Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: February, 2019
Feb 28, 2019

Att få förtroende och frihet på jobbet mår vi bra av. Men det är inte alltid så lätt för ledarna att släppa kontrollen.

Göran Nilsson är ekonomie doktor och universitetslektor vid Uppsala universitet. Han har studerat flera stora organisationer som tillämpat tillitsbaserad styrning och tillsammans med Lennart Francke har han gett ut boken Det agila företaget. Där jämför de företag med fiskstim och supertankers. De förra är flexibla och klarar sig bättre i dagens föränderliga klimat medan supertankers är för långsamma för att kunna anpassa sig och överleva. För att uppnå flexibilitet och snabbrörlighet krävs en mindre hierarkisk organisation där medarbetare tar större ansvar.

Tillit eller kontroll
Han beskriver tillitsstyrda organisationer som en motsats till granskningsstyrda. I verkligheten är det ett spektrum där många befinner sig någonstans mellan extremerna. Kontroll är ofta sprunget ur en rädsla för att saker och ting ska gå fel, en naturlig instinkt som ofta leder till kontraproduktiva resultat. Det blir lätt att man mäter det som går att mätas men inte det som faktiskt leder till produktivitet. Medarbetare gör det som ser bäst ut, inte det som är bäst.

Vill människor ta ansvar?
Om man som ledare är modig och ger tillit, kan man förutsätta att medarbetare långt ut i organisationen kan och vill ta ansvaret?

Det kan man förstås inte veta säkert säger Göran Nilsson. Som doktorand på Handelshögskolan studerade han ett flertal svenska industriföretag. Där och då trodde många i ledningsgrupperna att medarbetarna inte ville ha ett sådant ansvar. Men det fanns undantag, som Atlas Copco Tools i Tierp. Där noterade cheferna att många medarbetare hade ganska kvalificerade aktiviteter med stort ansvar på fritiden. Deras slutsats blev att det var fel på organisationen som inte tog tillvara på medarbetarnas fulla kompetens. Det ledde till en förändring till mer tillitsbaserad styrning, något som gynnade både företaget och dem som jobbade där.

Personligheter och kultur
För att bygga en organisation där man vågar lita på medarbetare krävs det ledare som är intresserade av medarbetarna. Ledarskap är i många avseenden individuellt och därför spelar det stor roll vilken typ av personlighet man utser till chefer i en organisation, något som påverkar hela företagskulturen.

Göran Nilsson citerar Handelsbankens förre vd Jan Wallander som beskrev decentralisering som ett gummiband man ständigt måste hålla i båda ändarna för att behålla det sträckt. Släpper man taget återgår tillståndet till det "normala": en hierarkisk organisation med större tyngdpunkt på kontroll.

Naturkraften i organisationen är att centralisera och detaljplanera och det med goda skäl: att få kontroll över verksamheten. Men ofta leder det till alltså negativa konsekvenser.

Förändra - och håll i förändringen
Förändring gör ont, brukar man säga och nya arbetsätt väcker ofta visst initialt motstånd. På Atlas Copco Tools i Tierp var det en ny chef som lyckades genomföra positiva förändringar. När medarbetarna insåg att de hade mycket att vinna på den nya ordningen eftersom de fick större möjligheter och inflytande började processen få egen kraft.

När väl förändringen är genomförd och har fått momentum gäller det att hålla det nya arbetssättet levande i vardagen genom hela kedjan. Det är värt att se upp för sånt som skickar motstridiga signaler, som till exempel belöningssystem som belönar kortsiktighet.

Om den tillitsbaserade styrningen är personberoende är det lätt att den försvinner ut genom dörrarna om vissa individer slutar. Då blir det viktigt med genomtänkta överlämningar. Intern chefsrekrytering kan vara en lösning, som man till exempel gjort i Handelsbanken.

Göran Nilsson nämner flera andra företag som lyckats med tillitsbaserad styrning. Företagsgruppen Virgin med kände Richard Branson är ett sådant exempel. Där har man låtit grundarens entreprenöriella syn genomsyra ledningen och de enskilda bolagen har stor egen frihet, något som har visat sig ge stora framgångar.

Andra exempel på företag som lyckats med tillitsbaserad styrning är Semco och svenska Handelsbanken. Du kan läsa mer om dem i den här artikeln av Göran Nilsson i Svensk Företagsekonomisk tidskrift.

Fyra fokusområden för tillitsbaserad styrning

  1. Sätt tydliga långsiktiga mål orienterade mot kunder och andra intressenter som medarbetare och samhälle.
  2. Planera för det långsiktigt viktiga och fastna inte i detaljer. Överdriven detaljplanering som aldrig stämmer får negativa effekter och stjäl fokus från det som är långsiktigt viktigt. Jobba med anpassningsförmågan och se organisationen som ett fiskstim istället för en supertanker.
  3. Var sparsmakad med granskning och kontroll. Sikta mot det högre syftet och se till att alla medarbetare ser och förstår det, då vill de flesta bidra. Medarbetare vill bli sedda men inte synade.
  4. Gynna människors inre motivation. För mycket fokus på yttre individuella prestationer som kortsiktiga bonusar kan sänka den inre motivationen. Bygg belöningsmodeller efter de beteenden du vill se, gärna sådana som bidrar till de långsiktiga målen.

När det gäller tillit anser vår samarbetspartner Wellbefy att tre viktiga nycklar är:

  • dialog
  • transparens
  • feedback

De här nycklarna kan du få hjälp att fånga upp i din organisation med verktyget Health Analytics. Läs hela Wellbefys inlägg om tillit här.

Vår samarbetspartner Firstbeat har uppmärksammat den studie som visar att svenskars kondition har blivit betydligt sämre. Många tycker att tanken på att behöva röra på sig mer är jobbig. Men man kan vända på det och istället fundera på hur man kan minska stillasittandet. I det här blogginlägget från Firstbeat hittar du tips som ökar motivationen till rörelse.

Vi hoppas också att ni vill hjälpa oss skapa vårt 100:e avsnitt. Hur har vår podd påverkat dig? Något speciellt avsnitt eller någon gäst som gjort avtryck hos dig? Maila oss på annsofie@formstarkhalsa.se och berätta senast 4e mars klockan 20.00 så tar vi med det i vårt specialavsnitt!

Tack på förhand till dig som lyssnar och stöttar oss hälsar Annie och Boel.

Feb 21, 2019

Den snabba tekniska utvecklingen ändrar spelreglerna för marknader och människor, om och om igen. I vår tid behöver lärande pågå hela tiden. 

Vår tid beskrivs ibland som VUCA - volatile, uncertain, complex and ambiguous. På svenska: rörlig, osäker, komplex och mångtydig.

Det betyder att lärande inte längre är något vi gör vid några speciella tillfällen i livet. Lärandet behöver pågå hela tiden, något som vi pratade om mycket i det här avsnittet om framtidens arbetsplatser. Att ha en detaljerad plan och strategi kanske inte funkar när spelplanen och spelreglerna förändras om och om igen.

Lära adaptivt istället för taktiskt
Det taktiska lärandet kan leda oss fel när kartan förändras. Ett adaptivt (anpassningsinriktat) lärande däremot bygger  på ständigt problemlösande. Istället för att planera exakt hur vi ska lösa uppgiften planerar vi för att hitta olika lösningar längs vägen. Syftet är detsamma men vi rustar oss för att hantera att vi inte innan vi påbörjar arbetet kan veta exakt hur vi ska göra för att uppfylla målet.

I studier har man sett att det adaptiva lärosättet ger starka fördelar jämfört med det taktiska.

En ny bild av lärande
För att kunna lära konstant över tiden behöver vi bygga in olika verktyg för det i vår vardag. Vi behöver också göra slut med den gamla bilden av en lärare som förmedlar kunskap och elever som tar emot den. Istället kan vi se lärandet som något vi gör tillsammans, där vi delar kunskap och insikter med varandra i vardagen i olika grupperingar.

Feedback och trygghet
För att det ska fungera har feedback en viktig roll och vi behöver förstås bygga den psykologiska trygghet som är så avgörande för att vi ska kunna vara kreativa och tänka i nya banor. Det innebär att reflektion och utvärdering måste få plats i vår arbetsvardag.

Rusta för framtiden
Ägnar vi oss bara åt morgondagens leverans hela tiden blir det inte så mycket lärande och då är vi inte heller rustade för framtiden. Det behöver inte alltid handla om att ta in ny information utan det kan lika gärna vara att lära sig vad som fungerar i den verksamhet man har nu.

Vår samarbetspartner Twitch Health har skrivit ett blogginlägg där de funderar på hur det går med stegtävlingen på jobbet när triathlon-Leffe raskt försvinner mot horisonten medan de andra står kvar och undrar varför de ska vara med över huvud taget. Det blir lätt fel när arbetsplatser lanserar satsningar för att vi ska röra på oss och framför allt är det ofta bara de redan frälsta som deltar.

Twitch Health vet hur man utformar hälsosatsningar som faktiskt får effekt och där definitionen av hälsa är vidare än bara fysisk aktivitet. Deras rekommendationer är:

  • Alla ska kunna delta och aktivitetstävlingen bör ha ett poängtak som gör kampen jämn.
  • Hälsoutmaningen behöver inkludera fysisk, mental och social hälsa.
  • Förankra satsningen i hela organisationen.
  • Gör kommunikation och deltagande enkelt.
  • Fokusera på det sociala. Genom positivt socialt stöd skapas engagemang och högt deltagande.

Läs hela inlägget från Twitch Health här.

Snart närmar vi oss vårt avsnitt 100, hurra! Du som lyssnar får gärna höra av dig till oss och berätta vilka dina favoritavsnitt är och om du har kunnat ta med dig några idéer och lärdomar från vår podd till din vardag.

Feb 14, 2019

Vi lever allt längre men många orkar inte ens med sitt arbetsliv. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Hur ska vi göra för att hålla?

- Det är för lätt att göra dåliga val, säger fysioterapeut Louise Gottlind och fortsätter:

- När maten kan komma till dörren och vi kan sitta oss till och från jobbet, hur ska vi då få till den rörelse vår kropp behöver?

Louise Gottlind är fysioterapeut med en examen från Karolinska Institutet och en master i idrottsvetenskap från Gymnastik- och Idrottshögskolan. Hon har jobbat länge med att hjälpa människor med smärta och andra fysiska problem.

Vardagsrörelse - inte gym
Den hållfasthet vi behöver kan vi inte träna upp på ett gym, den behöver vi ta hand om hela tiden. Kan vi få in mer vardagsrörelse och använda kroppen som ett redskap så stärker vi inte bara konditionen utan också våra leder och vår balans.

Arbetsplatsen har en viktig roll i att få till en förändring eftersom många av oss tillbringar så mycket som en tredjedel av vårt dygn på jobbet. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Kan vi hitta strategier för att hålla hela yrkeslivet så hjälper det oss även hemma och på fritiden.

Så får du in rörelse i arbetsdagen

  • Stående möten (när mötena är kortare och/eller rent informativa)
  • Du som är ledare: visa att du tar trapporna, visa att det går bra att ha kläder som man kan röra sig i.
  • Bjud in till promenadmöte när ni ska diskutera i mindre grupper.
  • Uppmuntra den som rör sig i vardagen och förstärk det beteende ni vill se på jobbet.
  • Bjud in kollegor och medarbetare att brainstorma runt hur ni kan få till mer rörelse i er vardag, skriv ner idéerna och börja bocka av en ny vana i taget.

Alla har möjligheter att röra sig men att att bygga vanan kräver fokus och ihärdighet.

Louise tips är att hålla syftet tydligt: att få mer energi, vara smärtfri och hålla hela yrkeslivet - och hela övriga livet också för den delen.

Vår samarbetspartner Firstbeat vet att stress är en del av livet. Men det blir lätt lite för mycket stress. Genom sina livsstilsmätningar med verktyget Bodyguard som mäter hjärtvariabilitet har de data från tusen och åter tusen mätningar som visar våra stressnivåer under dygnet. De vill dela med sig av fyra tips för att hantera negativa stressnivåer:

1. Motionera! Motion gör dig mer resistent mot negativa effekter av stress. Träningen i sig är stress men kroppen blir alltså bättre på att hantera stresshormoner om vi regelbundet motionerar.

2. Undvika alkohol! Trots att många upplever att de somnar bättre med ett glas vin i kroppen så påverkas djupsömnen negativt.

3. Andas! Djup och långsam magandning utlöser en avslappningsreaktion. En signal till kroppen att "det är lugnt" helt enkelt.

4. Kramas! Beröring ger oss lägre blodtryck, långsammare puls och minskade nivåer av stresshormoner. Så om du känner dig utmattad efter en stressig arbetsdag kan det vara en bra idé att krama om en kompis eller din partner. Det är också bra att få massage som är en av de mest effektiva formerna av beröring.

Läs hela blogginlägget Fyra enkla sätt att minska stressen här eller ta reda på mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Feb 7, 2019

Är företagen den moderna tidens prästerskap? Diskussionen om meningsfullhet har flyttat in på arbetsplatsen. Är det bra och vad finns det för risker?

Under hela 1900-talet fasades religionen ut som samhällets rättesnöre. Idag behöver många av oss hitta våra etiska kompasser på annat håll.

Inflation i meningsfullhet
Ibland låter företagsledare som om de aspirerar på att vara den moderna tidens präster säger vi i det här avsnittet - kanske lite tillspetsat. Men kan det gå inflation i begreppet meningsfullhet? Och om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir av med jobbet eller sjukskrivna?

Vi som driver den här podden har pratat mycket om vikten av att ställa frågan varför, och om behovet av att hitta det meningsfulla i sitt jobb. Det är något vi fortfarande står bakom. Men vilka risker finns det om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir uppsagda? Sjukskrivna? Finns det en risk att vi jobbar för mycket?

Bara det autentiska är meningsfullt
Bakom de här frågorna döljer sig också en ännu större fråga: var ska vi få våra etiska kompasser ifrån? Många hittar en del av svaren i FNs deklaration om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. En hel del företag säger sig också jobba med till exempel FNs globala hållbarhetsmål - men då gäller det förstås att det är både förankrat i verksamheten och autentiskt och inte bara något som ser bra ut på en hemsida.

De flesta verksamheter grundades med en genuint god värdeskapande idé och den är ofta värdefull att hitta tillbaka till för att hitta meningsfullheten på jobbet. Därifrån får varje individ själv hitta ett sätt att knyta an till den gemensamma idén och visionen.

Arbetet är inte en religion
Men samtidigt kan arbetet inte vara en religion. Att göra ett bra jobb har ett värde i sig. Det är helt ok att känna att det är kul att gå till jobbet, men också att få gå hem.

Till syvende och sist måste vi alla lägga vårt hälsopussel själva. Vi behöver hitta hälsa och meningsfullhet även utanför jobbet för vår egen del men det mår också prestationen på jobbet bra av. Att agera på våra värderingar är ett sätt att känna meningsfullhet. Meningsfullheten är en väg till lyckan, sällan tvärtom. Meningsfullheten är också ett sätt att se till att tiden går till rätt saker.

Det viktiga är sällan bråttom
Det som är verkligt viktigt är sällan bråttom. När vi har konstaterat det blir det inte längre så avgörande att jaga minuter och timmar just idag. Det långsiktigt viktiga behöver inte heller handla om att rädda världen, det kan handla om att agera juste i en enskild situation.

Som medarbetare kan vi också påverka vår arbetsgivare. Säger organisationen vi jobbar för att den ska stå upp för viktiga värderingar medan det inte efterlevs i praktiken - ja då behövs det rakryggade sanningssägare. 

Ett tips till dig som individ är att reflektera över dina värderingar och vad som är viktigt för dig. Hur får du utlopp för det på arbetet? Får du inte det, vad kan du då förändra? Och slutligen: ta hand om meningsfullheten även i ditt privata liv och värna det och dem som betyder mest för dig.

Vår samarbetspartner Twitch Healths vd Fredrik Karlsson har besökt världens mest hälsosamma arbetsplats. Det är Technogyms huvudkontor i Cesena, Italien. Här finns det nyttig lunch för bara $1, kontoret är utformat för att främja rörelse och man satsar mycket på  så kallad nudging. I ett bdet här blogginlägg på sin hemsida berättar Fredrik mer men ger också tips till er arbetsplats på vad ni kan göra för att stötta hälsan på plats.

1