Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2018
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 1
Aug 16, 2018

Personlighetstester är ifrågasatta efter avslöjandena kring boken Omgiven av idioter. Vi reder ut frågan om testernas vara eller inte vara med Brita Helleberg, psykolog.

Efter tidningen Filters grävande reportage i somras om författaren Thomas Erikson, mannen bakom storsäljande boktitlar som Omgiven av idioter, har det blivit tydligt att många populära personlighetstester som används i arbetslivet inte har den tyngd och forskningsbakgrund som de borde. I fokus för Filter-reportaget riktas strålkastaren mot just det test som kallas DISC/DISA och som många känner till som en färgkategorisering av personligheter.

Vi bestämde oss för att fråga psykologen Brita Helleberg, som jobbar med tester för urval och utveckling, hur man kan veta om ett personlighetstest är tillförlitligt eller inte. Och hur mycket kan det egentligen säga om oss?

Så kan du kontrollera ett test
Hon berättar att det finns vetenskapliga sätt att utföra personlighetstester. Vill man själv kontrollera ett test kan man göra det hos Det Norske Veritas som ansvarar för att granska och certifiera arbetspsykologiska tester.

Dåliga tester förenklar och försämrar
Vad finns det då för risker med att använda illa underbyggda tester? Framför allt kan de ge oss ett statiskt och låst sätt att se på oss själva och personer runt om oss. Har vi en gång bestämt oss för att någon är dominant eller undfallande, analytisk eller kreativ blir det lätt så att vi omedvetet förstärker och bekräftar den bilden, även om personen ifråga förstås är långt mer komplex och mångsidig än så. Vi går helt enkelt miste om att se varandra som de fullödiga och ibland motsägelsefulla personer vi är och framför allt kan vi gå miste om möjligheter att utveckla oss själva och andra.

Individen är inte allt
Brita Helleberg säger också att det finns en risk med att fokusera för mycket på enskilda individers personlighet i arbetslivet. För att utveckla människor och grupper på en arbetsplats behöver vi ha fokus på målet för det vi gör och lyfta blicken till organisationen och sammanhangen kring oss. Många gånger kan det ge mer att fokusera på vad vi gör istället för på vilka vi är.

Lyft kompetensen och fråga alltid "varför?"
Vi pratar också om hur tester kan hjälpa oss att undvika rekryteringsfällor. Sådana kan vara att vi tar den bekväma vägen och bara väljer människor som liknar oss själva eller att vi i missriktad välvilja väljer någon som är annorlunda bara "för att". Medan det egentligen naturligtvis borde vara kompetensen vi fokuserar på.

Till slut måste vi förstås som alltid ställa oss frågan "varför". Vad ska vi ha testerna och datan till?

Trevlig lyssning önskar vi och avslutar med länken till en serie reportage i DN om just personlighetstester som vi nämner i avsnittet.

Vår samarbetspartner Twitch Health har delat tankar om resultat från forskning på effekten av semester. Kanske behövs inte så lång ledighet som man kan tro för att få en ordentlig effekt på återhämtningen. Det har visat sig att fyra till sju dagar kan ge den största effekten. Läs mer här.

 

 

Jun 25, 2018

Det snackas mycket om värderingar. Men hur ofta betyder de där värdeorden något på riktigt? Vi diskuterar usla - och fantastiska - exempel.

Har företag och organisationer tagit över rollen som de som pratar om och förmedlar värderingar och etik i vårt sekulariserade samhälle? Och är det i så fall en bra utveckling eller inte?

I det här avsnittet diskuterar vi värderingar och värderingsarbete i arbetslivet idag. Det här är några vinklar du får höra mer om:

  • Värderingar kräver ramar. Om vi t ex uppmanas att vara modiga måste det finnas en gemensam förståelse för vad det är vi ska utmana med vårt mod och inom vilka områden, annars kan det bli tokigt.
  • Det är hur vi beter oss som visar vilka värderingar vi lever - oavsett vad vi säger. Värdeord är en sak men så länge de inte resulterar i ett beteende är de inte mycket värda.
  • Värderingar blir tydliga när vi ställs inför dilemman och måste välja en av flera vägar. Då kan de visa oss vägen och vara ett stöd.
  • Värderingar testas när det blåser: i kriser, nerdragningar och när det uppstår friktion.
  • För många av oss är det av stor betydelse att de egna värderingarna går att efterleva i organisationen.

Vår partner Twitch Health anser att företagets värderingar helt enkelt är summan av de värderingar som individerna i företaget har. Själva jobbar de efter att i vardagen leva och agera efter företagets värderingar: nyfikenhet, respekt, långsiktighet, dynamik - och att arbetet med möten och vardag ska vara energifyllt och roligt.
Apropå nyfikenhet driver Twitch just nu en forskningsstudie för Karolinska Institutet där personliga tränare av kött och blod utvärderas och jämförs med hälsoappar i en smartphone.  I höst startar ytterligare en försöksgrupp. Vill du vara med? Man tränar under 12 veckor och får som deltagare en rad olika hälsotester på köpet, alla som har någon form av fysisk funktionsnedsättning är välkomna. Läs mer och anmäl dig här.

Jun 20, 2018

Hur får vi maten att funka på jobbet och i vardagen? Nutritionisten David Ek ger tips och råd.

Mat kan vara ett ganska laddat samtalsämne. Nutritionisten och hälsostrategen David Ek tycker inte att det debattklimat som råder i sociala medier stämmer överens med hans syn på och kunskap om kost. Det är förstås inget fel i att testa olika dieter om man vill. Det David Ek tycker är synd är att matdiskussionerna ofta blir till en fråga om grupptillhörighet istället för att man lägger fokus på näringslära.

Mat är inte svart eller vitt
Själv försöker han sprida kunskap och se på kost med öppna ögon istället för att fastna i extrema ställningstaganden. Det här med mat är sällan antingen svart eller vitt. Broccoli är på det hela taget väldigt bra för oss, till exempel men för stora mängder kan vara skadligt och så är det med det mesta inom kost.

Vad vi äter handlar också om så mycket mer än bara näringsämnen. Maten har en påverkan på klimatet, att äta är ett viktigt socialt inslag i livet och helst vill de flesta av oss att det vi lägger på tallriken ska vara såväl gott som nyttigt och näringsrikt.

Arbetsgivare - vad vill du stötta?
David säger att den miljö vi vistas i har en mycket större påverkan på våra matval över tid än våra personliga preferenser. Om du som arbetsgivare vill gynna positiva hälsoförändringar kan ni välja att se näringsfrågan som en strategisk fråga. Vilka val vill ni stötta? Är det Coca Cola eller något nyttigare? För vad vi än serverar så stöttar det ett beteende.

Planera din dag
Om du reser mycket i jobbet är Davids råd är att fundera på var du kommer att befinna dig och vilka ätmöjligheter som kommer att finnas där. Vet du att det kommer bli svårt att få till bra mat så ta till exempel med lite nötter, torkade bönor, kokta ägg eller frukt.

Hoppa på en diet?
Vill du prova en diet tipsar David om att först ställa dig frågan varför. Vad är det du vill uppnå, hur påverkar det dig både nu och långsiktigt? Är det hållbart för din vardag och ditt liv? Vill man hålla det enkelt så kan man försöka sträva efter artrikedom i kosten. Äter jag mest vete och ko? Kan jag välja in fler arter?

Vi hoppas att ni får inspiration att göra det enkelt, gott och trevligt. För äter gör vi trots allt hela livet!

Vår samarbetspartner Skandia har med hjälp av Novus genomfört en ny undersökning om vilken roll personalen har spelat i framgången bakom de sk gasellföretagens framgång. Totalt har 250 VD/HR-chefer på gasellföretag* intervjuats under våren. Kort sammanfattning av resultat:

  • Drygt 9 av 10 uppger att medarbetarna i hög grad har bidragit till företagets tillväxt hittills. Medarbetarna spelar en central roll.
  • Det är med sin kompetens och engagemang som medarbetarna främst har bidragit till tillväxten.
  • 3 av 10 har haft problem med ohälsa bland medarbetare.
  • Nästan 6 av 10 anger att friskvård och förebyggande hälsopolicy är viktigt för företagets fortsatta utveckling. Den här frågan har inte varit ett viktigt fokus i uppstartsskedet men ökar i betydelse för den fortsatta utvecklingen.

*Gasellföretag: Omsättning > 10 mkr och minst 10 anställda. Ökat sin omsättning varje år senaste tre åren.

Jun 13, 2018

Hälsa lyfter både individen och verksamheten, men hur räknar vi på lönsamheten? Här får du konkreta tips.

Med modellen KASAM "känsla av sammanhang" som grund kan vi beskriva hälsa på jobbet som att vilja gå till jobbet och göra sitt jobb, att veta sin roll och ha kunskap om det man behöver för att utföra det samt att klara av arbetet både fysiskt och mentalt. Det skapar både hälsa och lönsamhet! Läs gärna mer om KASAM här.

Men det kan vara svårt att få gehör för hälsoinvesteringar. Många gånger är det avgörande att kunna definiera hur det bidrar till affären. Här kommer lite hjälp på traven.

Börja med de här frågorna som utgår från verksamheten

  • Vad är det som kostar hos oss när våra medarbetare inte mår bra och/eller inte trivs?
  • Hur påverkar vår tänkta hälsosatsning verksamheten?
  • Hur kan vi räkna på det?

Kundnöjdhet är också hälsa
En självklar parameter är sjukfrånvaro. Men ofta är det även andra faktorer och områden som påverkas och som kan vara mer relevanta att räkna på ur ett verksamhetsperspektiv. Det kan vara kundnöjdhet, antalet returer och klagomål. Personalomsättning, antalet ansökningar och orsaker till att medarbetare väljer att sluta.

Vidare kan det vara hur det ser ut i våra medarbetarundersökningar: Vad tycker man om ledarskapet och hur ser man på organisationens värderingar? Från hälsoundersökningar kan man också utläsa mer om medarbetares mående är och få svar om till exempel låga konditionsvärden sänker förmågan att genomföra arbetet.

Några av dessa parametrar är lätta att omvandla till ekonomiska värden, andra svårare. Men att definiera procent, antal eller andelar man vill förändra är viktigt för att kunna mäta den insats man vill göra.

Ord och begrepp spelar roll
I en verksamhet där inte hälsoarbetet har en naturlig förankring i organisationen kan det ibland vara svårare att få gehör för en hälsosatsning med argument som "Vi har inte tid, vi måste fokusera på verksamheten". Här kan de ord och begrepp man väljer att använda spela stor roll. Att föreslå en förbättring av effektivitet och kundnöjdhet kan få fler öron att lyssna än ett förslag för att öka välmåendet. Krasst men sant!

Räkneexempel - hälsoinvestering

Här följer ett enkelt räkneexempel som kan vara ett sätt att komma igång.

En tillförlitlig schablon på kostnad för korttidssjukfrånvaro är att den kostar 10% av månadslönen per dag. En månadslön på 30.000 kr kostar således 3.000 kr per dag. Ponera att ett företag med 100 anställda där genomsnittslönen är 30.000 kr  har problem med återkommande korttidsjukfrånvaro vilket i detta fall också orsakar vikariekostnader.

Med hjälp av medarbetarundersökning och intervjuer får man bilden att det beror på låg teamkänsla och att medarbetare upplever låg autonomi, alltså svårigheter att påverka sin arbetssituation. Man kommer fram till ett förslag på en insats som både riktar sig till chefer och till medarbetare med workshops och även vissa inköp till kontoret såsom bättre fika en dag i veckan samt utrustning för att utföra pausgympa tillsammans.

Investeringen med workshops, veckofika samt utrustning beräknas kosta 100.000 kronor.

Hur många sjukdagar behöver satsningen spara in för att den ska vara lönsam? Vad är det kritiska värdet, alltså där investeringen "går runt"?

  • Investering: 150.000 kr
  • Kostnad per sjukdag: 3.000 kr
  • Det kritiska värdet är således 150.000 kr/ 3.000 kr = 50 sjukdagar.

Om antalet korttidssjukfrånvarodagar minskar med 50 stycken har investeringen burit sig. Notera att vi då inte tagit in i beräkningen insparade vikariekostnader samt  de andra fördelar som troligtvis kommer av en sån här satsning som ökat engagemang, bättre varumärke, nöjdare kunder med mera.

Med Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg kan du få hjälp att räkna på kostnaden för den psykiska ohälsan på er arbetsplats.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att många organisationer arbetar geografiskt utspridda. Antingen har man kanske många kontor globalt och nationellt eller så har man helt enkelt en organisation där medarbetarna sitter ute hos kund. Samtidigt har HR som ofta driver dessa initiativ både ont om tid och ibland snäv budget. Samtidigt är kunskapen om kopplingarna mellan välbefinnande och produktivitet stor och man vill gärna skapa effekt på detta.
Twitch Health har erfarenhet av att det i dessa typer av fall kan fungera väldigt bra med ett digitalt hälsoprogram som baseras på en evidensbaserad process.

Flertalet digitala program har haft en deltagandegrad på 90% av medarbetarna vilket resulterat i god kollektiv effekt som ökad fysisk aktivitet, minskat stress, ökat upplevd hälsa hos medarbetare. Om ni är intresserade av en enkel, effektiv och globalt skalbar lösning är det bara att gå in på www.twitchhealth.se och skicka en kontaktförfrågan så får ni den hjälp ni behöver!

Jun 7, 2018

Satsa tidigt för hälsan - det lönar sig! Hälsostrategen Kristina Hagström vet hur man gör.

År 2002 gick Skandias sjukvårdsförsäkring back med 2,6 miljarder och det blev av logiska skäl en styrelsefråga. Fortsätta på ett nytt sätt eller lägga ner?

Uppdraget blev att få ordning på affären genom en insats för personer som varit sjuka länge. Tillsammans med Sofiahemmet Rehab Center arbetade  man förebyggande, som "humanister med blåslampa" som Kristina beskriver det för att hjälpa människor tillbaka i jobb och hälsa. Efter två år med investeringar på 5 miljoner kunde man se besparingar på 240 miljoner.

Man valde att fortsätta och detta har visat sig vara otroligt lyckosamt både för affär och hälsa.  Kristina vill lyfta vikten av att investera i förtid. Flera chefer tyckte det var galet ge bort flera hundra miljoner i förväg men det visade sig vara just en investering. Man minskade kostnaderna med 20 % och sänkte sjukligheten med 60 %.

Ett sätt att börja med en hälsosatsning är att använda Skandias friskvårdskalkylator och göra en hälsoekonomisk beräkning på investeringen. Sen är det dags att förankra satsningen med HR och organisationen och skapa rutiner för hur man ska förebygga ohälsa och hur organisationen tar hand om den som ändå blir sjuk.

Man kan förstås göra insatser på flera områden. Det gäller att utgå från vad man vill uppnå och räkna på det. Kristina erfar att hälsa och att värna om kollegor och medarbetare gör människor stolta och ger en starkare drivkraft att stanna kvar hos sin arbetsgivare .

Ibland behöver man göra insatser för den fysiska hälsan och då kan livsstilsappar vara en väg att lekfullt stötta goda livsstilsförändringar.

Ibland, eller ofta, handlar problemen om brister på organisationsnivå och då krävs insatser där. Tydlighet är en viktig faktor där Kristina lyfter ett exempel på en organisation de stöttat i att identifiera och komma tillrätta med gränsdragningar.

Skandia är ju också vår samarbetspartner och de har ett samarbete med organisationen Brainpool. Detta för att Sverige är helt beroende av att vi lyckas utveckla nya innovationer, kompetenser och företag för att vi som liten nation ska överleva i en allt hårdare konkurrens. Men hur bra är vi egentligen på att ta tillvara på våra förmågor och talanger? Hur ska vi fortsätta bygga Sverige? Och vad krävs av framtidens arbetsgivare?

Läs mer här!

May 29, 2018

Att fela är mänskligt men oj vad jobbigt det kan vara i stunden. Vi delar med oss av pinsamheter och diskuterar vad vi lärt oss.

Hur vi hanterar våra misstag och hur vi bemöter varandras misslyckanden på arbetsplatsen kan avgöra om resultatet trots allt blir något bra, eller bara just en plump i protokollet.

Erkänna och ställa till rätta
Vi pratar om att det är viktigt att erkänna sina misstag. Ber vi om ursäkt i ett tidigt skede får vi ofta en chans att ställa saker och ting till rätta. Har vi gjort ett bra jobb tidigare har vi så kallat förtroendekapital att ta av.

Vad är misstag och vad är lärdom?
Vem definierar ett misstag? Det krävs att det finns något att lyckas med för att misslyckas, kanske lyckades vi med något annat? Lika viktigt är det att inte ducka för när det inte gått bra utan våga stå i sitt misstag och lära av det för att inte förlora läxan.

Balans mellan slarv och mod
I en organisation som behöver utvecklas och förändra måste vi ha tillåtelse att få göra misstag. Samtidigt måste det ju vara ett fokus just på att lära av när det blir fel, inte slarva och testa saker hejvilt bara för att det ska vara ok att göra misstag.

Men att lära av varandras misstag har förstås en enorm potential och det har organisationen Fuckup nights tagit fasta på. Det är en internationell organisation som också har träffar i Stockholm där människor delar med sig av och lär av varandras rejäla missar. Läs mer här.

Veckans tips från vår partner Twitch Health handlar om den populära konferensen Hälsofrämjande Arbetsplatser som blev så poppis så den går igen i höst! Twitch Healths VD Fredrik Karlsson är moderator och här kan du läsa mer om eventet.

May 22, 2018

Ersätt en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsrörelse. Det kan minska risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med 24%. Vem kan säga nej till det?

Siffrorna är hämtade ur en studie från Karolinska Institutet som släpptes under våren. Resultaten visar att vardagsrörelsen är ännu viktigare än vi tidigare trott.

Unik studie med objektiv rörelsemätning
Vi bjöd in Maria Hagströmer till podden för att prata om det här. Hon är universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och ansvarig för studien som nyligen publicerades i tidskriften Clinical Epidemiology. Det unika med den är att de 1200 deltagarna har använt rörelsemätare istället för att undersökningsdeltagarna själva har fått uppskatta hur mycket de rör på sig.

Vanliga rörelser ger stora vinster
Vad innebär då den rörelse eller aktivitet i vardagen som kan ge såna hälsovinster? Maria beskriver det som att vi rör på oss utan att bli andfådda. Det kan handla om att resa på sig och gå runt på kontoret eller att utföra vardagssysslor som att städa och packa upp matkassarna.

Den största nyttan finns i att få människor som är väldigt stilla i sin vardag  att alls börja röra på sig. Hos dem som redan är väldigt fysisk aktiva är den procentuella förändringen förstås mindre när vardagsaktiviteten ökar.

Bygg in rörelse i arbetsdagen
Med den här forskningen som stöd borde det inte vara svårt att bygga in möjligheter för rörelse i vardagen på våra arbetsplatser. Att sätta rutiner för gående möten, att montera gummiband någonstans där man kan göra lite dragövningar under dagen, att se till att vi behöver förflytta oss lite under en arbetsdagen för att hämta kaffe eller bara prata med varandra - så enkelt kan det vara på ett vanligt kontor.

Variation är bäst
Maria vill också slå hål på myten att "sitta är det nya röka". Så illa är det inte, det är inget fel med att sitta bara man inte sitter för mycket. Att bara stå stilla är heller inte lösningen, menar Maria. Forskning inom ergonomi visar att det kan orsaka sämre cirkulation och ont i kroppen men det är också individuellt. Har man problem med ryggen kanske det funkar bra. Ont i knäna? Då är det sämre.

Ta höjd för arbetsdagens utmaningar
Maria värnar för människor med så kallade låsta arbeten. Högutbildade personer med kontorsjobb tränar ofta redan men hur är det för till exempel busschaufförer? Människor i vårdyrken? Städare? Hon säger att man behöver titta på varje arbetssituation och träna sig fysiskt så man har höjd för den utmaning man utsätts för under dagen. Det kommer förstås att skilja sig mellan individer och yrkesroller. Men att röra på sig är en vana som sätter sig med tiden. Det kan vara en tröst för den som tycker att det tar emot.

Sänk trösklarna för rörelse
Till arbetsplatsen skickar vi med frågan: hur kan vi göra tröskeln för rörelse så låg som möjligt? Låt oss gärna ta del av hur ni resonerar och vad ni gör på just ditt jobb.

Vår samarbetspartner Skandia är nyfikna på framtiden. De undrar:

  • Vilka är de nya företagen som tar Sverige in framtiden och skapar morgondagens jobb?
  • Hur skapar kreativitet tillväxt och konkurrensfördelar?

För att besvara de frågorna har Skandia i samarbete med tidningen Fokus skapat ett specialnummer om just de ämnena. Du som lyssnar kan få ett exemplar av tidningen. Där kan du bland annat läsa om varför kreativitet är på modet och hur det bidrar till tillväxt och om hur smarta telefoner massakrerar våra hjärnor och vad vi kan göra åt det.
Intresserad? Skicka ett mejl till event@skandia.se. Ange “Fokus” som ämne och din postadress så får du ett exemplar av den här fina tidningen med posten.

May 16, 2018

Du kanske tänker att du kan koppla bort kollegornas samtal men det påverkar din prestation negativt. Miljöpsykologen Marijke Keus van de Poll vet mer.

Eftersom allt fler arbetsplatser väljer öppna kontorslandskap är det här ett problem att ta på allvar. Ju mer vi förstår av samtalen som pågår runt omkring oss desto mer störda blir vi, särskilt om vi utför en språklig uppgift som att skriva. Hör vi mest ett allmänt babbel där vi inte kan urskilja ord upplevs det däremot inte som så störande.

Doktorerat i ljud på jobbet
Marijke Keus van de Poll är forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Hon doktorerade i mars i om störande ljud på jobbet och det här är några resultat av hennes forskning. Hon lät personer utföra skrivuppgifter med olika ljud i bakgrunden och kom fram till att just bakgrundsprat är mest störande. Något många av oss lever med hela arbetsdagarna.

Rum för tystnad eller rum för samtal
Marijke menar att det är viktigt för arbetsplatser att skapa förutsättningar för att ha det tyst omkring sig. Det kan vara ett rum för tystnad eller tvärtom, att kontorslandskapet är till för tyst arbete medan det finns särskilda rum för dialog och samtal. Det måste vara enkelt att skapa de här tysta förutsättningarna så det inte blir en tröskel.

Men kan man inte ha lite annat ljud på i bakgrunden för att dölja pratet? Det är inte så enkelt, berättar Marijke. När de testade olika former av brusljud eller ljud av vågor eller vatten visade det sig att tystnaden trots allt var det som bäst främjade vår koncentration.

Jobba hemma ingen långsiktig lösning
Att jobba hemma när man behöver fokusera lite extra tycker inte Marijke är någon långsiktig lösning. Då blir man ju av med den sociala faktorn på arbetsplatsen och visst är det lite märkligt att man ska behöva lämna jobbet för att vara verkligt produktiv?

Samma ljud kan upplevas olika
En intressant slutsats som Marijke dragit av sina studier är att vi påverkaa av vad ett ljud får för beskrivning. Till exempel uppfattades ett ljud mer positivt när det beskrevs som ljudet av en fors än när det beskrevs som industriljud, trots att det var samma ljud. Musik skulle kunna fungera motivationshöjande, tillägger hon men förtydligar att det inte finns forskningsstöd för det, det är mer av en spekulation.

En tyst arbetsplats är helt enkelt mest effektiv och den miljö där vi har bäst förutsättningar att fokusera oss på våra uppgifter.

Vår partner Twitch Health hjälper företag med hälsosatsningar, från strategi till aktiviteter. De är även otroligt kunniga inom att förebygga stress och har skrivit om hur du kan få bättre struktur på din arbetsdag med enkla rutiner och digitala hjälpmedel. Här kan du läsa mer och bli inspirerad.

May 9, 2018

Frågan "varför" är lätt att ställa men kan vara svår att besvara. Men det är viktigt att ha ett tydligt syfte och meningsfullhet i det vi gör om dagarna, inte minst för att må bra.

Just nu är det i ropet att prata om verksamheters "varför" eller på engelska "why" för att citera ledarskapsgurun Simon Sinek, bland andra. Numera finns det också ledarskapsutbildningar som fokuserar på att leda med syfte.

Trendigt eller inte, meningsfullhet är viktigt för oss människor och har alltid varit det. Känner vi inte att verksamheten där vi jobbar fyller något syfte kan det i förlängningen påverka hur vi mår och presterar.

"Varför" är verksamhetens kompass
De flesta verksamheter, företag och organisationer startar med ett tydligt och uttalat svar på frågan varför de finns. Allt medan tiden går händer det lätt att fokus istället förflyttas till vad man pysslar med och hur. Men då och då behöver vi stanna upp och lyfta frågan om vad det större syftet är. Vi kan se det som en kompass som visar den långsiktiga riktningen för oss. I en tid av ständig förändring är verksamhetens varför viktigt för att skapa tydlighet. Om vi hamnar i en knepig situation på jobbet och behöver fatta svåra val eller lösa problem kan svaret på verksamhetens varför hjälpa oss att hitta vägen fram.

Svaret på frågan varför skapar mening
Att fokusera på varför är också viktigt för att må bra. Det ingår som ett av tre ben i vår älskade KASAM-modell beskrivet som "meningsfullhet". (Lyssna gärna på hela vårt avsnitt om KASAM här).

För att sammanfatta behöver vi känna meningsfullhet för att trivas på jobbet. Det hjälper oss att:

  • bidra till något värdeskapande
  • känna engagemang i tråkiga arbetsuppgifter
  • söka rätt lösningar och
  • fokusera på rätt saker i lägen när det är oklart vad vi ska göra eller hur

Verksamhetens varför och våra egna värderingar
Det kan vara lättare eller svårare att tydligt se sitt varför på jobbet, beroende på vad man jobbar med och var man är i organisationen. Men ett syfte finns alltid. Frågan är om vi:
a. tydligt ser det
b. kan göra det till vårt - alltså om det stämmer med våra egna drivkrafter och värderingar

I organisationer som behöver kompetensutveckla är det klokare att bjuda in medarbetarna med ett varför snarare än med vad och hur - då låter vi deras unika kompetens komma fram. Att ha ett tydligt varför på ett personligt plan gör det också lättare att prioritera under en arbetsdag. Det blir ett stöd för att kunna välja bort det som till synes pockar på mest uppmärksamhet i kalendern och istället fokusera på det som är viktigt både just nu och långsiktigt.

Vår samarbetspartner Skandia har ett verktyg på sin hemsida som heter Friskvårdskalkylatorn. Den är framtagen i samarbete med Uppsala Universitet och nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Med den kan du räkna på hur mycket det lönar sig med friska medarbetare! Friskvårdskalkylatorn hittar du här.

May 1, 2018

Den psykiska ohälsan har ökat i många år och står för den största andelen av våra sjukskrivningar. Unikt för vår tid? Nja, inte riktigt. Psykiatriprofessor Marie Åsberg berättar mer. 

Marie Åsberg är senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och har forskat om stress och utmattning under de senaste 20 åren. Hon är också mamma till begreppet utmattningssyndrom och den som såg till att Socialstyrelsen godkände det som en officiell diagnos i början av 2000-talet.

Sjukskrivningarna gick i taket under sent 90-tal
Det som hade hänt i slutet av 90-talet var att allt fler människor sjukskrevs i något som beskrevs som depressionstillstånd. Men när man granskade fenomenet närmare insåg man att det inte stämde. De här personerna var inte deprimerade - däremot hade de drabbats av en förlamande trötthet som inte gav med sig hur mycket de än vilade eller sov. Anledningen var stress och många av patienterna själva sa att det hade med arbetet att göra.

Fem år efter neddragningar kommer ohälsan
Marie Åsberg berättar att vågen av sjukskrivningar i slutet av 90-talet tydligt hänger ihop med de omorganisationer och neddragningar som gjordes i början av samma decennium efter den ekonomiska krisen. Färre personer skulle utföra samma uppgifter som tidigare men med mindre resurser. Kostnaden för de besparingarna fick många betala med sin hälsa. Men sjukskrivningarna inträffar inte förrän omkring fem år senare och det här, menar Marie Åsberg, borde egentligen finnas med i budgeten när man gör nedskärningar. För notan kommer förr eller senare. Åtminstone när det gäller samhällsinsatser inom exempelvis vården som vi alltid behöver, oavsett konjunktur.

På 1800-talet hände samma sak
Topparna i sjuktalen går i cykler. Och fenomenet är inte nytt, fast det är lätt att tro. Redan i slutet av 1800-talet fanns samma utmattningssyndrom men det kallades då neurasteni. Anledningen, säger Marie Åsberg, var att vi då hade fått elektriskt ljus och kunde jobba mer och sova mindre.

Nu verkar det som att vi precis befinner oss på en topp igen, efter att antalet sjukskrivna först sjönk en bit in på 2000-talet för att sedan stiga igen efter 2010. Så vad gör vi för att rusta oss och förebygga utmattningssyndrom? Det finns ingen simpel grundbult, inget enda entydigt svar på hur man ska komma till rätta med det. Men även om lösningarna behöver se olika ut för olika individer och organisationer finns ett par saker som vi alla kan göra.

1. Återhämtning: pausa och sov
Vi behöver arbeta på hjärnans villkor. Det innebär att ta regelbundna pauser i jobbet, få ordentlig återhämtning och ta hand om vår sömn.

2. Prata med varandra
Något annat som förebygger är att prata i grupp om de utmaningar vi har på jobbet. Att få dela med sig av sånt som stressar och tynger oss hjälper och i en grupp kan vi få stöd. En sådan grupp kan gärna bestå av 6-10 personer, lagom för att alla ska kunna höras och få säga sitt. Nyblivna chefer har ofta blivit av med sin tidigare stödgrupp (som de nu blivit chef över) och kan behöva ett nätverk av andra i samma situation.

3. Sätt gränser - för oss själva och andra
Vi behöver passa på våra egna ambitioner så att de inte gör oss döva för våra behov. En chef behöver passa på sina bästa medarbetare så att de inte i sitt stora engagemang kör slut på sig själva.

Ta hand om er och varandra hälsar Ann-Sofie och Boel!

Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer att ta hand om hälsan - från strategi till aktiviteter. Gruppträning är ett populärt sätt att få in både rörelse och gemenskap under arbetsdagen. Twitch erbjuder en mängd former av gruppträning antingen du har träningslokaler eller inte. Det kan vara mindfulness, löpning, cirkelträning eller utomhuspass. Läs mer här.

Apr 25, 2018

I det gränslösa arbetslivet kan vi jobba när som helst och var som helst. Men hur ska vi få något gjort när 45% av arbetsdagen går till mejl och möten och vi dessutom ska mäta allt hela tiden?

I teorin låter det kanske bra med ett gränslöst arbetsliv. Digitala tjänster gör att många av oss kan jobba när och var det passar bäst. Det kan underlätta livspusslet och minska onödig restid. Samtidigt har de digitala möjligheterna ökat kraven på dokumentation och mätning såpass att många har svårt att hinna göra det de faktiskt är anställda för. Har tendensen att mäta och kontrollera blivit en sjuka i vår tid?

45% av tiden går till mejl och möten
Kontorsanställda lägger så mycket som 45 procent av arbetsdagen på e-post, telefonsamtal och möten. Det står att läsa i de rapporter som släpptes nyligen via Arbetsmiljöverket. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom rapporterna. Han berättar att allt fler yrkesgrupper ägnar sig åt det han kallar "illegitima arbetsuppgifter".

Vi fastnar i fel uppgifter
Vår möjlighet att meddela oss snabbt med varandra gör att många fastnar i uppgifter som andra hittat på, som kanske är onödiga eller som någon annan egentligen borde ha gjort. Korta ärenden som var och en för sig verkar enkla och inte så tidskrävande, men sammantaget blir alla de små bäckarna en flod som stjäl vår tid. Vi är nog många som känner igen upplevelsen att mejlprogrammets inbox styr vår agenda istället för att vi får fokusera på det som är viktigast. Resultatet blir att många går från jobbet och känner att de inte har fått så mycket gjort.

När stöd och styrning fallerar
I vissa fall handlar det om it-stöd och styrning som inte fungerar. Gunnar Aronsson nämner läkare som anmälde sin it-situation till Arbetsmiljöverket som ett arbetsmiljöproblem, eftersom de fick använda fem olika system för att få fram rätt patientinformation. Ett annat nedslående exempel, också från vården, är de läkare i Uppsala som fick lägga tid på att hitta sängplatser till patienter istället för att rädda liv och hälsa som de är utbildade för.

Samla ihop småärenden
Arbetsgivare kan skapa en bättre kultur genom att gynna beteenden som minskar de onödiga småärendena och hjälper oss att fokusera. Gunnar Aronsson jämför spontanmejlande med att sticka en lapp under någons dörr. Vi tänker ofta inte på om det passar mottagaren att få ett mejl utan vi skickar iväg det när vi själva har en fråga eller är klara med något. Att istället samla ihop kommunikationen och ärendena kan vara ett smart drag.

Vi kan också stänga av notifieringar och undvika att ha alla program öppna hela tiden.

Mät- och kontrollsamhället - en sjuka?
När det gäller de ökande kraven på mätning, dokumentation kommer vi fram till att det börjat likna en sjuka. Det faktum att vi kan samla in data om allt möjligt idag gör att vi vill mäta och dokumentera allt. Det tränger undan viktigare arbetsuppgifter eftersom ingen riktigt tänker på att det här tar tid. Kontrollbehovet riskerar också att minska den viktiga tilliten mellan kollegor, medarbetare och chefer. Innan vi mäter något behöver vi ställa oss frågan varför, om det är nödvändigt att mäta och om vi i så fall mäter rätt saker.

Chefens ansvar
Gunnar Aronsson menar att arbetsgivarens ansvar för det här landar hos varje medarbetares närmaste chef som nuförtiden inte har lika mycket tid att ses som tidigare. Chefsrollen förändras och vi måste kompensera för det informella lärandet som funnits mer naturligt tidigare. Chefen har en viktig roll i att göra det tydligt när arbetet är klart och när man ska släppa det. Det kan också vara viktigt att hjälpa dem som går upp allt för mycket i sitt jobb att få återhämtning, även om det är väldigt roligt att jobba.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 19, 2018

Mindfulness, osjälviskhet och medkännande är nycklarna till framgångsrikt ledarskap i vårt distraktionssamhälle. Det menar Rasmus Hougaard som har intervjuat hundratals ledare i globala storföretag. 

Rasmus Hougaard är ursprungligen från Danmark och forskade i organisationsutveckling innan han grundade organisationen Potential Project. Han föreläser och utbildar över hela världen om mindfulness och har tidigare gett ut boken One second ahead om mindfulness på arbetsplatsen.

Ett ledarskap för 2000-talet
När han och kollegan Jacqueline Carter ställde sig frågan om vilket ledarskap som behövs för 2000-talet inledde de ett omfattande kartläggningsarbete. Efter flera tusen intervjuer med ledare på företag som Accenture och McKinsey i samarbete med Harvard Business Review landade de i de fynd som nu återfinns i boken The mind of the leader.

De såg tre tydliga egenskaper som ledare behöver för att verka framgångsrikt idag.

  • Att vara mindful handlar om att träna på att vara fokuserad och närvarande i stunden och i det som är viktigt för att hantera alla de distraktioner vi ständigt utsätts för.
  • Att vara osjälvisk handlar om att motverka det som annars händer när någon blir premierad till ledare - egot växer! Osjälviskhet handlar om att "lämna egot i dörren" och leda mot det större syftet menar Rasmus Hougaard.
  • Att visa medkänsla är viktigt för att våra hjärnor ska känna trygghet och vilja prestera. Det ger oss och våra medarbetare en känsla av att "jag tar emot dig om du faller".

Tränar vi på de här egenskaperna blir vi bättre på dem. Hjärnan är plastisk och det vi gör ofta blir vi bättre på, precis som inom idrott.

De här tre kvaliteterna bygger en kultur som sätter människan istället för lönsamheten i centrum. Men trots allt är lönsamhet en avgörande motor och drivkraft i företag och näringsliv. Så driver mindfulness, osjälviskhet och medkänsla resultat? Ja, menar Rasmus Hougaard och exemplifierar med historien om Marriott Hotel. När andra företag avskedade många medarbetare under den stora depressionen på 1920-talet valde Marriott att istället ta ännu bättre hand om sina medarbetare. Filosofin är och var att "tar vi hand om våra medarbetare tar de hand om våra gäster, som kommer tillbaka". Det vann de på långsiktigt och idag är Marriott en av de absolut största hotellkedjorna i världen.

Mindfulness rustar oss i uppmärksamhetsekonomin
Vi lever i en "uppmärksamhetsekonomi" där distraktioner i omvärlden ständigt hotar att stjäla vår uppmärksamhet och vår förmåga till fokus. Rasmus Hougaard beskriver hur vi upplever det här med begreppet PAID: press, alltid uppkopplade, informationsöverbelastning och distraktioner. Mindfulness är ett sätt att hantera utmaningen och istället lägga uppmärksamhet på det man själv vill och behöver långsiktigt.

Du hittar mer om Rasmus Hougaard, hans bok och organisationen Potential Project här.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill påminna oss om att jobba med ergonomin på arbetsplatsen. Att arbeta på rätt sätt, med rätt redskap och bra beteenden är otroligt viktigt för både hälsa och prestation och det är lätt att glömma ergonomi i allt fokus på psykisk hälsa. Twitch Health erbjuder en tids- och kostnadseffektiv arbetsplatsscreening som framför allt fokuserar på hur var och en agerar och beter sig kring arbetsplatsen. Syftet är att få en hållbar och produktiv miljö på arbetet. Läs mer om insatser för ergonomi här.

Apr 19, 2018

Mindfulness, selflessness and compassion are keys to successful leadership in the attention economy of today. This is Rasmus Hougaard's conclusion after interviews with hundreds of C-level executives from leading global companies. 

Originally from Denmark, Rasmus Hougaard was a researcher in organizational development before founding the organization Potential Project. Today he teaches mindfulness all over the world and has previously published the book One second ahead about mindfulness at work.

A new leadership for our times
After Rasmus Hougaard and his colleague Jacqueline Carter asked themselves what kind of leadership was needed in our times they launched an extensive research project. It took them hundreds of interviews with executives from companies like Accenture and McKinsey in cooperation with Harvard Business Review to reach the conclusions they present in their newly released book The mind of the leader.

According to Hougaard and Carter, leaders need these three qualities to be successful today:

  • Mindfulness helps us stay focused and present in spite of all the distractions that constantly fight for our attention.
  • Selflessness counteracts the otherwise normal development when we are promoted to leaders - our ego grows! Selflessness means leaving our own ego "at the door" and instead lead towards the greater purpose.
  • Compassion builds trust and security that our brains need to perform. It gives us and our colleagues a sense of having each other's backs.

If we practice these qualities we will become better at them. Our brains are plastic and we become good at what we often do, just like in sports training.

These three qualities build cultures that evolve around people rather than profits. Still, profits are crucial for businesses to survive and prosper. So will mindfulness, selflessness and compassion really drive results? According to Rasmus Hougaard the answer is yes and to prove it he tells the story about Marriott Hotel. When other businesses laid off employees during the great depression of the 1920's, Marriott chose to do the opposite instead and take extra good care of their workforce. Their philosophy was, and is, that "if we take care of our associates, they will take care of our guest, and our guests will come back". This was the right decision in the long term and today Marriott is one of the world's largest hotel chains.

Mindfulness equips us for the attention economy
We live in an attention economy today, where distractions are constantly threatening to steal our focus. Rasmus Hougaard describes how we experience the concept PAID: pressure, always on, information overload and distractions. Mindfulness is a way to handle this challenge and to master our own focus.

Read more about Rasmus Hougaard, his book and the organization Potential Project here.

Apr 11, 2018

 

Tillit är avgörande för att vi ska må och prestera bra på jobbet. Men hur ska vi vara mot varandra för att bygga den?

Tillit behöver vi i flera former och dimensioner. Ur ett arbetsplatsperspektiv är det viktigt att vi känner tillit till varandra, till våra ledare och till organisationen. Utan tillit gör våra hjärnor det svårt för oss att koncentrera oss på att vara kreativa, lösa problem och samarbeta. Tillit ger helt enkelt den trygghet som krävs.

Vi blev inspirerade av den här artikeln som handlar om de långsiktiga vinsterna med att satsa på tillväxt och utveckling istället för kortsiktig prestation.

James Davis, professor i strategisk management lyfter i  en artikel i Huffington Post tre faktorer som driver tillit:

Förmåga - Att den jag ska ha tilltro till faktiskt kan göra det hen säger att hen kan och ska.

Godhet - Finns omtanke om mig och om andra? Eller handlas det utifrån eget intresse?

Integritet - Lever man upp till de värderingar som det pratas om?

De här förutsättningar behöver finnas på plats för att skapa och bibehålla tilltro mellan människor i en organisation.

Tillit bygger goda samhällen

På samhällsnivå bygger hög tillit till människor och institutioner en stark demokrati, ekonomi och folkhälsa, till skillnad från samhällen med låg tillit. I lågtillitssamhällen där korruption är utbrett är det riskfyllt och kostsamt att till exempel investera pengar och bygga företag.

Det här går att översätta till arbetsplatsen. Om vi inte litar på våra kollegor eller på organisationen där vi jobbar måste vi lägga mycket kraft och energi på att dubbelkolla att saker verkligen blir som de ska, att folk håller vad de lovar och det går åt mycket tid och resurser på sånt som inte är produktivt.

Den modell som förkortas SCARF handlar också om faktorer som ringar in tillit som en avgörande faktor för att trivas, må bra och prestera på arbetsplatsen. SCARF-modellen skapades av David Rock som är doktor i neurovetenskap och beskriver faktorer som behöver vara på plats för att vi ska må och prestera bra på arbetet utifrån hjärnans behov. SCARF står för:

Status - att jag betyder något i sammanhanget.

Certainty - förutsägbarhet om framtiden.

Autonomy - autonomi, vår förmåga att påverka vår situation och ha inflytande.

Relatedness - att jag får höra till och har en plats, känner tillhörighet.

Fairness - rättvisa. Behandlar vi varandra rättvist? Är arbetet rättvist, är organisationen det?

Vi landar också i att några av de mest betydelsefulla tillfällena vi själva minns är när vi verkligen känner att vi får höra till. När vi blir sedda och bekräftade.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 4, 2018

Filmklipp autospelar och får oss att fastna framför skärmen. På sociala medier kan vi scrolla i evighet utan något slut. Hoa Ly från Time Well Spent Sweden vill att vi ska använda tekniken på ett meningsfullt sätt istället.

Time Well Spent grundades av en avhoppare från Google som inte längre var bekväm med hur man designade tjänster. Strateger och utvecklare på de stora digitala bolagen använder kunskap om den mänskliga psykologin och insamlad användardata för att få oss att använda mer digitalt innehåll än vi mår bra av. Digitala tjänster kidnappar vår uppmärksamhet, ofta längre och mer än vi tänkt. Time Well Spent vill väcka frågor om det här och få tekniken att tjäna oss istället för tvärtom.

Hoa Ly är doktor i psykologi och vd för appen Shim, som hjälper människor att fokusera på relationer och meningsfulla aktiviteter som får oss att må bra. Tillsammans med sju andra digitala bolag har han startat Time Well Spent Sweden.

Appar med syfte får oss att må bäst
Hur många vaknar på morgonen och tänker att de ska vara på Facebook i två timmar? Troligen inte många. Ändå blir det lätt så. En undersökning av 200.000 smartphone-användare i USA visade att vi känner oss mer nöjda och tillfredsställda när vi använder rena verktygsappar som kalender- och väderfunktioner, musik- och podcast-appar (!) än när vi använder sociala medier och dejting-appar.

Kanske för att de förra verktygen har ett tydligt syfte och inte heller får oss att jaga kortsiktig bekräftelse. Det visade sig också att tiden människor lägger på verktygs-apparna i snitt var mycket kortare.

När är man klar egentligen?
Hoa Ly påpekar att ett problem med några av de största tjänsterna är just att de saknar stopping cues. Det finns inget tydligt tecken på när man är klar med sociala medier, dejting- eller speltjänster. Det är en stor skillnad mot kalendern, väder-appen eller mindfulness-appen där du kör igenom ett pass, kollar upp en tid eller en temperatur och sen är färdig.

Medveten digital konsumtion ligger i tiden
Time Well Spent är inte det enda tecknet på att det finns en motrörelse mot överdriven digital konsumtion. Det nya sociala mediet Vero lovar att aldrig använda annonser och har skapat verktyg för att reflektera kring hur vi använder digitalt innehåll. Och just nu är bland andra Facebooks grundare tydliga med att de behöver se över sitt erbjudande både av etiska skäl och för att fortsätta att vara betydelsefulla på riktigt.

Utmaningen är ju att vi har telefonen med oss hela tiden och vi behöver både förstå och agera på den här utmaningen menar Hoa Ly. Det är inte är lätt men de stora sociala plattformarna har stora muskler att agera i detta. Ett exempel är Twitter som vill vända på det som kallas "giftig kommunikation" och ber sina användare om hjälp med att mäta hälsosamma konversationer. Hur kvantifierar man det?

Hoa Ly betonar att vi inte får glömma att tekniken underlättar för oss i vardagen. Vi tjänar inte på att bli arga på telefonen utan behöver sortera ut vad som hjälper oss och vad vi gör på telefonen som leder till något värdefullt utan bara tar tid.

Det här kan du göra
Det finns flera sätt att börja reflektera och förändra sitt användande. Ett steg är att ladda ned en app som registrerar tid på skärmen. Ett annat är att ta bort push-notiser som bara stressar dig. Här finns bra tips på vad du kan göra med din telefon för att minska risken att den stjäl din uppmärksamhet.

Mer tips och inspiration

• Center for Humane Technology (tidigare Time Well Spent).
• Tristan Harris TED-talk om hur digitala tjänster kidnappar våra hjärnor. 
• Feedless (ta bort din Facebook-feed på din telefon, funkar på Safari). 
• Plugin för att ta bort Facebook-feed på datorn, funkar på Chrome).
 
Vår samarbetspartner Twitch Health arbetar med att skapa framgångsrika hälsosatsningar genom strategiska insatser. De har flera framgångscase i bagaget och hjälper er gärna från där ni är nu, dit ni vill. Läs mer här.
Mar 27, 2018

VAD man ska göra för hälsan är sällan problemet. Det är tiden som saknas. Men det räcker faktiskt med en Power Hour!

Hur ska man få till det där med motion, reflektion, planering, tacksamhet, andningsövningar och så vidare i en hektisk vardag där kalendern redan är överfull?

En Power Hour innebär några enkla rutiner, som om du håller i dem kan bli goda vanor!

En Power Hour enligt Annie (vår programledare Ann-Sofie Forsmark) består av:

  • 30 minuters motion av något slag. Rask promenad kanske. Du kan dessutom dela den på 2-3 tillfällen. Men raskt ska det vara!
  • 5 minuters planering och prioritering av dagen. Vad är viktigast idag?
  • 7 x 1 minuts pausövning varje timme på jobbet. På bara en minut hinner du med både benböj, armhävningar, kanske en planka eller bara en vända till kaffemaskinen.
  • 2 minuters andningsövning någon gång under dagen. Blunda, andas in genom näsan, känn magen spännas ut. Två minuter har du och det ger så mycket!
  • 5 minuter till att avsluta dagen ordentligt. Vad var bra idag? Vad har jag gjort? Vad ska jag skriva ner så jag blir påmind imorgon och verkligen kan lämna jobbet där det hör hemma: på jobbet!
  • 10 minuter "öga mot öga". Minst! Utan telefoner eller distraktioner. Med en vän, med partner, barn, kollega. Härvaro.
  • 1 minuts tacksamhet. Om det känns konstigt - tänk på vad som varit bra under dagen. Vad som är bra i ditt liv.

Självklart kan alla de här bitarna bli ännu bättre med mer tid. Men bara att lägga den här tiden kommer att göra stor skillnad. Testa, tipsar vi och passar på att önska glad påsk till alla våra lyssnare!

Vår samarbetspartner Skandia vet att många mindre företag saknar sparande i tjänstepension. Man kanske har mycket annat att göra och att tänka på och skjuter den frågan framför sig. Men tjänstepension skapar en viktig trygghet och Skandias nya Bas Digital är en prisvärd lösning även för ensamföretagare. Det är en digital tjänstepensionslösning för företag med max sju personer. Den innehåller förstås som övriga paket på Skandia en kostnadsfri förebyggande hälsoförsäkring och en sjukförsäkring för alla anställda. 
Läs mer på skandia.se/foretag

Mar 22, 2018

Runt lunch- och fikabord pratas ofta om bra och dålig mat. Men vad stämmer och vad är bara trender? Jessica Norrbom och Maria Ahlsén vill hjälpa oss vara friska baserat på forskning, utan flum.

De har gedigen bakgrund inom molekylärbiologi (Jessica Norrbom) och biokemi (Maria Ahlsén) och har det senaste decenniet studerat och forskat om fysiologi på Karolinska Institutet. De har också utbildat sig inom personlig träning och kostrådgivning.

De ville bemöta myter
Efter att ha hört allt för många märkliga påståenden och läst allt för många uppskruvade löpsedlar om mat som de inte tyckte stämde kände de att det var dags att bemöta myter och missförstånd. Det blev en bok som heter Frisk utan flum som har fått stor uppmärksamhet. Den har även resulterat i en del ilska och arga kommentarer eftersom det här med vad vi äter kan väcka väldigt starka känslor.

Många är rädda utan anledning
Jessica och Maria vill bemöta det som de beskriver som myter, till exempel att vi är försurade, att socker är ett gift, att gluten och kolhydrater är farligt. Och så vidare. I sin bok och när de föreläser hänvisar de till rådande forskning och menar att många av oss går runt och är rädda för att äta fel utan anledning. Diskussioner om vad vi äter blir ofta snedvridna för att vi stirrar oss blinda på någon enskild beståndsdel i maten istället för att se hela sammanhang.

Rör på dig och ät mycket grönsaker och frukt
Maria och Jessica vill lyfta fram att för hälsans skull behöver vi framför allt bryta stillasittandet och röra på oss några gånger i timmen. Det är bra om vi tränar oss svettiga några gånger i veckan. Vad gäller kost så vet vi att det är bra att äta varierat med mycket grönsaker och frukt, gärna 500 gram om dagen, och att hålla igen på rött kött och charkprodukter. Svårare än så är det inte.

Det viktigaste är att börja där man är. Allt räknas. Tro aldrig att det inte är "någon idé" om du inte når upp till diverse rekommendationer. Alla förändringar i positiv riktning gör dig gott!

Vår samarbetspartner Twitch Health vill gärna lyfta hur viktigt är att satsa strategiskt på hälsa. Långsiktigt och med fokus målstyrt strategiskt arbete. Då ökar chansen att få effekter. Med nulägesanalys och ett kunnigt och engagerat genomförande är Twitch Health en fantastisk partner i det här arbetet. Läs mer här.

Mar 13, 2018

Som många andra chefer kände sig Acumos vd Mikael Törnberg först vilsen när de nya arbetsmiljölagarna kom för två år sen. Men det blev starten på förändringar som visade sig både hälsofrämjande och lönsamma.

När Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA 2015:4 trädde i kraft i mars 2016 undrade Mikael Törnberg först hur de skulle hitta tid till det här. Han tyckte att det verkade rätt jobbigt att jobba med medarbetarnas hälsa.

Efter ett seminarium där han fick kunskap om vad hans företag behövde göra ville han reda ut hur detta skulle gå till. Han hittade Hållbar Vardag som hjälpte honom med ett verktyg för att sätta igång arbetet på Acumo och företagets 10 medarbetare.

Ökad frisknärvaro och stärkt kultur
Efter två år har frisknärvaron ökat, kulturen har stärkts och det är lättare att föra samtal om hur man mår och har det på jobbet. Ganska direkt kunde medarbetarna på Acumo ringa in både sina friskfaktorer, där engagemanget var en tydlig styrka, och riskfaktorer, där den fysiska arbetsmiljön stack ut. Beslut fattades omedelbart om förändringar som fungerade ljuddämpande och avskärmande.

Kampen för att få ihop livet
Anna Ahrenfelt är vd och grundare till företaget Hållbar Vardag som hon startade utifrån det behov hon själv upplevde men också såg hos så många andra - att få ihop livet! Anna beskriver den psykiska ohälsan som ett samhällsproblem där Hållbar Vardag riktar in sig på att stötta både arbetsplatsen och individen som privatperson.

Lätt att komma igång med konkreta verktyg
De har skapat enkla och konkreta verktyg som passar alla branscher och sammanhang. Anna menar att det är viktigt att organisationen själv äger och driver processen, kanske med stöd men själva i förarsätet. Hållbar Vardag har ett kostnadsfritt frukostseminarium för dig som befinner dig i Stockholm 22 mars. Här kan du läsa mer.

Mikaels medskick till andra företag är att inställningen gör mycket. Ger man det här arbetet tid och kraft så är det en långsiktigt lönsam investering!

Vår samarbetspartner Skandia vill gärna hylla alla tillväxtskapande företag och är därför huvudpartner till Di Gasell. Under året arrangeras flera gasell-evenemang runt om i landet och under våren kan vi genom Skandia erbjuda några biljetter till dig som är intresserad. Evenemangen äger rum i Malmö 26 april, Göteborg 16 maj och Stockholm 29 maj. Det är först till kvarn som gäller för att få vara med på intressanta händelserika kvällar där du möter kända entreprenörer som berättar om hur de blev några av Sveriges främsta tillväxtföretag. Mer information om talare och program hittar du på "di.se/gasell"
Är du intresserad? Skriv till "event@skandia.se" och ange "biljetter till Di Gasell" och vilken ort du är intresserad av.

Mar 7, 2018

Två år som podd - hurra! Vi firar med en tillbakablick på våra favoritinslag från de fantastiska första 50 avsnitten.

Det här är det perfekta avsnittet för dig som inte har hängt med och lyssnat på vår podd hela tiden och som behöver någonstans att börja. Vi summerar insikter från de första två åren och plockar godbitar från våra favoritavsnitt.

Vi pratar bland annat om att:

  • Chefer behöver tid i kalendern just till att leda och ska inte ha fler än 30 medarbetare att ansvara för.
  • Organisationer behöver ett "varför", en tydlig riktning och ramverk.
  • Individer behöver autonomi, inflytande och delaktighet.
  • Kreativitet och snällhet tar fram de bästa idéerna och gynnar utveckling.
  • Fysisk hälsa på jobbet ska vara så enkelt som möjligt: varierade arbetsställningar och naturligt ljus är två viktiga aspekter.
  • Administration ska avlasta oss med strukturer och vara ett stöd, inte ett hinder.
  • På jobbet behöver vi balans mellan fokuserat arbete, samverkan och återhämtning.
  • När våra egna inre drivkrafter och värderingar synkar med organisationens "varför" och kultur trivs vi på jobbet.

Vår samarbetspartner Twitch Health projektleder en forskningsstudie tillsammans med Karolinska Institutet där träning med en fysisk PT eller digital lösning ingår. De söker testpersoner och kraven är bland annat att du

  • är 18-40 år.
  • har en förvärvad fysisk funktionsnedsättning, som uppkommit de senaste tre åren.

Läs mer här.

Mar 1, 2018

Hur vi mår på jobbet hör tätt ihop med vad vi belönar och hur. Ett avsnitt om hur du får hälsoarbetet att ge effekt på riktigt.

I det här avsnittet pratar Ann-Sofie och Boel om hur man kan arbeta strategiskt med hälsa på arbetsplatsen. Det behöver faktiskt inte vara så krångligt - tvärtom är det viktigt att de insatser man väljer att göra fungerar i vardagen.

Press och distraktioner 
De flesta av oss har utmaningar på jobbet som kan sammanfattas i begreppet PAID. Det står för:

  • Press
  • Alltid uppkopplad
  • Informationsöverbelastning
  • Distraktioner.

Vi väljer att lägga till ett "S" också för Stillavarande. Många av oss är mer stilla än vad som är hälsosamt och det blir i sig en utmaning, som förstås inte gäller för alla yrken.

Olika verksamheter har förstås olika utmaningar. Men oavsett om de exakt ser ut som listan här ovan eller inte så behöver framgångsrika hälsoinsatser göras såväl på organisations-  som grupp- och individnivå.

Vad belönar ni och hur
Ett exempel är att se över belöningssystem, ett annat är att stötta chefer i att leda med hälsa som både mål och verktyg. Ett tredje är att se över de förutsättningar individen har att skapa sin personliga hälsa på arbetsplatsen.

Ann-Sofie håller en utbildning i ämnet vid två tillfällen i år. Framgångsrikt hälsoarbete i praktiken heter den och ges av Blendow Group. Här kan du läsa mer om den.

Vår samarbetspartner Skandia har skapat en enkel och smart lösning för de småföretagare som saknar sparande i tjänstepension. Det kanske känns avlägset och man tycker att dessa frågor kan vänta.

Men tjänstepension skapar trygghet för företagaren, familjen och medarbetarna. Det här är en prisvärd lösning som även passar ensamföretagare som vill öka sin trygghet. Du kan alltså enkelt skaffa tjänstepension för företaget helt digitalt med hjälp av BankID. Bas Digital innehåller som övriga paket på Skandia en kostnadsfri förebyggande hälsoförsäkring och en sjukförsäkring för anställda. Läs mer här.

Feb 21, 2018

Ledarskap, delaktighet och rörelse på arbetstid. Så sänkte Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga sjuktalen från 13 till 6,6%, på ett år!

Charlotta Edenvik är chef för Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga. Hon berättar att arbetet började för över tre år sen med en strategisk översyn över hur man kunde jobba med att öka hälsan.

Det började med ledarskap och delaktighet
Först låg fokus på ledarskap och delaktighet. Den här delen av arbetet handlade om friskfaktorer: alltså istället för att fokusera på det som får oss att må dåligt arbetar man med att stärka det som får oss att må bra. Exempel på friskfaktorer är tydlig ledning, delaktighet och att eget ansvar.

Frågan "hur vill vi ha det på arbetplatsen?" ställdes och alla fick reflektera kring vad hälsa betydde för dem.

En satsning på mental hälsa
Under det senaste ett och ett halvt året har man fått extra medel för att få ned sjuktalen och dessa insatser riktade in sig på den mentala hälsan. En sköterska från företagshälsovården kommer varannan vecka för att stötta i frågor av både privat och arbetsrelaterad karaktär.

Rörelse på arbetstid
När det organisatoriska, sociala och mentala var på plats behövdes också ett fokus på den fysiska hälsan och det tog Charlotta och hennes kollegor tag i. Det resulterade i aktiviteter som är tillgängliga under arbetsdagen och kallas därför "rörelse på arbetstid". Inte omfattande träningsinsatser som kräver ombyte och dusch, alltså, utan enklare sätt att bryta stillasittandet.
Det finns möjlighet att delta i mindfulness, enklare pinngympa, röstvård, qi-gong med mera.

Det har också gjorts en översyn av den fysiska arbetsplatsen i samband med att man ökade antalet medarbetare från cirka 70 till 100 och nu finns det tysta utrymmen och ljuddämpande inslag i kontorsmiljön.

Resultatet är en välmående och högpresterande arbetsplats.

Tricket är att göra det vi vet behövs
Charlotta Edenvik säger att de flesta av oss vet att hälsa är lönsamt. Kunskapen om hur man gör finns tillgänglig för alla. Det vi behöver minska är gapet mellan vetande och görande. Då kan vi få stora effekter på hälsa och lönsamhet såväl för individen som för företaget och i förlängningen hela samhället.

Här är Charlottas tips till dig som är chef:

Fundera på hur du som chef kan inkludera hälsa och hållbarhet i verksamhetens olika delar, t ex:

  • Den dagliga verksamheten
  • Kompetensutveckling
  • Möten och planeringsdagar
  • Individuella resultatdialoger
  • Ledarskapet

Tänk därefter igenom hur du som chef kan arbeta inkluderande med insatser och vad du behöver för att genomföra förändringen. Kanske behöver du egen kompetensutveckling och rätt partners, externt såväl som internt.

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

Vår samarbetspartner Twitch tipsar om hur du kan rekrytera med hälsa som hävstång. Win-win för välmående, employer branding och lönsamhet. Läs mer här.

Feb 14, 2018

Vi måste vila - annars kan vi inte prestera. Men istället lägger många av oss till fler saker i agendan. David Strömbeck, vd på OneLab som gör hälsoundersökningar på företag, berättar vad han tror vi behöver göra mer av.

Visst kan man tänka att utbrändhet, "gå in i väggen", och negativ stress är nya fenomen. Men sanningen är att det pratades om detta redan på 1800-talet då elektricitet möjliggjorde arbete även under mörkrets inbrott. Däremot myntades inte begreppet utmattningssyndrom förrän någonstans på 1960-talet och nu är det ett av våra största problem.

Att mäta hälsan är en bra start
David Strömbeck är vd på OneLab som hjälper företag med hälsoundersökningar. Att ställa frågor till medarbetarna om fysisk och psykisk hälsa kan ge ett bra faktaunderlag om hur både individ och organisation mår. Visserligen går stressnivåer faktiskt inte att mäta och isolera komplett vid en hälsoundersökning, berättar David, hur vi reagerar på stress är väldigt individuellt. Men man kan identifiera viktiga hälsomarkörer som stöttar individen i att både förebygga och åtgärda ohälsa.

Ur ett aggregerat perspektiv får organisationen också värdefull information om hur människor mår och var särskilda insatser behövs.

Tid på soffan är också viktigt
Vi återkommer i avsnittet till att det är just brist på återhämtning som ofta leder till att negativ stress påverkar hälsan. David lyfter att vi kanske behöver mer tid på soffan snarare än att lägga till mer träning och saker som ska göras i våra fullspäckade agendor.

I avsnittet nämner vi KEDS-skalan, Karolinska Exhaustion Disorder Scale som du kan testa här. Sköt om dig och ta hjälp om du upplever att du inte mår bra.

Vår samarbetspartner Skandia har skapat ett webinarium, ett webbsänt seminarium, som ger dig konkreta verktyg för att förebygga ohälsa och sjukskrivning på din arbetsplats. Du som arbetsgivare har ansvar för att tidigt fånga upp tecken på ohälsa och stress hos medarbetare för att snabbt kunna erbjuda åtgärder . Så vikten av ett fungerande hälsoarbete är mer aktuellt nu än någonsin.

Här hittar du webinariet som är cirka 15 minuter långt.

Feb 7, 2018

FOMO "fear of missing out" handlar om vår rädsla att bli utanför och inte få hänga med. Motmedlet heter tacksamhet.

Begreppet FOMO står för "fear of missing out" och kopplas ofta till sociala medier. Ni vet när man scrollar i sitt nyhetsflöde och och alla verkar vara så duktiga och lyckade, något som lätt ger känslan av att själv vara lite fjuttig och misslyckad. 

Jakten på tillhörighet kan göra oss missnöjda

Men FOMO handlar egentligen inte om prestationskrav utan om våra grundläggande behov att få vara med och höra till i grupper som är viktiga för oss.

Problemet är att ju mer missnöje vi känner över att inte vara på andra platser och göra andra saker med andra människor, desto sämre blir våra liv. Studier har visat att de som tar del av vad andra gör upplever mindre glädje över sin egen situation.

Tacksamhet är nyckeln

Lösningen på problemet är förstås unik men en viktig nyckel är att bestämma sig för att vara närvarande där man är just nu. De allra flesta av oss har något eller någon att känna uppskattning och tacksamhet för - även om vi skulle vilja förändra saker i våra liv framöver.

Lyckas vi inte se vad vi faktiskt har att vara tacksamma för hamnar vi i en "loose-loose-sitiuation" eftersom vi ändå inte kan vara där vi inte är och i så fall dessutom missar möjligheten att göra det bra där vi befinner oss just nu.

FOMO hänger delvis ihop med det faktum att vi blir olyckliga av för många val i livet. Man skulle kunna tro att det var tvärtom - att många val gav oss större frihet och därmed större lycka. Men enligt som bland andra psykologen Barry Schwartz har beskrivit i boken The Paradox of Choice, gör förekomsten av (allt för) många val istället att vi aldrig blir nöjda och att vi ständigt tänker att vi hade kunnat ha det bättre.

Vill du lyssna på mer om FOMO rekommenderar vi det här avsnittet av Kropp & själ.

Här finns en quiz som påstår sig kunna avgöra om du har FOMO eller inte. Testa om du har lust!

Vår samarbetspartner Twitch Health vill gärna lyfta att personlig träning, PT nu är skattemässigt avdragsgillt och oavsett skatteläge kan det vara en investering i personalens hälsa att ta in personlig träning som tjänst i organisationen. Det viktiga är förstås att tjänsten anpassas till just era önskemål och behov och det har Twitch Health tagit fasta på. Möjligheterna är många - läs mer här.

Jan 31, 2018

Engagemang handlar inte om att hoppa och studsa utan om att vara närvarande, att sammankoppla sig med andra och med sitt syfte. Niklas Delmar vet hur engagemang skapar hälsa och prestation.

Engagemang kan kännas stort och krävande men det går att vara engagerad dygnet om. Man kan till exempel vara engagerad i sin sömn utan att det kräver energi, det snarare ger kraft.

Förutsättningar för engagemang på arbetsplatsen är att man känner tillhörighet och tillit både till organisationen och kollegorna. Att man har inflytande och känner sig delaktig. Samt att man upplever att man utvecklas. Då växer engagemanget som i sin tur skapar välbefinnande och produktivitet.

Tillhörighet + syfte = engagemang

Till detta hör förstås ett tydligt varför, ett "stora P och lilla p" som Niklas Delmar beskriver det, där bokstaven p står för engelskans "purpose". Det stora P:et är organisationens syfte som måste funka med individens syfte, lilla p. Annars är det svårt att känna engagemang.

Niklas Delmar är en av grundarna till rörelsen Hej engagemang som finns till för att sprida insikterna om de här kopplingarna. Idén fick han när han insåg att den svenska ekonomin rullade på som tåget, fast den psykiska ohälsan samtidigt ökade. Mer engagemang handlar i grund och botten om att vi människor behöver varandra och att det är en avgörande faktor för att vi ska må bättre.

Ett exempel på engagemang är att se människor där man är. Vare sig det är någon som ser ledsen ut på bussen, någon som tigger utanför mataffären, sitter i kassan i nämnda mataffär eller är någon man möter på gatan eller i korridoren på jobbet.

Vår samarbetspartner Skandia har en hälsoapp, Virgin Pulse, som har skapat engagemang för hälsa på flera företag. Den ingår för Skandias försäkringskunder med fler än 30 anställda. Syftet med appen är inte nödvändigtvis att träna mer utan att få pepp i att få till de där små förändringarna som över tid gör så stor skillnad. Ta trapporna? Äta mer vegetariskt? Promenera på lunchen? Användare vittnar om de positiva effekterna de upplever av att utmana sig i vardagliga hälsovanor.

Läs mer på Skandia.se/virginpulse

Jan 24, 2018

Möten kan vara inspirerande, effektiva ... eller bara slöseri med tid. Här kommer smarta tips som gör dina möten bättre och roligare.

Möten som sker av slentrian, med alldeles för många deltagare eller utan tydligt syfte blir helt enkelt inte bra. I det här avsnittet pratar Ann-Sofie och Boel om hur man får en bättre kultur och bättre rutiner kring möten.

Det här är de viktigaste punkterna att checka av nästa gång du bjuder in - eller tackar ja - till ett möte:

  1. Finns ett tydligt syfte och mål med mötet?
  2. Är deltagarna med av en tydlig anledning?
  3. Vet deltagarna vilka förväntningarna är på dem?
  4. Berätta om mötesregler innan ni startar.
  5. Har verkligheten förändrats sedan inbjudan gick ut? Anpassa mötet till rådande läge.
  6. Framgångsfaktor: avsluta med en förtydligande sammanfattning. Vad bestämdes, vem gör vad och när?
  7. Återkoppling.

Vilka är dina bästa tips för bra möten? Har du några skräckhistorier? Dela med dig!

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att hälsoundersökningar som genomförs utan sammanhang ofta är verkningslösa. Därför har de skapat tjänsten Twitch Health Check, en tidseffektiv hälsoundersökning  som är vetenskapsbaserad, enkel och bekväm att genomföra. Undersökningen sker på plats hos företaget, vilket minskar arbetstidsbortfall och gör tjänsten lättillgänglig för alla medarbetare. Tjänsten kopplar ihop nulägesanalys till individuell hälsocoaching under 6-9 månader till de medarbetare som har ett behov av förändring.

Läs mer på Twitch Healths hemsida.

1 2 3 Next »