Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: May, 2018
May 29, 2018

Att fela är mänskligt men oj vad jobbigt det kan vara i stunden. Vi delar med oss av pinsamheter och diskuterar vad vi lärt oss.

Hur vi hanterar våra misstag och hur vi bemöter varandras misslyckanden på arbetsplatsen kan avgöra om resultatet trots allt blir något bra, eller bara just en plump i protokollet.

Erkänna och ställa till rätta
Vi pratar om att det är viktigt att erkänna sina misstag. Ber vi om ursäkt i ett tidigt skede får vi ofta en chans att ställa saker och ting till rätta. Har vi gjort ett bra jobb tidigare har vi så kallat förtroendekapital att ta av.

Vad är misstag och vad är lärdom?
Vem definierar ett misstag? Det krävs att det finns något att lyckas med för att misslyckas, kanske lyckades vi med något annat? Lika viktigt är det att inte ducka för när det inte gått bra utan våga stå i sitt misstag och lära av det för att inte förlora läxan.

Balans mellan slarv och mod
I en organisation som behöver utvecklas och förändra måste vi ha tillåtelse att få göra misstag. Samtidigt måste det ju vara ett fokus just på att lära av när det blir fel, inte slarva och testa saker hejvilt bara för att det ska vara ok att göra misstag.

Men att lära av varandras misstag har förstås en enorm potential och det har organisationen Fuckup nights tagit fasta på. Det är en internationell organisation som också har träffar i Stockholm där människor delar med sig av och lär av varandras rejäla missar. Läs mer här.

Veckans tips från vår partner Twitch Health handlar om den populära konferensen Hälsofrämjande Arbetsplatser som blev så poppis så den går igen i höst! Twitch Healths VD Fredrik Karlsson är moderator och här kan du läsa mer om eventet.

May 22, 2018

Ersätt en halvtimmes stillasittande om dagen med vardagsrörelse. Det kan minska risken att dö i hjärt-kärlsjukdom med 24%. Vem kan säga nej till det?

Siffrorna är hämtade ur en studie från Karolinska Institutet som släpptes under våren. Resultaten visar att vardagsrörelsen är ännu viktigare än vi tidigare trott.

Unik studie med objektiv rörelsemätning
Vi bjöd in Maria Hagströmer till podden för att prata om det här. Hon är universitetslektor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och ansvarig för studien som nyligen publicerades i tidskriften Clinical Epidemiology. Det unika med den är att de 1200 deltagarna har använt rörelsemätare istället för att undersökningsdeltagarna själva har fått uppskatta hur mycket de rör på sig.

Vanliga rörelser ger stora vinster
Vad innebär då den rörelse eller aktivitet i vardagen som kan ge såna hälsovinster? Maria beskriver det som att vi rör på oss utan att bli andfådda. Det kan handla om att resa på sig och gå runt på kontoret eller att utföra vardagssysslor som att städa och packa upp matkassarna.

Den största nyttan finns i att få människor som är väldigt stilla i sin vardag  att alls börja röra på sig. Hos dem som redan är väldigt fysisk aktiva är den procentuella förändringen förstås mindre när vardagsaktiviteten ökar.

Bygg in rörelse i arbetsdagen
Med den här forskningen som stöd borde det inte vara svårt att bygga in möjligheter för rörelse i vardagen på våra arbetsplatser. Att sätta rutiner för gående möten, att montera gummiband någonstans där man kan göra lite dragövningar under dagen, att se till att vi behöver förflytta oss lite under en arbetsdagen för att hämta kaffe eller bara prata med varandra - så enkelt kan det vara på ett vanligt kontor.

Variation är bäst
Maria vill också slå hål på myten att "sitta är det nya röka". Så illa är det inte, det är inget fel med att sitta bara man inte sitter för mycket. Att bara stå stilla är heller inte lösningen, menar Maria. Forskning inom ergonomi visar att det kan orsaka sämre cirkulation och ont i kroppen men det är också individuellt. Har man problem med ryggen kanske det funkar bra. Ont i knäna? Då är det sämre.

Ta höjd för arbetsdagens utmaningar
Maria värnar för människor med så kallade låsta arbeten. Högutbildade personer med kontorsjobb tränar ofta redan men hur är det för till exempel busschaufförer? Människor i vårdyrken? Städare? Hon säger att man behöver titta på varje arbetssituation och träna sig fysiskt så man har höjd för den utmaning man utsätts för under dagen. Det kommer förstås att skilja sig mellan individer och yrkesroller. Men att röra på sig är en vana som sätter sig med tiden. Det kan vara en tröst för den som tycker att det tar emot.

Sänk trösklarna för rörelse
Till arbetsplatsen skickar vi med frågan: hur kan vi göra tröskeln för rörelse så låg som möjligt? Låt oss gärna ta del av hur ni resonerar och vad ni gör på just ditt jobb.

Vår samarbetspartner Skandia är nyfikna på framtiden. De undrar:

  • Vilka är de nya företagen som tar Sverige in framtiden och skapar morgondagens jobb?
  • Hur skapar kreativitet tillväxt och konkurrensfördelar?

För att besvara de frågorna har Skandia i samarbete med tidningen Fokus skapat ett specialnummer om just de ämnena. Du som lyssnar kan få ett exemplar av tidningen. Där kan du bland annat läsa om varför kreativitet är på modet och hur det bidrar till tillväxt och om hur smarta telefoner massakrerar våra hjärnor och vad vi kan göra åt det.
Intresserad? Skicka ett mejl till event@skandia.se. Ange “Fokus” som ämne och din postadress så får du ett exemplar av den här fina tidningen med posten.

May 16, 2018

Du kanske tänker att du kan koppla bort kollegornas samtal men det påverkar din prestation negativt. Miljöpsykologen Marijke Keus van de Poll vet mer.

Eftersom allt fler arbetsplatser väljer öppna kontorslandskap är det här ett problem att ta på allvar. Ju mer vi förstår av samtalen som pågår runt omkring oss desto mer störda blir vi, särskilt om vi utför en språklig uppgift som att skriva. Hör vi mest ett allmänt babbel där vi inte kan urskilja ord upplevs det däremot inte som så störande.

Doktorerat i ljud på jobbet
Marijke Keus van de Poll är forskare i miljöpsykologi vid Högskolan i Gävle. Hon doktorerade i mars i om störande ljud på jobbet och det här är några resultat av hennes forskning. Hon lät personer utföra skrivuppgifter med olika ljud i bakgrunden och kom fram till att just bakgrundsprat är mest störande. Något många av oss lever med hela arbetsdagarna.

Rum för tystnad eller rum för samtal
Marijke menar att det är viktigt för arbetsplatser att skapa förutsättningar för att ha det tyst omkring sig. Det kan vara ett rum för tystnad eller tvärtom, att kontorslandskapet är till för tyst arbete medan det finns särskilda rum för dialog och samtal. Det måste vara enkelt att skapa de här tysta förutsättningarna så det inte blir en tröskel.

Men kan man inte ha lite annat ljud på i bakgrunden för att dölja pratet? Det är inte så enkelt, berättar Marijke. När de testade olika former av brusljud eller ljud av vågor eller vatten visade det sig att tystnaden trots allt var det som bäst främjade vår koncentration.

Jobba hemma ingen långsiktig lösning
Att jobba hemma när man behöver fokusera lite extra tycker inte Marijke är någon långsiktig lösning. Då blir man ju av med den sociala faktorn på arbetsplatsen och visst är det lite märkligt att man ska behöva lämna jobbet för att vara verkligt produktiv?

Samma ljud kan upplevas olika
En intressant slutsats som Marijke dragit av sina studier är att vi påverkaa av vad ett ljud får för beskrivning. Till exempel uppfattades ett ljud mer positivt när det beskrevs som ljudet av en fors än när det beskrevs som industriljud, trots att det var samma ljud. Musik skulle kunna fungera motivationshöjande, tillägger hon men förtydligar att det inte finns forskningsstöd för det, det är mer av en spekulation.

En tyst arbetsplats är helt enkelt mest effektiv och den miljö där vi har bäst förutsättningar att fokusera oss på våra uppgifter.

Vår partner Twitch Health hjälper företag med hälsosatsningar, från strategi till aktiviteter. De är även otroligt kunniga inom att förebygga stress och har skrivit om hur du kan få bättre struktur på din arbetsdag med enkla rutiner och digitala hjälpmedel. Här kan du läsa mer och bli inspirerad.

May 9, 2018

Frågan "varför" är lätt att ställa men kan vara svår att besvara. Men det är viktigt att ha ett tydligt syfte och meningsfullhet i det vi gör om dagarna, inte minst för att må bra.

Just nu är det i ropet att prata om verksamheters "varför" eller på engelska "why" för att citera ledarskapsgurun Simon Sinek, bland andra. Numera finns det också ledarskapsutbildningar som fokuserar på att leda med syfte.

Trendigt eller inte, meningsfullhet är viktigt för oss människor och har alltid varit det. Känner vi inte att verksamheten där vi jobbar fyller något syfte kan det i förlängningen påverka hur vi mår och presterar.

"Varför" är verksamhetens kompass
De flesta verksamheter, företag och organisationer startar med ett tydligt och uttalat svar på frågan varför de finns. Allt medan tiden går händer det lätt att fokus istället förflyttas till vad man pysslar med och hur. Men då och då behöver vi stanna upp och lyfta frågan om vad det större syftet är. Vi kan se det som en kompass som visar den långsiktiga riktningen för oss. I en tid av ständig förändring är verksamhetens varför viktigt för att skapa tydlighet. Om vi hamnar i en knepig situation på jobbet och behöver fatta svåra val eller lösa problem kan svaret på verksamhetens varför hjälpa oss att hitta vägen fram.

Svaret på frågan varför skapar mening
Att fokusera på varför är också viktigt för att må bra. Det ingår som ett av tre ben i vår älskade KASAM-modell beskrivet som "meningsfullhet". (Lyssna gärna på hela vårt avsnitt om KASAM här).

För att sammanfatta behöver vi känna meningsfullhet för att trivas på jobbet. Det hjälper oss att:

  • bidra till något värdeskapande
  • känna engagemang i tråkiga arbetsuppgifter
  • söka rätt lösningar och
  • fokusera på rätt saker i lägen när det är oklart vad vi ska göra eller hur

Verksamhetens varför och våra egna värderingar
Det kan vara lättare eller svårare att tydligt se sitt varför på jobbet, beroende på vad man jobbar med och var man är i organisationen. Men ett syfte finns alltid. Frågan är om vi:
a. tydligt ser det
b. kan göra det till vårt - alltså om det stämmer med våra egna drivkrafter och värderingar

I organisationer som behöver kompetensutveckla är det klokare att bjuda in medarbetarna med ett varför snarare än med vad och hur - då låter vi deras unika kompetens komma fram. Att ha ett tydligt varför på ett personligt plan gör det också lättare att prioritera under en arbetsdag. Det blir ett stöd för att kunna välja bort det som till synes pockar på mest uppmärksamhet i kalendern och istället fokusera på det som är viktigt både just nu och långsiktigt.

Vår samarbetspartner Skandia har ett verktyg på sin hemsida som heter Friskvårdskalkylatorn. Den är framtagen i samarbete med Uppsala Universitet och nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Med den kan du räkna på hur mycket det lönar sig med friska medarbetare! Friskvårdskalkylatorn hittar du här.

May 1, 2018

Den psykiska ohälsan har ökat i många år och står för den största andelen av våra sjukskrivningar. Unikt för vår tid? Nja, inte riktigt. Psykiatriprofessor Marie Åsberg berättar mer. 

Marie Åsberg är senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet och har forskat om stress och utmattning under de senaste 20 åren. Hon är också mamma till begreppet utmattningssyndrom och den som såg till att Socialstyrelsen godkände det som en officiell diagnos i början av 2000-talet.

Sjukskrivningarna gick i taket under sent 90-tal
Det som hade hänt i slutet av 90-talet var att allt fler människor sjukskrevs i något som beskrevs som depressionstillstånd. Men när man granskade fenomenet närmare insåg man att det inte stämde. De här personerna var inte deprimerade - däremot hade de drabbats av en förlamande trötthet som inte gav med sig hur mycket de än vilade eller sov. Anledningen var stress och många av patienterna själva sa att det hade med arbetet att göra.

Fem år efter neddragningar kommer ohälsan
Marie Åsberg berättar att vågen av sjukskrivningar i slutet av 90-talet tydligt hänger ihop med de omorganisationer och neddragningar som gjordes i början av samma decennium efter den ekonomiska krisen. Färre personer skulle utföra samma uppgifter som tidigare men med mindre resurser. Kostnaden för de besparingarna fick många betala med sin hälsa. Men sjukskrivningarna inträffar inte förrän omkring fem år senare och det här, menar Marie Åsberg, borde egentligen finnas med i budgeten när man gör nedskärningar. För notan kommer förr eller senare. Åtminstone när det gäller samhällsinsatser inom exempelvis vården som vi alltid behöver, oavsett konjunktur.

På 1800-talet hände samma sak
Topparna i sjuktalen går i cykler. Och fenomenet är inte nytt, fast det är lätt att tro. Redan i slutet av 1800-talet fanns samma utmattningssyndrom men det kallades då neurasteni. Anledningen, säger Marie Åsberg, var att vi då hade fått elektriskt ljus och kunde jobba mer och sova mindre.

Nu verkar det som att vi precis befinner oss på en topp igen, efter att antalet sjukskrivna först sjönk en bit in på 2000-talet för att sedan stiga igen efter 2010. Så vad gör vi för att rusta oss och förebygga utmattningssyndrom? Det finns ingen simpel grundbult, inget enda entydigt svar på hur man ska komma till rätta med det. Men även om lösningarna behöver se olika ut för olika individer och organisationer finns ett par saker som vi alla kan göra.

1. Återhämtning: pausa och sov
Vi behöver arbeta på hjärnans villkor. Det innebär att ta regelbundna pauser i jobbet, få ordentlig återhämtning och ta hand om vår sömn.

2. Prata med varandra
Något annat som förebygger är att prata i grupp om de utmaningar vi har på jobbet. Att få dela med sig av sånt som stressar och tynger oss hjälper och i en grupp kan vi få stöd. En sådan grupp kan gärna bestå av 6-10 personer, lagom för att alla ska kunna höras och få säga sitt. Nyblivna chefer har ofta blivit av med sin tidigare stödgrupp (som de nu blivit chef över) och kan behöva ett nätverk av andra i samma situation.

3. Sätt gränser - för oss själva och andra
Vi behöver passa på våra egna ambitioner så att de inte gör oss döva för våra behov. En chef behöver passa på sina bästa medarbetare så att de inte i sitt stora engagemang kör slut på sig själva.

Ta hand om er och varandra hälsar Ann-Sofie och Boel!

Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer att ta hand om hälsan - från strategi till aktiviteter. Gruppträning är ett populärt sätt att få in både rörelse och gemenskap under arbetsdagen. Twitch erbjuder en mängd former av gruppträning antingen du har träningslokaler eller inte. Det kan vara mindfulness, löpning, cirkelträning eller utomhuspass. Läs mer här.

1