Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 2
Mar 7, 2019

Behövs människor som arbetskraft om 50 år eller kommer maskinerna att göra allt? Vilket slags yrkesråd kan man ge en ung människa idag?

Enligt den här studien från Oxforduniversitetet i England riskerar 47% av arbetskraften att ersättas av maskiner under de närmaste 20 åren. Skriver du in din arbetstitel på den här sajten så får du en indikation på om din yrkesgrupps dagar är räknade eller inte.

Samtidigt jobbar många mer och mer. Trots digitala verktyg som ska avlasta oss skapar dåliga IT-lösningar stress och den administrativa bördan ökar i många yrken istället för tvärtom.

Den här sortens motsägelsefullheter och framtidsspaningar pratar vi om i det här avsnittet.

AI - hot eller möjlighet?
Kanske kan AI, articifiell intelligens, avlasta oss för att frigöra tid och kraft till det som verkligen skapar värde och det som - än så länge i alla fall - är unikt mänskligt som empati, medkänsla och relationer.

Om AI tar över tillräckligt mycket kanske vi kan jobba mindre? Vad gör vi då och hur kommer det att påverka vår vardag och vårt samhällskontrakt?

Yrkesråd till unga
Vi konstaterar i alla fall (med hjälp av boken Liv 3.0 av Max Tegmark) att för en ung person som gör sina yrkesval just nu är det klokt att söka sig till jobb där de här egenskaperna ingår och värdesätts:

  • kreativitet
  • social intelligens
  • förmågan att hantera oförutsägbarhet

Ta framtiden i våra händer
Den tekniska utvecklingen och framtiden är något vi skapar och inte något som bara drabbar oss. Därför behöver vi ta en omfattande diskussion om hur vi vill bygga vår gemensamma framtid nu. Det menar några av de författare och tänkare vi citerar i det här avsnittet och det är en uppmaning vi gärna instämmer i.

Framtiden är i våra händer - låt oss göra något bra av den!

Läs och lyssna mer
Du hittar några källor här, varsågod att dyka vidare i dem om du blev inspirerad:

Vår samarbetspartner Twitch Health har funderat på vad friskvårdsbidraget egentligen fyller för funktion.Kan man kalla det för en hälsoinvestering eller är det snarare ett bidrag till de som redan tränar? Twitch har tankar om vad man kan göra istället och har resonerat kring det i ett intressant inlägg med rubriken Friskvårdsbidraget - ett bidrag till de som redan tränar.

Feb 28, 2019

Att få förtroende och frihet på jobbet mår vi bra av. Men det är inte alltid så lätt för ledarna att släppa kontrollen.

Göran Nilsson är ekonomie doktor och universitetslektor vid Uppsala universitet. Han har studerat flera stora organisationer som tillämpat tillitsbaserad styrning och tillsammans med Lennart Francke har han gett ut boken Det agila företaget. Där jämför de företag med fiskstim och supertankers. De förra är flexibla och klarar sig bättre i dagens föränderliga klimat medan supertankers är för långsamma för att kunna anpassa sig och överleva. För att uppnå flexibilitet och snabbrörlighet krävs en mindre hierarkisk organisation där medarbetare tar större ansvar.

Tillit eller kontroll
Han beskriver tillitsstyrda organisationer som en motsats till granskningsstyrda. I verkligheten är det ett spektrum där många befinner sig någonstans mellan extremerna. Kontroll är ofta sprunget ur en rädsla för att saker och ting ska gå fel, en naturlig instinkt som ofta leder till kontraproduktiva resultat. Det blir lätt att man mäter det som går att mätas men inte det som faktiskt leder till produktivitet. Medarbetare gör det som ser bäst ut, inte det som är bäst.

Vill människor ta ansvar?
Om man som ledare är modig och ger tillit, kan man förutsätta att medarbetare långt ut i organisationen kan och vill ta ansvaret?

Det kan man förstås inte veta säkert säger Göran Nilsson. Som doktorand på Handelshögskolan studerade han ett flertal svenska industriföretag. Där och då trodde många i ledningsgrupperna att medarbetarna inte ville ha ett sådant ansvar. Men det fanns undantag, som Atlas Copco Tools i Tierp. Där noterade cheferna att många medarbetare hade ganska kvalificerade aktiviteter med stort ansvar på fritiden. Deras slutsats blev att det var fel på organisationen som inte tog tillvara på medarbetarnas fulla kompetens. Det ledde till en förändring till mer tillitsbaserad styrning, något som gynnade både företaget och dem som jobbade där.

Personligheter och kultur
För att bygga en organisation där man vågar lita på medarbetare krävs det ledare som är intresserade av medarbetarna. Ledarskap är i många avseenden individuellt och därför spelar det stor roll vilken typ av personlighet man utser till chefer i en organisation, något som påverkar hela företagskulturen.

Göran Nilsson citerar Handelsbankens förre vd Jan Wallander som beskrev decentralisering som ett gummiband man ständigt måste hålla i båda ändarna för att behålla det sträckt. Släpper man taget återgår tillståndet till det "normala": en hierarkisk organisation med större tyngdpunkt på kontroll.

Naturkraften i organisationen är att centralisera och detaljplanera och det med goda skäl: att få kontroll över verksamheten. Men ofta leder det till alltså negativa konsekvenser.

Förändra - och håll i förändringen
Förändring gör ont, brukar man säga och nya arbetsätt väcker ofta visst initialt motstånd. På Atlas Copco Tools i Tierp var det en ny chef som lyckades genomföra positiva förändringar. När medarbetarna insåg att de hade mycket att vinna på den nya ordningen eftersom de fick större möjligheter och inflytande började processen få egen kraft.

När väl förändringen är genomförd och har fått momentum gäller det att hålla det nya arbetssättet levande i vardagen genom hela kedjan. Det är värt att se upp för sånt som skickar motstridiga signaler, som till exempel belöningssystem som belönar kortsiktighet.

Om den tillitsbaserade styrningen är personberoende är det lätt att den försvinner ut genom dörrarna om vissa individer slutar. Då blir det viktigt med genomtänkta överlämningar. Intern chefsrekrytering kan vara en lösning, som man till exempel gjort i Handelsbanken.

Göran Nilsson nämner flera andra företag som lyckats med tillitsbaserad styrning. Företagsgruppen Virgin med kände Richard Branson är ett sådant exempel. Där har man låtit grundarens entreprenöriella syn genomsyra ledningen och de enskilda bolagen har stor egen frihet, något som har visat sig ge stora framgångar.

Andra exempel på företag som lyckats med tillitsbaserad styrning är Semco och svenska Handelsbanken. Du kan läsa mer om dem i den här artikeln av Göran Nilsson i Svensk Företagsekonomisk tidskrift.

Fyra fokusområden för tillitsbaserad styrning

  1. Sätt tydliga långsiktiga mål orienterade mot kunder och andra intressenter som medarbetare och samhälle.
  2. Planera för det långsiktigt viktiga och fastna inte i detaljer. Överdriven detaljplanering som aldrig stämmer får negativa effekter och stjäl fokus från det som är långsiktigt viktigt. Jobba med anpassningsförmågan och se organisationen som ett fiskstim istället för en supertanker.
  3. Var sparsmakad med granskning och kontroll. Sikta mot det högre syftet och se till att alla medarbetare ser och förstår det, då vill de flesta bidra. Medarbetare vill bli sedda men inte synade.
  4. Gynna människors inre motivation. För mycket fokus på yttre individuella prestationer som kortsiktiga bonusar kan sänka den inre motivationen. Bygg belöningsmodeller efter de beteenden du vill se, gärna sådana som bidrar till de långsiktiga målen.

När det gäller tillit anser vår samarbetspartner Wellbefy att tre viktiga nycklar är:

  • dialog
  • transparens
  • feedback

De här nycklarna kan du få hjälp att fånga upp i din organisation med verktyget Health Analytics. Läs hela Wellbefys inlägg om tillit här.

Vår samarbetspartner Firstbeat har uppmärksammat den studie som visar att svenskars kondition har blivit betydligt sämre. Många tycker att tanken på att behöva röra på sig mer är jobbig. Men man kan vända på det och istället fundera på hur man kan minska stillasittandet. I det här blogginlägget från Firstbeat hittar du tips som ökar motivationen till rörelse.

Vi hoppas också att ni vill hjälpa oss skapa vårt 100:e avsnitt. Hur har vår podd påverkat dig? Något speciellt avsnitt eller någon gäst som gjort avtryck hos dig? Maila oss på annsofie@formstarkhalsa.se och berätta senast 4e mars klockan 20.00 så tar vi med det i vårt specialavsnitt!

Tack på förhand till dig som lyssnar och stöttar oss hälsar Annie och Boel.

Feb 21, 2019

Den snabba tekniska utvecklingen ändrar spelreglerna för marknader och människor, om och om igen. I vår tid behöver lärande pågå hela tiden. 

Vår tid beskrivs ibland som VUCA - volatile, uncertain, complex and ambiguous. På svenska: rörlig, osäker, komplex och mångtydig.

Det betyder att lärande inte längre är något vi gör vid några speciella tillfällen i livet. Lärandet behöver pågå hela tiden, något som vi pratade om mycket i det här avsnittet om framtidens arbetsplatser. Att ha en detaljerad plan och strategi kanske inte funkar när spelplanen och spelreglerna förändras om och om igen.

Lära adaptivt istället för taktiskt
Det taktiska lärandet kan leda oss fel när kartan förändras. Ett adaptivt (anpassningsinriktat) lärande däremot bygger  på ständigt problemlösande. Istället för att planera exakt hur vi ska lösa uppgiften planerar vi för att hitta olika lösningar längs vägen. Syftet är detsamma men vi rustar oss för att hantera att vi inte innan vi påbörjar arbetet kan veta exakt hur vi ska göra för att uppfylla målet.

I studier har man sett att det adaptiva lärosättet ger starka fördelar jämfört med det taktiska.

En ny bild av lärande
För att kunna lära konstant över tiden behöver vi bygga in olika verktyg för det i vår vardag. Vi behöver också göra slut med den gamla bilden av en lärare som förmedlar kunskap och elever som tar emot den. Istället kan vi se lärandet som något vi gör tillsammans, där vi delar kunskap och insikter med varandra i vardagen i olika grupperingar.

Feedback och trygghet
För att det ska fungera har feedback en viktig roll och vi behöver förstås bygga den psykologiska trygghet som är så avgörande för att vi ska kunna vara kreativa och tänka i nya banor. Det innebär att reflektion och utvärdering måste få plats i vår arbetsvardag.

Rusta för framtiden
Ägnar vi oss bara åt morgondagens leverans hela tiden blir det inte så mycket lärande och då är vi inte heller rustade för framtiden. Det behöver inte alltid handla om att ta in ny information utan det kan lika gärna vara att lära sig vad som fungerar i den verksamhet man har nu.

Vår samarbetspartner Twitch Health har skrivit ett blogginlägg där de funderar på hur det går med stegtävlingen på jobbet när triathlon-Leffe raskt försvinner mot horisonten medan de andra står kvar och undrar varför de ska vara med över huvud taget. Det blir lätt fel när arbetsplatser lanserar satsningar för att vi ska röra på oss och framför allt är det ofta bara de redan frälsta som deltar.

Twitch Health vet hur man utformar hälsosatsningar som faktiskt får effekt och där definitionen av hälsa är vidare än bara fysisk aktivitet. Deras rekommendationer är:

  • Alla ska kunna delta och aktivitetstävlingen bör ha ett poängtak som gör kampen jämn.
  • Hälsoutmaningen behöver inkludera fysisk, mental och social hälsa.
  • Förankra satsningen i hela organisationen.
  • Gör kommunikation och deltagande enkelt.
  • Fokusera på det sociala. Genom positivt socialt stöd skapas engagemang och högt deltagande.

Läs hela inlägget från Twitch Health här.

Snart närmar vi oss vårt avsnitt 100, hurra! Du som lyssnar får gärna höra av dig till oss och berätta vilka dina favoritavsnitt är och om du har kunnat ta med dig några idéer och lärdomar från vår podd till din vardag.

Feb 14, 2019

Vi lever allt längre men många orkar inte ens med sitt arbetsliv. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Hur ska vi göra för att hålla?

- Det är för lätt att göra dåliga val, säger fysioterapeut Louise Gottlind och fortsätter:

- När maten kan komma till dörren och vi kan sitta oss till och från jobbet, hur ska vi då få till den rörelse vår kropp behöver?

Louise Gottlind är fysioterapeut med en examen från Karolinska Institutet och en master i idrottsvetenskap från Gymnastik- och Idrottshögskolan. Hon har jobbat länge med att hjälpa människor med smärta och andra fysiska problem.

Vardagsrörelse - inte gym
Den hållfasthet vi behöver kan vi inte träna upp på ett gym, den behöver vi ta hand om hela tiden. Kan vi få in mer vardagsrörelse och använda kroppen som ett redskap så stärker vi inte bara konditionen utan också våra leder och vår balans.

Arbetsplatsen har en viktig roll i att få till en förändring eftersom många av oss tillbringar så mycket som en tredjedel av vårt dygn på jobbet. Nästan hälften av svenskarna har hälsofarligt låg kondition. Kan vi hitta strategier för att hålla hela yrkeslivet så hjälper det oss även hemma och på fritiden.

Så får du in rörelse i arbetsdagen

  • Stående möten (när mötena är kortare och/eller rent informativa)
  • Du som är ledare: visa att du tar trapporna, visa att det går bra att ha kläder som man kan röra sig i.
  • Bjud in till promenadmöte när ni ska diskutera i mindre grupper.
  • Uppmuntra den som rör sig i vardagen och förstärk det beteende ni vill se på jobbet.
  • Bjud in kollegor och medarbetare att brainstorma runt hur ni kan få till mer rörelse i er vardag, skriv ner idéerna och börja bocka av en ny vana i taget.

Alla har möjligheter att röra sig men att att bygga vanan kräver fokus och ihärdighet.

Louise tips är att hålla syftet tydligt: att få mer energi, vara smärtfri och hålla hela yrkeslivet - och hela övriga livet också för den delen.

Vår samarbetspartner Firstbeat vet att stress är en del av livet. Men det blir lätt lite för mycket stress. Genom sina livsstilsmätningar med verktyget Bodyguard som mäter hjärtvariabilitet har de data från tusen och åter tusen mätningar som visar våra stressnivåer under dygnet. De vill dela med sig av fyra tips för att hantera negativa stressnivåer:

1. Motionera! Motion gör dig mer resistent mot negativa effekter av stress. Träningen i sig är stress men kroppen blir alltså bättre på att hantera stresshormoner om vi regelbundet motionerar.

2. Undvika alkohol! Trots att många upplever att de somnar bättre med ett glas vin i kroppen så påverkas djupsömnen negativt.

3. Andas! Djup och långsam magandning utlöser en avslappningsreaktion. En signal till kroppen att "det är lugnt" helt enkelt.

4. Kramas! Beröring ger oss lägre blodtryck, långsammare puls och minskade nivåer av stresshormoner. Så om du känner dig utmattad efter en stressig arbetsdag kan det vara en bra idé att krama om en kompis eller din partner. Det är också bra att få massage som är en av de mest effektiva formerna av beröring.

Läs hela blogginlägget Fyra enkla sätt att minska stressen här eller ta reda på mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Feb 7, 2019

Är företagen den moderna tidens prästerskap? Diskussionen om meningsfullhet har flyttat in på arbetsplatsen. Är det bra och vad finns det för risker?

Under hela 1900-talet fasades religionen ut som samhällets rättesnöre. Idag behöver många av oss hitta våra etiska kompasser på annat håll.

Inflation i meningsfullhet
Ibland låter företagsledare som om de aspirerar på att vara den moderna tidens präster säger vi i det här avsnittet - kanske lite tillspetsat. Men kan det gå inflation i begreppet meningsfullhet? Och om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir av med jobbet eller sjukskrivna?

Vi som driver den här podden har pratat mycket om vikten av att ställa frågan varför, och om behovet av att hitta det meningsfulla i sitt jobb. Det är något vi fortfarande står bakom. Men vilka risker finns det om meningsfullheten bara finns på jobbet, hur blir det då om vi blir uppsagda? Sjukskrivna? Finns det en risk att vi jobbar för mycket?

Bara det autentiska är meningsfullt
Bakom de här frågorna döljer sig också en ännu större fråga: var ska vi få våra etiska kompasser ifrån? Många hittar en del av svaren i FNs deklaration om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. En hel del företag säger sig också jobba med till exempel FNs globala hållbarhetsmål - men då gäller det förstås att det är både förankrat i verksamheten och autentiskt och inte bara något som ser bra ut på en hemsida.

De flesta verksamheter grundades med en genuint god värdeskapande idé och den är ofta värdefull att hitta tillbaka till för att hitta meningsfullheten på jobbet. Därifrån får varje individ själv hitta ett sätt att knyta an till den gemensamma idén och visionen.

Arbetet är inte en religion
Men samtidigt kan arbetet inte vara en religion. Att göra ett bra jobb har ett värde i sig. Det är helt ok att känna att det är kul att gå till jobbet, men också att få gå hem.

Till syvende och sist måste vi alla lägga vårt hälsopussel själva. Vi behöver hitta hälsa och meningsfullhet även utanför jobbet för vår egen del men det mår också prestationen på jobbet bra av. Att agera på våra värderingar är ett sätt att känna meningsfullhet. Meningsfullheten är en väg till lyckan, sällan tvärtom. Meningsfullheten är också ett sätt att se till att tiden går till rätt saker.

Det viktiga är sällan bråttom
Det som är verkligt viktigt är sällan bråttom. När vi har konstaterat det blir det inte längre så avgörande att jaga minuter och timmar just idag. Det långsiktigt viktiga behöver inte heller handla om att rädda världen, det kan handla om att agera juste i en enskild situation.

Som medarbetare kan vi också påverka vår arbetsgivare. Säger organisationen vi jobbar för att den ska stå upp för viktiga värderingar medan det inte efterlevs i praktiken - ja då behövs det rakryggade sanningssägare. 

Ett tips till dig som individ är att reflektera över dina värderingar och vad som är viktigt för dig. Hur får du utlopp för det på arbetet? Får du inte det, vad kan du då förändra? Och slutligen: ta hand om meningsfullheten även i ditt privata liv och värna det och dem som betyder mest för dig.

Vår samarbetspartner Twitch Healths vd Fredrik Karlsson har besökt världens mest hälsosamma arbetsplats. Det är Technogyms huvudkontor i Cesena, Italien. Här finns det nyttig lunch för bara $1, kontoret är utformat för att främja rörelse och man satsar mycket på  så kallad nudging. I ett bdet här blogginlägg på sin hemsida berättar Fredrik mer men ger också tips till er arbetsplats på vad ni kan göra för att stötta hälsan på plats.

Jan 31, 2019

När vi har tillåtelse att göra fel får vi möjlighet att utvecklas. I en psykologiskt trygg miljö kan vi vara lärande och utvecklas - något som ibland kan vara på liv och död.

Det kanske kan låta motsägelsefullt, men sårbarhet och trygghet hör ihop. När vi sänker garden mot varandra, vågar bjuda på våra misstag och visa att vi är mänskliga stärker vi våra relationer. Då kan vi bygga det som kallas psykologisk trygghet och som är grunden för att vi ska kunna vara kreativa, lärande och produktiva i grupp.

Till vår hjälp för att diskutera det här tar vi psykolog Ola Jameson. Han har mångårig erfarenhet av parterapi, ledarskaps- grupp- och organisationsutveckling och krishantering, både i privat sektor och offentliga yrken som sjukvården och Polisen.

Rädsla hindrar framsteg
Psykologisk trygghet, säger Ola Jameson, bygger relationer och skapar förutsättningar för lärande och framgång. Att istället konstant hålla masken och styras av rädsla skapar stress och hindrar framsteg och utveckling.

Han berättar om en studie från vården som visade att det som många var allra mest rädda för var att bli hånad av sina likar. Ola har själv jobbat med en organisation där läkare som utpekades som ansvariga för fel fick sätta på sig en fysisk (!) dumstrut. När man styrs av rädsla för att göra fel sluter sig människor och låter bli att dela med sig av sina misstag. I exemplet från vården leder det till lägre patientsäkerhet och kan med andra ord avgöra liv och död.

Ledare: bjud på egna misstag
Som ledare är det viktigt att inte låta den sortens rädslor få näring. Det börjar ofta med att man själv bjuder in till samtal, bjuder på misstag och ber om hjälp. Då vågar andra göra likadant.

Den här lärdomen drog också Google när de undersökte vad som är gemensamt för framgångsrika team. De hade förväntat sig att hitta faktorer som hade med kompetens eller gruppens sammansättning att göra men det var inte där framgångsfaktorerna fanns. Istället var nyckeln en anda av vänlighet och samarbete där alla fick komma till tals.

Härma förälskade par
Ola Jameson gör jämförelsen med par som är förälskade. När de stöter på olikheter frågar de varandra nyfiket "hur tänkte du nu, berätta mera". Vi har mycket att vinna på att härma sådant beteende istället för att göra som par i konflikt som vänder ryggen mot varandra och säger "tyst, nu vill jag inte höra mer".

Inspireras av fotbollslaget
Som ledare kan man tänka sig hur ett fotbollslag gör. Man kan inte bara spela match hela tiden utan man behöver planera, träna, reflektera och utvärdera - och bygga våra relationer. Många av oss skulle må bra av att spendera mer tid på det som betraktas som "före" och "efter" och kan inte vara i konstant leveransläge, åtminstone inte om vi vill bli framgångsrika.

Utvärdera för framgång
Ge plats för korta, strukturerade utvärderingar i arbetsvardagen. Ställ frågor som

  • hur har vi lirat ihop?
  • har vi hjälpt varandra och bett om hjälp?
  • har vi gett varandra feedback?
  • har vi testat nytt och utvärderat?

Det här är alla nyckelvärden som bygger psykologisk trygghet.

Lycka till önskar Ann-Sofie och Boel!

Vi hälsar vår nya samarbetspartner Firstbeat välkomna. Firstbeat hjälper medarbetarna i din organisation med den viktiga återhämtningen - utan den kommer stressen och ohälsan som ett brev på posten. Tillsammans med specialister inom allt från fysiologi till hälsa har de tagit fram ett verktyg som mäter det som kallas hjärtvariabilitet (HRV), sekvenserna mellan hjärtslagen. Med hjälp av den kan varje individ bättre förstå sig själv och bli expert på sin egen återhämtning. Läs mer om hur du maxar din återhämtning här.

Apropå avsnittets ämne vet vår partner Wellbefy hur man ser till att allas röster kommer till tals. Ett sätt är att börja och sluta möten med så kallade in- och utcheckningar. I många organisationer finns en rädsla eller bara okunskap om hur man påbörjar dialog och låter alla komma till tals, något som är direkt kopplat till välmåendet. Här kan man ta hjälp av Wellbefys verktyg som tagits fram i samarbete med psykologer.

Jan 24, 2019

Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet?

Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här.

Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv".

Digitaliseringen möjliggör gränslöshet

I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften.

I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv.

7 sätt att sätta gränser

  1. Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop.
  2. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid.
  3. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom.
  4. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom.
  5. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte.
  6. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte.
  7. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier.

Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör.

När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det.

Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa.

"Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö"

Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan.

Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information?

Apropå återhämtning så brinner vår samarbetspartner Twitch Health för hälsa genom rörelse och vill hjälpa organisationer att lyckas med träning på arbetsplatsen. Ett framgångscase är deras samarbete med IT-företaget Atea som var den organisation som (såvitt vi vet) var först ut med att använda ordet rörelsekompensation. I initiativet Sverigestafetten lyckades man engagera 93 % av medarbetarna och fick 5 000 personer i IT-Sverige i rörelse. Deltagande i Sverigestafetten var frivilligt. Tre nycklar till framgångsrika satsningar sammanfattar Twitch Health's VD Fredrik Karlsson i ett blogginlägg på Twitch's hemsida.

Jan 17, 2019

Vi välkomnar tillbaka 2016 års hälsofrämjande chef, Torbjörn Eriksson från Tenant & Partner som han drivit i 25 år. I det här samtalet pratar vi om den resa från ett traditionellt styrt företag till något helt annat: en chefslös organisation.

Systemet jobbade emot dem
Först till den viktigaste frågan: varför då? Det fanns en längtan efter något bättre, berättar Torbjörn. Glädje och värme fanns där. Allt gick bra på papperet och vad gällde resultatet. Men systemet förstörde lite av den fina kultur de hade genom att driva medarbetarna mot icke önskvärda beteenden, som att se pengarna som ett mål i sig.

Den chefslösa organisationen
De bestämde sig för att ta en ny väg och jobba igenom allt från visionen till delar som hur de satte lön och hur de beskrev sina målsättningar. Vid årskiftet 2017-18 rev de upp den gamla organisation som nu är chefslös.

Att jobba chefslöst handlar om människosynen i verksamheten, säger Torbjörn. Tror vi att människor vill göra rätt saker om de får rätt förutsättningar? Eller tror vi att de måste tvingas? Ledarskap behövs i massor i den nya organisationen men inte främst för att styra, bestämma och följa upp utan i nära, coachande relationer där hela organisationen leder mot ett gemensamt mål.

Mer inflytande - större ansvar
Uppföljning sker fortfarande kontinuerligt. Både långa och korta mål sätts och prioriteringar görs så alla kan agera i vardagen på den strategi som lagts. Den stora skillnaden är att fler beslut fattas av den som berörs - men det betyder också att man måste ta ansvar för vad resultatet blev och kunna motivera varför beslutet fattades.

Torbjörn ger ett exempel från verksamheten: Ett beslut om en arbetsresa hade tidigare fattats i ett tydligt hierarkiskt chefsled där eventuellt en ledningsgrupp var inkopplad om det rörde ett större belopp. Nu ansvarar medarbetaren själv för beslutet och för att stämma av med relevanta parter inom företaget för att komma till en bra slutsats.

Att arbeta chefslöst är inte att arbeta anarkistiskt. Det är att ha järnkoll på det långsiktiga målet och se hur man själv bidrar till det istället för att göra individuella insatser och hoppas på gemensamma resultat.

Att vara självledande handlar också om att ta ansvar för sin arbetsdag och för att man har de förutsättningar man behöver.

Självledarskap en bärande del
En chefslös organisation kräver med andra ord självledarskap. I en organisatorisk kontext handlar det om att vara uppmärksam på sina inre system och leda sig själv mot sin fulla potential, menar Torbjörn.

I vardagen handlar det om att

  • leda sig själv i hälsa
  • leda sin egen utveckling
  • se hur man skapar värde i sin organisation

De här tre fundamenten präglar alla diskussioner med den den coach alla medarbetare har.

Ett nytt synsätt
Torbjörn vill vända på synsättet att organisationen ska ta hand om medarbetaren, till exempel för att ge feedback. Han anser att det är individens ansvar att be om det. Att förändra ett traditionellt sätt att se på det kräver alltså en förändring av kulturen. Inte en lätt uppgift men värt det i det långa loppet.

Den klassiska VD-rollen har Torbjörn lämnat. Istället verkar han i det som Tenant & Partner kallar för strategisk ledning - högsta organet. Det leder Torbjörn, en gång i månaden och vem som helst kan vara med och ställa frågor. Mötet pågår transparent, mitt i loungen.

Men kan det här funka på en stor organisation? Många större bolag är stressade över digitalisering och nya företag som helt plötsligt tar marknadsandelar. De har ett större arv att hantera och kan inte svänga och förändras lika snabbt som ett mindre bolag som Tenant & Partner med 70 medarbetare.

Svaret från Torbjörn blir: "vi kan inte lösa en komplex värld med komplexa organisationer". Stora företag har varit på besök hos dem för att inspireras av hur deras organisation och kultur fungerar och självklart behöver varje verksamhet hitta sitt sätt att utvecklas. En större organisation kan behöva jobba både uppifrån och nedifrån med en så här omvälvande förändring.

Lästips om självledande organisationer
För Torbjörn växte tankarna fram från en dröm om att varje individs personliga utvecklingen skulle kunna få plats i arbetslivet. För dig som vill veta och läsa mer rekommenderar han Frederic Laloux som bland annat har skrivit boken Reinventing organizations.

Vårt tidigare avsnitt med Torbjörn Så blir man bäst på hälsa hittar du här.

Vår partner Wellbefy har i ett blogginlägg fokus på moderna organisationer som styrs mindre hierarkiskt, något vi tenderar att vara bra på i Skandinavien och man i exemplet ovan med Tenant & Partner tar hela vägen. En fråga man kan behöva ställa sig är - hur förhåller man sig som ledare i denna organisation? Ordet medarbetare betyder ju att vi är med och både leder och skapar och ledarskapet tar en helt annan roll än den traditionella.

5 snabba tips från Wellbefy för att jobba mer effektivt med vision och mission:

  • Ha en pågående öppen dialog för hur medarbetaren förstår organisationens vision och mission kopplat till sina dagliga arbetsuppgifter.
  • Ha workshops och diskutera hur medarbetare förstår värdegrunderna och sätt upp gemensamma mål för hur ni når dem.
  • Uppmuntra till egen tolkning av vision och mission för att höja engagemang och kreativitet.
  • Be om råd och inkludera medarbetare i att ta fram nya organisationsmål.
  • Se till att visionen och missionen är kopplade till den faktiska organisationen, och undvik att framstå som oäkta - vi vill inte attrahera nya medarbetare som blir besvikna.

Läs hela artikeln här på wellbefy.se under bloggen.

Jan 10, 2019

De flesta vill ha mer tid. Men det kan vi omöjligt få! Däremot kan vi vara smartare med NÄR vi gör saker och tajma rätt tillfälle.

Det första vi kan behöva reda ut är vilken dygnsrytm vi har. I studier har man sett att det kan skilja upp till 20% i prestation beroende på när vi utför en uppgift.

Lärka eller nattuggla?
Man pratar ofta om "lärkor" och "nattugglor" även om de flesta hamnar någonstans däremellan. Men några av oss är typiska morgonmänniskor och känner oss igång och redo att jobba tidigare än nattugglor. En förståelse för vår så kallade "kronotyp" kan hjälpa oss försöka planera därefter. Eller bara vara lite snällare mot oss själva när vi inte känner oss helt igång.

Gör krävande uppgifter tidigt
Generellt är det så att svåra arbetsuppgifter passar bäst tidigare under vår dag. I studier har man sett att vårt humör också tenderar att bli sämre senare under dagen. Många yrken innebär ju skiftarbete där det inte går att lägga alla kritiska arbetsuppgifter på förmiddagen. Då blir det ännu viktigare med regelbundna pauser för att ladda hjärnan med kraft att fortsätta arbeta.

På de arbetsplatser där det går att förändra både mötestider och när arbetsuppgifter utförs kan man både för egen del och för gruppen och teamets del hjälpas åt att skapa förutsättningar så att de mest utmanande arbetsuppgifterna kan genomföras med högsta energi.

Jobba kreativt på eftermiddagen
Utmanande, analytiska och komplexa arbetsuppgifter passar alltså för de flesta av oss bäst så tidigt på dagen som möjligt. De ger också ofta en bra känsla av att ha avbockade. Mer kreativa arbetsuppgifter kan passa bättre senare under dagen. Man kan se det lite som att "spärrarna släppt" litegrann då.

Förbered dig smart
För en person som känner sig på topp på morgonen men har ett möte på eftermiddagen där fokus krävs och man kanske vet med sig att man brukar vara lite seg kan det vara en lösning att förbereda sig just på morgonkvisten för att ge sig själv en liten skjuts in i mötet. Vice versa för en kvällspigg person som har ett morgonmöte - förbered dig kvällen innan!

Se över kalendern
Hamnar du ofta i ett läge där vissa arbetsuppgifter sackar efter och inte blir gjorda när du tänkt? Se över din kalender och se vad du kan göra för att förändra tajmingen.

Mentalt bokslut sist på dagen
Ett annat sätt att ta hand om tiden är att göra det möjligt att släppa jobbet både mentalt och praktiskt när vi går hem. Något som kan hjälpa är att ta några minuter i slutet av dagen och aktivt gå igenom det du gjort och kan bocka av. Till slut skriver du upp vad du ska göra för att sätta igång arbetsdagen igen nästa morgon.

Vår samarbetspartner Twitch Health har hjälpt Länsförsäkringar med ett prisbelönt samarbete. 2018 fick Länsförsäkringar Nyckeltalsinstitutets pris för "Bästa hälsoindex". Några av de fördelar som Länsförsäkringar har genom samarbetet är

  1. Stöd till HR-avdelning med planering och genomförande av friskvårdsarbete
  2. Utvärdering av vilka insatser som får effekt
  3. Omvärldsbevakning för att vara aktuella och relevanta i sitt friskvårdserbjudande

Läs mer om vad Twitch Health gör här.

Dec 20, 2018

Att vara modig är inte samma sak som att aldrig vara rädd. Det säger Caroline Runnquist, Head of Cyber Security på PwC, som utsågs till Årets IT-kvinna av Tieto.

I vårt julspecial tänkte vi prata om sånt som många av oss tvekar inför: vägskäl och tvärvändningar. Då och då i livet behöver vi kraft att våga göra sånt som är viktigt men svårt. Hur hittar man kraften och modet?

Årets IT-kvinna 2018
I oktober i år blev Caroline Runnquist utsedd till Årets IT-kvinna av Tieto. I motiveringen står det bland annat att hon "... visar att det går att utmana rådande strukturer med tydliga mål och därmed få in fler kvinnor i IT-branschen. Carolin har skapat sig en position och mandat att förändra. Hon är en förebild genom sitt ledarskap och sitt mod."

Det hon konkret har gjort och gör konstant är att agera för jämställdhet i en mansdominerad miljö. Hon har startat ett kvinnligt nätverk på PwC och jobbar aktivt med att lyfta kompetenta kvinnor i allt från rekrytering till vardagen på jobbet.

Reflekterade för att hitta sin egen bas
För Caroline Runnquist var det en vecka på en ledarskapsutbildning, med mobilen avstängd och tid för reflektion som hjälpte henne att hitta och landa ordentligt i sina egna värderingar. Det har gjort att hon numera är så säker på vissa beslut att hon inte känner att det finns ett alternativ till att följa dem.

Kloka medmänniskor är viktigt
Men det räcker inte bara att rådfråga sig själv. Lika viktigt är det att ha människor omkring sig som man litar på och som både kan stötta och våga ifrågasätta.

Beredd på smällar när man sticker ut hakan
Att vara modig betyder ofta att man gör något nytt och kanske obekvämt för människor runt om en. Att sticka ut hakan kan leda till att man får en del smällar. Caroline säger att bara hon är förberedd på att såna smällar kan komma blir det mycket lättare att ta dem. Har man reflekterat tillräckligt kring sina vägval och är övertygad om att det man gör är rätt ger det den trygghet som behövs för att orka göra sånt som utmanar.

För Caroline har det också betytt mycket att hålla i sin sömn, att äta bra och vara regelbunden med motion. Det stöds också av en hel del forskning som visar att vi tänker och fattar bättre beslut när vi både rör på oss och sover ordentligt.

Lycka till med dina egna vägval önskar Ann-Sofie och Boel inför julen och det nya året!

Vår samarbetspartner Twitch Health brinner för att tillsammans skapa energi och välbefinnande för individ, företag och samhälle. Välbefinnande utgörs av en fysisk, mental och social helhet. I basen för detta finns demokrati och mänskliga rättigheter. Tyvärr finns det många delar av världen där de grundbultarna inte är några självklarheter.

Twitch tror på långsiktighet och har därför i över tio år skänkt pengar till World’s Children’s Prize som sedan år 2000 har utbildat 42 miljoner barn i demokrati och mänskliga rättigheter.

Dec 12, 2018

Studie efter studie visar att öppna kontorslandskap sänker produktiviteten och kommunikationen. Trots det verkar de vara här för att stanna. Vi resonerar oss fram till hur vi kan få det att funka bra trots allt.

Tanken var att öppna kontorslandskap skulle spara pengar och skulle öka samarbetet. Riktigt så blev det inte.

Färre riktiga samtal
Bland annat visar en studie från Harvard att den verbala interaktionen minskade med 70% i organisationer där man bytte till öppna planlösningar. Istället ökade den digitala kommunikationen som mejl och chattar. När vi alla sitter i ett helt öppet rum blir det extra viktigt att inte störa varandra hur som helst.

Ökat missnöje
En annan studie från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad universitet visar att människor som jobbar i öppna kontorslandskap mår sämre och är mer missnöjda med sitt jobb.

Vad gäller hemarbete är det många som vittnar om att man får mer gjort hemma. Ändå är det få som helt vill släppa kontoret. I en undersökning på en resebyrå i Kina som beskrivs det här avsnittet av podcasten Freakonomics visade det sig att produktiviteten ökade med 13% när medarbetarna jobbade hemma. Många vittnade om att det var lättare att få saker gjorda i hemmet. Trots det ville många tillbaka till kontoret i alla fall. Anledningen? De kände sig ensamma.

Det här kan vi göra
Som organisation gäller det att identifiera vilka behov medarbetarna har. Fokusera tyst vid dator? Ha kreativa möten? Sköta telefonsamtal ifred utan att störa andra? Vi behöver sätta upp riktlinjer som ger oss förutsättningar för att kunna göra allt det där, när vi behöver det: fokusera, kommunicera och ha arbetsro.

5 tips för det öppna kontorslandskapet

  1. Identifiera era behov. Vilken sorts ytor behövs för fokus respektive samarbete, vilka ljud är okej när och var?
  2. Låt medarbetare vara med och arbeta fram riktlinjer.
  3. Ta hand om den fysiska ljudmiljön med mattor och annat som dämpar ljud.
  4. Se till att tysta och/eller avskiljda rum finns tillgängliga och utvärdera användandet.
  5. Ta upp en diskussion om vilka beteenden som är ok och vilka som stör och vad ni kan göra för att minimera de senare.
Dec 6, 2018

En skada tvingade henne att avbryta extremsportkarriären. Genom att hitta sin egen inre kompass kom Malin Rapp vidare i livet - och nu hjälper hon andra att göra samma sak. Det kallas självledarskap.

I korta drag betyder självledarskap att känna sina värderingar och att kunna använda dem som kompass. I sitt arbetsliv såväl som sitt övriga liv. Eftersom verkligheten är såpass snabbrörlig och osäker idag blir det allt viktigare att själv kunna hitta sina drivkrafter och följa dem.

Dina värderingar - inte företagets - skapar engagemanget
Den som har koll på sina egna värderingar är mer engagerad på jobbet - medan företagets värderingar inte spelar lika stor roll för engagemanget. Däremot behöver våra värderingar stämma med företagets för långsiktig framgång. Allt börjar alltså med oss själva. Det berättar Malin Rapp som arbetar med de här frågorna på organisationen Selfleaders.

Hon var tidigare professionell kitesurfare men en skada gjorde att hon tvingades avbryta tävlingskarriären i förtid. Man kan säga att hon fick en oväntad duvning  i självledarskap av livet självt. Hon valde att istället läsa kognitiv neurovetenskap och positiv psykologi för att kunna jobba med ett av sina största intressen: människors motivation.

Allt självförverkligande blir en press
I Sverige är vi väldigt sekulariserade och individualiserade. Det kan man se på den så kallade Kulturkartan från World Value Survey som visar att vi ligger i topp när man kombinerar parametrarna sekularisering och självförverkligande. Men det här gör oss inte nödvändigtvis så lyckliga. Enligt Malin Rapp klassificeras vår situation i Sverige som "kollektiv beslutsångest". Alla valmöjligheter kan kännas som en press att prestera och vara lycklig.

Börja fråga om drivkrafter
Ett första steg mot mer självledarskap på arbetsplatsen kan handla om en dialog om erfarenheter och upplevelser som format oss. Du som är chef, inled samtal med dina medarbetare där du tar reda på vad som driver och motiverar dem, inte bara inom ramen för deras nuvarande yrkesroll. Där har du nyckeln till engagemang och till att utveckla både företagets och individernas verkliga potential. Vi är alla människor som vill känna oss sedda och först då vill vi bidra.

Vår samarbetspartner Wellbefy har också fokus på självledarskap och medarbetarskap och vilka  förutsättningar som krävs för att det ska fungera bra på arbetsplatsen. Genom deras verktyg Health Analytics tar de tempen på flera viktiga faktorer som behövs för en frisk och välmående arbetsplats. Läs mer om Wellbefy och Health Analytics här.

Nov 29, 2018

En god natts sömn börjar redan när du vaknar. Sömnforskaren Christian Benedict och författaren Minna Tunberger berättar vad du kan göra redan på dagen för att sova bättre på natten.

Vår sömn och hur bra vi sover är något vi tar hand om hela dygnet. Det börjar faktiskt redan när vi vaknar på morgonen, berättar Minna Tunberger, som säger att det var hennes största aha-upplevelse när hon skrev boken.

Dygnsrytm och dagsljus
Hur vi gör saker under dagen har betydligt större påverkan på sömnen än vad vi kanske tänker på. Det är till exempel väldigt bra för sömnkvaliteten att ha en grundläggande dygnsrytm, alltså sova ungefär samma tider varje natt, och att se till att vistas i dagsljus varje dag. Däremot går det faktiskt att sova ikapp, åtminstone i någon utsträckning. De flesta av oss får säkert lite mindre sömn i veckorna och det behöver man inte bekymra sig för så länge man får sova mer ordentligt på helgerna.

Många av de förändringar du kan göra är enkla och faktiskt gratis!

Här är 6 enkla tips som förbättrar din sömn

  • Se till att vistas en stund i dagsljus varje dag, gärna på förmiddagen.
  • Jobbar du inomhus är det jättebra om du sitter eller jobbar nära fönster.
  • Rör på dig (träna, promenera eller vad som passar dig) då och då - hellre på dagen än på kvällen.
  • Ät din största måltid mitt på dagen och ät helst inte timmarna innan du ska sova.
  • Lägg gärna undan skärmarna timmarna innan du ska sova - filtrera åtminstone bort det blå ljuset.
  • Försök ha en så regelbunden dygnsrytm som möjligt - sov ungefär samma tider helt enkelt.

Jobba med ljuset på jobbet
Det pratas mycket om hur dåligt det blå ljuset från alla mobil- och datorskärmar är. Men det är inte nödvändigtvis så farligt bara vi får vistas i lite riktigt dagsljus under dagen. Då är den inre klockan redan justerad och vårt "mörkerhormon" melatonin kan utsöndras som det ska när det blir natt. Fundera på hur det är på ditt jobb. Kan du ta en kort promenad i dagsljus mitt på dagen? Eller gå en bit från bussen på morgonen? Det kanske också går att möblera så att så många som möjligt kan jobba nära fönster?

Stötta bra rutiner
Vi som jobbar ihop kan också stötta varandra att varva ner på kvällarna genom smarta och enkla rutiner. Man kan till exempel komma överens om att inte mejla varandra kvällstid. Numera går det att schemalägga mejlutskick till kommande morgon i de flesta mejlprogram. Här har förstås chefer en viktig roll genom att själva gå före och visa vilka beteenden som uppmuntras i organisationen.

Det här att komma ut i dagsljus är inte så lätt på ett vanligt kontorsarbete, särskilt inte vintertid. Vår samarbetspartner Twitch Health har stor erfarenhet av att arbeta med fysisk aktivitet på arbetsplatsen. De har skrivit ett blogginlägg där de delar med sig av hur du lyckas med träning på jobbet.

Bland annat tipsar de om att undvika fitnesstrender och istället utgå från vårt biologiska behov av rörelse. De betonar också vikten av att träningsmöjligheten kommuniceras på ett bra sätt och att ledare både står bakom och deltar i det som görs. Slutligen behöver utbudet vara tillgängligt och helst gå att anpassa eftersom vi alla är olika och vill träna på olika sätt.

Nov 22, 2018

Hälsomanagement är att styra och leda för hälsa. Ett smörjmedel för hela organisationens motor helt enkelt.

Hälsomanagement är ett begrepp som historiskt framför allt fått beskriva verksamhet inom hälso- och sjukvårdssektorn. Men att koppla samman hälsa och management (styrning och ledning) handlar egentligen om att se hälsa som en förutsättning för att verksamheten ska fungera både lönsamt och hälsosamt.

Börja med det som påverkar hur vi mår
En fråga att ställa sig är vad det är som påverkar vårt mående på vår arbetsplats. Svaret är vad den som sysslar med hälsomanagement bör fokusera på.

Våra fysiska behov för hälsa tenderar att vara desamma från dag till annan. Men vid till exempel en omorganisation kommer förändringarna att påverka ditt mående. I det exemplet blir stöd till ledarskapet en viktig fråga både ur hälso- och verksamhetssynpunkt. En hälsomanagementfråga helt enkelt!

Det enkla kan vara det bästa
Det behöver inte kosta. Lågt hängande frukter kan vara att skapa utrymme för medarbetare att prata med varandra om hur man har det. I vårt avsnitt Utmattningssyndrom - vad kan vi göra? med professor Marie Åsberg lyfter hon hur viktigt det är att vi pratar med varandra om vår gemensamma arbetsmiljö. I den här studien från Linnéuniversitetet har man också sett att så kallade kollegiala samtal förebygger ohälsa.

Läs gärna mer om Ann-Sofies utbildning Framgångsrikt hälsoarbete i praktiken.

Här hittar du McKinseys artikel om att skapa organisatorisk hälsa.

Vår samarbetspartner Twitch Health lyfter tre vanliga - och onödiga - misstag som många organisationer gör i sitt hälsoarbete. Undvik dem så ökar du möjligheterna att få goda resultat!

Nov 15, 2018

Sjukfrånvaron i Södertälje kommun har minskat från 8,2 till 6,2% på tre år. Zara Kvist Lindgren är en nyckelperson bakom satsningen.

Zara Kvist Lindgren är HR-strateg inom hållbar arbetshälsa i Södertälje kommun. Hon började 2015 med att se över sjukfrånvaron men arbetet fortsatte och växte till en både långsiktig och framgångsrik satsning.

Det hon och många kollegor har sysselsatt sig med för att få ner sjukfrånvaron kallar de för "arbetshälsa". Det är ett arbete i tre led: i organisationen, på grupp- och individnivå. På individnivå ser man att det är ett eget ansvar men medarbetaren ska få stöd och hjälp från arbetsgivaren.

Nya riktlinjer och workshops på arbetsplatser
Starten för allt var att kommunen tog fram en ny arbetsmiljöpolicy och såg över policys och dokument för att ge cheferna en grund att stå på och tydliga förväntningar. Sedan höll man workshops runt om på arbetsplatser och frågade medarbetarna själva vad de tyckte behövde göras för att minska sjuktalen.

Aktiv sjukskrivning - ett riktigt samtal
En viktig förändring var aktiv sjukskrivning - man ringer chefen första dagen man är sjuk. Riktiga samtal mellan människor, alltså. Inga sms eller mejl utan riktig dialog med följdfrågor om hur man mår och varför. Det följs sen upp av  "bry-sig-om-samtal".

Träning som arbetsuppgift
Ett annat bärande inslag i satsningen på arbetshälsa är träning som arbetsuppgift ute på arbetsplatserna som äldreboenden och förskolor. Inga flåsiga pass utan enkla övningar med tydligt syfte på 12 -14 minuter varje dag. Detta stöds av forskning som visar att regelbunden rörelse minskar sjukfrånvaron. Övningarna är enkla pulshöjande rörelser, balans och stretch. Nyligen har man också sjösatt ett pilotprojekt med att jobba med återhämtning genom andningsövningar och där har några upplevt effekt direkt.

Stöd till cheferna
Cheferna har stöd via Zaras HR-kollegor. Man ser också över hur många medarbetare en chef har eftersom det är en viktig faktor för att hinna med ett hälsofrämjande ledarskap. I sin roll lyfter Zara till chefer och politiken vad som händer ute på arbetsplatserna. Hon lyssnar in och tar med det hon upplever in i det strategiska arbetet.

Regelbunden uppföljning
Statistik på sjukfrånvaro följs också upp regelbundet och då förs också dialog om hur organisationerna kan jobba med de utmaningar de har. Det strategiska arbetet är alltid i fokus och cheferna ska aldrig behöva sitta ensamma med sina utmaningar utan få stöd.

Självklart har det dock inte varit helt smärtfritt. Förändring tar tid och kan vara jobbigt! Men Zara menar att ett sätt är att prata om att våga prova, och att lyssna på de farhågor som kommer.

Zaras bästa tips
Zaras tips till andra är att:

  1. Börja med att identifiera vad ni är riktigt bra på och håll fast i det.
  2. Se vad som inte går bra och våga sluta med det.

Det handlar helt enkelt om att våga prova något nytt.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att många vill mäta och räkna på hälsa. Men fast man mäter ger det inte alltid resultat.

  • Vad är det som ska mätas och varför?
  • Säkerställa att det man mäter ger rätt data.
  • Använd rätt verktyg för att räkna: mät rätt, inte mer.

Läs mer detaljerat i Twitchs artikel om att mäta och räkna på företagets hälsa här.

Vi nämner flera verktyg i avsnittet.

Här hittar du det arbetshälsoekonomiska analysverktyget för att motverka psykisk ohälsa

Här hittar du verktyget för att beräkna ekonomiska effekter av förebyggande insatser på arbetsplatsen.

Nov 8, 2018

Är chefen vår viktigaste hälsofaktor på jobbet? Ja kanske är det du som ska intervjua chefen när du söker jobb.

I en undersökning som Academic Work genomfört visar det sig att unga i karriären uppger att en bra chef och ett bra ledarskap är en avgörande faktor för vilken arbetsplats man väljer.

I det här avsnittet pratar vi om att dina framtida chefer är en viktig faktor när du söker nytt jobb och även att det finns anledning att reflektera över det ledarskap du har just nu - inte minst för hälsan. Eller om du är chef, det ledarskap du är med om att forma.

KASAM - en bra vägledning
Ett sätt att se på relationen chef/medarbetare är att utgå från KASAM-modellen (som vi har ett helt avsnitt om här). Hur ska min chef stötta mig i  min vilja, mitt kunnande och så att jag klarar av det jag förväntas göra? Och vad av detta ska jag stå för själv? KASAM-modellen kan vara en bra vägledning att ha med sig om man vill intervjua sin chef, eller för alla som vill reflektera själva kring hur man har det på jobbet och i livet.

Att intervjua chefen är inte att vara fräck eller överdrivet kravfylld. Du kan luta dig på forskningsstöd när du hävdar att din relation till chefen är avgörande både för dig själv och för organisationen du ska ingå i.

I det här avsnittet välkomnar vi också en ny samarbetspartner, Wellbefy. De delar vår helhetssyn på hälsa och använder sig gärna av den KASAM-modell vi själva återkommer till gång på gång. Deras senaste blogginlägg handlar om medarbetarskap och självledarskap - ett bra verktyg om man till exempel vill reflektera kring att ge feedback till sin egen chef. Läs gärna mer om Wellbefy och deras verktyg Health Analytics här.

Nov 1, 2018

Många vill jobba med hälsa men alla lyckas inte. Fredrik från Twitch Health berättar om framgångsfaktorer och vanliga misstag.

I det här blogginlägget om framgångsfaktorer i företagshälsa listar vår partner Twitch Health tre framgångsfaktorer:

  1. Börja med ledning och chefer - om inte ledningen signalerar att det är viktigt tycker ingen annan det heller.
  2. Sätt tydliga mål - en självklarhet kanske men något som ofta missas.
  3. Kommunicera internt - nej, en blänkare på intranätet räcker inte!

Målen behöver vara kända
Fredrik Karlsson, vd på Twitch Health, berättar att många organisationer har mål för sina hälsoinsatser. Men om ingen känner till dem ute i organisationen tjänar det tyvärr inte mycket till. Inte heller om man missar att knyta ihop hälsomålen med organisationens övergripande mål.

Koppla hälsa till verksamheten
Kopplingen mellan hälsoarbetet och effekterna på verksamheten är A och O. Den handlar om förmågan att prestera över tid och om hur bra organisationen är på att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Den kopplingen behöver finnas med i målsättningen och kommuniceras löpande, på flera nivåer i organisationen.

En partner är bättre än en leverantör
Att jobba med en hälsopartner kan vara en framgångsfaktor. Men då är det bra om samarbetet utvecklas till ett partnerskap. Ett långsiktigt och effektivt samarbete börjar med att man känner varandra och varandras värderingar. Partnern behöver känna organisationen och kunden behöver kunna lita på partnerns vilja att hjälpa för kundens bästa. Tydlighet och transparens är två andra avgörande ingredienser.

Fredrik ser att många har ett gammalt synsätt på relationen mellan en kund och en hälsoleverantör där kännedomen om den marknad som finns inom business to business inte är så stor. Det ligger förstås både på kund och leverantör att stänga det gapet.

Företagshälsa är större än friskvård
Kunskapen i ledningsgruppen är också ofta låg om hur hälsa och verksamhet hänger ihop. Risken är att ledningsgruppen tänker på rena friskvårdsaktiviteter. Om man kan skapa en samsyn av vad hälsa är i hela organisationen har man skapat bra förutsättningar för att få hög effekt av hälsoarbetet.

Oct 25, 2018

Job crafting - eller jobbskapande - handlar inte om att skapa sin tjänst utan snarare vad du gör med den tjänst du har. 

Mycket av det som skrivs om job crafting kommer från Amy Wrzesnievskis forskning. Hon är professor i organisational behaviour. Job crafting kan definieras som det som medarbetare gör på eget initiativ för att trivas, öka sitt engagemang och förverkliga sig själva på jobbet.

Tre sätt att vara en job crafter:

  1. Ta på sig fler eller färre uppgifter, öka eller minska uppgifternas omfattning eller ändra hur man utför saker.
  2. Förändra sitt förhållande till kollegor och kunder.
  3. Ändra sitt förhållande till sitt jobb genom hur man väljer att uppfatta det man gör.

Ett exempel kan vara att man tar ut svängarna och gör saker på ett annat sätt än det som står i den formella arbetsbeskrivningen. Man lägger till arbetsuppgifter och ser sig själv i en roll där man har en möjlighet att bidra med glädje och service utöver förväntan.

Job crafting kommer inifrån
Skillnaden mellan job crafting och jobba med att utveckla sin tjänst är att job craftingen drivs lite  "under cover" av medarbetarna själva och inte kommer någon annanstans ifrån. Job crafting kan också komma ur yrkesstolthet.

Vill du kolla hur det står till med ditt job craftande? Titta på sidan 11 i den här välskrivna uppsatsen av Jonna Zandler. Där finns 15 påståenden. Använd dem för att stämma av hur du har det. De kan också vara en god indikation på hur det står till med ditt engagemanget för ditt jobb!

Ikigai och meningsfullhet
Här är en artikel om begreppet "ikigai" som vi nämner i avsnittet. Blev du nyfiken? Hur står det till med din egen ikigai?

Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer med hälsoarbete på alla plan, från organisation till individ, från helhet till aktiviteter. De vet att många organisationer har en leverantör och att det inte alltid funkar så bra som man kan önska. I sitt senaste blogginlägg har de sammanställt en lista på tre tydliga tecken på att du har valt fel  leverantör för företagshälsovård. Hur många tecken känner du igen från din organisation?

Oct 18, 2018

Det är ett år sen MeToo svepte över världen. Vi tar tillfället i akt att prata om diskriminering på jobbet och vad man kan - och ska - göra för att förebygga det.

I januari 2017 skärptes diskrimineringslagen. Sen dess räcker det inte längre med att ha en jämställdhetsplan. Varje arbetsgivare behöver jobba förebyggande med det som kallas aktiva åtgärder. Där ingår bland annat att kartlägga hur riskerna för diskriminering ser ut och aktivt främja lika rättigheter och förutsättningar för alla medarbetare.

En handbok för chefer
Det här är inte alltid helt lätt säger vår gäst, jämställdhets- och mångfaldskonsulten Matilda Andersson. Därför har hon tillsammans med Lisa Andersson Tegnér och Frida Ohlsson Sandahl skrivit boken Diskrimineringslagen - Handbok för chefer. Matilda Andersson menar att det i grund och botten handlar om att alla ska få vara sig själva på jobbet. Det finns många krav i lagen som är väl kända, däremot vet inte alla hur man ska göra.

Öka medvetenheten - jobba med kulturen
På många arbetsplatser förekommer diskriminering. Det kan ske mer eller mindre medvetet. Ibland är det ett sätt att jobba, att rekrytera, att prata och att befordra som satt sig i system. Då behöver vi bli medvetna om våra förutfattade meningar. På en arbetsplats är det viktigt att det både finns ett systematiskt stöd för att förändra men även ett arbete som påverkar kulturen.

Berätta hur man rapporterar
En arbetsgivare behöver kommunicera i organisationen hur en medarbetare ska göra om man upplever diskriminering: vem man vänder sig till, om man kan vara anonym och vad som händer i vilken följd om man någon blivit diskriminerad.

Dialog och utredning
Matilda rekommenderar att när misstanke eller påståenden om diskriminering eller kränkande särbehandling uppstår behöver arbetsgivare ta en dialog med alla parter och göra en utredning. Diskrimineringslagen säger att arbetsgivare alltid måste ta ställning, det går helt enkelt inte att släppa ärendet utan ett resultat. Självklart kan det behövas hjälp utifrån om ärendet är svårt och allvarligt.

Ni som är chefer därute, bli inte skrämda av lagkraven. Matilda säger att det bästa är att börja med att göra något alls snarare än att bli överväldigad över att ämnet känns stort. Tänk också på att ett aktivt arbete mot diskriminering kan göra arbetsplatsen till en bättre plats att vara på, där alla får vara sig själva.

Vår partner Twitch Health hjälper företag och organisationer med hälsoarbete på alla plan, från organisation till individ, från helhet till aktiviteter. De har identifierat tre vanliga misstag många gör i sitt hälsoarbete som du kan läsa om här. Det kan vara värt att kolla att din arbetsplats inte går i de här uppenbara fällorna.

Om du är intresserad av Skandias Hälsoforum som vi nämner i avsnittet kan du som vill söka en plats i Göteborg gör det här och du som vill söka en plats i Stockholm gör det här.

Oct 11, 2018

Ibland känns det inte meningsfullt på jobbet. Vad gör man då? Vi pratar om begreppet bullshit-jobb och ifall de finns eller inte.

Vi delade in resonemanget i tre delar:

  1. Att inte känna meningsfullhet i sin roll
  2. Att känna meningsfullhet i livet men inte ha det förväntade engagemanget på jobbet
  3. När arbetsplatsen som helhet känns fel

När du ifrågasätter din roll

I det första fallet pratar vi om hur man kan hitta meningsfullhet i och kring sin roll, om organisationens stora vision känns för långt bort och för abstrakt. Meningsfullhet kan vara att känna att man gör sitt jobb på ett bra sätt. Att jobba med att hitta mening där man är och verkar.

Job Crafting handlar om att vara med och själv skapa mening för sin roll. Vi pratar om exemplet från sjukhuset där lokalvårdarna tog ut svängarna rejält i sina roller och gjorde saker som skapade värde för dem och andra på arbetsplatsen.

När engagemanget inte är på topp

Vi ifrågasätter om man måste vara så superengagerad hela tiden för att göra ett bra jobb? Vi tror inte det, även om engagemang i sig förstås är bra. 

När det ändå känns helt fel

Bolla med vänner du litar på. Tänk långsiktigt och ta hjälp av andra för att reda ut begreppen - vad är det egentligen som är fel och vad kan och vill du göra åt det? Ska du förändra något just nu eller på sikt?

Bullshit jobs, finns de?

Vad som är bullshit beror på hur man definierar ordet. Om ingen kan se någon nytta i det man gör på jobbet är uppgiften förstås meningslös för organisationen. Däremot kan en till synes meningslös uppgift vara meningsfull i det avseende att lönen som intjänas möjliggör välmående för en familj.

Antropologen David Graeber har skrivit en bok på ämnet och 2013 publicerade han den här artikeln i Strike som blev viral. Det visade sig att väldigt många tycker att deras jobb suger!

Ett hållbart engagemang?

Kanske kan vi bli mer hållbara i vårt engagemang genom att jobba lite mindre? Kanske går det att få loss lite tid från jobbet till det där som vi alltid känner att vi inte hinner med? Tänk om vi hade två timmar extra varje dag till att utveckla en hobby, röra på oss till och från jobbet, umgås mer med familj och vänner? Vara lika engagerad på jobbet, men på färre timmar?

Vår partner Twitch Health delar med sig av tips och stöd till dig som är chef och ska prata om hälsa med dina medarbetare - bland annat för att hitta den långsiktiga inre motivationen. Tipsen funkar också för att bolla med dig själv. 

Oct 4, 2018

Många av oss förnekar att vi lever med för mycket stress. Vårt eget hjärta kan lära oss att se mönster och hjälpa oss att få återhämtning i vardagen.

Trots att han är docent i fysiologisk mätteknik från Linköpings universitet tycker Anders Tjernvik att vi ofta fastnar just i mätande.

- Det är ju när vi gör något åt de problem vi hittar med hjälp av mätningarna som det hela blir värt något, säger han. Och det börjar naturligtvis med att vi vet varför vi vill mäta något.

Vi förnekar ofta stress
- Att mäta träning till exempel, är kanske inte helt nödvändigt, säger han. Har du tränat vet du ju själv redan om det, eller hur? Men stress handlar om mycket mer komplicerade mekanismer och här finns det ofta ett inslag av förnekelse.

Fokusera på återhämtningen
Anders Tjernvik jobbar på företaget Linkura som erbjuder så kallad HRV-mätning, hjärtvariabilitetsmätning. I deras tjänster ingår även coachning just för att resultaten ska leda till ett praktiskt värde för deltagarna. Han är mån om att vi ska fokusera mer på återhämtningen och mindre på stressen, eftersom det är just återhämtning många av oss har för lite av i vår vardag.

Fånga upp stress innan symtomen kommer
För vissa människor kan det säkert komma som en överraskning att det sker en stressreaktion i kroppen även innan personen själv riktigt förstått det. HRV-mätningens styrka är att fånga upp stressreaktioner innan vi får symtom.

Att bara mäta puls blir för vagt eftersom det inte är säkert att pulsen är kopplad till det som orsakar stress. Hjärtvariabilitet mäter däremot kroppens "gas- och bromssystem" och det som sker mellan pulsslagen, dess regelbundenhet. Låg variabilitet har vi vid hög stress och hög får vi vid tillräcklig återhämtning.

Ledighet är inte alltid vila
Optimalt är förstås att uppnå en balans i återhämtning från de utmaningar man ställs inför. Här kanske många lurar sig själva och tänker att man återhämtar sig medan man är ledig men det är inte alltid så. En mätning av hjärtats aktivitet avslöjar den här sortens fallgropar och kan hjälpa människor att se vad det är som stressar och när - för att i nästa steg kunna motverka stressen.

När gjorde du något kravlöst sist?
Stressen ökar för att våra möjligheter till återhämtning har blivit sämre och där är våra ständigt uppkopplade liv en viktig faktor. Är vi verkligen lediga när vi är lediga? Anders betonar att det inte handlar om att man måste hålla på med yoga eller mindfulness på sin fritid. Det kanske istället kan vara sånt som kravlöst umgänge eller att läsa en bok som saknas.

Hård träning är inte alltid bäst
Vad gäller träning så stärker det förmågan att hantera stress men viktigt att notera är att träningen i sig är en stress. Det är i vilan efter den som kroppen stärker sig. Det är inte alla dagar som kroppen har förmågan att både hantera stress på jobbet och den stress som hård träning utgör. Att ta en lättare promenad kan ibland vara bättre för hälsan än tuff löpträning.

Medarbetarens ansvar för sin hälsa
Anders tycker att det pratas mycket om arbetsgivarens ansvar för hälsan men för lite om medarbetarnas eget ansvar. Är man satt att sköta ett jobb är det kanske ett eget ansvar att se till att man får sova tillräckligt för att kunna sköta det jobbet.

Oavsett vad vi tycker om den frågan är det bara bra om vi lär oss att bättre förstå vad som stressar oss och hur vi kan få in den där eftersträvade återhämtningen i livet.

Vår partner Twitch Health har satt ihop en bra checklista med frågor om just vem som har ansvar för hälsan. Använd den gärna på din arbetsplats. Den kan hjälpa er att sätta fingret inte bara på ansvarsfrågan utan också vad hälsa betyder för er i er organisation.

Sep 26, 2018

Känns det ibland som att du lever ditt liv genom en radda med appar? Med rätt syfte och lite gallring kan det bli mer IRL och mindre URL!

Från många håll hörs det tankar, åsikter och forskning om att våra allt mer skärmcentrerade liv kanske inte är så bra för oss. Från Silicon Valley vittnas det om "tech-föräldrar" som låter sina barn leva väldigt analoga liv. Och kanske är vi fler som längtar efter att klara av livet utan att behöva konsultera en app hela tiden?

Bruksappar bättre än sociala medier
En studie gjord av Center for Humane Technology visade att människor vars digitala konsumtion var måttlig och mest bestod av "bruksappar" som kalender, vädertjänster (och podcasts!) mådde bättre än personer som konsumerade stora mängder sociala medier. Den studien kan man läsa om här.

Kan innovationer hjälpa eller stjälpa?
Vi funderar på om det inte kommer nya innovationer snart så att vi slipper öppna telefonen jämt och ständigt och istället kan lösa det mesta med röststyrning eller genom att bara teckna kommandon rakt ut i luften. Riktigt där är vi förstås inte ännu. Och det löser ju inte problemet med information overload för då kan vi mata in ännu mer information i våra huvuden som vi kommer att behöva ta ställning till.

5 tips för att inte fastna i digitalträsket
Här kommer några av våra tips för att få ut mer av din telefon och samtidigt vara mer effektiv när du använder den:

  1. Gå igenom vilka appar som faktiskt skapar värde. De som inte gör det gallrar du bort.
  2. Samla dina digitala ärenden till ett eller flera tillfällen så du bara går in en gång och inte titt som tätt.
  3. Tydliggör med och för kollegor i vilka forum ni kommunicerar om vad.
  4. Rensa i dina pushnotiser - bestäm själv när du blir notifierad om vad.
  5. Ta hjälp av appen Moments för att se både hur mycket tid du lägger på telefonen men även på vad.

Trevlig lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

 

Sep 20, 2018

Vi lever i mätbarhetens tidsålder. Effektivisering är ordet för dagen. Men hinner vi leva också? Filosofen Jonna Bornemark är tveksam.

Mängden information i samhället ökar i en rasande takt. Vi bär instrument som mäter vår puls och hur vi sover. Överallt blir vi ombedda att rangordna och betygsätta tjänster, upplevelser och bemötande. Men gör det oss verkligen mer effektiva? Eller blir resultatet snarare stress?

Pedanternas världsherravälde

Det här samtidsfenomenet har filosofen Jonna Bornemark riktat ljuset mot i sin nysläppta bok Det omätbaras renässans, en uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Hon menar att vi allt för ofta mäter för mätandets skull utan hänsyn till vad det leder till.

Tanken med att mäta är ofta att effektivisera. Men det är lätt att gå vilse i förhoppningen att något automatiskt blir bättre, smidigare och enklare när det går att uttrycka i siffror, eller kan presenteras i ett kalkylblad.

Kravet som tystade sången

Jonna Bornemark ger ett exempel från förskolan där ett krav på "säkerställande" av att alla barn skulle få en lässtund skapade väldigt mycket administration och dokumentation. Visserligen säkerställdes att alla barnen verkligen fick den där lässtunden (som de hade fått redan tidigare) men däremot hann man inte längre sjunga med barnen.

Många känner idag en hunger efter större närvaro i livet. Kurser i mindfulness och yoga blir snabbt fullbokade. Plötsligt måste vi träna på saker som att andas. Hur hamnade vi här?

När yttre krav krockar med den inre kompassen

Jonna Bornemark pratar om etisk stress. Sådan stress uppstår till exempel när vårdpersonal på ett äldreboende inte hinner med de viktiga personliga samtalen, för att någon annan har ställt krav på aktiviteter som ska bockas av i ett dokument. När yrkespersoner inte får använda sin kompetens och sitt omdöme för att avgöra vad som är viktigt känner de etisk stress. De har gjort rätt enligt yttre krav - det som går att mäta - men fel enligt sin inre upplevelse som säger att tiden borde ha ägnats åt det mest värdefulla.

Vad ska vi med effektiviteten till?

När byråkratin säger en sak och den inre kompassen en annan drivs många till utmattning. Särskilt när effektivitetskraven leder till underbemanning och resursbrist. I värsta fall leder våra försök att objektifiera livet och världen till att det inte finns något utrymme kvar för att vara människa. Och vad ska vi med all effektivitet till om vi aldrig hinner leva?

Jonna har själv varit utmattad, efter att ha sprungit fortare och fortare genom livet och till och med rationaliserat bort toapauser. "Jag ska bara".

Mät rätt saker - inte allt

Att mäta lagom är bra. Däremot behöver inte allt mätas hela tiden. En viktig fråga vi behöver ställa oss innan nästa mätning är: gör detta verksamheten bättre? Varför mäter vi? Och vad ska vi göra med resultatet?

Här lyssnar du på Jonnas uppskattade sommarprat från augusti 2017.

Sep 13, 2018

Våra förväntningar styr hur vi presterar. Stefan Söderfjäll berättar hur vi lyfter människor istället för att bromsa dem.

De människor som möts av höga, positiva förväntningar presterar bättre än om förväntningarna är låga. Det här kallas inom psykologin för Rosenthal-effekten och hänger ihop med att vi beter oss annorlunda mot dem vi förväntar oss storverk av jämfört med människor vars förmågor vi inte riktigt tror på.

Vilka felaktiga förväntningar har du?

Eftersom vi vet att förutfattade meningar är något vi alla går omkring med innebär det att vi behöver fundera på vilka felaktiga förväntningar vi själva projicerar på människor runt om oss. Särskilt viktigt är det här förstås för ledare som har till uppgift att hjälpa andra att prestera och utvecklas.

Testa att förändra beteendet

Att förändra hur vi tänker och känner tar tid. Men om vi har blivit medvetna om att vi har negativa eller låga förväntningar i något sammanhang och vill förändra det kan vi börja med att förändra våra beteenden. Fundera på hur mer positiva förväntningar skulle påverka ditt beteende. Hur skulle du till exempel inleda ett möte eller hälsa på någon i så fall? Testa ett nytt beteende och se vad som händer.

Att se världen som föränderlig

Den här sortens reflektion kring egna förväntningar och beteenden kan ge goda resultat. Här är Carol Dwecks forskning om growth mindset ett stöd där hon pratar om ett growth mindset som handlar om att man ser en förbättringspotential kontra ett fixed mindset som mer handlar om att något är som det är.

Tydlighet A och O

Det kan vara bra att vara transparent i sina förväntningar, speciellt om det handlar om farhågor. Ofta är vi inte så öppna och ärliga för att inte stöta oss med andra menar Stefan Söderfjäll men vi tjänar på att vara mer raka, på ett respektfullt sätt förstås.

Otydliga förväntningar ligger också till grund för både stora och små problem inom organisationen och då handlar det om att göra dem tydliga.

Trevlig lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

Vår samarbetsparner Twitch Health tipsar om att de kan stötta er med energigivande aktiviteter på nästa kick-off eller konferens. De kan hålla i både fantastiska träningspass och föreläsningar. Vi gratulerar vår samarbetspartner Twitch Health till sin nya snygga hemsida. Kontakta dem här för hjälp med allt från strategi till aktiviteter för hälsa och välmående på jobbet!

Sep 6, 2018

Här är de sista 5 nycklarna till en frisk organisation. Har din arbetsplats svar på våra 10 frågor?

I del ett fokuserade vi på organisationens syfte och hur vi gör det möjligt för alla att jobba mot det syftet. De 5 följande nycklarna handlar om vår sociala arbetsmiljö och hur vi får förutsättningar att ta hand om oss.

6) Vilka forum för kommunikation krävs för vår verksamhet?

I dagens samhälle har vi betydligt fler möjligheter att kommunicera än tidigare. För att kommunikationen ska bli effektiv och värdeskapande behöver vi identifiera vad vi behöver kommunicera om, vilka som behöver kommunicera med varandra och utifrån det besluta om vilka forum vi ska använda till vad och hur vi ska använda dem.

7) Vilket ledarskap krävs i vår organisation?

Det här kan förändras över tid. I en tid av förändringsarbete eller omorganisation kan ledarskapet behöva större plats. Det handlar om att förmedla information, om att hjälpa medarbetare hantera att information inte finns, om att stötta och lyssna. I en situation med många nyanställda medarbetare kan det vara att stötta i lärande och bland mer seniora medarbetare att coacha till utveckling och utmaningar.

8) Hur jobbar vi med mångfald, jämställdhet och mot diskriminering?

Hur ser vi till att ingen blir illa behandlad på arbetsplatsen, att vi speglar samhället omkring oss och våra egna kunder?

9) Vilka verktyg behöver vi för att arbeta mot vårt gemensamma mål?

Verktyg handlar idag om andra saker än för bara 50 år sen och kan vara allt från fysiska verktyg och maskiner till rent mentala redskap och metoder.

För många kan det vara avgörande för hållbarhet och prestation att hantera ett överflöd av information. Det kan vara verktyg för att ladda hjärnan under arbetsdagen, för att hantera vardagsstress, fatta beslut och sortera i våra att-göra-listor. Har vi enhetliga riktlinjer för hur vi använder olika kommunikationskanaler kan det vara ett verktyg för att använda tiden bättre och prioritera rätt.

10) Hur skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att ta hand om sin fysiska hälsa under arbetsdagen?

Här kan vi jobba i tre led:

På organisationsnivå behöver vi skapa en struktur och tydlighet i att vi anser att den fysiska hälsan är viktig, identifiera vår organisations unika utmaningar och ge möjligheter för alla att ta hand om kroppen på sitt sätt.

  • Förtydliga att vi ser fysisk hälsa som en del av vår verksamhet men inte lägger oss i hur exakt det görs.
  • Skapa strukturer för promenadmöten, underlätta att motionera till och från jobbet.
  • Bygg in aktivitet i våra konferenser, se till att det som erbjuds i fikarum och vid sammankomster ger god energi.
  • Se till att de friskvårdsaktiviteter vi erbjuder främjar just hälsa och inte ger en ny arena för hård prestation för redan frälsta.
  • Låt alla medarbetare vara med och definiera vad hälsa är.

På ledarskapsnivå behöver chefer ha verktyg och kunskap för att stötta sina medarbetare i att hitta sitt sätt att ta hand om sig. Aktivt ställa frågan om behov och möjligheter, utan att styra. Stötta med omtanke. Underlätta och driva sådant som promenadmöten och pauser.

På individnivå behöver alla medarbetare känna att de är stöttade i att prioritera sin hälsa under arbetsdagen. Att det är ok att lyfta den frågan om den inte får tillräckligt utrymme. Är syftet tydligt och vi gemensamt har definierat vad hälsa är hos oss blir det mycket enklare att välja och få igenom förslag åt alla håll.

Ett tips är att tänka lite utanför boxen i vilka som får sätta tonen för hälsa. Om organisationens definition av hälsa ska representera alla är det viktigt att alla får komma till tals.

Här är länkarna till tre tidigare avsnitt vi nämner:

70: Personlighetstester - funkar de verkligen?

71: 10 nycklar till en frisk organisation - del 1.

27: Tydligt varför - bättre resultat med Ylva Elvin-Nowak.

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

« Previous 1 2 3 4 5 Next »