Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: April, 2019
Apr 25, 2019

Om vi vill slippa alla skador som stressen ger oss behöver vi satsa på återhämtning. Den skyddar oss och håller oss friska. Ida Aidanpää-Immonen från Firstbeat vet hur man gör.

Det finns många tjänster som hjälper oss att mäta hälsa på jobbet numera. För att få koll på vår återhämtning i livet finns en metod som garanterat inte ljuger: att mäta vår hjärtfrekvens. Det kan hjälpa oss att få syn på när och var i vardagslivet som stressen ökar - och göra något åt det.

Ida Aidanpää-Immonen är  Country Sales Manager för vår samarbetspartner Firstbeat som jobbar med just hjärtfrekvensmätningar och återhämtning. Ida är före detta elitidrottare och civilekonom och vår gäst i det här avsnittet.

Det började med idrottsforskning
Firstbeat startade som ett forskningsprojekt i Finland på 199o-talet. Syftet var från början att hitta en mätmetod för att fånga upp elitidrottare på väg in i överträning. Så småningom insåg de att kroppen visar exakt samma signaler om man överansträngt sig på jobbet som i idrotten. Nu arbetar de med att hjälpa arbetsplatser och medarbetare att bli bättre på den hälsosamma återhämtningen.

En mätning av hjärtslagen
Mätningen görs genom att man bär en liten utrustning på kroppen under 72 timmar. Utrustningen registrerar både hjärtats slag och det som sker mellan hjärtslagen, hjärtvariabiliteten. Det är den som visar hur det står till med återhämtningen. De enda som kan se de individuella resultaten är personen som blivit mätt och en coach som hjälper till att tolka resultatet. Tillsammans ringar de in vad som kan förändras i vardagen för att minska stressen och öka återhämtningen.

Stor brist på återhämtning
- Vad vi än gör i vår vardag så utsätts vi för fysiologisk belastning, alltså stress. Och vi behöver faktiskt återhämta oss från även den positiva belastningen och stressen även om den i sig inte behöver vara dålig i rimliga mängder, förklarar Ida.

Det är just bristen på återhämtning vi ser skapa ohälsa i dagens samhälle och enligt Firstbeats egna siffror får över 50% av oss nordbor inte alls någon återhämtning under en vanlig dag.

Vad är återhämtning?
Vila och återhämtning är inte samma sak. En person som till exempel mediterar behöver inte nödvändigtvis uppnå återhämtning. Om man har hållt ett högt tempo under en lång tid kan kroppen vara främmande för att varva ner - det är något vi behöver träna på. Många av oss hamnar i en negativ spiral där vi inte orkar göra det vi faktiskt behöver för att må bra, som att umgås med familj och vänner, sova tillräckligt och ägna oss åt sånt vi tycker är kul. Då blir återhämtningen allt sämre och hälsan blir som ett gummiband som tänjs ut mer och mer tills det brister i utmattning.

Åtgärda orsakerna
Bakom varje utmattning finns en kronisk brist på återhämtning och det hänger ofta ihop med hög arbetsbelastning. Att åtgärda problemen kräver förstås insatser på flera plan men det är viktigt att göra något redan innan gummibandet börjar tänjas ut för mycket.

- Ett bra mål är att vi ska kunna gå hem från jobbet och ha energi nog att göra något vi tycker om på vår fritid, säger Ida. Kostnaderna för sjuknärvaro, eller preseenteism som det också kallas när vi är på  jobbet fast vi egentligen är sjuka, är hög. Enligt studier som Ida refererar till kan det kosta uppemot 25 000 kr per anställd per år eller mer för många organisationer.

Vad kan man göra?
Det alla kan göra, säger Ida, är att så gott det går lära känna sig själv och när, var och hur man får - och inte får - återhämtning i vardagen.

Arbetsgivaren kan hjälpa sina medarbetare att skapa förutsättningar för återhämtning. Det enklaste första steget är att prata om vad återhämtning är för var och en och låta medarbetare ge egna förslag. Som chef och ledare kan man visa vilka beteenden som uppmuntras och värderas och hur de kan bidra till återhämtning.

- Och man kan inte komma ifrån det faktum att motion gör jättemycket för vår återhämtning, säger Ida.

I en av Firstbeats egna studier såg de att personer som motionerade regelbundet hade bättre återhämtning. Ida är noga med att  göra skillnad på motion och träning. Motion är till skillnad från högpresterande träning både enkelt och billigt och det som får störst effekt på återhämtningen.

I sina studier har Firstbeat också sett att de som har kommit förbi småbarnsåren och har lite längre erfarenhet av arbetslivet ofta har mer återhämtning och mindre stress i livet. Något som säger oss att det kanske är människor mitt i livet med små barn som vi behöver ta allra mest hand om på jobbet?

Vår samarbetspartner Wellbefy tipsar om att skapa ett hälsobokslut i ditt företag. Det hjälper dig att se nyckeltal som visar hur medarbetarna mår. Ett klassiskt bokslut innehåller en redovisning av sjuktal men ett sånt säger ju mindre om hälsa och mer om ohälsa. Wellbefy råder oss att börja titta även på friskfaktorerna.

Nyckeltal för ett hälsobokslut är sådant som medarbetarnas upplevda välmående, deras kompetens och utveckling, hur man upplever ledarskapet och organisationen och siffror som visar på frisknärvaro, sjukfrånvaro och rehabilitering. Läs mer här.

Apr 18, 2019

Aktivitetsbaserade kontor har blivit allt vanligare. Vilka är fallgroparna och hur gör man för att lyckas? Vi frågade experten Aram Seddigh.

Redan på 70-talet började man experimentera med att möblera kontor så att de skulle vara flexibla. Då handlade det mest om att kunna rulla med sig hurtsar mellan olika platser. Det vi idag menar när vi pratar om aktivitetsbaserade lösningar blev populärt på allvar runt 2012.

Aktivitetsbaserade kontor ska inte förväxlas med så kallade flexkontor där olika skyltar och symboler visar var man till exempel får prata högt och var man ska vara tyst.

Det berättar Aram Seddigh, psykolog som doktorerat på sammanhanget mellan kontor, arbetsmiljö och arbetssätt. Till vardags jobbar han med att få arbetsplatser att lyckas med just den fysiska arbetsmiljön, ibland i samband med en flytt och ibland genom att förändra saker och ting i befintliga lokaler.

Cellkontor mest uppskattade - öppna landskap minst
När man frågar människor var och hur de helst jobbar föredrar de flesta så kallade cellkontor, alltså att jobba i ett eget rum. Det minskar risken för distraktioner. De största problemen hittar man i öppna landskap där det ofta är svårt att kunna jobba fokuserat.

Där kan den aktivitetsbaserade miljön vara ett bra mellanting eftersom cellkontor många gånger blir kostsamt för arbetsgivaren - och dessutom inte passar alla sorters arbete, som till exempel återkommande samarbeten i team.

- Den fysiska arbetsmiljön är en service till medarbetarna. Det måste helt enkelt lösas och är det inte bra behöver man tänka ett varv till, säger Aram.

I nyare studier börjar man se att det ofta har funnits ett gott syfte men att den en bristfällig inledande analysen gjort att ytorna blivit under- eller feldimensionerade. Frånvaro av avskildhet och tysta rum är ofta ett problem, ett annat att mötesrummen inte räcker till och skapar ledtider i organisationer.

- När medarbetare är hänvisade till hemmet för att kunna fokusera har något gått fel, säger Aram som fortsätter: Att jobba hemma ska vara en förmån och en möjlighet, inte en lösning på problem på arbetsplatsen.

Tillgänglighet och ytornas funktion viktigast
För att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret behöver man framför allt ta hänsyn till två dimensioner:

  1. Graden av tillgänglighet: alltså hur tillgänglig personen eller gruppen ska vara för andra människor medan man jobbar. Kan kollegorna sticka in huvudet med en fråga då och då eller behöver man avskildhet för fokus?
  2. Individuellt arbete eller samverkan i grupp. Om och när medarbetarna behöver arbeta på egen hand eller tillsammans med andra och i vilken utsträckning. Mängden gemensamma ytor och rum för avskildhet och fokus behöver dimensioneras rätt.

Är förutsättningarna rätt kommer det att fungera, menar Aram. Finns inte förutsättningarna börjar vi "hamstra" och försöker säkerställa tillgång till till exempel ett skrivbord trots att vi kanske inte behöver det under större delen av dagen. Då är det läge för ett omtag.

6 framgångsfaktorer för att lyckas med det aktivitetsbaserade kontoret

  • Kartlägg behoven först: vilken sorts ytor behövs och hur mycket av varje?
  • Involvera medarbetarna medan kartläggningen pågår.
  • Bygg rätt sorts ytor (för fokus, avskildhet och samarbete, formella och informella möten) i rätt mängd och storlek. Utgå från behoven, inte vem som skriker högst.
  • Sätt målet att det ska ta 30 sekunder att förflytta sig och få tekniken att funka.
  • Arbeta med nudging - gör det lätt att göra rätt.

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om den fysiska aktiviteten under en arbetsdag! I ett blogginlägg reder deras fysioterapeut Emily Backlund ut hur man bäst kan bryta stillasittandet. Hon rekommenderar att vi ställer oss upp varje halvtimme och gärna lägger in någon liten pulshöjande aktivitet då och då. Det finns heller ingen optimal sittposition utan variation är nyckeln till välmående. Hon tipsar också om vad du ska göra om du redan fått problem. Läs hela inlägget om rörelse i arbetsvardagen här.

Apr 11, 2019

Hur blir man Stockholms friskaste företag? Vi frågade Sofia Blomdal, arbetsmiljöchef på Ragn-Sells där man sänkt olyckor och skador med 70%. Hur då? Genom kulturförändringar.

På Ragn-Sells fanns allt på plats för en bra arbetsmiljö - på papperet. Det saknades inte rutiner och instruktioner för att motverka arbetsplatsolyckor. Däremot sa kulturen något annat än det man kunde läsa i dokumenten.

Blame-shame-kultur
Ute på plats i verksamheten fanns en blame-shame-kultur och mycket macho-attityder som innebar att ingen ville eller vågade berätta om tillbud och olyckor eftersom man var rädd att bli utpekad för att göra fel. Dessutom fanns ingen tradition av att dela med sig ens av det som gick bra. Olika avdelningar tävlade med varandra och såg sig som interna konkurrenter.

Sofia och hennes kollegor insåg att hela organisationen behövde göra en stor förändring och börja samarbeta och samverka mera.

70% minskning av olyckor
Att få till förflyttningen skulle bli tufft och det var man inställd på. Hela organisationen påbörjade en värdegrundsresa 2015 med en plan som sträckte sig fram till 2021 men effekterna kom tidigare än så. Efter tre år hade man minskat antalet arbetsplatsolyckor med hela 70%. Dessutom ökade inrapporterade förebyggande avvikelser, alltså att människor berättar om nära-ögat-händelser som skulle ha kunnat leda till olyckor, med 811%!

Fysiska risker med avfallshantering
I Ragn-Sells verksamhet som handlar om att samla in, behandla och återvinna avfall finns det en hel del risker för fysiska skador. Det kan till exempel vara fall- och klämskador när man hanterar fordon och tunga laster.

Under resans gång har Sofia och hennes team rest runt till 65 platser i landet och mött många av de totalt 1700 anställda i organisationen.

- Vill man ha förändring måste man visa sig och höra människors berättelser, säger Sofia.

Förtroendefullt samarbete
Ledarskapet var nyckeln och där behövdes förbättringar. Cheferna var inte vana att samarbeta och samverka. För att förändra det utbildades alla chefer och deras stödfunktioner inklusive skyddsombud i något som kallas förtroendefullt samarbete.

- Det har varit otroligt bra, säger Sofia. Alla har fått reflektera kring sina egna beteenden och hur de påverkar andra. Vi har gemensamt fått fundera på hur vi ska samverka och samarbeta och jobbat med det som kallas intressebaserad problemlösning. Man ställer sig frågorna "vad vill du och vad vill jag och hur kan vi få ihop de viljorna"?

Från mörkertal till vilja att dela
Tidigare när någon rapporterade in en olycka kändes det som att man hade gjort fel och chefen kanske suckade. Det ledde till ett stort mörkertal. Nu är inställningen snarare att man vill dela med sig av risker och incidenter så att andra kan lära sig av dem. Dessutom har man gjort det enklare att rapportera problem och risker i arbetsmiljön genom en mobilapp. Där kan det räcka med att man tar en bild på plats enligt principen "en bild säger mer än tusen ord".

Health and safety first
Sofia har ett team som förut låg under HR men nu arbetar de som en egen grupp direkt under VD. Fördelen är att det är lätt att stötta affären och det visar också att hälsa och säkerhet är prioriterat av ledningen.

Friskaste företag
Utmärkelsen Friskaste Företag delas ut av Feelgood som ett sätt att lyfta och inspireras av goda exempel. Kriterierna för att få priset omfattar såväl ledarskap och medarbetarskap som hälsa i stort.

Vår samarbetspartner Firstbeat vet genom sina 300 000 livsstilsmätningar att många inte får tillräckligt bra sömn. Det finns flera ganska enkla saker att göra som inte tar mer tid men kräver en förändring av det du redan gör.

Det kan handla om att förändra när du tränar, när du använder skärm och när du äter och dricker. I det här blogginlägget får du tips om några enkla saker som kan förbättra din sömn.

Apr 4, 2019

Vi har bara 24 h per dygn och lever i en värld full av distraktioner. Här är tre rutiner som kan hjälpa dig att må bra och hålla i längden.

1. Planera och prioritera

Det känns sällan som att det finns tillräckligt med tid till allt man ska och vill göra. Då hänger det på oss själva att planera och ge utrymme för det som är allra mest betydelsefullt. Förutom jobb och plikter behöver vi också skapa utrymme för återhämtning, motion och de relationer vi värdesätter.

På jobbet missar många av oss att göra tillräckligt med plats i kalendern runt viktiga möten och leveranser. Ofta kräver de planering i förväg och reflektion och åtgärder i efterhand. Gör plats för det.

Att hela tiden släcka bränder håller inte i längden. Ta hjälp av Eisenhowermetoden eller prioriteringmatrisen. Försök se till att det som är långsiktigt viktigt för dig hamnar i fokus. Delegera gärna sånt som är bråttom men inte viktigt och gör vad du kan för att inte jobba i bråttom-viktigt-hörnet oftare än nödvändigt.

Prioriteringsmatrisen / Eisenhowermetoden

  Inte viktigt Viktigt
Bråttom Delegera om du kan. Brandsläckning. Fastna inte här.
Kan vänta Rensa bort sånt som hamnar här. Jobba här så mycket du kan.

Att ofta stanna upp och fråga vad syftet är med det du gör kan vara en stor hjälp. Ställ dig frågorna: Vart ska jag? Vad för mig dit? Vad behöver jag prioritera då? Vad är viktigast den här veckan för att nästa vecka ska bli bra? Och nästa? Och nästa år?

2. Tajming och arbetsmiljö

När och var vi gör saker påverkar hur bra de blir gjorda. Att svara på mail kanske går bra i en bullrig miljö men att fokusera på något mer avancerat kräver troligen mer lugn och ro. Att ta hänsyn till det här kan spara tid och hjärnkraft och påverka både vad vi får gjort och hur vi mår.

Ett tips är att försöka hitta tre olika arbetsmiljöer som passar för olika uppgifter: en för att fokusera ostört, en för att samverka och ett läge för att göra enklare arbetsuppgifter. Du kanske behöver ta en dialog med dina kollegor så att ni kan hjälpas åt att skapa rätt förutsättningar.

3. Släpp aktivt jobbet

Det handlar om det som kallas psykologisk frånkoppling. Vi kan behöva skapa en rutin för att aktivt släppa jobbet både fysiskt och mentalt.

Tre frågor du kan ställa dig:

  • Vad har jag fått gjort idag?
  • Vad ska jag göra imorgon?
  • Vad var riktigt bra idag?

En avslutande fråga är att reflektera över när du bara är närvarande i nuet utan tankar på det som varit och det som ska komma. Kanske kan fler sådana stunder i din arbetsvecka vara något att sträva efter?

Vår samarbetsparter Firstbeat är måna om vår återhämtning. Något som negativt påverkar vår möjlighet att återhämta oss är alkohol och det går inte heller så bra ihop med träning. Att dricka ett glas vin efter kvällsträningen kan minska återhämtningen under sömnen med upp till halva sovtiden. Läs mer om vad du ska se upp med angående alkohol och träning i det här inlägget från Firstbeats blogg.

Vår samarbetspartner Twitch Health har i över 18 år hjälpt hundratals organisationer till bättre hälsa. De är en erfaren och betrodd hälsopartner till företag som Spotify och Länsförsäkringar och har även hjälpt Karolinska Institutet i ett forskningsprojekt. Twitch Health jobbar med en helhetssyn på hälsa som ett mentalt, fysiskt och socialt begrepp. Med engagerande hälsoprogram som utförs fysiskt på plats hos kunderna och med smarta digitala verktyg skapar de hög effekt i hela organisationen. Läs mer om vad Twitch Health gör här.

1