Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: June, 2018
Jun 25, 2018

Det snackas mycket om värderingar. Men hur ofta betyder de där värdeorden något på riktigt? Vi diskuterar usla - och fantastiska - exempel.

Har företag och organisationer tagit över rollen som de som pratar om och förmedlar värderingar och etik i vårt sekulariserade samhälle? Och är det i så fall en bra utveckling eller inte?

I det här avsnittet diskuterar vi värderingar och värderingsarbete i arbetslivet idag. Det här är några vinklar du får höra mer om:

  • Värderingar kräver ramar. Om vi t ex uppmanas att vara modiga måste det finnas en gemensam förståelse för vad det är vi ska utmana med vårt mod och inom vilka områden, annars kan det bli tokigt.
  • Det är hur vi beter oss som visar vilka värderingar vi lever - oavsett vad vi säger. Värdeord är en sak men så länge de inte resulterar i ett beteende är de inte mycket värda.
  • Värderingar blir tydliga när vi ställs inför dilemman och måste välja en av flera vägar. Då kan de visa oss vägen och vara ett stöd.
  • Värderingar testas när det blåser: i kriser, nerdragningar och när det uppstår friktion.
  • För många av oss är det av stor betydelse att de egna värderingarna går att efterleva i organisationen.

Vår partner Twitch Health anser att företagets värderingar helt enkelt är summan av de värderingar som individerna i företaget har. Själva jobbar de efter att i vardagen leva och agera efter företagets värderingar: nyfikenhet, respekt, långsiktighet, dynamik - och att arbetet med möten och vardag ska vara energifyllt och roligt.
Apropå nyfikenhet driver Twitch just nu en forskningsstudie för Karolinska Institutet där personliga tränare av kött och blod utvärderas och jämförs med hälsoappar i en smartphone.  I höst startar ytterligare en försöksgrupp. Vill du vara med? Man tränar under 12 veckor och får som deltagare en rad olika hälsotester på köpet, alla som har någon form av fysisk funktionsnedsättning är välkomna. Läs mer och anmäl dig här.

Jun 20, 2018

Hur får vi maten att funka på jobbet och i vardagen? Nutritionisten David Ek ger tips och råd.

Mat kan vara ett ganska laddat samtalsämne. Nutritionisten och hälsostrategen David Ek tycker inte att det debattklimat som råder i sociala medier stämmer överens med hans syn på och kunskap om kost. Det är förstås inget fel i att testa olika dieter om man vill. Det David Ek tycker är synd är att matdiskussionerna ofta blir till en fråga om grupptillhörighet istället för att man lägger fokus på näringslära.

Mat är inte svart eller vitt
Själv försöker han sprida kunskap och se på kost med öppna ögon istället för att fastna i extrema ställningstaganden. Det här med mat är sällan antingen svart eller vitt. Broccoli är på det hela taget väldigt bra för oss, till exempel men för stora mängder kan vara skadligt och så är det med det mesta inom kost.

Vad vi äter handlar också om så mycket mer än bara näringsämnen. Maten har en påverkan på klimatet, att äta är ett viktigt socialt inslag i livet och helst vill de flesta av oss att det vi lägger på tallriken ska vara såväl gott som nyttigt och näringsrikt.

Arbetsgivare - vad vill du stötta?
David säger att den miljö vi vistas i har en mycket större påverkan på våra matval över tid än våra personliga preferenser. Om du som arbetsgivare vill gynna positiva hälsoförändringar kan ni välja att se näringsfrågan som en strategisk fråga. Vilka val vill ni stötta? Är det Coca Cola eller något nyttigare? För vad vi än serverar så stöttar det ett beteende.

Planera din dag
Om du reser mycket i jobbet är Davids råd är att fundera på var du kommer att befinna dig och vilka ätmöjligheter som kommer att finnas där. Vet du att det kommer bli svårt att få till bra mat så ta till exempel med lite nötter, torkade bönor, kokta ägg eller frukt.

Hoppa på en diet?
Vill du prova en diet tipsar David om att först ställa dig frågan varför. Vad är det du vill uppnå, hur påverkar det dig både nu och långsiktigt? Är det hållbart för din vardag och ditt liv? Vill man hålla det enkelt så kan man försöka sträva efter artrikedom i kosten. Äter jag mest vete och ko? Kan jag välja in fler arter?

Vi hoppas att ni får inspiration att göra det enkelt, gott och trevligt. För äter gör vi trots allt hela livet!

Vår samarbetspartner Skandia har med hjälp av Novus genomfört en ny undersökning om vilken roll personalen har spelat i framgången bakom de sk gasellföretagens framgång. Totalt har 250 VD/HR-chefer på gasellföretag* intervjuats under våren. Kort sammanfattning av resultat:

  • Drygt 9 av 10 uppger att medarbetarna i hög grad har bidragit till företagets tillväxt hittills. Medarbetarna spelar en central roll.
  • Det är med sin kompetens och engagemang som medarbetarna främst har bidragit till tillväxten.
  • 3 av 10 har haft problem med ohälsa bland medarbetare.
  • Nästan 6 av 10 anger att friskvård och förebyggande hälsopolicy är viktigt för företagets fortsatta utveckling. Den här frågan har inte varit ett viktigt fokus i uppstartsskedet men ökar i betydelse för den fortsatta utvecklingen.

*Gasellföretag: Omsättning > 10 mkr och minst 10 anställda. Ökat sin omsättning varje år senaste tre åren.

Jun 13, 2018

Hälsa lyfter både individen och verksamheten, men hur räknar vi på lönsamheten? Här får du konkreta tips.

Med modellen KASAM "känsla av sammanhang" som grund kan vi beskriva hälsa på jobbet som att vilja gå till jobbet och göra sitt jobb, att veta sin roll och ha kunskap om det man behöver för att utföra det samt att klara av arbetet både fysiskt och mentalt. Det skapar både hälsa och lönsamhet! Läs gärna mer om KASAM här.

Men det kan vara svårt att få gehör för hälsoinvesteringar. Många gånger är det avgörande att kunna definiera hur det bidrar till affären. Här kommer lite hjälp på traven.

Börja med de här frågorna som utgår från verksamheten

  • Vad är det som kostar hos oss när våra medarbetare inte mår bra och/eller inte trivs?
  • Hur påverkar vår tänkta hälsosatsning verksamheten?
  • Hur kan vi räkna på det?

Kundnöjdhet är också hälsa
En självklar parameter är sjukfrånvaro. Men ofta är det även andra faktorer och områden som påverkas och som kan vara mer relevanta att räkna på ur ett verksamhetsperspektiv. Det kan vara kundnöjdhet, antalet returer och klagomål. Personalomsättning, antalet ansökningar och orsaker till att medarbetare väljer att sluta.

Vidare kan det vara hur det ser ut i våra medarbetarundersökningar: Vad tycker man om ledarskapet och hur ser man på organisationens värderingar? Från hälsoundersökningar kan man också utläsa mer om medarbetares mående är och få svar om till exempel låga konditionsvärden sänker förmågan att genomföra arbetet.

Några av dessa parametrar är lätta att omvandla till ekonomiska värden, andra svårare. Men att definiera procent, antal eller andelar man vill förändra är viktigt för att kunna mäta den insats man vill göra.

Ord och begrepp spelar roll
I en verksamhet där inte hälsoarbetet har en naturlig förankring i organisationen kan det ibland vara svårare att få gehör för en hälsosatsning med argument som "Vi har inte tid, vi måste fokusera på verksamheten". Här kan de ord och begrepp man väljer att använda spela stor roll. Att föreslå en förbättring av effektivitet och kundnöjdhet kan få fler öron att lyssna än ett förslag för att öka välmåendet. Krasst men sant!

Räkneexempel - hälsoinvestering

Här följer ett enkelt räkneexempel som kan vara ett sätt att komma igång.

En tillförlitlig schablon på kostnad för korttidssjukfrånvaro är att den kostar 10% av månadslönen per dag. En månadslön på 30.000 kr kostar således 3.000 kr per dag. Ponera att ett företag med 100 anställda där genomsnittslönen är 30.000 kr  har problem med återkommande korttidsjukfrånvaro vilket i detta fall också orsakar vikariekostnader.

Med hjälp av medarbetarundersökning och intervjuer får man bilden att det beror på låg teamkänsla och att medarbetare upplever låg autonomi, alltså svårigheter att påverka sin arbetssituation. Man kommer fram till ett förslag på en insats som både riktar sig till chefer och till medarbetare med workshops och även vissa inköp till kontoret såsom bättre fika en dag i veckan samt utrustning för att utföra pausgympa tillsammans.

Investeringen med workshops, veckofika samt utrustning beräknas kosta 100.000 kronor.

Hur många sjukdagar behöver satsningen spara in för att den ska vara lönsam? Vad är det kritiska värdet, alltså där investeringen "går runt"?

  • Investering: 150.000 kr
  • Kostnad per sjukdag: 3.000 kr
  • Det kritiska värdet är således 150.000 kr/ 3.000 kr = 50 sjukdagar.

Om antalet korttidssjukfrånvarodagar minskar med 50 stycken har investeringen burit sig. Notera att vi då inte tagit in i beräkningen insparade vikariekostnader samt  de andra fördelar som troligtvis kommer av en sån här satsning som ökat engagemang, bättre varumärke, nöjdare kunder med mera.

Med Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg kan du få hjälp att räkna på kostnaden för den psykiska ohälsan på er arbetsplats.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att många organisationer arbetar geografiskt utspridda. Antingen har man kanske många kontor globalt och nationellt eller så har man helt enkelt en organisation där medarbetarna sitter ute hos kund. Samtidigt har HR som ofta driver dessa initiativ både ont om tid och ibland snäv budget. Samtidigt är kunskapen om kopplingarna mellan välbefinnande och produktivitet stor och man vill gärna skapa effekt på detta.
Twitch Health har erfarenhet av att det i dessa typer av fall kan fungera väldigt bra med ett digitalt hälsoprogram som baseras på en evidensbaserad process.

Flertalet digitala program har haft en deltagandegrad på 90% av medarbetarna vilket resulterat i god kollektiv effekt som ökad fysisk aktivitet, minskat stress, ökat upplevd hälsa hos medarbetare. Om ni är intresserade av en enkel, effektiv och globalt skalbar lösning är det bara att gå in på www.twitchhealth.se och skicka en kontaktförfrågan så får ni den hjälp ni behöver!

Jun 7, 2018

Satsa tidigt för hälsan - det lönar sig! Hälsostrategen Kristina Hagström vet hur man gör.

År 2002 gick Skandias sjukvårdsförsäkring back med 2,6 miljarder och det blev av logiska skäl en styrelsefråga. Fortsätta på ett nytt sätt eller lägga ner?

Uppdraget blev att få ordning på affären genom en insats för personer som varit sjuka länge. Tillsammans med Sofiahemmet Rehab Center arbetade  man förebyggande, som "humanister med blåslampa" som Kristina beskriver det för att hjälpa människor tillbaka i jobb och hälsa. Efter två år med investeringar på 5 miljoner kunde man se besparingar på 240 miljoner.

Man valde att fortsätta och detta har visat sig vara otroligt lyckosamt både för affär och hälsa.  Kristina vill lyfta vikten av att investera i förtid. Flera chefer tyckte det var galet ge bort flera hundra miljoner i förväg men det visade sig vara just en investering. Man minskade kostnaderna med 20 % och sänkte sjukligheten med 60 %.

Ett sätt att börja med en hälsosatsning är att använda Skandias friskvårdskalkylator och göra en hälsoekonomisk beräkning på investeringen. Sen är det dags att förankra satsningen med HR och organisationen och skapa rutiner för hur man ska förebygga ohälsa och hur organisationen tar hand om den som ändå blir sjuk.

Man kan förstås göra insatser på flera områden. Det gäller att utgå från vad man vill uppnå och räkna på det. Kristina erfar att hälsa och att värna om kollegor och medarbetare gör människor stolta och ger en starkare drivkraft att stanna kvar hos sin arbetsgivare .

Ibland behöver man göra insatser för den fysiska hälsan och då kan livsstilsappar vara en väg att lekfullt stötta goda livsstilsförändringar.

Ibland, eller ofta, handlar problemen om brister på organisationsnivå och då krävs insatser där. Tydlighet är en viktig faktor där Kristina lyfter ett exempel på en organisation de stöttat i att identifiera och komma tillrätta med gränsdragningar.

Skandia är ju också vår samarbetspartner och de har ett samarbete med organisationen Brainpool. Detta för att Sverige är helt beroende av att vi lyckas utveckla nya innovationer, kompetenser och företag för att vi som liten nation ska överleva i en allt hårdare konkurrens. Men hur bra är vi egentligen på att ta tillvara på våra förmågor och talanger? Hur ska vi fortsätta bygga Sverige? Och vad krävs av framtidens arbetsgivare?

Läs mer här!

1