Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: September, 2018
Sep 26, 2018

Känns det ibland som att du lever ditt liv genom en radda med appar? Med rätt syfte och lite gallring kan det bli mer IRL och mindre URL!

Från många håll hörs det tankar, åsikter och forskning om att våra allt mer skärmcentrerade liv kanske inte är så bra för oss. Från Silicon Valley vittnas det om "tech-föräldrar" som låter sina barn leva väldigt analoga liv. Och kanske är vi fler som längtar efter att klara av livet utan att behöva konsultera en app hela tiden?

Bruksappar bättre än sociala medier
En studie gjord av Center for Humane Technology visade att människor vars digitala konsumtion var måttlig och mest bestod av "bruksappar" som kalender, vädertjänster (och podcasts!) mådde bättre än personer som konsumerade stora mängder sociala medier. Den studien kan man läsa om här.

Kan innovationer hjälpa eller stjälpa?
Vi funderar på om det inte kommer nya innovationer snart så att vi slipper öppna telefonen jämt och ständigt och istället kan lösa det mesta med röststyrning eller genom att bara teckna kommandon rakt ut i luften. Riktigt där är vi förstås inte ännu. Och det löser ju inte problemet med information overload för då kan vi mata in ännu mer information i våra huvuden som vi kommer att behöva ta ställning till.

5 tips för att inte fastna i digitalträsket
Här kommer några av våra tips för att få ut mer av din telefon och samtidigt vara mer effektiv när du använder den:

  1. Gå igenom vilka appar som faktiskt skapar värde. De som inte gör det gallrar du bort.
  2. Samla dina digitala ärenden till ett eller flera tillfällen så du bara går in en gång och inte titt som tätt.
  3. Tydliggör med och för kollegor i vilka forum ni kommunicerar om vad.
  4. Rensa i dina pushnotiser - bestäm själv när du blir notifierad om vad.
  5. Ta hjälp av appen Moments för att se både hur mycket tid du lägger på telefonen men även på vad.

Trevlig lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

 

Sep 20, 2018

Vi lever i mätbarhetens tidsålder. Effektivisering är ordet för dagen. Men hinner vi leva också? Filosofen Jonna Bornemark är tveksam.

Mängden information i samhället ökar i en rasande takt. Vi bär instrument som mäter vår puls och hur vi sover. Överallt blir vi ombedda att rangordna och betygsätta tjänster, upplevelser och bemötande. Men gör det oss verkligen mer effektiva? Eller blir resultatet snarare stress?

Pedanternas världsherravälde

Det här samtidsfenomenet har filosofen Jonna Bornemark riktat ljuset mot i sin nysläppta bok Det omätbaras renässans, en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Hon menar att vi allt för ofta mäter för mätandets skull utan hänsyn till vad det leder till.

Tanken med att mäta är ofta att effektivisera. Men det är lätt att gå vilse i förhoppningen att något automatiskt blir bättre, smidigare och enklare när det går att uttrycka i siffror, eller kan presenteras i ett kalkylblad.

Kravet som tystade sången

Jonna Bornemark ger ett exempel från förskolan där ett krav på "säkerställande" av att alla barn skulle få en lässtund skapade väldigt mycket administration och dokumentation. Visserligen säkerställdes att alla barnen verkligen fick den där lässtunden (som de hade fått redan tidigare) men däremot hann man inte längre sjunga med barnen.

Många känner idag en hunger efter större närvaro i livet. Kurser i mindfulness och yoga blir snabbt fullbokade. Plötsligt måste vi träna på saker som att andas. Hur hamnade vi här?

När yttre krav krockar med den inre kompassen

Jonna Bornemark pratar om etisk stress. Sådan stress uppstår till exempel när vårdpersonal på ett äldreboende inte hinner med de viktiga personliga samtalen, för att någon annan har ställt krav på aktiviteter som ska bockas av i ett dokument. När yrkespersoner inte får använda sin kompetens och sitt omdöme för att avgöra vad som är viktigt känner de etisk stress. De har gjort rätt enligt yttre krav - det som går att mäta - men fel enligt sin inre upplevelse som säger att tiden borde ha ägnats åt det mest värdefulla.

Vad ska vi med effektiviteten till?

När byråkratin säger en sak och den inre kompassen en annan drivs många till utmattning. Särskilt när effektivitetskraven leder till underbemanning och resursbrist. I värsta fall leder våra försök att objektifiera livet och världen till att det inte finns något utrymme kvar för att vara människa. Och vad ska vi med all effektivitet till om vi aldrig hinner leva?

Jonna har själv varit utmattad, efter att ha sprungit fortare och fortare genom livet och till och med rationaliserat bort toapauser. "Jag ska bara".

Mät rätt saker - inte allt

Att mäta lagom är bra. Däremot behöver inte allt mätas hela tiden. En viktig fråga vi behöver ställa oss innan nästa mätning är: gör detta verksamheten bättre? Varför mäter vi? Och vad ska vi göra med resultatet?

Här lyssnar du på Jonnas uppskattade sommarprat från augusti 2017.

Sep 13, 2018

Våra förväntningar styr hur vi presterar. Stefan Söderfjäll berättar hur vi lyfter människor istället för att bromsa dem.

De människor som möts av höga, positiva förväntningar presterar bättre än om förväntningarna är låga. Det här kallas inom psykologin för Rosenthal-effekten och hänger ihop med att vi beter oss annorlunda mot dem vi förväntar oss storverk av jämfört med människor vars förmågor vi inte riktigt tror på.

Vilka felaktiga förväntningar har du?

Eftersom vi vet att förutfattade meningar är något vi alla går omkring med innebär det att vi behöver fundera på vilka felaktiga förväntningar vi själva projicerar på människor runt om oss. Särskilt viktigt är det här förstås för ledare som har till uppgift att hjälpa andra att prestera och utvecklas.

Testa att förändra beteendet

Att förändra hur vi tänker och känner tar tid. Men om vi har blivit medvetna om att vi har negativa eller låga förväntningar i något sammanhang och vill förändra det kan vi börja med att förändra våra beteenden. Fundera på hur mer positiva förväntningar skulle påverka ditt beteende. Hur skulle du till exempel inleda ett möte eller hälsa på någon i så fall? Testa ett nytt beteende och se vad som händer.

Att se världen som föränderlig

Den här sortens reflektion kring egna förväntningar och beteenden kan ge goda resultat. Här är Carol Dwecks forskning om growth mindset ett stöd där hon pratar om ett growth mindset som handlar om att man ser en förbättringspotential kontra ett fixed mindset som mer handlar om att något är som det är.

Tydlighet A och O

Det kan vara bra att vara transparent i sina förväntningar, speciellt om det handlar om farhågor. Ofta är vi inte så öppna och ärliga för att inte stöta oss med andra menar Stefan Söderfjäll men vi tjänar på att vara mer raka, på ett respektfullt sätt förstås.

Otydliga förväntningar ligger också till grund för både stora och små problem inom organisationen och då handlar det om att göra dem tydliga.

Trevlig lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

Vår samarbetsparner Twitch Health tipsar om att de kan stötta er med energigivande aktiviteter på nästa kick-off eller konferens. De kan hålla i både fantastiska träningspass och föreläsningar. Vi gratulerar vår samarbetspartner Twitch Health till sin nya snygga hemsida. Kontakta dem här för hjälp med allt från strategi till aktiviteter för hälsa och välmående på jobbet!

Sep 6, 2018

Här är de sista 5 nycklarna till en frisk organisation. Har din arbetsplats svar på våra 10 frågor?

I del ett fokuserade vi på organisationens syfte och hur vi gör det möjligt för alla att jobba mot det syftet. De 5 följande nycklarna handlar om vår sociala arbetsmiljö och hur vi får förutsättningar att ta hand om oss.

6) Vilka forum för kommunikation krävs för vår verksamhet?

I dagens samhälle har vi betydligt fler möjligheter att kommunicera än tidigare. För att kommunikationen ska bli effektiv och värdeskapande behöver vi identifiera vad vi behöver kommunicera om, vilka som behöver kommunicera med varandra och utifrån det besluta om vilka forum vi ska använda till vad och hur vi ska använda dem.

7) Vilket ledarskap krävs i vår organisation?

Det här kan förändras över tid. I en tid av förändringsarbete eller omorganisation kan ledarskapet behöva större plats. Det handlar om att förmedla information, om att hjälpa medarbetare hantera att information inte finns, om att stötta och lyssna. I en situation med många nyanställda medarbetare kan det vara att stötta i lärande och bland mer seniora medarbetare att coacha till utveckling och utmaningar.

8) Hur jobbar vi med mångfald, jämställdhet och mot diskriminering?

Hur ser vi till att ingen blir illa behandlad på arbetsplatsen, att vi speglar samhället omkring oss och våra egna kunder?

9) Vilka verktyg behöver vi för att arbeta mot vårt gemensamma mål?

Verktyg handlar idag om andra saker än för bara 50 år sen och kan vara allt från fysiska verktyg och maskiner till rent mentala redskap och metoder.

För många kan det vara avgörande för hållbarhet och prestation att hantera ett överflöd av information. Det kan vara verktyg för att ladda hjärnan under arbetsdagen, för att hantera vardagsstress, fatta beslut och sortera i våra att-göra-listor. Har vi enhetliga riktlinjer för hur vi använder olika kommunikationskanaler kan det vara ett verktyg för att använda tiden bättre och prioritera rätt.

10) Hur skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att ta hand om sin fysiska hälsa under arbetsdagen?

Här kan vi jobba i tre led:

På organisationsnivå behöver vi skapa en struktur och tydlighet i att vi anser att den fysiska hälsan är viktig, identifiera vår organisations unika utmaningar och ge möjligheter för alla att ta hand om kroppen på sitt sätt.

  • Förtydliga att vi ser fysisk hälsa som en del av vår verksamhet men inte lägger oss i hur exakt det görs.
  • Skapa strukturer för promenadmöten, underlätta att motionera till och från jobbet.
  • Bygg in aktivitet i våra konferenser, se till att det som erbjuds i fikarum och vid sammankomster ger god energi.
  • Se till att de friskvårdsaktiviteter vi erbjuder främjar just hälsa och inte ger en ny arena för hård prestation för redan frälsta.
  • Låt alla medarbetare vara med och definiera vad hälsa är.

På ledarskapsnivå behöver chefer ha verktyg och kunskap för att stötta sina medarbetare i att hitta sitt sätt att ta hand om sig. Aktivt ställa frågan om behov och möjligheter, utan att styra. Stötta med omtanke. Underlätta och driva sådant som promenadmöten och pauser.

På individnivå behöver alla medarbetare känna att de är stöttade i att prioritera sin hälsa under arbetsdagen. Att det är ok att lyfta den frågan om den inte får tillräckligt utrymme. Är syftet tydligt och vi gemensamt har definierat vad hälsa är hos oss blir det mycket enklare att välja och få igenom förslag åt alla håll.

Ett tips är att tänka lite utanför boxen i vilka som får sätta tonen för hälsa. Om organisationens definition av hälsa ska representera alla är det viktigt att alla får komma till tals.

Här är länkarna till tre tidigare avsnitt vi nämner:

70: Personlighetstester - funkar de verkligen?

71: 10 nycklar till en frisk organisation - del 1.

27: Tydligt varför - bättre resultat med Ylva Elvin-Nowak.

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

1