Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: April, 2018
Apr 25, 2018

I det gränslösa arbetslivet kan vi jobba när som helst och var som helst. Men hur ska vi få något gjort när 45% av arbetsdagen går till mejl och möten och vi dessutom ska mäta allt hela tiden?

I teorin låter det kanske bra med ett gränslöst arbetsliv. Digitala tjänster gör att många av oss kan jobba när och var det passar bäst. Det kan underlätta livspusslet och minska onödig restid. Samtidigt har de digitala möjligheterna ökat kraven på dokumentation och mätning såpass att många har svårt att hinna göra det de faktiskt är anställda för. Har tendensen att mäta och kontrollera blivit en sjuka i vår tid?

45% av tiden går till mejl och möten
Kontorsanställda lägger så mycket som 45 procent av arbetsdagen på e-post, telefonsamtal och möten. Det står att läsa i de rapporter som släpptes nyligen via Arbetsmiljöverket. Gunnar Aronsson, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet är en av forskarna bakom rapporterna. Han berättar att allt fler yrkesgrupper ägnar sig åt det han kallar "illegitima arbetsuppgifter".

Vi fastnar i fel uppgifter
Vår möjlighet att meddela oss snabbt med varandra gör att många fastnar i uppgifter som andra hittat på, som kanske är onödiga eller som någon annan egentligen borde ha gjort. Korta ärenden som var och en för sig verkar enkla och inte så tidskrävande, men sammantaget blir alla de små bäckarna en flod som stjäl vår tid. Vi är nog många som känner igen upplevelsen att mejlprogrammets inbox styr vår agenda istället för att vi får fokusera på det som är viktigast. Resultatet blir att många går från jobbet och känner att de inte har fått så mycket gjort.

När stöd och styrning fallerar
I vissa fall handlar det om it-stöd och styrning som inte fungerar. Gunnar Aronsson nämner läkare som anmälde sin it-situation till Arbetsmiljöverket som ett arbetsmiljöproblem, eftersom de fick använda fem olika system för att få fram rätt patientinformation. Ett annat nedslående exempel, också från vården, är de läkare i Uppsala som fick lägga tid på att hitta sängplatser till patienter istället för att rädda liv och hälsa som de är utbildade för.

Samla ihop småärenden
Arbetsgivare kan skapa en bättre kultur genom att gynna beteenden som minskar de onödiga småärendena och hjälper oss att fokusera. Gunnar Aronsson jämför spontanmejlande med att sticka en lapp under någons dörr. Vi tänker ofta inte på om det passar mottagaren att få ett mejl utan vi skickar iväg det när vi själva har en fråga eller är klara med något. Att istället samla ihop kommunikationen och ärendena kan vara ett smart drag.

Vi kan också stänga av notifieringar och undvika att ha alla program öppna hela tiden.

Mät- och kontrollsamhället - en sjuka?
När det gäller de ökande kraven på mätning, dokumentation kommer vi fram till att det börjat likna en sjuka. Det faktum att vi kan samla in data om allt möjligt idag gör att vi vill mäta och dokumentera allt. Det tränger undan viktigare arbetsuppgifter eftersom ingen riktigt tänker på att det här tar tid. Kontrollbehovet riskerar också att minska den viktiga tilliten mellan kollegor, medarbetare och chefer. Innan vi mäter något behöver vi ställa oss frågan varför, om det är nödvändigt att mäta och om vi i så fall mäter rätt saker.

Chefens ansvar
Gunnar Aronsson menar att arbetsgivarens ansvar för det här landar hos varje medarbetares närmaste chef som nuförtiden inte har lika mycket tid att ses som tidigare. Chefsrollen förändras och vi måste kompensera för det informella lärandet som funnits mer naturligt tidigare. Chefen har en viktig roll i att göra det tydligt när arbetet är klart och när man ska släppa det. Det kan också vara viktigt att hjälpa dem som går upp allt för mycket i sitt jobb att få återhämtning, även om det är väldigt roligt att jobba.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 19, 2018

Mindfulness, osjälviskhet och medkännande är nycklarna till framgångsrikt ledarskap i vårt distraktionssamhälle. Det menar Rasmus Hougaard som har intervjuat hundratals ledare i globala storföretag. 

Rasmus Hougaard är ursprungligen från Danmark och forskade i organisationsutveckling innan han grundade organisationen Potential Project. Han föreläser och utbildar över hela världen om mindfulness och har tidigare gett ut boken One second ahead om mindfulness på arbetsplatsen.

Ett ledarskap för 2000-talet
När han och kollegan Jacqueline Carter ställde sig frågan om vilket ledarskap som behövs för 2000-talet inledde de ett omfattande kartläggningsarbete. Efter flera tusen intervjuer med ledare på företag som Accenture och McKinsey i samarbete med Harvard Business Review landade de i de fynd som nu återfinns i boken The mind of the leader.

De såg tre tydliga egenskaper som ledare behöver för att verka framgångsrikt idag.

  • Att vara mindful handlar om att träna på att vara fokuserad och närvarande i stunden och i det som är viktigt för att hantera alla de distraktioner vi ständigt utsätts för.
  • Att vara osjälvisk handlar om att motverka det som annars händer när någon blir premierad till ledare - egot växer! Osjälviskhet handlar om att "lämna egot i dörren" och leda mot det större syftet menar Rasmus Hougaard.
  • Att visa medkänsla är viktigt för att våra hjärnor ska känna trygghet och vilja prestera. Det ger oss och våra medarbetare en känsla av att "jag tar emot dig om du faller".

Tränar vi på de här egenskaperna blir vi bättre på dem. Hjärnan är plastisk och det vi gör ofta blir vi bättre på, precis som inom idrott.

De här tre kvaliteterna bygger en kultur som sätter människan istället för lönsamheten i centrum. Men trots allt är lönsamhet en avgörande motor och drivkraft i företag och näringsliv. Så driver mindfulness, osjälviskhet och medkänsla resultat? Ja, menar Rasmus Hougaard och exemplifierar med historien om Marriott Hotel. När andra företag avskedade många medarbetare under den stora depressionen på 1920-talet valde Marriott att istället ta ännu bättre hand om sina medarbetare. Filosofin är och var att "tar vi hand om våra medarbetare tar de hand om våra gäster, som kommer tillbaka". Det vann de på långsiktigt och idag är Marriott en av de absolut största hotellkedjorna i världen.

Mindfulness rustar oss i uppmärksamhetsekonomin
Vi lever i en "uppmärksamhetsekonomi" där distraktioner i omvärlden ständigt hotar att stjäla vår uppmärksamhet och vår förmåga till fokus. Rasmus Hougaard beskriver hur vi upplever det här med begreppet PAID: press, alltid uppkopplade, informationsöverbelastning och distraktioner. Mindfulness är ett sätt att hantera utmaningen och istället lägga uppmärksamhet på det man själv vill och behöver långsiktigt.

Du hittar mer om Rasmus Hougaard, hans bok och organisationen Potential Project här.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill påminna oss om att jobba med ergonomin på arbetsplatsen. Att arbeta på rätt sätt, med rätt redskap och bra beteenden är otroligt viktigt för både hälsa och prestation och det är lätt att glömma ergonomi i allt fokus på psykisk hälsa. Twitch Health erbjuder en tids- och kostnadseffektiv arbetsplatsscreening som framför allt fokuserar på hur var och en agerar och beter sig kring arbetsplatsen. Syftet är att få en hållbar och produktiv miljö på arbetet. Läs mer om insatser för ergonomi här.

Apr 19, 2018

Mindfulness, selflessness and compassion are keys to successful leadership in the attention economy of today. This is Rasmus Hougaard's conclusion after interviews with hundreds of C-level executives from leading global companies. 

Originally from Denmark, Rasmus Hougaard was a researcher in organizational development before founding the organization Potential Project. Today he teaches mindfulness all over the world and has previously published the book One second ahead about mindfulness at work.

A new leadership for our times
After Rasmus Hougaard and his colleague Jacqueline Carter asked themselves what kind of leadership was needed in our times they launched an extensive research project. It took them hundreds of interviews with executives from companies like Accenture and McKinsey in cooperation with Harvard Business Review to reach the conclusions they present in their newly released book The mind of the leader.

According to Hougaard and Carter, leaders need these three qualities to be successful today:

  • Mindfulness helps us stay focused and present in spite of all the distractions that constantly fight for our attention.
  • Selflessness counteracts the otherwise normal development when we are promoted to leaders - our ego grows! Selflessness means leaving our own ego "at the door" and instead lead towards the greater purpose.
  • Compassion builds trust and security that our brains need to perform. It gives us and our colleagues a sense of having each other's backs.

If we practice these qualities we will become better at them. Our brains are plastic and we become good at what we often do, just like in sports training.

These three qualities build cultures that evolve around people rather than profits. Still, profits are crucial for businesses to survive and prosper. So will mindfulness, selflessness and compassion really drive results? According to Rasmus Hougaard the answer is yes and to prove it he tells the story about Marriott Hotel. When other businesses laid off employees during the great depression of the 1920's, Marriott chose to do the opposite instead and take extra good care of their workforce. Their philosophy was, and is, that "if we take care of our associates, they will take care of our guest, and our guests will come back". This was the right decision in the long term and today Marriott is one of the world's largest hotel chains.

Mindfulness equips us for the attention economy
We live in an attention economy today, where distractions are constantly threatening to steal our focus. Rasmus Hougaard describes how we experience the concept PAID: pressure, always on, information overload and distractions. Mindfulness is a way to handle this challenge and to master our own focus.

Read more about Rasmus Hougaard, his book and the organization Potential Project here.

Apr 11, 2018

 

Tillit är avgörande för att vi ska må och prestera bra på jobbet. Men hur ska vi vara mot varandra för att bygga den?

Tillit behöver vi i flera former och dimensioner. Ur ett arbetsplatsperspektiv är det viktigt att vi känner tillit till varandra, till våra ledare och till organisationen. Utan tillit gör våra hjärnor det svårt för oss att koncentrera oss på att vara kreativa, lösa problem och samarbeta. Tillit ger helt enkelt den trygghet som krävs.

Vi blev inspirerade av den här artikeln som handlar om de långsiktiga vinsterna med att satsa på tillväxt och utveckling istället för kortsiktig prestation.

James Davis, professor i strategisk management lyfter i  en artikel i Huffington Post tre faktorer som driver tillit:

Förmåga - Att den jag ska ha tilltro till faktiskt kan göra det hen säger att hen kan och ska.

Godhet - Finns omtanke om mig och om andra? Eller handlas det utifrån eget intresse?

Integritet - Lever man upp till de värderingar som det pratas om?

De här förutsättningar behöver finnas på plats för att skapa och bibehålla tilltro mellan människor i en organisation.

Tillit bygger goda samhällen

På samhällsnivå bygger hög tillit till människor och institutioner en stark demokrati, ekonomi och folkhälsa, till skillnad från samhällen med låg tillit. I lågtillitssamhällen där korruption är utbrett är det riskfyllt och kostsamt att till exempel investera pengar och bygga företag.

Det här går att översätta till arbetsplatsen. Om vi inte litar på våra kollegor eller på organisationen där vi jobbar måste vi lägga mycket kraft och energi på att dubbelkolla att saker verkligen blir som de ska, att folk håller vad de lovar och det går åt mycket tid och resurser på sånt som inte är produktivt.

Den modell som förkortas SCARF handlar också om faktorer som ringar in tillit som en avgörande faktor för att trivas, må bra och prestera på arbetsplatsen. SCARF-modellen skapades av David Rock som är doktor i neurovetenskap och beskriver faktorer som behöver vara på plats för att vi ska må och prestera bra på arbetet utifrån hjärnans behov. SCARF står för:

Status - att jag betyder något i sammanhanget.

Certainty - förutsägbarhet om framtiden.

Autonomy - autonomi, vår förmåga att påverka vår situation och ha inflytande.

Relatedness - att jag får höra till och har en plats, känner tillhörighet.

Fairness - rättvisa. Behandlar vi varandra rättvist? Är arbetet rättvist, är organisationen det?

Vi landar också i att några av de mest betydelsefulla tillfällena vi själva minns är när vi verkligen känner att vi får höra till. När vi blir sedda och bekräftade.

Vår partner Skandia vill hylla dem som bygger företag och tillväxt och finnas där för dem, till exempel när det kommer till tjänstepensionen. Skandia har skapat olika lösningar för tjänstepension som tar hänsyn till alla tänkbara faktorer. Även den lilla småföretagaren kan hitta något. Det finns olika nivåer på pensionen och andra viktiga förmåner som kan ingå är till exempel sjukförsäkring. Här kan du läsa mer samt på skandia.se

Apr 4, 2018

Filmklipp autospelar och får oss att fastna framför skärmen. På sociala medier kan vi scrolla i evighet utan något slut. Hoa Ly från Time Well Spent Sweden vill att vi ska använda tekniken på ett meningsfullt sätt istället.

Time Well Spent grundades av en avhoppare från Google som inte längre var bekväm med hur man designade tjänster. Strateger och utvecklare på de stora digitala bolagen använder kunskap om den mänskliga psykologin och insamlad användardata för att få oss att använda mer digitalt innehåll än vi mår bra av. Digitala tjänster kidnappar vår uppmärksamhet, ofta längre och mer än vi tänkt. Time Well Spent vill väcka frågor om det här och få tekniken att tjäna oss istället för tvärtom.

Hoa Ly är doktor i psykologi och vd för appen Shim, som hjälper människor att fokusera på relationer och meningsfulla aktiviteter som får oss att må bra. Tillsammans med sju andra digitala bolag har han startat Time Well Spent Sweden.

Appar med syfte får oss att må bäst
Hur många vaknar på morgonen och tänker att de ska vara på Facebook i två timmar? Troligen inte många. Ändå blir det lätt så. En undersökning av 200.000 smartphone-användare i USA visade att vi känner oss mer nöjda och tillfredsställda när vi använder rena verktygsappar som kalender- och väderfunktioner, musik- och podcast-appar (!) än när vi använder sociala medier och dejting-appar.

Kanske för att de förra verktygen har ett tydligt syfte och inte heller får oss att jaga kortsiktig bekräftelse. Det visade sig också att tiden människor lägger på verktygs-apparna i snitt var mycket kortare.

När är man klar egentligen?
Hoa Ly påpekar att ett problem med några av de största tjänsterna är just att de saknar stopping cues. Det finns inget tydligt tecken på när man är klar med sociala medier, dejting- eller speltjänster. Det är en stor skillnad mot kalendern, väder-appen eller mindfulness-appen där du kör igenom ett pass, kollar upp en tid eller en temperatur och sen är färdig.

Medveten digital konsumtion ligger i tiden
Time Well Spent är inte det enda tecknet på att det finns en motrörelse mot överdriven digital konsumtion. Det nya sociala mediet Vero lovar att aldrig använda annonser och har skapat verktyg för att reflektera kring hur vi använder digitalt innehåll. Och just nu är bland andra Facebooks grundare tydliga med att de behöver se över sitt erbjudande både av etiska skäl och för att fortsätta att vara betydelsefulla på riktigt.

Utmaningen är ju att vi har telefonen med oss hela tiden och vi behöver både förstå och agera på den här utmaningen menar Hoa Ly. Det är inte är lätt men de stora sociala plattformarna har stora muskler att agera i detta. Ett exempel är Twitter som vill vända på det som kallas "giftig kommunikation" och ber sina användare om hjälp med att mäta hälsosamma konversationer. Hur kvantifierar man det?

Hoa Ly betonar att vi inte får glömma att tekniken underlättar för oss i vardagen. Vi tjänar inte på att bli arga på telefonen utan behöver sortera ut vad som hjälper oss och vad vi gör på telefonen som leder till något värdefullt utan bara tar tid.

Det här kan du göra
Det finns flera sätt att börja reflektera och förändra sitt användande. Ett steg är att ladda ned en app som registrerar tid på skärmen. Ett annat är att ta bort push-notiser som bara stressar dig. Här finns bra tips på vad du kan göra med din telefon för att minska risken att den stjäl din uppmärksamhet.

Mer tips och inspiration

• Center for Humane Technology (tidigare Time Well Spent).
• Tristan Harris TED-talk om hur digitala tjänster kidnappar våra hjärnor. 
• Feedless (ta bort din Facebook-feed på din telefon, funkar på Safari). 
• Plugin för att ta bort Facebook-feed på datorn, funkar på Chrome).
 
Vår samarbetspartner Twitch Health arbetar med att skapa framgångsrika hälsosatsningar genom strategiska insatser. De har flera framgångscase i bagaget och hjälper er gärna från där ni är nu, dit ni vill. Läs mer här.
1