Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2018
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 1
Oct 18, 2018

Det är ett år sen MeToo svepte över världen. Vi tar tillfället i akt att prata om diskriminering på jobbet och vad man kan - och ska - göra för att förebygga det.

I januari 2017 skärptes diskrimineringslagen. Sen dess räcker det inte längre med att ha en jämställdhetsplan. Varje arbetsgivare behöver jobba förebyggande med det som kallas aktiva åtgärder. Där ingår bland annat att kartlägga hur riskerna för diskriminering ser ut och aktivt främja lika rättigheter och förutsättningar för alla medarbetare.

En handbok för chefer
Det här är inte alltid helt lätt säger vår gäst, jämställdhets- och mångfaldskonsulten Matilda Andersson. Därför har hon tillsammans med Lisa Andersson Tegnér och Frida Ohlsson Sandahl skrivit boken Diskrimineringslagen - Handbok för chefer. Matilda Andersson menar att det i grund och botten handlar om att alla ska få vara sig själva på jobbet. Det finns många krav i lagen som är väl kända, däremot vet inte alla hur man ska göra.

Öka medvetenheten - jobba med kulturen
På många arbetsplatser förekommer diskriminering. Det kan ske mer eller mindre medvetet. Ibland är det ett sätt att jobba, att rekrytera, att prata och att befordra som satt sig i system. Då behöver vi bli medvetna om våra förutfattade meningar. På en arbetsplats är det viktigt att det både finns ett systematiskt stöd för att förändra men även ett arbete som påverkar kulturen.

Berätta hur man rapporterar
En arbetsgivare behöver kommunicera i organisationen hur en medarbetare ska göra om man upplever diskriminering: vem man vänder sig till, om man kan vara anonym och vad som händer i vilken följd om man någon blivit diskriminerad.

Dialog och utredning
Matilda rekommenderar att när misstanke eller påståenden om diskriminering eller kränkande särbehandling uppstår behöver arbetsgivare ta en dialog med alla parter och göra en utredning. Diskrimineringslagen säger att arbetsgivare alltid måste ta ställning, det går helt enkelt inte att släppa ärendet utan ett resultat. Självklart kan det behövas hjälp utifrån om ärendet är svårt och allvarligt.

Ni som är chefer därute, bli inte skrämda av lagkraven. Matilda säger att det bästa är att börja med att göra något alls snarare än att bli överväldigad över att ämnet känns stort. Tänk också på att ett aktivt arbete mot diskriminering kan göra arbetsplatsen till en bättre plats att vara på, där alla får vara sig själva.

Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer med hälsoarbete på alla plan, från organisation till individ, från helhet till aktiviteter. De har identifierat tre vanliga misstag många gör i sitt hälsoarbete som du kan läsa om här. Det kan vara värt att kolla att din arbetsplats inte går i de här uppenbara fällorna.

Om du är intresserad av Skandias Hälsoforum som vi nämner i avsnittet kan du som vill söka en plats i Göteborg gör det här och du som vill söka en plats i Stockholm gör det här.

Oct 11, 2018

Ibland känns det inte meningsfullt på jobbet. Vad gör man då? Vi pratar om begreppet bullshit-jobb och ifall de finns eller inte.

Vi delade in resonemanget i tre delar:

  1. Att inte känna meningsfullhet i sin roll
  2. Att känna meningsfullhet i livet men inte ha det förväntade engagemanget på jobbet
  3. När arbetsplatsen som helhet känns fel

När du ifrågasätter din roll

I det första fallet pratar vi om hur man kan hitta meningsfullhet i och kring sin roll, om organisationens stora vision känns för långt bort och för abstrakt. Meningsfullhet kan vara att känna att man gör sitt jobb på ett bra sätt. Att jobba med att hitta mening där man är och verkar.

Job Crafting handlar om att vara med och själv skapa mening för sin roll. Vi pratar om exemplet från sjukhuset där lokalvårdarna tog ut svängarna rejält i sina roller och gjorde saker som skapade värde för dem och andra på arbetsplatsen.

När engagemanget inte är på topp

Vi ifrågasätter om man måste vara så superengagerad hela tiden för att göra ett bra jobb? Vi tror inte det, även om engagemang i sig förstås är bra. 

När det ändå känns helt fel

Bolla med vänner du litar på. Tänk långsiktigt och ta hjälp av andra för att reda ut begreppen - vad är det egentligen som är fel och vad kan och vill du göra åt det? Ska du förändra något just nu eller på sikt?

Bullshit jobs, finns de?

Vad som är bullshit beror på hur man definierar ordet. Om ingen kan se någon nytta i det man gör på jobbet är uppgiften förstås meningslös för organisationen. Däremot kan en till synes meningslös uppgift vara meningsfull i det avseende att lönen som intjänas möjliggör välmående för en familj.

Antropologen David Graeber har skrivit en bok på ämnet och 2013 publicerade han den här artikeln i Strike som blev viral. Det visade sig att väldigt många tycker att deras jobb suger!

Ett hållbart engagemang?

Kanske kan vi bli mer hållbara i vårt engagemang genom att jobba lite mindre? Kanske går det att få loss lite tid från jobbet till det där som vi alltid känner att vi inte hinner med? Tänk om vi hade två timmar extra varje dag till att utveckla en hobby, röra på oss till och från jobbet, umgås mer med familj och vänner? Vara lika engagerad på jobbet, men på färre timmar?

Vår partner Twitch Health delar med sig av tips och stöd till dig som är chef och ska prata om hälsa med dina medarbetare - bland annat för att hitta den långsiktiga inre motivationen. Tipsen funkar också för att bolla med dig själv. 

Oct 4, 2018

Många av oss förnekar att vi lever med för mycket stress. Vårt eget hjärta kan lära oss att se mönster och hjälpa oss att få återhämtning i vardagen.

Trots att han är docent i fysiologisk mätteknik från Linköpings universitet tycker Anders Tjernvik att vi ofta fastnar just i mätande.

- Det är ju när vi gör något åt de problem vi hittar med hjälp av mätningarna som det hela blir värt något, säger han. Och det börjar naturligtvis med att vi vet varför vi vill mäta något.

Vi förnekar ofta stress
- Att mäta träning till exempel, är kanske inte helt nödvändigt, säger han. Har du tränat vet du ju själv redan om det, eller hur? Men stress handlar om mycket mer komplicerade mekanismer och här finns det ofta ett inslag av förnekelse.

Fokusera på återhämtningen
Anders Tjernvik jobbar på företaget Linkura som erbjuder så kallad HRV-mätning, hjärtvariabilitetsmätning. I deras tjänster ingår även coachning just för att resultaten ska leda till ett praktiskt värde för deltagarna. Han är mån om att vi ska fokusera mer på återhämtningen och mindre på stressen, eftersom det är just återhämtning många av oss har för lite av i vår vardag.

Fånga upp stress innan symtomen kommer
För vissa människor kan det säkert komma som en överraskning att det sker en stressreaktion i kroppen även innan personen själv riktigt förstått det. HRV-mätningens styrka är att fånga upp stressreaktioner innan vi får symtom.

Att bara mäta puls blir för vagt eftersom det inte är säkert att pulsen är kopplad till det som orsakar stress. Hjärtvariabilitet mäter däremot kroppens "gas- och bromssystem" och det som sker mellan pulsslagen, dess regelbundenhet. Låg variabilitet har vi vid hög stress och hög får vi vid tillräcklig återhämtning.

Ledighet är inte alltid vila
Optimalt är förstås att uppnå en balans i återhämtning från de utmaningar man ställs inför. Här kanske många lurar sig själva och tänker att man återhämtar sig medan man är ledig men det är inte alltid så. En mätning av hjärtats aktivitet avslöjar den här sortens fallgropar och kan hjälpa människor att se vad det är som stressar och när - för att i nästa steg kunna motverka stressen.

När gjorde du något kravlöst sist?
Stressen ökar för att våra möjligheter till återhämtning har blivit sämre och där är våra ständigt uppkopplade liv en viktig faktor. Är vi verkligen lediga när vi är lediga? Anders betonar att det inte handlar om att man måste hålla på med yoga eller mindfulness på sin fritid. Det kanske istället kan vara sånt som kravlöst umgänge eller att läsa en bok som saknas.

Hård träning är inte alltid bäst
Vad gäller träning så stärker det förmågan att hantera stress men viktigt att notera är att träningen i sig är en stress. Det är i vilan efter den som kroppen stärker sig. Det är inte alla dagar som kroppen har förmågan att både hantera stress på jobbet och den stress som hård träning utgör. Att ta en lättare promenad kan ibland vara bättre för hälsan än tuff löpträning.

Medarbetarens ansvar för sin hälsa
Anders tycker att det pratas mycket om arbetsgivarens ansvar för hälsan men för lite om medarbetarnas eget ansvar. Är man satt att sköta ett jobb är det kanske ett eget ansvar att se till att man får sova tillräckligt för att kunna sköta det jobbet.

Oavsett vad vi tycker om den frågan är det bara bra om vi lär oss att bättre förstå vad som stressar oss och hur vi kan få in den där eftersträvade återhämtningen i livet.

Vår partner Twitch Health har satt ihop en bra checklista med frågor om just vem som har ansvar för hälsan. Använd den gärna på din arbetsplats. Den kan hjälpa er att sätta fingret inte bara på ansvarsfrågan utan också vad hälsa betyder för er i er organisation.

Sep 26, 2018

Känns det ibland som att du lever ditt liv genom en radda med appar? Med rätt syfte och lite gallring kan det bli mer IRL och mindre URL!

Från många håll hörs det tankar, åsikter och forskning om att våra allt mer skärmcentrerade liv kanske inte är så bra för oss. Från Silicon Valley vittnas det om "tech-föräldrar" som låter sina barn leva väldigt analoga liv. Och kanske är vi fler som längtar efter att klara av livet utan att behöva konsultera en app hela tiden?

Bruksappar bättre än sociala medier
En studie gjord av Center for Humane Technology visade att människor vars digitala konsumtion var måttlig och mest bestod av "bruksappar" som kalender, vädertjänster (och podcasts!) mådde bättre än personer som konsumerade stora mängder sociala medier. Den studien kan man läsa om här.

Kan innovationer hjälpa eller stjälpa?
Vi funderar på om det inte kommer nya innovationer snart så att vi slipper öppna telefonen jämt och ständigt och istället kan lösa det mesta med röststyrning eller genom att bara teckna kommandon rakt ut i luften. Riktigt där är vi förstås inte ännu. Och det löser ju inte problemet med information overload för då kan vi mata in ännu mer information i våra huvuden som vi kommer att behöva ta ställning till.

5 tips för att inte fastna i digitalträsket
Här kommer några av våra tips för att få ut mer av din telefon och samtidigt vara mer effektiv när du använder den:

  1. Gå igenom vilka appar som faktiskt skapar värde. De som inte gör det gallrar du bort.
  2. Samla dina digitala ärenden till ett eller flera tillfällen så du bara går in en gång och inte titt som tätt.
  3. Tydliggör med och för kollegor i vilka forum ni kommunicerar om vad.
  4. Rensa i dina pushnotiser - bestäm själv när du blir notifierad om vad.
  5. Ta hjälp av appen Moments för att se både hur mycket tid du lägger på telefonen men även på vad.

Trevlig lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

 

Sep 20, 2018

Vi lever i mätbarhetens tidsålder. Effektivisering är ordet för dagen. Men hinner vi leva också? Filosofen Jonna Bornemark är tveksam.

Mängden information i samhället ökar i en rasande takt. Vi bär instrument som mäter vår puls och hur vi sover. Överallt blir vi ombedda att rangordna och betygsätta tjänster, upplevelser och bemötande. Men gör det oss verkligen mer effektiva? Eller blir resultatet snarare stress?

Pedanternas världsherravälde

Det här samtidsfenomenet har filosofen Jonna Bornemark riktat ljuset mot i sin nysläppta bok Det omätbaras renässans, en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Hon menar att vi allt för ofta mäter för mätandets skull utan hänsyn till vad det leder till.

Tanken med att mäta är ofta att effektivisera. Men det är lätt att gå vilse i förhoppningen att något automatiskt blir bättre, smidigare och enklare när det går att uttrycka i siffror, eller kan presenteras i ett kalkylblad.

Kravet som tystade sången

Jonna Bornemark ger ett exempel från förskolan där ett krav på "säkerställande" av att alla barn skulle få en lässtund skapade väldigt mycket administration och dokumentation. Visserligen säkerställdes att alla barnen verkligen fick den där lässtunden (som de hade fått redan tidigare) men däremot hann man inte längre sjunga med barnen.

Många känner idag en hunger efter större närvaro i livet. Kurser i mindfulness och yoga blir snabbt fullbokade. Plötsligt måste vi träna på saker som att andas. Hur hamnade vi här?

När yttre krav krockar med den inre kompassen

Jonna Bornemark pratar om etisk stress. Sådan stress uppstår till exempel när vårdpersonal på ett äldreboende inte hinner med de viktiga personliga samtalen, för att någon annan har ställt krav på aktiviteter som ska bockas av i ett dokument. När yrkespersoner inte får använda sin kompetens och sitt omdöme för att avgöra vad som är viktigt känner de etisk stress. De har gjort rätt enligt yttre krav - det som går att mäta - men fel enligt sin inre upplevelse som säger att tiden borde ha ägnats åt det mest värdefulla.

Vad ska vi med effektiviteten till?

När byråkratin säger en sak och den inre kompassen en annan drivs många till utmattning. Särskilt när effektivitetskraven leder till underbemanning och resursbrist. I värsta fall leder våra försök att objektifiera livet och världen till att det inte finns något utrymme kvar för att vara människa. Och vad ska vi med all effektivitet till om vi aldrig hinner leva?

Jonna har själv varit utmattad, efter att ha sprungit fortare och fortare genom livet och till och med rationaliserat bort toapauser. "Jag ska bara".

Mät rätt saker - inte allt

Att mäta lagom är bra. Däremot behöver inte allt mätas hela tiden. En viktig fråga vi behöver ställa oss innan nästa mätning är: gör detta verksamheten bättre? Varför mäter vi? Och vad ska vi göra med resultatet?

Här lyssnar du på Jonnas uppskattade sommarprat från augusti 2017.

Sep 13, 2018

Våra förväntningar styr hur vi presterar. Stefan Söderfjäll berättar hur vi lyfter människor istället för att bromsa dem.

De människor som möts av höga, positiva förväntningar presterar bättre än om förväntningarna är låga. Det här kallas inom psykologin för Rosenthal-effekten och hänger ihop med att vi beter oss annorlunda mot dem vi förväntar oss storverk av jämfört med människor vars förmågor vi inte riktigt tror på.

Vilka felaktiga förväntningar har du?

Eftersom vi vet att förutfattade meningar är något vi alla går omkring med innebär det att vi behöver fundera på vilka felaktiga förväntningar vi själva projicerar på människor runt om oss. Särskilt viktigt är det här förstås för ledare som har till uppgift att hjälpa andra att prestera och utvecklas.

Testa att förändra beteendet

Att förändra hur vi tänker och känner tar tid. Men om vi har blivit medvetna om att vi har negativa eller låga förväntningar i något sammanhang och vill förändra det kan vi börja med att förändra våra beteenden. Fundera på hur mer positiva förväntningar skulle påverka ditt beteende. Hur skulle du till exempel inleda ett möte eller hälsa på någon i så fall? Testa ett nytt beteende och se vad som händer.

Att se världen som föränderlig

Den här sortens reflektion kring egna förväntningar och beteenden kan ge goda resultat. Här är Carol Dwecks forskning om growth mindset ett stöd där hon pratar om ett growth mindset som handlar om att man ser en förbättringspotential kontra ett fixed mindset som mer handlar om att något är som det är.

Tydlighet A och O

Det kan vara bra att vara transparent i sina förväntningar, speciellt om det handlar om farhågor. Ofta är vi inte så öppna och ärliga för att inte stöta oss med andra menar Stefan Söderfjäll men vi tjänar på att vara mer raka, på ett respektfullt sätt förstås.

Otydliga förväntningar ligger också till grund för både stora och små problem inom organisationen och då handlar det om att göra dem tydliga.

Trevlig lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

Vår samarbetsparner Twitch Health tipsar om att de kan stötta er med energigivande aktiviteter på nästa kick-off eller konferens. De kan hålla i både fantastiska träningspass och föreläsningar. Vi gratulerar vår samarbetspartner Twitch Health till sin nya snygga hemsida. Kontakta dem här för hjälp med allt från strategi till aktiviteter för hälsa och välmående på jobbet!

Sep 6, 2018

Här är de sista 5 nycklarna till en frisk organisation. Har din arbetsplats svar på våra 10 frågor?

I del ett fokuserade vi på organisationens syfte och hur vi gör det möjligt för alla att jobba mot det syftet. De 5 följande nycklarna handlar om vår sociala arbetsmiljö och hur vi får förutsättningar att ta hand om oss.

6) Vilka forum för kommunikation krävs för vår verksamhet?

I dagens samhälle har vi betydligt fler möjligheter att kommunicera än tidigare. För att kommunikationen ska bli effektiv och värdeskapande behöver vi identifiera vad vi behöver kommunicera om, vilka som behöver kommunicera med varandra och utifrån det besluta om vilka forum vi ska använda till vad och hur vi ska använda dem.

7) Vilket ledarskap krävs i vår organisation?

Det här kan förändras över tid. I en tid av förändringsarbete eller omorganisation kan ledarskapet behöva större plats. Det handlar om att förmedla information, om att hjälpa medarbetare hantera att information inte finns, om att stötta och lyssna. I en situation med många nyanställda medarbetare kan det vara att stötta i lärande och bland mer seniora medarbetare att coacha till utveckling och utmaningar.

8) Hur jobbar vi med mångfald, jämställdhet och mot diskriminering?

Hur ser vi till att ingen blir illa behandlad på arbetsplatsen, att vi speglar samhället omkring oss och våra egna kunder?

9) Vilka verktyg behöver vi för att arbeta mot vårt gemensamma mål?

Verktyg handlar idag om andra saker än för bara 50 år sen och kan vara allt från fysiska verktyg och maskiner till rent mentala redskap och metoder.

För många kan det vara avgörande för hållbarhet och prestation att hantera ett överflöd av information. Det kan vara verktyg för att ladda hjärnan under arbetsdagen, för att hantera vardagsstress, fatta beslut och sortera i våra att-göra-listor. Har vi enhetliga riktlinjer för hur vi använder olika kommunikationskanaler kan det vara ett verktyg för att använda tiden bättre och prioritera rätt.

10) Hur skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att ta hand om sin fysiska hälsa under arbetsdagen?

Här kan vi jobba i tre led:

På organisationsnivå behöver vi skapa en struktur och tydlighet i att vi anser att den fysiska hälsan är viktig, identifiera vår organisations unika utmaningar och ge möjligheter för alla att ta hand om kroppen på sitt sätt.

  • Förtydliga att vi ser fysisk hälsa som en del av vår verksamhet men inte lägger oss i hur exakt det görs.
  • Skapa strukturer för promenadmöten, underlätta att motionera till och från jobbet.
  • Bygg in aktivitet i våra konferenser, se till att det som erbjuds i fikarum och vid sammankomster ger god energi.
  • Se till att de friskvårdsaktiviteter vi erbjuder främjar just hälsa och inte ger en ny arena för hård prestation för redan frälsta.
  • Låt alla medarbetare vara med och definiera vad hälsa är.

På ledarskapsnivå behöver chefer ha verktyg och kunskap för att stötta sina medarbetare i att hitta sitt sätt att ta hand om sig. Aktivt ställa frågan om behov och möjligheter, utan att styra. Stötta med omtanke. Underlätta och driva sådant som promenadmöten och pauser.

På individnivå behöver alla medarbetare känna att de är stöttade i att prioritera sin hälsa under arbetsdagen. Att det är ok att lyfta den frågan om den inte får tillräckligt utrymme. Är syftet tydligt och vi gemensamt har definierat vad hälsa är hos oss blir det mycket enklare att välja och få igenom förslag åt alla håll.

Ett tips är att tänka lite utanför boxen i vilka som får sätta tonen för hälsa. Om organisationens definition av hälsa ska representera alla är det viktigt att alla får komma till tals.

Här är länkarna till tre tidigare avsnitt vi nämner:

70: Personlighetstester - funkar de verkligen?

71: 10 nycklar till en frisk organisation - del 1.

27: Tydligt varför - bättre resultat med Ylva Elvin-Nowak.

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

Aug 30, 2018

Styrelsen sätter ramarna för hela verksamheten. Vad kan de göra för hälsa och prestation? Ledarskapsexperten Caroline Lornudd berättar mer.

Caroline Lornudd är PhD i ledarskap och har länge varit verksam som psykolog inom företagshälsovården. Hennes intresse för hur ledarskapet påverkar hälsan sträcker sig långt tillbaka. Just nu deltar hon i en studie om styrelsens roll för hur en verksamhet presterar och hur medarbetarna mår. Det finns mycket forskning om hur mycket närmaste chefen betyder för medarbetarnas hälsa men styrelsens roll i detta är relativt outforskad.

Att nå målen kräver välmående

Även om den studie Caroline arbetar med just nu inte är klar ännu finns det samband som är värda att lyftas fram. Styrelsens roll är att sätta ramar för verksamheten. Men för att uppnå de önskade målen är det helt avgörande att medarbetarna gör rätt saker, säger Caroline. Och det kan de inte om ohälsan sprider sig. Är det något område där det finns forskningsstöd så är det på sambandet mellan hälsa och prestation.

Vi gör det som som mäts

Mycket handlar om vad vi lägger fokus på, vad vi mäter och följer upp. Medarbetarna agerar utifrån det som efterfrågas och belönas av cheferna, men även cheferna anpassar sitt beteende efter vad de i sin tur mäts på. En styrelse som bara mäter kvartalsresultat och missar nyckelfaktorer som säger något om hälsan, som personalomsättning och sjuktal, kommer kanske aldrig att nå de önskade resultaten om ohälsan står i vägen för prestationen.

Vad vi vet om ledningsgrupper

Även om styrelsens roll är outforskad finns en hel del forskning om ledningsgruppens roll för hälsa och prestation. Den visar att i organisationer där ledningsgruppen ser sambanden mellan arbetsmiljö och produktivitet känner medarbetare en större trygghet. Man känner sig omhändertagen och sedd som person. Ledningsgruppens agerande - och inte bara närmsta chef - har alltså stor påverkan på hur personalen mår.

Så skapas en hälsosam organisation

I väntan på resultatet av Carolines studie, som kommer under 2019, bad vi henne summera vad det är som skapar en hälsosam organisation. Här är hennes svar:

  1. Den som ska leda andra mot ett mål behöver kunskap om varför människor gör som de gör.
  2. Vi människor gör det som är lätt och lustfyllt och det som leder till uppmuntran alternativt det som leder till att vi undviker kritik. Med den kunskapen behöver varje ledare, styrelse eller ledningsgrupp fundera på vilka beteenden som förstärks i den egna organisationen.
  3. Hur vi gör och beter oss skapar kulturen på en arbetsplats. Även vd:n kommer att göra det som hen upplever efterfrågas och uppmärksammas - av styrelsen. Och då är frågan: gör människor i verksamheten det som leder till verksamhetens mål?
  4. Delaktighet är avgörande för att få människor att göra det som efterfrågas. Delaktighet på grupp- och individnivå handlar om att se det övergripande målet och hur man själv och gruppen bidrar till det. Många gånger mår människor dåligt på grund av en känsla av meningslöshet.

Se där några stora men viktiga frågor att bita i för alla er därute som leder verksamheter och människor. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel. Läs gärna mer om och av Caroline Lornudd här.

I det här avsnittet vill vi också gratulera vår samarbetspartner Twitch Health och deras samarbetspartner  Länsförsäkringar som belönats med Nyckeltalsinstitutets pris "Bäst hälsoindex". Ett högt deltagande, tidseffektivtet och starka resultat är några effekter som bidrog till priset. Läs mer här.

Aug 23, 2018

Hälsa är lönsamt och lönsamhet kräver hälsa. Det är hela grunden till vår podd. Här är de första 5 av 10 avgörande nycklar till en frisk organisation.

Oavsett vad du jobbar med finns det några nyckelfaktorer som behövs för att skapa förutsättningar för hälsa, lönsamhet och framgång. Vi har delat in dem i 10 nycklar eller steg. Varje steg är en fråga som behöver ett svar.

1) Varför finns vi?

Vad är vårt syfte? Svaret på den frågan ger grunden till allt. Det sätter ramen för allt vi ska göra och med ett gemensamt syfte kan vi lättare enas om mål vi ska sätta men också ge större frihet under ansvar. Vi har poddat om detta tidigare här.

2) Hur skapar vi förutsättningar för alla medarbetare att bidra till vårt syfte?

En stor fråga som spänner över hur vi är organiserade, hur vi har möten, hur vi pratar om vårt syfte och vilka delmål vi behöver ha. Ofta har en organisation stödfunktioner där medarbetarna kanske inte känner kopplingen till syftet under en vanlig arbetsdag. Då finns det ett jobb att göra med att förtydliga att så förstås är fallet (vilket det bör vara).

3) Vilka värderingar behöver vi för att arbeta mot vårt syfte?

Här sätter vi ord på de värderingar som ger bränsle åt den kultur vi vill ha och behöver. Värderingar som inte känns främmande, konstiga eller för präktiga för att väva in i den dagliga verksamheten.

4) Givet vårt syfte, våra mål  och våra värderingar, vilka beteenden ska vi belöna och uppmuntra?

Belönar vi bara siffror och antal affärer stämmer det gissningsvis inte helt överens med vårt syfte. Budgetar måste hållas och resultat ska uppnås men vilka beteenden krävs för att ge långsiktigt och hållbart resultat över tid?

5) Hur jobbar vi med att vara en lärande organisation?

Förändring är det enda beständiga. Att vara i konstant lärande är ett sätt att hantera förändringar på ett meningsfullt sätt. Det behöver ske kontinuerligt och bli mer informellt. Utifrån och in, från dem som möter våra kunder och vår målgrupp till dem som jobbar som stödfunktion. Hur skapar vi förutsättningar för att lära och reflektera?

I avsnitt 73 får ni höra mer om steg 5-10. Vi hörs då!

/Ann-Sofie och Boel

Aug 16, 2018

Personlighetstester är ifrågasatta efter avslöjandena kring boken Omgiven av idioter. Vi reder ut frågan om testernas vara eller inte vara med Brita Helleberg, psykolog.

Efter tidningen Filters grävande reportage i somras om författaren Thomas Erikson, mannen bakom storsäljande boktitlar som Omgiven av idioter, har det blivit tydligt att många populära personlighetstester som används i arbetslivet inte har den tyngd och forskningsbakgrund som de borde. I fokus för Filter-reportaget riktas strålkastaren mot just det test som kallas DISC/DISA och som många känner till som en färgkategorisering av personligheter.

Vi bestämde oss för att fråga psykologen Brita Helleberg, som jobbar med tester för urval och utveckling, hur man kan veta om ett personlighetstest är tillförlitligt eller inte. Och hur mycket kan det egentligen säga om oss?

Så kan du kontrollera ett test
Hon berättar att det finns vetenskapliga sätt att utföra personlighetstester. Vill man själv kontrollera ett test kan man göra det hos Det Norske Veritas som ansvarar för att granska och certifiera arbetspsykologiska tester.

Dåliga tester förenklar och försämrar
Vad finns det då för risker med att använda illa underbyggda tester? Framför allt kan de ge oss ett statiskt och låst sätt att se på oss själva och personer runt om oss. Har vi en gång bestämt oss för att någon är dominant eller undfallande, analytisk eller kreativ blir det lätt så att vi omedvetet förstärker och bekräftar den bilden, även om personen ifråga förstås är långt mer komplex och mångsidig än så. Vi går helt enkelt miste om att se varandra som de fullödiga och ibland motsägelsefulla personer vi är och framför allt kan vi gå miste om möjligheter att utveckla oss själva och andra.

Individen är inte allt
Brita Helleberg säger också att det finns en risk med att fokusera för mycket på enskilda individers personlighet i arbetslivet. För att utveckla människor och grupper på en arbetsplats behöver vi ha fokus på målet för det vi gör och lyfta blicken till organisationen och sammanhangen kring oss. Många gånger kan det ge mer att fokusera på vad vi gör istället för på vilka vi är.

Lyft kompetensen och fråga alltid "varför?"
Vi pratar också om hur tester kan hjälpa oss att undvika rekryteringsfällor. Sådana kan vara att vi tar den bekväma vägen och bara väljer människor som liknar oss själva eller att vi i missriktad välvilja väljer någon som är annorlunda bara "för att". Medan det egentligen naturligtvis borde vara kompetensen vi fokuserar på.

Till slut måste vi förstås som alltid ställa oss frågan "varför". Vad ska vi ha testerna och datan till?

Trevlig lyssning önskar vi och avslutar med länken till en serie reportage i DN om just personlighetstester som vi nämner i avsnittet.

Vår samarbetspartner Twitch Health har delat tankar om resultat från forskning på effekten av semester. Kanske behövs inte så lång ledighet som man kan tro för att få en ordentlig effekt på återhämtningen. Det har visat sig att fyra till sju dagar kan ge den största effekten. Läs mer här.

 

 

Jun 25, 2018

Det snackas mycket om värderingar. Men hur ofta betyder de där värdeorden något på riktigt? Vi diskuterar usla - och fantastiska - exempel.

Har företag och organisationer tagit över rollen som de som pratar om och förmedlar värderingar och etik i vårt sekulariserade samhälle? Och är det i så fall en bra utveckling eller inte?

I det här avsnittet diskuterar vi värderingar och värderingsarbete i arbetslivet idag. Det här är några vinklar du får höra mer om:

  • Värderingar kräver ramar. Om vi t ex uppmanas att vara modiga måste det finnas en gemensam förståelse för vad det är vi ska utmana med vårt mod och inom vilka områden, annars kan det bli tokigt.
  • Det är hur vi beter oss som visar vilka värderingar vi lever - oavsett vad vi säger. Värdeord är en sak men så länge de inte resulterar i ett beteende är de inte mycket värda.
  • Värderingar blir tydliga när vi ställs inför dilemman och måste välja en av flera vägar. Då kan de visa oss vägen och vara ett stöd.
  • Värderingar testas när det blåser: i kriser, nerdragningar och när det uppstår friktion.
  • För många av oss är det av stor betydelse att de egna värderingarna går att efterleva i organisationen.

Vår partner Twitch Health anser att företagets värderingar helt enkelt är summan av de värderingar som individerna i företaget har. Själva jobbar de efter att i vardagen leva och agera efter företagets värderingar: nyfikenhet, respekt, långsiktighet, dynamik - och att arbetet med möten och vardag ska vara energifyllt och roligt.
Apropå nyfikenhet driver Twitch just nu en forskningsstudie för Karolinska Institutet där personliga tränare av kött och blod utvärderas och jämförs med hälsoappar i en smartphone.  I höst startar ytterligare en försöksgrupp. Vill du vara med? Man tränar under 12 veckor och får som deltagare en rad olika hälsotester på köpet, alla som har någon form av fysisk funktionsnedsättning är välkomna. Läs mer och anmäl dig här.

Jun 20, 2018

Hur får vi maten att funka på jobbet och i vardagen? Nutritionisten David Ek ger tips och råd.

Mat kan vara ett ganska laddat samtalsämne. Nutritionisten och hälsostrategen David Ek tycker inte att det debattklimat som råder i sociala medier stämmer överens med hans syn på och kunskap om kost. Det är förstås inget fel i att testa olika dieter om man vill. Det David Ek tycker är synd är att matdiskussionerna ofta blir till en fråga om grupptillhörighet istället för att man lägger fokus på näringslära.

Mat är inte svart eller vitt
Själv försöker han sprida kunskap och se på kost med öppna ögon istället för att fastna i extrema ställningstaganden. Det här med mat är sällan antingen svart eller vitt. Broccoli är på det hela taget väldigt bra för oss, till exempel men för stora mängder kan vara skadligt och så är det med det mesta inom kost.

Vad vi äter handlar också om så mycket mer än bara näringsämnen. Maten har en påverkan på klimatet, att äta är ett viktigt socialt inslag i livet och helst vill de flesta av oss att det vi lägger på tallriken ska vara såväl gott som nyttigt och näringsrikt.

Arbetsgivare - vad vill du stötta?
David säger att den miljö vi vistas i har en mycket större påverkan på våra matval över tid än våra personliga preferenser. Om du som arbetsgivare vill gynna positiva hälsoförändringar kan ni välja att se näringsfrågan som en strategisk fråga. Vilka val vill ni stötta? Är det Coca Cola eller något nyttigare? För vad vi än serverar så stöttar det ett beteende.

Planera din dag
Om du reser mycket i jobbet är Davids råd är att fundera på var du kommer att befinna dig och vilka ätmöjligheter som kommer att finnas där. Vet du att det kommer bli svårt att få till bra mat så ta till exempel med lite nötter, torkade bönor, kokta ägg eller frukt.

Hoppa på en diet?
Vill du prova en diet tipsar David om att först ställa dig frågan varför. Vad är det du vill uppnå, hur påverkar det dig både nu och långsiktigt? Är det hållbart för din vardag och ditt liv? Vill man hålla det enkelt så kan man försöka sträva efter artrikedom i kosten. Äter jag mest vete och ko? Kan jag välja in fler arter?

Vi hoppas att ni får inspiration att göra det enkelt, gott och trevligt. För äter gör vi trots allt hela livet!

Vår samarbetspartner Skandia har med hjälp av Novus genomfört en ny undersökning om vilken roll personalen har spelat i framgången bakom de sk gasellföretagens framgång. Totalt har 250 VD/HR-chefer på gasellföretag* intervjuats under våren. Kort sammanfattning av resultat:

  • Drygt 9 av 10 uppger att medarbetarna i hög grad har bidragit till företagets tillväxt hittills. Medarbetarna spelar en central roll.
  • Det är med sin kompetens och engagemang som medarbetarna främst har bidragit till tillväxten.
  • 3 av 10 har haft problem med ohälsa bland medarbetare.
  • Nästan 6 av 10 anger att friskvård och förebyggande hälsopolicy är viktigt för företagets fortsatta utveckling. Den här frågan har inte varit ett viktigt fokus i uppstartsskedet men ökar i betydelse för den fortsatta utvecklingen.

*Gasellföretag: Omsättning > 10 mkr och minst 10 anställda. Ökat sin omsättning varje år senaste tre åren.

Jun 13, 2018

Hälsa lyfter både individen och verksamheten, men hur räknar vi på lönsamheten? Här får du konkreta tips.

Med modellen KASAM "känsla av sammanhang" som grund kan vi beskriva hälsa på jobbet som att vilja gå till jobbet och göra sitt jobb, att veta sin roll och ha kunskap om det man behöver för att utföra det samt att klara av arbetet både fysiskt och mentalt. Det skapar både hälsa och lönsamhet! Läs gärna mer om KASAM här.

Men det kan vara svårt att få gehör för hälsoinvesteringar. Många gånger är det avgörande att kunna definiera hur det bidrar till affären. Här kommer lite hjälp på traven.

Börja med de här frågorna som utgår från verksamheten

  • Vad är det som kostar hos oss när våra medarbetare inte mår bra och/eller inte trivs?
  • Hur påverkar vår tänkta hälsosatsning verksamheten?
  • Hur kan vi räkna på det?

Kundnöjdhet är också hälsa
En självklar parameter är sjukfrånvaro. Men ofta är det även andra faktorer och områden som påverkas och som kan vara mer relevanta att räkna på ur ett verksamhetsperspektiv. Det kan vara kundnöjdhet, antalet returer och klagomål. Personalomsättning, antalet ansökningar och orsaker till att medarbetare väljer att sluta.

Vidare kan det vara hur det ser ut i våra medarbetarundersökningar: Vad tycker man om ledarskapet och hur ser man på organisationens värderingar? Från hälsoundersökningar kan man också utläsa mer om medarbetares mående är och få svar om till exempel låga konditionsvärden sänker förmågan att genomföra arbetet.

Några av dessa parametrar är lätta att omvandla till ekonomiska värden, andra svårare. Men att definiera procent, antal eller andelar man vill förändra är viktigt för att kunna mäta den insats man vill göra.

Ord och begrepp spelar roll
I en verksamhet där inte hälsoarbetet har en naturlig förankring i organisationen kan det ibland vara svårare att få gehör för en hälsosatsning med argument som "Vi har inte tid, vi måste fokusera på verksamheten". Här kan de ord och begrepp man väljer att använda spela stor roll. Att föreslå en förbättring av effektivitet och kundnöjdhet kan få fler öron att lyssna än ett förslag för att öka välmåendet. Krasst men sant!

Räkneexempel - hälsoinvestering

Här följer ett enkelt räkneexempel som kan vara ett sätt att komma igång.

En tillförlitlig schablon på kostnad för korttidssjukfrånvaro är att den kostar 10% av månadslönen per dag. En månadslön på 30.000 kr kostar således 3.000 kr per dag. Ponera att ett företag med 100 anställda där genomsnittslönen är 30.000 kr  har problem med återkommande korttidsjukfrånvaro vilket i detta fall också orsakar vikariekostnader.

Med hjälp av medarbetarundersökning och intervjuer får man bilden att det beror på låg teamkänsla och att medarbetare upplever låg autonomi, alltså svårigheter att påverka sin arbetssituation. Man kommer fram till ett förslag på en insats som både riktar sig till chefer och till medarbetare med workshops och även vissa inköp till kontoret såsom bättre fika en dag i veckan samt utrustning för att utföra pausgympa tillsammans.

Investeringen med workshops, veckofika samt utrustning beräknas kosta 100.000 kronor.

Hur många sjukdagar behöver satsningen spara in för att den ska vara lönsam? Vad är det kritiska värdet, alltså där investeringen "går runt"?

  • Investering: 150.000 kr
  • Kostnad per sjukdag: 3.000 kr
  • Det kritiska värdet är således 150.000 kr/ 3.000 kr = 50 sjukdagar.

Om antalet korttidssjukfrånvarodagar minskar med 50 stycken har investeringen burit sig. Notera att vi då inte tagit in i beräkningen insparade vikariekostnader samt  de andra fördelar som troligtvis kommer av en sån här satsning som ökat engagemang, bättre varumärke, nöjdare kunder med mera.

Med Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg kan du få hjälp att räkna på kostnaden för den psykiska ohälsan på er arbetsplats.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att många organisationer arbetar geografiskt utspridda. Antingen har man kanske många kontor globalt och nationellt eller så har man helt enkelt en organisation där medarbetarna sitter ute hos kund. Samtidigt har HR som ofta driver dessa initiativ både ont om tid och ibland snäv budget. Samtidigt är kunskapen om kopplingarna mellan välbefinnande och produktivitet stor och man vill gärna skapa effekt på detta.
Twitch Health har erfarenhet av att det i dessa typer av fall kan fungera väldigt bra med ett digitalt hälsoprogram som baseras på en evidensbaserad process.

Flertalet digitala program har haft en deltagandegrad på 90% av medarbetarna vilket resulterat i god kollektiv effekt som ökad fysisk aktivitet, minskat stress, ökat upplevd hälsa hos medarbetare. Om ni är intresserade av en enkel, effektiv och globalt skalbar lösning är det bara att gå in på www.twitchhealth.se och skicka en kontaktförfrågan så får ni den hjälp ni behöver!

Jun 7, 2018

Satsa tidigt för hälsan - det lönar sig! Hälsostrategen Kristina Hagström vet hur man gör.

År 2002 gick Skandias sjukvårdsförsäkring back med 2,6 miljarder och det blev av logiska skäl en styrelsefråga. Fortsätta på ett nytt sätt eller lägga ner?

Uppdraget blev att få ordning på affären genom en insats för personer som varit sjuka länge. Tillsammans med Sofiahemmet Rehab Center arbetade  man förebyggande, som "humanister med blåslampa" som Kristina beskriver det för att hjälpa människor tillbaka i jobb och hälsa. Efter två år med investeringar på 5 miljoner kunde man se besparingar på 240 miljoner.

Man valde att fortsätta och detta har visat sig vara otroligt lyckosamt både för affär och hälsa.  Kristina vill lyfta vikten av att investera i förtid. Flera chefer tyckte det var galet ge bort flera hundra miljoner i förväg men det visade sig vara just en investering. Man minskade kostnaderna med 20 % och sänkte sjukligheten med 60 %.

Ett sätt att börja med en hälsosatsning är att använda Skandias friskvårdskalkylator och göra en hälsoekonomisk beräkning på investeringen. Sen är det dags att förankra satsningen med HR och organisationen och skapa rutiner för hur man ska förebygga ohälsa och hur organisationen tar hand om den som ändå blir sjuk.

Man kan förstås göra insatser på flera områden. Det gäller att utgå från vad man vill uppnå och räkna på det. Kristina erfar att hälsa och att värna om kollegor och medarbetare gör människor stolta och ger en starkare drivkraft att stanna kvar hos sin arbetsgivare .

Ibland behöver man göra insatser för den fysiska hälsan och då kan livsstilsappar vara en väg att lekfullt stötta goda livsstilsförändringar.

Ibland, eller ofta, handlar problemen om brister på organisationsnivå och då krävs insatser där. Tydlighet är en viktig faktor där Kristina lyfter ett exempel på en organisation de stöttat i att identifiera och komma tillrätta med gränsdragningar.

Skandia är ju också vår samarbetspartner och de har ett samarbete med organisationen Brainpool. Detta för att Sverige är helt beroende av att vi lyckas utveckla nya innovationer, kompetenser och företag för att vi som liten nation ska överleva i en allt hårdare konkurrens. Men hur bra är vi egentligen på att ta tillvara på våra förmågor och talanger? Hur ska vi fortsätta bygga Sverige? Och vad krävs av framtidens arbetsgivare?

Läs mer här!

May 29, 2018

Att fela är mänskligt men oj vad jobbigt det kan vara i stunden. Vi delar med oss av pinsamheter och diskuterar vad vi lärt oss.

Hur vi hanterar våra misstag och hur vi bemöter varandras misslyckanden på arbetsplatsen kan avgöra om resultatet trots allt blir något bra, eller bara just en plump i protokollet.

Erkänna och ställa till rätta
Vi pratar om att det är viktigt att erkänna sina misstag. Ber vi om ursäkt i ett tidigt skede får vi ofta en chans att ställa saker och ting till rätta. Har vi gjort ett bra jobb tidigare har vi så kallat förtroendekapital att ta av.

Vad är misstag och vad är lärdom?
Vem definierar ett misstag? Det krävs att det finns något att lyckas med för att misslyckas, kanske lyckades vi med något annat? Lika viktigt är det att inte ducka för när det inte gått bra utan våga stå i sitt misstag och lära av det för att inte förlora läxan.

Balans mellan slarv och mod
I en organisation som behöver utvecklas och förändra måste vi ha tillåtelse att få göra misstag. Samtidigt måste det ju vara ett fokus just på att lära av när det blir fel, inte slarva och testa saker hejvilt bara för att det ska vara ok att göra misstag.

Men att lära av varandras misstag har förstås en enorm potential och det har organisationen Fuckup nights tagit fasta på. Det är en internationell organisation som också har träffar i Stockholm där människor delar med sig av och lär av varandras rejäla missar. Läs mer här.

Veckans tips från vår partner Twitch Health handlar om den populära konferensen Hälsofrämjande Arbetsplatser som blev så poppis så den går igen i höst! Twitch Healths VD Fredrik Karlsson är moderator och här kan du läsa mer om eventet.

May 22, 2018

Ersätt en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsrörelse. Det kan minska risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med 24%. Vem kan säga nej till det?

Siffrorna är hämtade ur en studie från Karolinska Institutet som släpptes under våren. Resultaten visar att vardagsrörelsen är ännu viktigare än vi tidigare trott.

Unik studie med objektiv rörelsemätning
Vi bjöd in Maria Hagströmer till podden för att prata om det här. Hon är universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och ansvarig för studien som nyligen publicerades i tidskriften Clinical Epidemiology. Det unika med den är att de 1200 deltagarna har använt rörelsemätare istället för att undersökningsdeltagarna själva har fått uppskatta hur mycket de rör på sig.

Vanliga rörelser ger stora vinster
Vad innebär då den rörelse eller aktivitet i vardagen som kan ge såna hälsovinster? Maria beskriver det som att vi rör på oss utan att bli andfådda. Det kan handla om att resa på sig och gå runt på kontoret eller att utföra vardagssysslor som att städa och packa upp matkassarna.

Den största nyttan finns i att få människor som är väldigt stilla i sin vardag  att alls börja röra på sig. Hos dem som redan är väldigt fysisk aktiva är den procentuella förändringen förstås mindre när vardagsaktiviteten ökar.

Bygg in rörelse i arbetsdagen
Med den här forskningen som stöd borde det inte vara svårt att bygga in möjligheter för rörelse i vardagen på våra arbetsplatser. Att sätta rutiner för gående möten, att montera gummiband någonstans där man kan göra lite dragövningar under dagen, att se till att vi behöver förflytta oss lite under en arbetsdagen för att hämta kaffe eller bara prata med varandra - så enkelt kan det vara på ett vanligt kontor.

Variation är bäst
Maria vill också slå hål på myten att "sitta är det nya röka". Så illa är det inte, det är inget fel med att sitta bara man inte sitter för mycket. Att bara stå stilla är heller inte lösningen, menar Maria. Forskning inom ergonomi visar att det kan orsaka sämre cirkulation och ont i kroppen men det är också individuellt. Har man problem med ryggen kanske det funkar bra. Ont i knäna? Då är det sämre.

Ta höjd för arbetsdagens utmaningar
Maria värnar för människor med så kallade låsta arbeten. Högutbildade personer med kontorsjobb tränar ofta redan men hur är det för till exempel busschaufförer? Människor i vårdyrken? Städare? Hon säger att man behöver titta på varje arbetssituation och träna sig fysiskt så man har höjd för den utmaning man utsätts för under dagen. Det kommer förstås att skilja sig mellan individer och yrkesroller. Men att röra på sig är en vana som sätter sig med tiden. Det kan vara en tröst för den som tycker att det tar emot.

Sänk trösklarna för rörelse
Till arbetsplatsen skickar vi med frågan: hur kan vi göra tröskeln för rörelse så låg som möjligt? Låt oss gärna ta del av hur ni resonerar och vad ni gör på just ditt jobb.

Vår samarbetspartner Skandia är nyfikna på framtiden. De undrar:

  • Vilka är de nya företagen som tar Sverige in framtiden och skapar morgondagens jobb?
  • Hur skapar kreativitet tillväxt och konkurrensfördelar?

För att besvara de frågorna har Skandia i samarbete med tidningen Fokus skapat ett specialnummer om just de ämnena. Du som lyssnar kan få ett exemplar av tidningen. Där kan du bland annat läsa om varför kreativitet är på modet och hur det bidrar till tillväxt och om hur smarta telefoner massakrerar våra hjärnor och vad vi kan göra åt det.
Intresserad? Skicka ett mejl till event@skandia.se. Ange “Fokus” som ämne och din postadress så får du ett exemplar av den här fina tidningen med posten.

May 16, 2018

Du kanske tänker att du kan koppla bort kollegornas samtal men det påverkar din prestation negativt. Miljöpsykologen Marijke Keus van de Poll vet mer.

Eftersom allt fler arbetsplatser väljer öppna kontorslandskap är det här ett problem att ta på allvar. Ju mer vi förstår av samtalen som pågår runt omkring oss desto mer störda blir vi, särskilt om vi utför en språklig uppgift som att skriva. Hör vi mest ett allmänt babbel där vi inte kan urskilja ord upplevs det däremot inte som så störande.

Doktorerat i ljud på jobbet
Marijke Keus van de Poll är forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Hon doktorerade i mars i om störande ljud på jobbet och det här är några resultat av hennes forskning. Hon lät personer utföra skrivuppgifter med olika ljud i bakgrunden och kom fram till att just bakgrundsprat är mest störande. Något många av oss lever med hela arbetsdagarna.

Rum för tystnad eller rum för samtal
Marijke menar att det är viktigt för arbetsplatser att skapa förutsättningar för att ha det tyst omkring sig. Det kan vara ett rum för tystnad eller tvärtom, att kontorslandskapet är till för tyst arbete medan det finns särskilda rum för dialog och samtal. Det måste vara enkelt att skapa de här tysta förutsättningarna så det inte blir en tröskel.

Men kan man inte ha lite annat ljud på i bakgrunden för att dölja pratet? Det är inte så enkelt, berättar Marijke. När de testade olika former av brusljud eller ljud av vågor eller vatten visade det sig att tystnaden trots allt var det som bäst främjade vår koncentration.

Jobba hemma ingen långsiktig lösning
Att jobba hemma när man behöver fokusera lite extra tycker inte Marijke är någon långsiktig lösning. Då blir man ju av med den sociala faktorn på arbetsplatsen och visst är det lite märkligt att man ska behöva lämna jobbet för att vara verkligt produktiv?

Samma ljud kan upplevas olika
En intressant slutsats som Marijke dragit av sina studier är att vi påverkaa av vad ett ljud får för beskrivning. Till exempel uppfattades ett ljud mer positivt när det beskrevs som ljudet av en fors än när det beskrevs som industriljud, trots att det var samma ljud. Musik skulle kunna fungera motivationshöjande, tillägger hon men förtydligar att det inte finns forskningsstöd för det, det är mer av en spekulation.

En tyst arbetsplats är helt enkelt mest effektiv och den miljö där vi har bäst förutsättningar att fokusera oss på våra uppgifter.

Vår partner Twitch Health hjälper företag med hälsosatsningar, från strategi till aktiviteter. De är även otroligt kunniga inom att förebygga stress och har skrivit om hur du kan få bättre struktur på din arbetsdag med enkla rutiner och digitala hjälpmedel. Här kan du läsa mer och bli inspirerad.

May 9, 2018

Frågan "varför" är lätt att ställa men kan vara svår att besvara. Men det är viktigt att ha ett tydligt syfte och meningsfullhet i det vi gör om dagarna, inte minst för att må bra.

Just nu är det i ropet att prata om verksamheters "varför" eller på engelska "why" för att citera ledarskapsgurun Simon Sinek, bland andra. Numera finns det också ledarskapsutbildningar som fokuserar på att leda med syfte.

Trendigt eller inte, meningsfullhet är viktigt för oss människor och har alltid varit det. Känner vi inte att verksamheten där vi jobbar fyller något syfte kan det i förlängningen påverka hur vi mår och presterar.

"Varför" är verksamhetens kompass
De flesta verksamheter, företag och organisationer startar med ett tydligt och uttalat svar på frågan varför de finns. Allt medan tiden går händer det lätt att fokus istället förflyttas till vad man pysslar med och hur. Men då och då behöver vi stanna upp och lyfta frågan om vad det större syftet är. Vi kan se det som en kompass som visar den långsiktiga riktningen för oss. I en tid av ständig förändring är verksamhetens varför viktigt för att skapa tydlighet. Om vi hamnar i en knepig situation på jobbet och behöver fatta svåra val eller lösa problem kan svaret på verksamhetens varför hjälpa oss att hitta vägen fram.

Svaret på frågan varför skapar mening
Att fokusera på varför är också viktigt för att må bra. Det ingår som ett av tre ben i vår älskade KASAM-modell beskrivet som "meningsfullhet". (Lyssna gärna på hela vårt avsnitt om KASAM här).

För att sammanfatta behöver vi känna meningsfullhet för att trivas på jobbet. Det hjälper oss att:

  • bidra till något värdeskapande
  • känna engagemang i tråkiga arbetsuppgifter
  • söka rätt lösningar och
  • fokusera på rätt saker i lägen när det är oklart vad vi ska göra eller hur

Verksamhetens varför och våra egna värderingar
Det kan vara lättare eller svårare att tydligt se sitt varför på jobbet, beroende på vad man jobbar med och var man är i organisationen. Men ett syfte finns alltid. Frågan är om vi:
a. tydligt ser det
b. kan göra det till vårt - alltså om det stämmer med våra egna drivkrafter och värderingar

I organisationer som behöver kompetensutveckla är det klokare att bjuda in medarbetarna med ett varför snarare än med vad och hur - då låter vi deras unika kompetens komma fram. Att ha ett tydligt varför på ett personligt plan gör det också lättare att prioritera under en arbetsdag. Det blir ett stöd för att kunna välja bort det som till synes pockar på mest uppmärksamhet i kalendern och istället fokusera på det som är viktigt både just nu och långsiktigt.

Vår samarbetspartner Skandia har ett verktyg på sin hemsida som heter Friskvårdskalkylatorn. Den är framtagen i samarbete med Uppsala Universitet och nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Med den kan du räkna på hur mycket det lönar sig med friska medarbetare! Friskvårdskalkylatorn hittar du här.

May 1, 2018

Den psykiska ohälsan har ökat i många år och står för den största andelen av våra sjukskrivningar. Unikt för vår tid? Nja, inte riktigt. Psykiatriprofessor Marie Åsberg berättar mer. 

Marie Åsberg är senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och har forskat om stress och utmattning under de senaste 20 åren. Hon är också mamma till begreppet utmattningssyndrom och den som såg till att Socialstyrelsen godkände det som en officiell diagnos i början av 2000-talet.

Sjukskrivningarna gick i taket under sent 90-tal
Det som hade hänt i slutet av 90-talet var att allt fler människor sjukskrevs i något som beskrevs som depressionstillstånd. Men när man granskade fenomenet närmare insåg man att det inte stämde. De här personerna var inte deprimerade - däremot hade de drabbats av en förlamande trötthet som inte gav med sig hur mycket de än vilade eller sov. Anledningen var stress och många av patienterna själva sa att det hade med arbetet att göra.

Fem år efter neddragningar kommer ohälsan
Marie Åsberg berättar att vågen av sjukskrivningar i slutet av 90-talet tydligt hänger ihop med de omorganisationer och neddragningar som gjordes i början av samma decennium efter den ekonomiska krisen. Färre personer skulle utföra samma uppgifter som tidigare men med mindre resurser. Kostnaden för de besparingarna fick många betala med sin hälsa. Men sjukskrivningarna inträffar inte förrän omkring fem år senare och det här, menar Marie Åsberg, borde egentligen finnas med i budgeten när man gör nedskärningar. För notan kommer förr eller senare. Åtminstone när det gäller samhällsinsatser inom exempelvis vården som vi alltid behöver, oavsett konjunktur.

På 1800-talet hände samma sak
Topparna i sjuktalen går i cykler. Och fenomenet är inte nytt, fast det är lätt att tro. Redan i slutet av 1800-talet fanns samma utmattningssyndrom men det kallades då neurasteni. Anledningen, säger Marie Åsberg, var att vi då hade fått elektriskt ljus och kunde jobba mer och sova mindre.

Nu verkar det som att vi precis befinner oss på en topp igen, efter att antalet sjukskrivna först sjönk en bit in på 2000-talet för att sedan stiga igen efter 2010. Så vad gör vi för att rusta oss och förebygga utmattningssyndrom? Det finns ingen simpel grundbult, inget enda entydigt svar på hur man ska komma till rätta med det. Men även om lösningarna behöver se olika ut för olika individer och organisationer finns ett par saker som vi alla kan göra.

1. Återhämtning: pausa och sov
Vi behöver arbeta på hjärnans villkor. Det innebär att ta regelbundna pauser i jobbet, få ordentlig återhämtning och ta hand om vår sömn.

2. Prata med varandra
Något annat som förebygger är att prata i grupp om de utmaningar vi har på jobbet. Att få dela med sig av sånt som stressar och tynger oss hjälper och i en grupp kan vi få stöd. En sådan grupp kan gärna bestå av 6-10 personer, lagom för att alla ska kunna höras och få säga sitt. Nyblivna chefer har ofta blivit av med sin tidigare stödgrupp (som de nu blivit chef över) och kan behöva ett nätverk av andra i samma situation.

3. Sätt gränser - för oss själva och andra
Vi behöver passa på våra egna ambitioner så att de inte gör oss döva för våra behov. En chef behöver passa på sina bästa medarbetare så att de inte i sitt stora engagemang kör slut på sig själva.

Ta hand om er och varandra hälsar Ann-Sofie och Boel!

Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer att ta hand om hälsan - från strategi till aktiviteter. Gruppträning är ett populärt sätt att få in både rörelse och gemenskap under arbetsdagen. Twitch erbjuder en mängd former av gruppträning antingen du har träningslokaler eller inte. Det kan vara mindfulness, löpning, cirkelträning eller utomhuspass. Läs mer här.

Apr 25, 2018

I det gränslösa arbetslivet kan vi jobba när som helst och var som helst. Men hur ska vi få något gjort när 45% av arbetsdagen går till mejl och möten och vi dessutom ska mäta allt hela tiden?

I teorin låter det kanske bra med ett gränslöst arbetsliv. Digitala tjänster gör att många av oss kan jobba när och var det passar bäst. Det kan underlätta livspusslet och minska onödig restid. Samtidigt har de digitala möjligheterna ökat kraven på dokumentation och mätning såpass att många har svårt att hinna göra det de faktiskt är anställda för. Har tendensen att mäta och kontrollera blivit en sjuka i vår tid?

45% av tiden går till mejl och möten
Kontorsanställda lägger så mycket som 45 procent av arbetsdagen på e-post, telefonsamtal och möten. Det står att läsa i de rapporter som släpptes nyligen via Arbetsmiljöverket. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom rapporterna. Han berättar att allt fler yrkesgrupper ägnar sig åt det han kallar "illegitima arbetsuppgifter".

Vi fastnar i fel uppgifter
Vår möjlighet att meddela oss snabbt med varandra gör att många fastnar i uppgifter som andra hittat på, som kanske är onödiga eller som någon annan egentligen borde ha gjort. Korta ärenden som var och en för sig verkar enkla och inte så tidskrävande, men sammantaget blir alla de små bäckarna en flod som stjäl vår tid. Vi är nog många som känner igen upplevelsen att mejlprogrammets inbox styr vår agenda istället för att vi får fokusera på det som är viktigast. Resultatet blir att många går från jobbet och känner att de inte har fått så mycket gjort.

När stöd och styrning fallerar
I vissa fall handlar det om it-stöd och styrning som inte fungerar. Gunnar Aronsson nämner läkare som anmälde sin it-situation till Arbetsmiljöverket som ett arbetsmiljöproblem, eftersom de fick använda fem olika system för att få fram rätt patientinformation. Ett annat nedslående exempel, också från vården, är de läkare i Uppsala som fick lägga tid på att hitta sängplatser till patienter istället för att rädda liv och hälsa som de är utbildade för.

Samla ihop småärenden
Arbetsgivare kan skapa en bättre kultur genom att gynna beteenden som minskar de onödiga småärendena och hjälper oss att fokusera. Gunnar Aronsson jämför spontanmejlande med att sticka en lapp under någons dörr. Vi tänker ofta inte på om det passar mottagaren att få ett mejl utan vi skickar iväg det när vi själva har en fråga eller är klara med något. Att istället samla ihop kommunikationen och ärendena kan vara ett smart drag.

Vi kan också stänga av notifieringar och undvika att ha alla program öppna hela tiden.

Mät- och kontrollsamhället - en sjuka?
När det gäller de ökande kraven på mätning, dokumentation kommer vi fram till att det börjat likna en sjuka. Det faktum att vi kan samla in data om allt möjligt idag gör att vi vill mäta och dokumentera allt. Det tränger undan viktigare arbetsuppgifter eftersom ingen riktigt tänker på att det här tar tid. Kontrollbehovet riskerar också att minska den viktiga tilliten mellan kollegor, medarbetare och chefer. Innan vi mäter något behöver vi ställa oss frågan varför, om det är nödvändigt att mäta och om vi i så fall mäter rätt saker.

Chefens ansvar
Gunnar Aronsson menar att arbetsgivarens ansvar för det här landar hos varje medarbetares närmaste chef som nuförtiden inte har lika mycket tid att ses som tidigare. Chefsrollen förändras och vi måste kompensera för det informella lärandet som funnits mer naturligt tidigare. Chefen har en viktig roll i att göra det tydligt när arbetet är klart och när man ska släppa det. Det kan också vara viktigt att hjälpa dem som går upp allt för mycket i sitt jobb att få återhämtning, även om det är väldigt roligt att jobba.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 19, 2018

Mindfulness, osjälviskhet och medkännande är nycklarna till framgångsrikt ledarskap i vårt distraktionssamhälle. Det menar Rasmus Hougaard som har intervjuat hundratals ledare i globala storföretag. 

Rasmus Hougaard är ursprungligen från Danmark och forskade i organisationsutveckling innan han grundade organisationen Potential Project. Han föreläser och utbildar över hela världen om mindfulness och har tidigare gett ut boken One second ahead om mindfulness på arbetsplatsen.

Ett ledarskap för 2000-talet
När han och kollegan Jacqueline Carter ställde sig frågan om vilket ledarskap som behövs för 2000-talet inledde de ett omfattande kartläggningsarbete. Efter flera tusen intervjuer med ledare på företag som Accenture och McKinsey i samarbete med Harvard Business Review landade de i de fynd som nu återfinns i boken The mind of the leader.

De såg tre tydliga egenskaper som ledare behöver för att verka framgångsrikt idag.

  • Att vara mindful handlar om att träna på att vara fokuserad och närvarande i stunden och i det som är viktigt för att hantera alla de distraktioner vi ständigt utsätts för.
  • Att vara osjälvisk handlar om att motverka det som annars händer när någon blir premierad till ledare - egot växer! Osjälviskhet handlar om att "lämna egot i dörren" och leda mot det större syftet menar Rasmus Hougaard.
  • Att visa medkänsla är viktigt för att våra hjärnor ska känna trygghet och vilja prestera. Det ger oss och våra medarbetare en känsla av att "jag tar emot dig om du faller".

Tränar vi på de här egenskaperna blir vi bättre på dem. Hjärnan är plastisk och det vi gör ofta blir vi bättre på, precis som inom idrott.

De här tre kvaliteterna bygger en kultur som sätter människan istället för lönsamheten i centrum. Men trots allt är lönsamhet en avgörande motor och drivkraft i företag och näringsliv. Så driver mindfulness, osjälviskhet och medkänsla resultat? Ja, menar Rasmus Hougaard och exemplifierar med historien om Marriott Hotel. När andra företag avskedade många medarbetare under den stora depressionen på 1920-talet valde Marriott att istället ta ännu bättre hand om sina medarbetare. Filosofin är och var att "tar vi hand om våra medarbetare tar de hand om våra gäster, som kommer tillbaka". Det vann de på långsiktigt och idag är Marriott en av de absolut största hotellkedjorna i världen.

Mindfulness rustar oss i uppmärksamhetsekonomin
Vi lever i en "uppmärksamhetsekonomi" där distraktioner i omvärlden ständigt hotar att stjäla vår uppmärksamhet och vår förmåga till fokus. Rasmus Hougaard beskriver hur vi upplever det här med begreppet PAID: press, alltid uppkopplade, informationsöverbelastning och distraktioner. Mindfulness är ett sätt att hantera utmaningen och istället lägga uppmärksamhet på det man själv vill och behöver långsiktigt.

Du hittar mer om Rasmus Hougaard, hans bok och organisationen Potential Project här.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill påminna oss om att jobba med ergonomin på arbetsplatsen. Att arbeta på rätt sätt, med rätt redskap och bra beteenden är otroligt viktigt för både hälsa och prestation och det är lätt att glömma ergonomi i allt fokus på psykisk hälsa. Twitch Health erbjuder en tids- och kostnadseffektiv arbetsplatsscreening som framför allt fokuserar på hur var och en agerar och beter sig kring arbetsplatsen. Syftet är att få en hållbar och produktiv miljö på arbetet. Läs mer om insatser för ergonomi här.

Apr 19, 2018

Mindfulness, selflessness and compassion are keys to successful leadership in the attention economy of today. This is Rasmus Hougaard's conclusion after interviews with hundreds of C-level executives from leading global companies. 

Originally from Denmark, Rasmus Hougaard was a researcher in organizational development before founding the organization Potential Project. Today he teaches mindfulness all over the world and has previously published the book One second ahead about mindfulness at work.

A new leadership for our times
After Rasmus Hougaard and his colleague Jacqueline Carter asked themselves what kind of leadership was needed in our times they launched an extensive research project. It took them hundreds of interviews with executives from companies like Accenture and McKinsey in cooperation with Harvard Business Review to reach the conclusions they present in their newly released book The mind of the leader.

According to Hougaard and Carter, leaders need these three qualities to be successful today:

  • Mindfulness helps us stay focused and present in spite of all the distractions that constantly fight for our attention.
  • Selflessness counteracts the otherwise normal development when we are promoted to leaders - our ego grows! Selflessness means leaving our own ego "at the door" and instead lead towards the greater purpose.
  • Compassion builds trust and security that our brains need to perform. It gives us and our colleagues a sense of having each other's backs.

If we practice these qualities we will become better at them. Our brains are plastic and we become good at what we often do, just like in sports training.

These three qualities build cultures that evolve around people rather than profits. Still, profits are crucial for businesses to survive and prosper. So will mindfulness, selflessness and compassion really drive results? According to Rasmus Hougaard the answer is yes and to prove it he tells the story about Marriott Hotel. When other businesses laid off employees during the great depression of the 1920's, Marriott chose to do the opposite instead and take extra good care of their workforce. Their philosophy was, and is, that "if we take care of our associates, they will take care of our guest, and our guests will come back". This was the right decision in the long term and today Marriott is one of the world's largest hotel chains.

Mindfulness equips us for the attention economy
We live in an attention economy today, where distractions are constantly threatening to steal our focus. Rasmus Hougaard describes how we experience the concept PAID: pressure, always on, information overload and distractions. Mindfulness is a way to handle this challenge and to master our own focus.

Read more about Rasmus Hougaard, his book and the organization Potential Project here.

Apr 11, 2018

 

Tillit är avgörande för att vi ska må och prestera bra på jobbet. Men hur ska vi vara mot varandra för att bygga den?

Tillit behöver vi i flera former och dimensioner. Ur ett arbetsplatsperspektiv är det viktigt att vi känner tillit till varandra, till våra ledare och till organisationen. Utan tillit gör våra hjärnor det svårt för oss att koncentrera oss på att vara kreativa, lösa problem och samarbeta. Tillit ger helt enkelt den trygghet som krävs.

Vi blev inspirerade av den här artikeln som handlar om de långsiktiga vinsterna med att satsa på tillväxt och utveckling istället för kortsiktig prestation.

James Davis, professor i strategisk management lyfter i  en artikel i Huffington Post tre faktorer som driver tillit:

Förmåga - Att den jag ska ha tilltro till faktiskt kan göra det hen säger att hen kan och ska.

Godhet - Finns omtanke om mig och om andra? Eller handlas det utifrån eget intresse?

Integritet - Lever man upp till de värderingar som det pratas om?

De här förutsättningar behöver finnas på plats för att skapa och bibehålla tilltro mellan människor i en organisation.

Tillit bygger goda samhällen

På samhällsnivå bygger hög tillit till människor och institutioner en stark demokrati, ekonomi och folkhälsa, till skillnad från samhällen med låg tillit. I lågtillitssamhällen där korruption är utbrett är det riskfyllt och kostsamt att till exempel investera pengar och bygga företag.

Det här går att översätta till arbetsplatsen. Om vi inte litar på våra kollegor eller på organisationen där vi jobbar måste vi lägga mycket kraft och energi på att dubbelkolla att saker verkligen blir som de ska, att folk håller vad de lovar och det går åt mycket tid och resurser på sånt som inte är produktivt.

Den modell som förkortas SCARF handlar också om faktorer som ringar in tillit som en avgörande faktor för att trivas, må bra och prestera på arbetsplatsen. SCARF-modellen skapades av David Rock som är doktor i neurovetenskap och beskriver faktorer som behöver vara på plats för att vi ska må och prestera bra på arbetet utifrån hjärnans behov. SCARF står för:

Status - att jag betyder något i sammanhanget.

Certainty - förutsägbarhet om framtiden.

Autonomy - autonomi, vår förmåga att påverka vår situation och ha inflytande.

Relatedness - att jag får höra till och har en plats, känner tillhörighet.

Fairness - rättvisa. Behandlar vi varandra rättvist? Är arbetet rättvist, är organisationen det?

Vi landar också i att några av de mest betydelsefulla tillfällena vi själva minns är när vi verkligen känner att vi får höra till. När vi blir sedda och bekräftade.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 4, 2018

Filmklipp autospelar och får oss att fastna framför skärmen. På sociala medier kan vi scrolla i evighet utan något slut. Hoa Ly från Time Well Spent Sweden vill att vi ska använda tekniken på ett meningsfullt sätt istället.

Time Well Spent grundades av en avhoppare från Google som inte längre var bekväm med hur man designade tjänster. Strateger och utvecklare på de stora digitala bolagen använder kunskap om den mänskliga psykologin och insamlad användardata för att få oss att använda mer digitalt innehåll än vi mår bra av. Digitala tjänster kidnappar vår uppmärksamhet, ofta längre och mer än vi tänkt. Time Well Spent vill väcka frågor om det här och få tekniken att tjäna oss istället för tvärtom.

Hoa Ly är doktor i psykologi och vd för appen Shim, som hjälper människor att fokusera på relationer och meningsfulla aktiviteter som får oss att må bra. Tillsammans med sju andra digitala bolag har han startat Time Well Spent Sweden.

Appar med syfte får oss att må bäst
Hur många vaknar på morgonen och tänker att de ska vara på Facebook i två timmar? Troligen inte många. Ändå blir det lätt så. En undersökning av 200.000 smartphone-användare i USA visade att vi känner oss mer nöjda och tillfredsställda när vi använder rena verktygsappar som kalender- och väderfunktioner, musik- och podcast-appar (!) än när vi använder sociala medier och dejting-appar.

Kanske för att de förra verktygen har ett tydligt syfte och inte heller får oss att jaga kortsiktig bekräftelse. Det visade sig också att tiden människor lägger på verktygs-apparna i snitt var mycket kortare.

När är man klar egentligen?
Hoa Ly påpekar att ett problem med några av de största tjänsterna är just att de saknar stopping cues. Det finns inget tydligt tecken på när man är klar med sociala medier, dejting- eller speltjänster. Det är en stor skillnad mot kalendern, väder-appen eller mindfulness-appen där du kör igenom ett pass, kollar upp en tid eller en temperatur och sen är färdig.

Medveten digital konsumtion ligger i tiden
Time Well Spent är inte det enda tecknet på att det finns en motrörelse mot överdriven digital konsumtion. Det nya sociala mediet Vero lovar att aldrig använda annonser och har skapat verktyg för att reflektera kring hur vi använder digitalt innehåll. Och just nu är bland andra Facebooks grundare tydliga med att de behöver se över sitt erbjudande både av etiska skäl och för att fortsätta att vara betydelsefulla på riktigt.

Utmaningen är ju att vi har telefonen med oss hela tiden och vi behöver både förstå och agera på den här utmaningen menar Hoa Ly. Det är inte är lätt men de stora sociala plattformarna har stora muskler att agera i detta. Ett exempel är Twitter som vill vända på det som kallas "giftig kommunikation" och ber sina användare om hjälp med att mäta hälsosamma konversationer. Hur kvantifierar man det?

Hoa Ly betonar att vi inte får glömma att tekniken underlättar för oss i vardagen. Vi tjänar inte på att bli arga på telefonen utan behöver sortera ut vad som hjälper oss och vad vi gör på telefonen som leder till något värdefullt utan bara tar tid.

Det här kan du göra
Det finns flera sätt att börja reflektera och förändra sitt användande. Ett steg är att ladda ned en app som registrerar tid på skärmen. Ett annat är att ta bort push-notiser som bara stressar dig. Här finns bra tips på vad du kan göra med din telefon för att minska risken att den stjäl din uppmärksamhet.

Mer tips och inspiration

• Center for Humane Technology (tidigare Time Well Spent).
• Tristan Harris TED-talk om hur digitala tjänster kidnappar våra hjärnor. 
• Feedless (ta bort din Facebook-feed på din telefon, funkar på Safari). 
• Plugin för att ta bort Facebook-feed på datorn, funkar på Chrome).
 
Vår samarbetspartner Twitch Health arbetar med att skapa framgångsrika hälsosatsningar genom strategiska insatser. De har flera framgångscase i bagaget och hjälper er gärna från där ni är nu, dit ni vill. Läs mer här.
Mar 27, 2018

VAD man ska göra för hälsan är sällan problemet. Det är tiden som saknas. Men det räcker faktiskt med en Power Hour!

Hur ska man få till det där med motion, reflektion, planering, tacksamhet, andningsövningar och så vidare i en hektisk vardag där kalendern redan är överfull?

En Power Hour innebär några enkla rutiner, som om du håller i dem kan bli goda vanor!

En Power Hour enligt Annie (vår programledare Ann-Sofie Forsmark) består av:

  • 30 minuters motion av något slag. Rask promenad kanske. Du kan dessutom dela den på 2-3 tillfällen. Men raskt ska det vara!
  • 5 minuters planering och prioritering av dagen. Vad är viktigast idag?
  • 7 x 1 minuts pausövning varje timme på jobbet. På bara en minut hinner du med både benböj, armhävningar, kanske en planka eller bara en vända till kaffemaskinen.
  • 2 minuters andningsövning någon gång under dagen. Blunda, andas in genom näsan, känn magen spännas ut. Två minuter har du och det ger så mycket!
  • 5 minuter till att avsluta dagen ordentligt. Vad var bra idag? Vad har jag gjort? Vad ska jag skriva ner så jag blir påmind imorgon och verkligen kan lämna jobbet där det hör hemma: på jobbet!
  • 10 minuter "öga mot öga". Minst! Utan telefoner eller distraktioner. Med en vän, med partner, barn, kollega. Härvaro.
  • 1 minuts tacksamhet. Om det känns konstigt - tänk på vad som varit bra under dagen. Vad som är bra i ditt liv.

Självklart kan alla de här bitarna bli ännu bättre med mer tid. Men bara att lägga den här tiden kommer att göra stor skillnad. Testa, tipsar vi och passar på att önska glad påsk till alla våra lyssnare!

Vår samarbetspartner Skandia vet att många mindre företag saknar sparande i tjänstepension. Man kanske har mycket annat att göra och att tänka på och skjuter den frågan framför sig. Men tjänstepension skapar en viktig trygghet och Skandias nya Bas Digital är en prisvärd lösning även för ensamföretagare. Det är en digital tjänstepensionslösning för företag med max sju personer. Den innehåller förstås som övriga paket på Skandia en kostnadsfri förebyggande hälsoförsäkring och en sjukförsäkring för alla anställda. 
Läs mer på skandia.se/foretag

1 2 3 4 Next »