Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet – på riktigt. Hälsa som strategi och del av affärsplanen, långt från enstaka friskvårdsinsatser. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed
Health for wealth
2019
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 5
Oct 26, 2016

Kvalitet tar tid – och handlar mer om människor och kultur än om fysiska värden. Det säger Pernilla Gravenfors, hotellchefen som fick designhotellet Copperhill i Åre från förlust till vinst på fem år.

Det var när Pernilla Gravenfors stod med en tjusig “brand book” i famnen men ändå inte kunde besvara en fråga från en arg hotellgäst som hon fick en aha-upplevelse. Under de första månaderna som vd för designhotellet Copperhill i Åre hade hon och medarbetarna utgått ifrån hotellets fysiska värden. Det räckte inte.

En gemensam kompass
Tillsammans gjorde de en omstart och hittade ett gemensamt “varför”. Det nya konceptet gick att sammanfatta på ett A4-blad och blev alla medarbetares kompass. Plötsligt var alla med på tåget. De lyckades vända verksamheten från en förlust på 14,5 miljoner kronor till en vinst på 1,8 miljoner. Med hälsan i behåll.

Det nya konceptet handlade om människorna och kulturen och sammanfattades som “en röd matta ut i naturen”. Bekvämt och lyxigt men ändå format av närheten till fjället och nejderna.

Människorna och bemötandet
När kompassen var på plats jobbade man hårt med hur man bemötte varandra och gästerna och med allt från möteskultur till medarbetarutveckling. Ledarskapet sammanfattar Pernilla som att “man måste vara trygg nog att dela med sig” – inkluderande, alltså.

Eftersom Pernilla tycker om att leda i förändring har hon nu bytt arbetsplats och tillträdde i april som vd för Holiday Club. Även det i Åre men med familjeprofil. En av alla lärdomar hon tar med sig och bygger mycket på är att kvalitet tar tid – och ska få ta tid.

Oct 12, 2016

Nästan 1 av 5 anställda - 900.000 svenskar - upplever obehag inför att gå till jobbet. Vår gäst Peter Munck vet mer om varför.

Peter Munck är vd för Sveriges Företagshälsor som ger ut Jobbhälsobarometern, i vars delrapport de här siffrorna släpptes nyligen. För honom är det vid det väldigt tydligt vad som krävs för att undvika ohälsa.

  • Insatserna måste lösas på organisationsnivå, inte på individnivå. De måste ha en tydlig strategisk ansats. Det här innebär stora förändringar och berör värderingsfrågor, belöning och moral., menar Peter.

Rutiner och strukturer ska finnas på plats, men det viktigaste är sen att se till att människor möts. Samt att kunskap finns hos chefer om hur allt hänger ihop.

Inom företagshälsovården efterfrågas just nu fler och fler psykologer med organisationsinriktning. Det är ett tecken på att fokus skiftar från fysisk arbetsmiljö till ett helhetsgrepp, vilket Peter välkomnar och det är en ansats som forskningen också stödjer.

  • Arbetsmiljö är inte skrivbord och det fysiska, det handlar om hur vi har det tillsammans, menar Peter.

De som är framgångsrika i sitt arbetsmiljöarbete hanterar det inte som en separat fråga, utan som ett verktyg för produktivitet och prestation.

Detta stöds av siffror i Jobbhälsobarometern där man ser att samma människor som upplever obehag inför att gå till arbetet även har svårt att påverka arbetsuppgifternas utformning och brister i arbetsmiljön.

På samhällsnivå kan också märkas en perspektivförskjutning från fokus på rehabilitering och prat om sjukdom till hur vi främjar hälsa på arbetsplatsen.

För vi är ju fem miljoner som går till jobbet. Och om vi kan få de fem miljonerna att må bra, då har vi löst en stor del av problematiken med sjukförsäkringen, säger Peter Munck.

Sep 29, 2016

Det är en sak att gå på kurs och en helt annan att förändra något på hemmaplan. Kurser kan vara jättebra, säger ledarskapskonsulten Johan Book, men de måste följas upp av rätt aktiviteter.

- Vi kan inte bara prata om resultatet vi vill uppnå utan vi måste ägna oss åt aktiviteterna som ska leda till resultatet. Det är ofta mer operativt än strategiskt. Och det handlar om kommunikation: att mötas, prata och återkoppla, säger Johan Book.

Tyvärr är det lättare på kort sikt att nå ekonomiska effektivitetsvinster genom att säga upp folk eller spara in pengar. Men på lång sikt blir resultatet sämre när färre ska göra mer och förutsättningarna för att nå de långsiktiga målen försämras.

- Från det att man gör en ledarskapsinsats tar det ungefär två år innan du kan se resultatet på sista raden, säger Johan.

Och för att mål och strategier ska ge effekt måste vi hela tiden kommunicera varför vi gör det vi gör. Annars kommer inte medarbetarna att följa på den inslagna vägen.

Han poängterar också att det är medarbetarna i en organisation som har den egentliga makten. Därför kan alla chefer vinna på att rätt och slätt fråga sina medarbetare vad de vill att hon eller han ska göra – och följa det.

- ”Vill” slår ”måste” sju dagar i veckan, säger Johan Book.

Mer om Health for wealth på www.healthforwealth.se

Sep 14, 2016

Snällhet är inte mesigt. Snällhet gör oss konkurrenskraftiga och lönsamma. Patrik Westander från PR-byrån Westander berättar hur.

I ett modernt kunskapsföretag är den vinnande strategin inte att ha vassa armbågar eller att försöka skapa informationsmonopol. Vägen till konkurrenskraft går istället via snällhet, som skapar tillit och som i sin tur banar vägen för samarbete: nyckeln till högre kompetensutveckling för både individ och organisation. I en snällhetskultur kan människor vara kreativa och leverera med hög kvalitet.

I det här avsnittet beskriver Patrik Westander hur hans byrå arbetar med att skapa en lönsam snällhetskultur. Det fungerar om man arbetar systematiskt, men det finns också fallgropar att undvika. Som att fastna i problemfokuserade synsätt.

Patrik menar att man ska börja med ett starkt "varför". Varför är det viktigt att ha en snällhetskultur och hur hänger det ihop med individens välmående och prestation?

Man kan behöva se över faktorer som lönepolicy, rutiner, beteenden och kanske även värdegrunden om den inte redan skapar förutsättningar för snällhet. Och precis som alltid när vanor ska brytas - man behöver träna på det som är nytt.

www.healthforwealth.se

Aug 31, 2016

Välkommen tillbaka från vad vi hoppas har varit en stärkande och fin sommar! Vi är så laddade inför den här hösten med både spännande gäster men även mycket annat. I det här, lite annorlunda avsnittet, pratar vi om mål- uttalade eller mer subtila. Motivationen att sätta igång och människorna som ramar in alltihop..

Målen – att våga uttala vad man vill nå utan att veta om man kommer att få det. För att vägen är mödan värd. Och för att inte låta rädslan göra att man fastnar i vardagsdetaljerna. Som att dammsuga hela tiden. Eller att allt för ofta kliva ett steg bak för att någon annan ska kunna ta plats.
Att motiveras av att lyckas sänka trösklar och se vad som händer när man provar något nytt. Och kanske viktigast av allt, att vara tacksam för det man har så att de där målen hamnar i rätt perspektiv.
För allting är inte en jakt på nästa prestation. Det vi drivs av och som betyder mest för de flesta är istället relationer till människor runt om oss - och relationen till oss själva.
Så varsågoda: ett avsnitt om mål och hur vi kan motiveras att våga uppmärksamma, uttala och närma oss det som verkligen driver oss.

Jul 8, 2016

Välkommen till vår sommarspecial där vi blickar tillbaka på vår första poddsäsong. Rekommenderat för dig som är ny lyssnare - eller för dig som vill fräscha upp minnet och bestämma dig för vilket avsnitt du ska lyssna på igen.

Nu när Sverige checkar ut och tar semester gör vi detsamma. Men först en tillbakablick på vad vi har pratat om sedan vi började sända vår podd i mars. Vårt tema är som bekant hälsa på jobbet och vårt motto att hälsosatsningar är lönsamma, om de görs strategiskt och hållbart.

Hur kan vi komma åt det faktum att allt fler svenskar sjukskriver sig för utmattning, depressioner och på grund av konflikter på jobbet? Under våren har vi intervjuat en mängd intressanta och kunniga personer om det här. Vi har fått höra goda exempel av företagare som lyckats. Vi har fått råd av organisationskonsulter om de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket och hur de kan bli en utgångspunkt för positiv förändring, från arbetsgivarens synvinkel likaväl som medarbetarens.

Vi har pratat med experter och forskare om hur hjärnan vill att vi ska jobba, om hur man kan räkna på hälsa, vad man ska undvika för fällor (till exempel allt för stora arbetsgrupper på en och samma chef) och vad som är viktigt för lönsamt välmående.

Det här är vår sammanfattning av sådant som är viktigt för jobbhälsan:
... att chefer har tid att vara chefer inbokad i sina kalendrar.
... att det finns strukturer och rutiner för feedback.
... att en organisation skapar utrymme för dialog, kommunikation och vänligt bemötande.
... att vi skapar rutiner som avlastar våra hjärnor och låter oss fokusera på det viktiga och produktiva.
... att vi alla behöver svar på frågorna "varför, vad och hur" för att må bra på jobbet.
... att konflikter och värderingskrockar behöver diskuteras, inte gömmas undan.
... att det finns stora hälso- och ekonomiska vinster med att undvika stillasittande och röra på oss under arbetsdagen.

Vi poddar vidare i höst, som vanligt varannan torsdag med start 1 september. Tills dess önskar vi dig en skön och fin sommar!

/Ann-Sofie & Boel

Jun 15, 2016

Så lyckades en hemtjänstenhet i Halmstad tredubbla frisktalen på ett år. Idrottsläkaren Erland Colliander berättar.

Personal i hemtjänsten är ofta hårt pressad och har en arbetsvardag som består av hårt fysiskt arbete. Därför var det i just den miljön som Erland och hans kollegor på företaget Proformia valde att genomföra en studie de kallade Chefshälsan.

Genom att låta medarbetarna – på frivillig basis – göra personliga handlingsplaner för sin hälsa och stötta dem med tid för träning, promenader och livsstilsförändringar lyckades den här hemtjänstenheten få upp frisktalet från 11 till 32% på ett år. (Frisktal = den andel medarbetare som har noll sjukdagar under ett år). Ett år senare hade ökningen fortsatt upp över 40%.

En viktig framgångsnyckel var att chefen Josefin Green fick sätta av tid för satsningen och själv göra samma saker som medarbetarna.

Erland Colliander säger att exakt det här receptet på hälsa kanske inte passar alla branscher. Varje arbetsplats har sina behov. Har många medarbetare koll på den fysiska hälsan kanske man ska börja med ledarskapet, och tvärtom. Han tycker rent allmänt att hälsoarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet borde närma sig varandra. Och kanske – förhoppningsvis - är det dit vi är på väg på sikt.

Men idag är det många chefer som inte vågar sig på den här sortens satsningar. En anledning är integritetsfrågan: ska man verkligen lägga sig i hur medarbetarna sköter sin fysiska hälsa?
Vi som driver den här podden tycker definitivt inte att man ska införa tvångsträning på lunchen, stänga av hissar eller kräva att alla deltar i Vasaloppet. Sådana missgrepp finns tyvärr.
Däremot kan man erbjuda frivilliga insatser, där resultat från hälsokontroller och enkäter inte syns för andra än den enskilda medarbetaren och där cheferna är möjliggörare, inte experter på träning eller stresshantering. Och där det viktigaste är att någon alls frågar hur man mår och hur det går.

Att våga satsa långsiktigt är helt uppenbart en framgångsfaktor för att nå hälsa på jobbet. Cheferna behöver rustas och få lägga tid på rätt saker. Men tid kostar och det är inte alla som vill öppna plånboken. Vi hoppas i alla fall att det här avsnittet inspirerar!

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel.

Jun 1, 2016

 

Hur gör man värderingsarbete skarpt? Årets HR-chef Veronica Rörsgård från Skanska berättar hur de jobbar med riktiga etiska dilemman ur verksamheten.

Ja, hur ser man till att arbetet med värderingar och hur vi beter oss mot varandra på jobbet berör oss på riktigt? Och inte bara blir vackra ord i ett dokument? Vi bjöd in Veronica Rörsgård för att prata om det här. Hon är HR-direktör och vice vd på Skanska och utsågs i mars till Årets HR-chef på Chefgalan.

Veronica berättar om hur Skanska jobbar med något de kallar för etiska dilemman. De baseras på riktiga situationer där det skett någon form av värderingskrock i företaget.

Anställda rapporterar in etiska dilemman de har varit med om. Ett urval av dem filmas, antingen med skådespelare eller med personer som var med när det hände. Filmerna visas sedan i arbetsgrupper som en start för diskussion. ”Varför blev det så där?” ”Hur borde de ha gjort?” ”Är det så hos oss?”

Att uppmana till öppen diskussion och samtidigt vara tydlig med vad som accepteras - och vad som inte accepteras - är förstås en utmaning. Men det är just så man får framgång med värderingsarbetet menar Veronica Rörsgård: genom att våga öppna för kommunikation.

Vi har också intervjuat Skanska-chefen Stephanie Bay, som berättar om praktiska och konkreta erfarenheter av sådana här etiska dilemman i arbetsvardagen och hur hon hanterat dem.

God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel.

May 18, 2016

Maria Ekblom som forskar i idrottsvetenskap förklarar varför långvarigt sittande är så farligt. Och hur man gör för att motverka hälsoriskerna.

Forskningen är tydlig: långa perioder av sittande förkortar och försämrar våra liv. Riskerna för hjärt- kärlsjukdomar ökar och hjärnan fungerar sämre.

Maria Ekblom är docent i neurovetenskap och forskar vid i idrottsvetenskap vid GIH, just nu i en studie som kartlägger hur dagliga fysiska aktivitetsmönster påverkar hälsosamma hjärnfunktioner.

Begreppet ”Sitta är det nya röka” har blivit populärt på sistone och användes bland annat av folkhälsoministern nyligen. Det stämmer inte riktigt, säger Maria Ekblom, eftersom rökning är farligt från första blosset, medan det bara är farligt att sitta om det går över en viss gräns.

Rörelse varje timme

Exakt var den gränsen går kan man inte säga idag, så långt har inte forskningen kommit. Men en bra tumregel är att den som har ett sittande arbete behöver röra på sig några minuter varje timme. Svårare än så behöver det faktiskt inte vara. Gå lite i korridoren, hämta kaffe, ställ dig upp och gör några knäböj vid skrivbordet eller något annat som är skönt. Det är det långvariga stillasittandet utan avbrott vi ska undvika.

I avsnitt 7 pratar vi om hur vi kan bryta med en jobbkultur där åtminstone vi kontorsarbetare sitter framför datorn, sitter i möten och sitter på lunchen. Promenadmöten är ett sätt, snabba ståmöten ett annat. Och kanske kan vi förändra den kultur som säger att vi bara är seriösa när vi sitter?

#sittless – ett experiment

Vi programledare för Health for wealth ska prova den kommande månaden att jobba så lite sittande vi kan. Vi ska experimentera oss fram och se hur det går, hur kroppen mår och hur våra kollegor och kunder reagerar på #sittless. Så kallar vi vår kampanj. ”Sitt less” på svengelska alternativt ”nu är vi less på att sitta”!

Följ oss under hashtaggen #sittless på Instagram och Twitter och på våra egna sidor på Facebook och Linkedin. Dela gärna med dig av egna tips och erfarenheter.

Vi hörs!

/Boel och Ann-Sofie

May 4, 2016

Så vill hjärnan jobba

I den digitala världen gäller det att spara tankekraft till det som verkligen är viktigt. Hör proffsets tips om hur hjärnan vill jobba.

Vi lever i en tid med högt tempo och där olika saker ständigt pockar på vår uppmärksamhet: mobilen och datorns alla appar och program inte minst.

Våra hjärnor får lägga mycket kraft på att ständigt växla mellan olika uppgifter och det gör oss mindre effektiva.

Men det finns lösningar. Hör Anna Tebelius Bodin, pedagog som bland annat har studerat inlärningspsykologi vid Harvard och Lunds universitet, berätta mer. Anna jobbar mot företag och skolor och utbildar om lärande och motivation utifrån hur hjärnan fungerar. Här är tre av hennes tips för hur vi jobbar effektivare utan stress:

  • Reducera mängden beslut och spara kraften till det som är verkligt viktigt. Du kanske gör som Obama och Merkel: bär samma slags kläder varje dag och låter någon annan bestämma vad du ska äta till lunch? Skämt åsido, skapa rutiner för att slippa alla återkommande beslut. Då spar du tankekraft och kan vara kreativ och fatta bra beslut på jobbet.
  • Stäng av digitala signaler du inte behöver och som stjäl din uppmärksamhet stup i kvarten. Ta kontroll över din tid och behåll bara de påminnelser som verkligen hjälper dig.
  • Ägna dig åt en sak i taget. Kolla inte mobilen när du är på möte: välj att vara närvarande eller att inte delta. Planera gärna in mötesfria tider när du ostörd kan fördjupa dig i uppgifter.

Och så en sak till: kommunikation – förstås! Det återkommer vi alltid till i alla våra avsnitt. Relationer och personliga möten hjälper oss att stå emot stress.

Det är en viktig ledaruppgift att kommunicera konkret och ge tydlig feedback. Men – OBS – det ska sägas i ord och helst i personliga möten.

Stäng nu av alla notifieringar, ta ett djupt andetag och välkommen att lyssna!

/Boel och Ann-Sofie, www.healthforwealth.se

 

Apr 20, 2016

Hur får man alla delar av arbetslivet på plats, för varje person? Begreppet KASAM kan vara en hjälp för att hitta rätt friskfaktorer.

KASAM, "känsla av sammanhang", kommer från sociologin och är en kär gammal favorit för Ann-Sofie, som använder KASAM i många situationer i jobbet och privatlivet. Vi bestämde oss för att köra en duo det här avsnittet utan inbjuden gäst. Boel ställer frågor och Ann-Sofie berättar om KASAM och varför hon tycker att det är så användbart.

KASAM myntades av en sociolog som bland annat studerade hälsotillståndet bland kvinnor som hade överlevt Förintelsen. Hur kunde vissa må så pass bra när de hade varit med om något så fruktansvärt?

Det han kom fram till var att vi behöver:

  • Meningsfullhet
  • Begriplighet
  • Hanterbarhet

… för att kunna hantera livets roller och utmaningar med bibehållen hälsa. Tillsammans bildar de här delarna helheten som kallas KASAM – känsla av sammanhang. Ann-Sofie liknar helheten vid en pall på tre ben. Den kanske kan fungera tillfälligt om ett av benen är trasigt men på lång sikt behöver alla tre vara på plats.

I avsnitt fem diskuterar vi hur KASAM kan användas i olika arbetssituationer, under medarbetarsamtal – och hur det kan hjälpa oss att se på utmaningar för hela samhället.

God lyssning!

/Boel och Ann-Sofie

www.healthforwealth.se

Apr 6, 2016

Att räkna på hälsan i ett företag - ja det går. Det kallas hälsoekonomi och i det här avsnittet berättar Anders Johrén från Nyckeltalsinstitutet om hur det går till.

Några intressanta axplock ur vårt samtal:

Nyckeltal som t ex rehabinflöde (hur många anställda som går in i långtidssjukskrivning) kan om de mäts över tid säga något om både hälsotrender och hälsostatus för ett företag. 

Det finns inget klart samband mellan friskvårdssatsningar och sjukfrånvaro. Delvis tror man att det här beror på att de som nappar på friskvårdssatsningar är de som redan tränar.

Däremot finns det stora möjligheter att påverka sjukfrånvaron med rätt, riktade insatser. Tyvärr går det inte att lyfta fram ett enda totalrecept här, det beror väldigt mycket på sammanhang och individ, så friskvård måste vara individanpassat med valmöjligheter för var och en.

Den ökande långtidssjukskrivningarna bland kvinnor är vår tids största jämställdhetsfråga. Och att skapa stora arbetsgrupper där det går över 30 anställda på en chef är detsamma som att be om att få hög långtidssjukfrånvaro.

Välkomna att lyssna och kommentera på www.healthforwealth.se

/ Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier

Mar 22, 2016

Den psykiska ohälsan skenar. Det är ett av vår tids största samhällsproblem. Kostnaderna för sjukskrivningar med sociala och organisatoriska orsaker har ökat med 70% (!) mellan 2010 och 2014.

Därför börjar nya regler från Arbetsmiljöverket att gälla den 31 mars. De är till för att komma åt det faktum att människor dignar under för hård arbetsbelastning, psykiska påfrestningar och kränkningar på jobbet.

Nya möjligheter och stöd att förändra, menar vissa. Ökade krav på arbetsgivarna menar andra.

Vi intervjuar organisationskonsulten Helen Rosander som jobbar med de här frågorna varje dag. Hon kallar sig en ”dörröppnare” som omvandlar de nya föreskrifterna till handling. Hon säger att vi behöver gå från sjuktalsstatistik till att prata om frisknärvaro och bli medvetna om hur vi bemöter varandra på jobbet.

De nya reglerna är också ett sätt att lyfta frågan om psykisk ohälsa från individen till organisationen och låta den ta plats i ledningsrummen.

Men hur gör man för att förändra kulturen på en arbetsplats? Och hur ska Arbetsmiljöverket egentligen mäta sånt som vänlighet och omtanke?

Välkomna att lyssna och kommentera på www.healthforwealth.se

/Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier

Mar 10, 2016

Många av oss balanserar på en tunn lina i vardagen. Vi vill prestera på topp både på arbetet och på fritiden, och kanske gör det också: tills vi går i väggen med en smäll.

Hur kan vi bli hållbara medarbetare i ett arbetsklimat där ord som "driven" och "självgående" står högt på arbetsgivarens önskelistor? Och hur kan arbetsgivaren styra en medarbetare som aldrig tar sig tid för återhämtning?

I avsnitt två intervjuar vi psykologen och organisationskonsulten Fredrik Bengtsson om det här. Han säger att olikheterna behövs i arbetslivet och alla har sitt sätt att bidra: prestationsivrarna och de mer eftertänksamma, de extroverta och de introverta. Men våra olika drivkrafter gör att vi behöver bemötas på olika sätt.

Han liknar ledaren vid en idrottstränare som kan stötta och ge förutsättningar. Men ledarskap räcker inte: medarbetaren måste själv ta ansvar för att reflektera och skapa strukturer som fungerar långsiktigt.

Då kan vi tillsammans skapa en hållbar arbetsmiljö där människor mår bra och håller i längden.

Fredrik Bengtsson menar också att är mitt i ett paradigmskifte som växer fram underifrån: vi börjar mer och mer att efterfråga hållbarhet i alla livets delar. Han ser de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket som en möjlighet att stötta den förändringen – och dem ska vi prata mer om i avsnitt tre, den 24 mars.

Välkomna att lyssna och kommentera på www.healthforwealth.se 

/Ann Sofie-Forsmark och Boel Stier.

Feb 22, 2016

Health for wealth, avsnitt 1: Så jobbar Europas bästa arbetsgivare.

Vi har startat podden Health for wealth för att prata hälsa på jobbet på riktigt. Hållbar hälsa som strategi och del av affärsplanen, bortom enstaka friskvårdsinsatser.

Vår första gäst är Jon Persson, vd på it-företaget Cygni. Han berättar om hur de har lyckats bli Europas bästa arbetsgivare i klassen medelstora organisationer två år i rad.

Jon har många tips att dela med sig av. Han pratar om relationer, om vikten av att chefer har schemalagd tid att vara just chefer, om varför de delar bonusen lika mellan alla medarbetare och om att det är fint att fråga. 

Välkomna att lyssna och kommentera på www.healthforwealth.se
 
Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier
« Previous 1 2 3 4 5