Vi mår alla bra av att med jämna mellanrum fundera på vad som är allra viktigast för oss i livet. Det är först då vi kan se till att skapa utrymme för det där viktiga. Vi behöver hålla och må bra långsiktigt, både som yrkespersoner och i livet i stort.

Uppmärksamma tidiga signaler

Många förnekar de negativa signalerna på stress. Men att bli lättirriterad, att få koncentrationssvårigheter och uppleva problem med sömnen är klassiska varningssignaler. Det är avgörande att vi själva och omgivningen reagerar när de signalerna dyker upp så att stressen kan stoppas i tid.

Vår partner Skandia jobbar aktivt just med att hjälpa sina kunder att förebygga ohälsa och reagera i tid på varningssignaler. Det vinner alla på. Läs mer här.

Ett framgångsrikt case från vår partner Twitch Health var när de samarbetade med en grupp chefer som hade som mål att öka sin hälsa. Satsningen genomfördes strategiskt med utgångspunkt från nuläge och önskat läge och med återkoppling både till individen och på aggregerad nivå. Mål sattes för både grupp och individ och resulterade i aktiviteter för att stötta förbättringar. Uppföljningen visade att antalet i riskgrupp minskat med 50% i form av minskade stressnivåer, ökade nivåer av fysisk aktivitet och bättre kostvanor.

Mer om Twitch Healths framgångsrika arbete kan ni läsa här.

Nov 22, 2017

Ann-Sofie och Boel fångar upp nyheter, rapporter och trender om hälsa på jobbet. 

#MeToo-kampanjen har knappast undgått någon. Rapporter och upprop om sexuella trakasserier kommer dagligen just nu i bransch efter bransch och skakar om hela samhället.

Arbetet  mot sexuella trakasserier - ta hjälp av lagen!

Ur ett arbetsplatsperspektiv är det arbetsgivarens ansvar att se till att förebygga att kränkande särbehandling sker och ha tydliga rutiner för vad man ska göra om det uppstår. Vi vill lyfta fram hur viktigt det är att arbetet mot trakasserier och övergrepp inte bara är en policy i text utan något som faktiskt aktivt diskuteras på jobbet med ett tydligt stöd från ledningen. Läs mer om OSA 2015:4 här.

Nudging - knuffa inte styra mot hälsa

I år tilldelas Nobelpriset i ekonomisk vetenskap Richard Thaler. Han får priset för sitt bidrag till beteendeekonomi. Han har tidigare varit rådgivare i den engelska premiärministern David Camerons så kallade nudge-unitNudging kan översättas till att knuffa och handlar om att stötta människor till önskade beteendeförändringar utan lagar och regler. Vi är generellt motvilliga till att bryta invanda beteenden och behöver göra trösklarna låga. Där kommer nudging in. I avsnittet ger vi exempel på hur man kan puffa medarbetare mot goda vanor på arbetsplatsen.

Jobbhälsobarometern - ohälsan fortsätter öka

Under hösten släppte Sveriges Företagshälsor en ny rapport om hälsoläget på arbetsplatser i Sverige. Sammanfattningsvis kan man säga att ohälsan på arbetet fortsätter öka och

  • yngre mår sämre än äldre,
  • kvinnor mår sämre än män,
  • det är ingen skillnad i hälsa mellan chefer och medarbetare.

Hela rapporten kan du läsa här.

Digitalt stöd för hållbara vanor

Det finns många appar som mäter hur många steg vi tar per dag och vår fysiska status som blodtryck och puls. Men det finns också appar för den inre hälsan som ska hjälpa oss med reflektion och att skapa tid för det vi egentligen tycker är viktigast i livet.

Boel tipsar om Shim.

Annie tipsar om Remente.

Ledarskap - mindfulness räcker inte

Ann-Sofie var tidigare i november på ett seminarie anordnat av Potential Project där Rasmus Hougaard berättade om hur ett framgångsrikt ledarskap behöver präglas av närvaro men även osjälviskhet och medkänsla. Mer om boken och allt arbete bakom kan du läsa här.

Ann-Sofie nämner också siffran som dyker upp överallt, om medarbetares engagemang. I State of the Global workplace för 2017 står det att endast 10% av medarbetare i västra Europa är engagerade på jobbet. Finns att göra!

Nordic Health Convention

Ann-Sofie berättar om sitt besök- och deltagande på Nordic Health Convention, en del av Kvalitetsmässan. Där diskuterades både hälsoläget för barn, på arbetsplatsen och för äldre och det är tydligt att barns hälsa är sämre i socioekonomiskt utsatta områden. I podden tipsar vi också om Ingibjörg Jonsdotter och hennes forskning. Hon finns på Göteborgs Universitet. Nordic Health Convention fortsätter till våren.

Vår partner Twitch Healths vd Fredrik Karlsson har skrivit ett inlägg med trendspaning på vårt område. Bland annat om vad employee experience handlar om, vad en kidnappad hjärna är och hur anställdas hälsa är en värdering högt på medarbetares önskelista. Läs mer här!

Vår partner Skandia har alltid hälsan i fokus och arbetar just nu med att sprida information om de så viktiga varningssignaler man bör ta akt på för att undvika utmattning. En orsak till ohälsa kan vara att aldrig ge hjärnan tillräcklig återhämtning och det skriver Anders Hansen om i en artikel på Skandias hemsida här. Deras hälsoförsäkring stöttar arbetsplatser i det arbetet. Läs mer här.

Nov 8, 2017

Bra luft, gröna växter och bra mat i pentryt ger personal som mår bra och presterar. Vi pratar WELL-certifiering, ett tecken i tiden!

Filip Elland är hållbarhetschef på fastighetsbolaget Castellum. Vi bjöd in honom till ett samtal om nyheten WELL-certifiering, ett sätt att se till att våra fysiska miljöer hjälper oss att må bra.

Vi efterfrågar allt oftare miljömässiga värden och låg elförbrukning i byggnader och det är en bra utveckling. Men miljöcertifieringar missar några av de faktorer som påverkar oss människor som arbetar i byggnaderna.

Och som Filip Elland säger, för många företag ligger elkostnader på omkring 3% av totalkostnaderna medan kostnaderna för personalen står för runt 90%. Så det finns stora vinster med att satsa på att vår fysiska miljö ska gynna vårt välmående - vi tar helt enkelt väl vara på företagens mest värdefulla tillgång.

Sju kategorier 

WELL-certifieringens omkring 100 parametrar är baserade på forskning och sammanfattas i sju kategorier:

  1. Luft
  2. Vatten
  3. Näring
  4. Ljus
  5. Sinne
  6. Komfort
  7. Fitness

Vissa saker byggs in i den fysiska miljön (som luft- och ljuskvalitet) medan andra handlar om hur människor beter sig (som hur vi äter och om vi rör oss). När det gäller den senare handlar det om att skapa förutsättningar för att göra hälsosamma val. Det ska finnas ytor för träning och åtminstone rekommendationer kring vilka lunchrestauranger som serverar ekologisk och närproducerad mat.

Hela eller delar av byggnad
Det går att certifiera en hel byggnad eller en del av en byggnad. I Sverige finns ännu inga färdiga WELL-certifierade fastigheter, men Castellum håller på att färdigställa en fastighet med certifieringen i Malmö och vi känner till åtminstone ett planerat WELL-certifierat hus till, där Platzer fastigheter uppför en kontorsbyggnad i Göteborg.

Var börja?
Även om WELL är en stor investering finns det mycket att inspireras av. Vissa åtgärder kan vilken arbetsgivare som helst göra redan idag med små eller obefintliga kostnader. Några sådana är att fylla på med gröna växter i lokalen, skapa förutsättningar för promenadmöten och skapa möjlighet att styra ljusets styrka och temperatur efter dygnets olika tider.

Varför inte brainstorma tillsammans över vad ni kan göra hos er? Här kan ni läsa mer om vad som ingår i en WELL-certifiering.

Appar att testa
Två appar vi pratar om i avsnittet är appen Flux och Arbetsmiljöverkets buller-app.

Lycka till!

Vår partner Twitch Health hjälper företag att ta ett strategiskt grepp på hälsoarbetet. Här är deras fem viktiga punkter att tänka igenom för att en hälsosatsning ska bli framgångsrik:

1) Tydligt mål med satsningen

2) Arbeta systematiskt genom att förankra, kartlägga ett nuläga, sätta ett mål, utvärdera och återkoppla. Och så vidare.

3) Kommunicera om kvalitet genom hela organisationen

4) Ledare behöver stå bakom och stötta- men behöver nödvändigtvis vara experter

5) Roller behöver vara tydliga och resurser tillräckliga

Läs mer i det här blogginlägget om framgångsrikt hälsoarbete hos Twitch Health.

Vår partner Skandia har alltid hälsan i fokus och arbetar just nu med att sprida information om de så viktiga varningssignaler man bör ta akt på för att undvika utmattning. Deras hälsoförsäkring stöttar arbetsplatser i det arbetet. Läs mer här.

 

1 2 3 Next »