Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2021
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 1
Feb 25, 2021

Inflytande behöver vi alla i någon mån. Men hur får vi det?

För att få utvecklas på jobbet, bli lyssnade på och kunna påverka behöver vi ett visst mått inflytande i våra arbetsliv. Men inflytande ligger nära makt och makt är ett ord som många har negativa associationer till. Varför är det så egentligen?

Kanske för att inflytande låter som påverkan medan makt låter som att man bestämmer över någon annan. Men även makt vill vi väl ha, eller?

I en artikel i Harvard Business Review läste vi några tips om hur vi kan öka vårt inflytande på jobbet. I det här avsnittet går vi igenom tipsen och diskuterar dem.

1. Odla relationerna
Det är smart av flera skäl att lägga tid på att lära känna sina kollegor och visa dem intresse. Dels gynnar det dig. Den dagen du vill föra fram en idé och vill att folk lyssnar på dig har du bättre förutsättningar om du har goda relationer med kollegor.

2. Lyssna innan du försöker övertyga
Vi går alla omkring med våra egna to-do-listor i huvudet. Distraktionen är överallt och vi slits mellan skärmar och verkligheten. Men för att dina medarbetare och kollegor ska respektera dig behöver du då och då ge dem ditt 100%-iga fokus. Fråga vad de tycker och be dem om råd regelbundet. Då visar du att de respekterar dig och du får respekt tillbaka.

3. Tänk på ditt kroppsspråk.
Att stå upp med öppet bröst och armarna avslappnade på sidorna kan kännas blottande för den som inte är van. Men det signalerar självförtroende. Går du runt med gamnacke och mumlar blir det mindre intressant att lyssna på dig.

4. Välj ett område att bli expert på
Vidareutbilda dig, gå nätkurser och delta i konferenser. Skaffa synliga bevis på vad du kan och bidra till företagets interna kunskapsdelning. Det gynnar dig, dina kollegor och organisationen där du jobbar.

Att bli experten på något är ett annat sätt att skapa inflytande och visa att jag har förmågan att lära. Kanske kan jag vara den som knäckt något verktyg i det digitala? Eller något annat, och bjud på din kunskap till andra, det inger förtroende och möjliggör kanske kontakt med andra likasinnade Visa det gärna, kanske i din titel

5. Var strategisk
Gör en "powermap". Rita upp vägen till dina mål. Vad vill du? Vem kan stötta? (Närma dig dem). Vem skulle kunna lägga hinder i vägen? (Avväpna deras argument). Det handlar inte om att trampa ner någon annan utan om att skaffa dig själv de bästa förutsättningarna.

Ge folk vad de vill ha
Ta reda på vad människor i din organisation behöver. Kanske särskilt de som kan hjälpa dig att få inflytande. Fundera på vad du kan göra för dem utifrån ditt expertområde.

Det är viktigt att det vi försöker genomföra faktiskt skapar värde, då är det fint att skaffa inflytande!

Vår samarbetspartner Twitch Health har en högaktuell och lättillgänglig tjänst som heter Twitch on Demand. Den hjälper dig träna hemma, följa program och framsteg, boosta vänner och gå med i sociala grupper för ökad motivation. Du får tillgång till pass och program, från lugna mindfulness och pausprogram till högintensiv konditionsträning. I appen hittar du också föreläsningar inom ämnen som hemma-ergonomi, sömn, träning och kost.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en riktigt bra artikel om det här med inflytande och makt som vi vill tipsa om den här veckan. Den heter Har du makten att påverka? och i artikeln reder författaren ut det här med när makt är negativt och när det är positivt och att vi alla på ett eller annat sätt behöver påverka vår omgivning.

Feb 18, 2021

Motivation är en kraftfull positiv drivkraft när den riktas rätt. Så hur stärker vi den på jobbet?

Att vara motiverad och ha ett eget driv inför uppgifter i vardagen hjälper oss och får oss att må bra. Men motivation är inte en egenskap. Det är inte så att vissa är motiverade medan andra är det. Möjligheten att vara motiverad finns inom oss alla.

Hur stärker man motivationen?
Vi ställde frågan hur man kan stärka sin egen och andras motivation till Magnus Lindwall, professor i psykologi på Göteborgs universitet. Han är särskilt inriktad på hälsopsykologi och där ingår också att studera mekanismerna bakom motivation, det som driver oss att vilja utföra aktiviteter och beteenden.

Självbestämmandeteorin (SDT)
Magnus har framförallt forskat på det som kallas självbestämmandeteorin, på engelska Self Determination Theory (SDT). Teorin utvecklades av psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan och finns beskriven i populärformat i  boken Why we do what we do - understanding self-motivation. Tillsammans med Olof Röhlander har Magnus Lindwall nyligen gett ut den svenska boken Motivationsrevolutionen - från temporär tändning till livslång låga.

Motivation kommer inifrån
Enligt självbestämmandeteorin är inte motivation något vissa människor har mer av och andra mindre av. Det är inte heller något en person kan ge en annan. Det är något som finns inneboende i en person och det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet.

Inre behov - inte morot och piska
Många tror att människors motivation och beteenden styrs av morötter och piskor, alltså belöningar som lockar oss eller hot som väcker vår motvilja. Men enligt självbestämmandeteorin är det tre grundläggande behov som styr oss:

  • att få känna sig kompetent
  • att ha någon form av självbestämmande
  • att känna tillhörighet

Det som är viktigt att tänka på är att yttre belöning kan kväva den inre motivationen. Det är inte alltid bra att ösa på med bonusar, löneökningar och höga mål -  det kan faktiskt göra att den inre drivkraften minskar.

Relationer och dialog är nyckeln
Vad ska man göra då? Jo inventera behovstillfredsställelsen hos sina medarbetare. Vad innebär det för var och en att känna samhörighet, kompetens och självbestämmande? Det kräver att man odlar relationerna på jobbet och har en pågående dialog. Ledarens roll är inte att bara släppa taget. Självbestämmandet behöver visserligen bygga på viss frivillighet men det kräver också ramar. För att vi ska känna oss kompetenta behövs en struktur som kan stötta oss i jobbet. Och ska vi känna tillhörighet behövs det någon som lyssnar och visa genuint intresse för det vi gör om dagarna.

Balans mellan kontroll och stöd
Vi ogillar att känna oss kontrollerade men chefer har förstås ett behov av att följa upp medarbetares arbete. Att bara ge oändliga valmöjligheter och ingen struktur leder bara till kaos. Vi behöver hitta rätt balans mellan kontroll och stöd. Och för att motivationen ska hålla i längden behöver vi tänka att arbetet är ett Vasalopp snarare än ett sprintlopp där det ideligen ska släckas bränder.

Vår samarbetspartner motivation.se har veckans ämne redan i sitt namn. Självklart har de en massa att läsa om just motivation. Vi har valt ut en artikel som heter Motivationskoden där en av våra tidigare gäster Frida Spikdotter intervjuar författaren Tommy Lundberg om ledarskapets roll för motivation.

Feb 11, 2021

Att sätta gränser kan låta negativt. Men det handlar om att få tid och energi till det som är viktigt.

Att arbetstid och privatliv flyter ihop kan bero på flera olika saker. Att vi jobbar mer gränslöst rent geografiskt. Att digitala verktyg gör att vi nås av såväl jobb och andra människor hela tiden.

Vi fick ett samtal med psykologen Åsa Kruse om både utmaningar och vinster med att sätta gränser för sig själv. Åsa har skrivit boken  “Att sätta gränser för sig själv och andra” och i sin yrkesvardag inom företagshälsovården möter hon många som behöver hjälp med just gränssättning.

Öva på att säga nej
Vi behöver öva på att säga nej, är den enkla sammanfattningen. “Träna,” säger Åsa. Är man redan sönderstressad och känner att man sitter fast i ett större och komplicerat sammanhang kan det vara bra med proffshjälp från till exempel företagshälsovården.

Använd betänketid
Ett tips är att införa betänketid både inför sig själv och inför andra. Gör det till en vana att inte bara säga “ja” till alla förfrågningar innan du har tänkt igenom hur de praktiskt ska lösas och hinnas med. Att backa är ett annat konkret verktyg som också kan funka när man sagt ja fast man borde sagt nej.

Gränssättning på jobbet
Tydliga mål, roller, ansvar och uppgifter är A och O på en arbetsplats. Det ger både chefer och medarbetare praktiska riktlinjer att hålla sig till och det blir lättare att avgöra om en person egentligen drar ett lass som borde fördelas på flera.

Fråga med omtanke
Det kan ta emot att fråga någon som verkar ha det för mycket. Men med omtanke som utgångspunkt kan man egentligen inte göra fel. Vi kan alla lätt gå i försvar som reaktion på en fråga om hur vi egentligen mår men det är viktigt att vi vågar bry oss om varandra. Frågan om hur din kollega eller medarbetare mår kan behöva ställas många gånger. Bygg upp relationen och tilliten över tid så skapar du utrymme för ärliga samtal.

Uppmärksamma tidiga signaler
Många förnekar de negativa signalerna på stress. Men att bli lättirriterad, att få koncentrationssvårigheter och uppleva problem med sömnen är klassiska varningssignaler. Det är avgörande att vi själva och omgivningen reagerar när de signalerna dyker upp så att stressen kan stoppas i tid.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en artikel som handlar just om att vårt nya arbetsliv ställer nya krav på oss.

Feb 4, 2021

En av fem upplever kränkande särbehandling på jobbet. 7% är utsatta för mobbning. Vad kan vi göra?

Vi ställde frågan till Stefan Blomberg, leg. psykolog och forskare på Linköpings universitet. Han har varit med och tagit fram nya riktlinjer från MYNAK, Myndigheteten för arbetsmiljöforskning, som släpps under våren. Riktlinjerna ska hjälpa arbetsgivare att bli bättre på att förebygga och hantera mobbning. Det är något varje arbetsgivare har ett ansvar att göra enligt arbetsmiljölagen.

Tre vanliga orsaker
Till att börja med, vad är det som gör att människor mobbas och kränks på jobbet? I de allra flesta fall, säger Stefan, handlar det inte om att människor i grund och botten är elaka, utan om att arbetsmiljön är dålig. De vanligaste orsakerna är:

  1. Ostrukturerade organisationer med otydliga roller och mål.
  2. Bristande tillit, hög konkurrens och lågt samarbete.
  3. Svagt ledarskap: passivt och frånvarande eller auktoritärt.

Stefan tillägger att det inte går att se någon inbördes ordning på de här tre faktorerna. Ledarskapet kan brista av många orsaker som inte nödvändigtvis har med ledarens personlighet att göra.

Vad betyder begreppen?
Kränkande särbehandling är handlingar som kan leda till ohälsa och medföra att människor som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. När kränkningarna upprepas och pågår under en längre tid kallas det mobbning. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer.

Hur hanterar man mobbning och kränkningar?
A och O är respekt, saklighet och systematik, säger Stefan. Det gäller i relation till alla inblandade, både den som anklagar och den som anklagas. Det måste finnas saklig grund för det vi påstår. En individs upplevelse räcker inte. Systematiken innebär att det måste finnas ett fastställt arbetssätt som också öppet kommuniceras.

I de organisationer som lyckas med sitt förebyggande arbete har man satsat på att höja kunskapen om mobbning och kränkande särbehandling hos alla medarbetare. Stefan ger exempel på några kommuner där förekomsten av mobbning gick ned till hälften med ett gott systematiskt arbete. Här har man jobbat med ledarskapet och framförallt den sociala aspekten. Man har också jobbat med konflikthantering och med en ökad förståelse för att konflikter är naturliga i alla sammanhang där människor samverkar.

"Man får vara dum men inte elak" är en slogan Stefan fångat upp från ett företag han följt. Vi är alla människor som kan göra fel men om vi vet att vårt beteende sårar någon och vi ändå upprepar det, då är vi elaka. Och det är inte rätt.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel som heter Varningstecken för kränkande särbehandling och mobbning. Där kan du läsa om sju varningssignaler att hålla ögonen på och motarbeta.

 

Jan 28, 2021

Få av oss ber till gudar numera. Alltfler dyrkar istället idén om den ideala kroppen. Hur får vi ihop drömmarna om att vara i fysisk form med en verklighet som inte alltid samarbetar?

Samtidigt som allt fler har problem med fetma ökar också förekomsten av ortorexi, ett tillstånd när hälsofokuset övergår i ohälsosamma tankar och beteenden. Det kan vara knepigt att navigera bland alla tips och råd om hur man ska äta och träna och sociala medie-flöden med vältrimmade kroppar.

Styrka i livets alla skeden
Vi tog hjälp av Betty Wassenius, både tandläkare och livsstilscoach. Betty talar ofta om att bygga sitt starkare jag och fokuserar i sin verksamhet framförallt på kvinnor. Bettys intresse för kroppen kommer framförallt från hennes egen erfarenhet kring att vara gravid och sedan leva som förälder. I alla livets skeden, menar hon, behöver vi styrka.

Orsak och verkan
För Betty är parallellen mellan tandläkare och livsstilscoach inte så konstig. Det handlar mycket om att identifiera orsak och verkan och hjälpa sina klienter att själva se vad de behöver. Det är lätt att fokusera på det negativa men Betty vill fokusera på det friska, hitta och vårda och utveckla det.

Hitta dina egna svar
Hur definierar jag hälsa för mig? Det svaret är väldigt viktigt. Vad är träning i just den här livsfasen? De personer som har hittat sina egna svar är ofta reflekterande. De skapar sina egna unika förhållningssätt och färgas inte av någon annans definition.

Låt träningen följa livet
Livet, familj och karriär går i perioder och vi behöver acceptera det och följa dem i vår träning. Med nya förutsättningar blir livet annorlunda och det behöver inte betyda att det blir sämre. Det kan föra med sig sånt som är utvecklande och stärkande.

Insikter ger träningsmognad
Betty pratar om träningsmognad. Det är när vi har förstått vikten av att vila och vet när vi kan elda och gasa. Vi behöver jobba med och för kroppen. När vi börjar jaga något yttre, någon annans definition, frångår vi det och då kan skador och känslor av misslyckande komma. Det kräver ofta några dikeskörningar, smärta eller skador och med det kan insikterna komma.

Festträning är inte vardag
Betty drar liknelsen med att festa, det går bra ibland men inte hela tiden. Vi kan "festträna", utmana oss och ta i, ibland. Men i vardagen behöver vi vardagsmotion, hela tiden och regelbundet! Att göra något varje dag hjälper oss att bygga en vana.

Motivationen då?
Hur vi får motivationen? Det handlar om att göra det till sin egen grej som man gör för sig själv. Betty betonar att hon inte är emot prestationsträning men den har sin tid och det är inte alltid. Att motionera för hälsa är att fokusera på att vara stark genom livet.

Mät genomförandet
Det här synsättet påverkar hur vi sätter mål. Mätbara mål är bra men det kan vara genomförandemål, att bocka av ett visst antal träningspass i veckan, likaväl som att uppnå en viss vikt eller tid. Betty ser sig själv som en rådgivare som hjälper sina kunder att klara sig bättre på egen hand, lite som när hon är tandläkare och patienterna kommer tillbaka utan hål.

Här kan du läsa mer om Betty.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel som handlar om hur man kan tänka för att lyckas med en förändring. God läsning!

Jan 21, 2021

Vi lever en i mätbarhetens tidsålder där vi vill kontrollera och optimera allt. Men vad tränger vi undan om vi mäter för mycket? 

I dagens högst digitala tillvaro kan vi mäta det mesta. Vi kan få siffror i realtid på allt från ett företags försäljningssiffror till vår egen puls. Att mäta kan förtydliga och ibland motivera. Men ger det alltid kontroll och effektivitet? När mäter vi för mycket?

Som arbetsgivare är det klokt att tänka efter innan man mäter. Särskilt om det kan upplevas som kontroll och om själva mätandet tar tid och fokus från annat.

Mäta för mätandets skull
Jonna Bornemark har satt fingret på detta och mycket mer i sin bok Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Jonna menar att vi allt för ofta mäter för mätandets skull utan att ta hänsyn till vad det leder till.

Tanken med att mäta är ofta att effektivisera. Men det är lätt att gå vilse i förhoppningen att något automatiskt blir bättre, smidigare och enklare bara för att det går att uttrycka i siffror.

Kravet som tystade sången
Jonna Bornemark ger ett exempel från förskolan där ett krav på “säkerställande” av att alla barn skulle få en lässtund skapade väldigt mycket administration och dokumentation. Visserligen säkerställdes att alla barnen verkligen fick den där lässtunden (som de hade fått redan tidigare) men däremot hann man inte längre sjunga med barnen.

Många känner idag en hunger efter större närvaro i livet. Kurser i mindfulness och yoga blir snabbt fullbokade. Plötsligt måste vi träna på saker som att andas. Hur hamnade vi här?

När yttre krav krockar med den inre kompassen
Jonna Bornemark pratar om etisk stress. Sådan stress uppstår till exempel när vårdpersonal på ett äldreboende inte hinner med de viktiga personliga samtalen, för att någon annan har ställt krav på aktiviteter som ska bockas av i ett dokument. När yrkespersoner inte får använda sin kompetens och sitt omdöme för att avgöra vad som är viktigt känner de etisk stress. De har gjort rätt enligt yttre krav – det som går att mäta – men fel enligt sin inre upplevelse som säger att tiden borde ha ägnats åt det mest värdefulla.

Vad ska vi med effektiviteten till?
När byråkratin säger en sak och den inre kompassen en annan drivs många till utmattning. Särskilt när effektivitetskraven leder till underbemanning och resursbrist. I värsta fall leder våra försök att objektifiera livet och världen till att det inte finns något utrymme kvar för att vara människa. Och vad ska vi med all effektivitet till om vi aldrig hinner leva?

Jonna har själv varit utmattad, efter att ha sprungit fortare och fortare genom livet och till och med rationaliserat bort toapauser. “Jag ska bara”.

Mät rätt saker – inte allt

Att mäta lagom är bra. Däremot behöver inte allt mätas hela tiden. En viktig fråga vi behöver ställa oss innan nästa mätning är: gör detta verksamheten bättre? Varför mäter vi? Och vad ska vi göra med resultatet?

En ännu färskare bok av Jonna Bornemark tangerar samma ämne. Den heter Horisonten finns alltid kvar: Om det bortglömda omdömet och handlar om att vi inte ska tappa bort vårt mänskliga omdöme.

Hos vår partner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, kan du fördjupa dig i sånt som organisationsutveckling, motivation och förstås ledarskap. Idag vill vi tipsa om ett videoklipp där grundaren av en stor hotellkedja i USA berättar om att alla vinster inte går att mäta.

Jan 12, 2021

Förändring är det enda beständiga, sägs det. Men hur gör vi då? Jo vi får jobba med ständigt lärande istället för fasta mål.

Vad är det egentligen som gör ständiga förändringar så knepigt? Jo, det blir svårt att sätta fasta mål och styra i detalj. Åtminstone på lite längre sikt.

Leif Denti är forskare i innovationspsykologi på Göteborgs universitet och har skrivit boken Tookig - att leda i osäkerhet tillsammans med Mariah Ben Salem Dynehäll.

En tookig värld
Istället för det populära men tungvrickande begreppet VUCA (volatility, uncertainty, complexity, ambiguity) använder de begreppet TOOKIG för att beskriva hur yrkesvardagen ser ut för många idag:

  • Tvetydig - det är svårt att veta vad som är god och mindre god information.
  • Obekväm - förändringen är konstant och vi måste hela tiden vara på tårna.
  • Omvälvande - nya händelser och information tvingar oss att snabbt tänka om.
  • Komplex - det är svårt att få en överblick och förstå vad som påverkar vad.
  • Instabil - svårigheter att fastställa vilka trender som finns kvar imorgon.
  • Gåtfull - oväntade tekniksprång, lagar eller globala konkurrenter kan dyka upp.

Leif menar att det här beskriver både marknaden och världen vi lever i. Våra beteendemönster som konsumenter har förändrats. Den snabba tekniska utvecklingen ger oss ständigt nya möjligheter och vårt förhållningssätt till arbete är i förändring.

Osäkerhet gör att många ropar på tydliga mål, rutiner och ramar. Men det går inte alltid. Ett par månader in i coronapandemin krävde Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden, en tidpunkt för när allt skulle bli normalt. Men vem skulle ha kunnat styra eller garantera något sådant?

Testa och utforska
Leif menar att ledare idag behöver hitta en ödmjukhet i att vi inte kan allt från början. Vi som vuxna har traditionellt fått lära oss saker och ting via instruktion. Men våra barn har lärt sig att prova och utforska, inte minst med hjälp av ny digital teknik. Det ska vi ta till oss. Vi måste våga testa och ha fel.

Vi tror att vi vet mer än vi gör
Leif beskriver det som att många av oss sitter i ett kaninhål där vi ser en väldigt begränsad del av verkligheten. Det kan ge oss hybris så att vi tror att vi vet mer än vad vi egentligen gör. Vi behöver släppa den klassiska vattenfallsplaneringen och bli bättre på ständigt lärande och på att arbeta agilt och flexibelt.

Lärande i fokus
Leif ger ett exempel: om en kommun vill utveckla besöksnäringen för att bli mer attraktiv är det ett stort, komplext mål som kräver samverkan mellan många aktörer. Man måste förstå varför efterfrågan skulle kunna öka och man utgår från flera okända parametrar. Här krävs ett lärande och en förståelse först innan det är dags att planera.

Undvik "sänka skepp-innovation"
Om vi inte gör det riskerar vi att jobba med "sänka skepp-innovation". Då använder man en tydlig spelplan med tydliga aktörer - men som inte liknar verkligheten. Tänk Telias försök att lansera en musikströmningstjänst när Spotify redan tagit en övervägande del av marknaden.

Designtänkande och att loopa
Leif förespråkar ett annat sätt att se på utveckling som börjar hos kundens behov och drivkrafter. Därför gillar han designtänkande (design thinking) som handlar om att anpassa ett erbjudande till ett faktiskt behov som finns. Han pratar också om att "loopa", att regelbundet ta in intressenternas perspektiv på de antaganden vi jobbar med eftersom förväntningar och behov förändras. Vi kommer att behöva gira och skruva och ibland överge insikter och det är jobbigt. Det gäller att hitta ett bra förhållningssätt till det och ledarens roll är central här.

Kan vi överhuvudtaget använda sånt som "smarta" (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta) mål längre? Ja absolut, säger Leif, men vi kanske inte kan börja med dem utan vi får börja med en riktning. Sen behöver vi testa mot verkligheten och användarna.

Organisationen som organism
Leif menar att det hjälper att se organisationen som en organism med en hjärna där beslut fattas om vad vi faktiskt ska fokusera på. Här sätts riktningen. Men hjärnan befinner sig ju i ett mörkt rum och behöver öron och ögon för att få korrekta insikter om våra kunder. Sen använder hjärnan musklerna för att omsätta besluten i praktik. Det kan vara en utvecklingsavdelning till exempel. Hela organisationen måste vara samtrimmad. En klassisk svaghet är att ögon och öron och muskler inte samverkar, till exempel marknadsavdelning och en utvecklingsavdelning.

Nya arbetssätt tar tid
Varför är det så svårt att organisera sig så här? Leif reflekterar över att på 50-talet var projektarbete nytt, på 80-talet var kvalitetsarbete nytt och det har i båda fallen tagit flera decennier att etablera nya arbetssätt. Det agila arbetssättet med fokus på innovation kom någon gång under 2010-talet och det kanske därför tar några decennier för det att sätta sig.

Sammanfattningsvis, vi seglar ut på ett hav där vi inte vet vad vi möter och vad kommer att vara sant där och då. Vi behöver vara ödmjuka för att släppa gamla sanningar helt enkelt. På drivhuset.se finns flera verktyg för den som vill testa och komma igång och du kan också läsa mer på tusentips.se.

Från vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en spännande artikel om Transpersonellt ledarskap av  Marika Ronty. Trevlig läsning!

Jan 7, 2021

5 timmar i veckan bör vi få upp flåset med fysisk aktivitetet. Hur lyckas vi med det - hur knäcker vi motionskoden?

Enligt färska rekommendationer från Världshälsoorganisationen WHO bör vi ägna oss åt det som kallas aerob aktivitet, alltså aktiviteter där vi får upp flåset som när vi går, cyklar, joggar och simmar, 150-300 minuter i veckan. Den tidigare rekommendationen från 2010 var 150 minuter. Vi bör också ägna oss åt muskelstärkande aktiviteter två gånger i veckan.

Från 2,5 till 5 timmar i veckan
I de nya riktlinjerna har tidsrekommendationerna alltså fördubblats. Örjan Ekblom, docent i fysiologi på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, är en av de svenskar som jobbar med att översätta rekommendationerna till ett svenskt sammanhang. Men vad beror ökningen på?

- Anledningen är att man sett att fördelarna med fysisk aktivitet fortsätter att öka långt över de tidigare rekommenderade 150 minuterna per vecka för måttlig intensiv aktivitet och även för hög intensitet där rekommendationerna ökat från 75 till 150 minuter per vecka, säger Örjan.

Hälften av svenskarna fixar det inte
Samtidigt vet vi sen tidigare att nästan hälften av Sveriges befolkning inte alls når upp till de nivåer som krävs för att ta hand om hälsan. Hur kan vi få det här att gå ihop?

Örjan Ekblom forskar om hur aktivitet, stillasittande och kondition kan påverka en människas fysiska och mentala hälsa. Han säger att vi alla har väldigt olika förutsättningar för att motionera. Några av oss gör det redan i jobbet, andra har svårt att få till det. Vissa står och går mycket i jobbet medan andra sitter stora delar av arbetsdagen.

- Även om motion är en av de viktigaste faktorerna för hälsan så har folk har annat för sig än att fokusera på hur man ska hålla sig frisk. När det dessutom ständigt kommer ut nya rön blir det svårt att sortera för den enskilda individen, säger Örjan.

Se motion som medel, inte mål
Örjan tycker att vi behöver se motionen som ett medel, inte som ett mål i sig. Det gör det lättare att få till motivationen för de flesta. Många av dem vi hör prata mycket om träning och aktivitet är redan frälsta och gillar själva träningen. Men för en stor andel människor är inte motion det minsta lockande i sig och kommer kanske aldrig att vara det. Då är det viktigt att istället fokusera på det mål man vill uppnå. Det kan vara att sova bättre, att gå ner i vikt eller att känna sig mindre stressad. Då blir motionen ett medel för det vi vill uppnå.

Dela upp det som du vill
Man kan dela upp motionen nästan hur man vill. Antingen i långa sjok med en enda långpromenad per vecka, eller i korta insatser om 10 minuter fördelat över en vanlig vecka. De som redan rör sig mycket kan förmodligen komma undan med mindre motion medan de som behöver sitta helt stilla långa stunder kan behöva röra sig mer.

Arbetsgivarens ansvar är tydligt
Örjans tips till arbetsgivare är att inte se fysisk aktivitet som något separat från det övriga arbetsmiljöansvaret kring till exempel missbruk. Det är inte integritetskränkande att föra en dialog om fysisk aktivitet. Vi behöver möta vår grupp där de är och föra en dialog om de behov som kan lösas med fysisk aktivitet.

Märker vi att vi blir trötta och sömniga under möten behöver vi säga att det är okej att ställa sig upp under ett möte. Vi har en kropp och den har vissa behov, det kan vi inte bortse ifrån. Vill vi vara skärpta och professionella behöver vi ta hänsyn till vad kroppen behöver.

Samarbete chefer & HR
I de företag som Örjan har sett lyckas med det här har HR och chefer samarbetat bra och tajt. Chefens roll är viktig, hen behöver gå först med fokus på att motionen är ett medel för att få effekt på individuella utmaningar i vardagen, inte på höga träningsmål som marathonlopp.

Vi behöver få in en viss mängd lågintensiv fysisk aktivitet under en vanlig arbetsdag för att få hälsoeffekter. Men den mer högintensiva träningen får gärna vänta till fritiden eftersom den skapar ett stresspåslag.

Inviduell hjälp och stöd
Klarar vi att själva skapa våra personliga riktlinjer? Egentligen behöver det inte vara svårt men vi vet alla att beteendeförändringar kräver motivation, struktur och uppföljning. Många kan behöva hjälp med att rent praktiskt få till motionen och se till att den blir prioriterad.

Det finns appar att ta till, man kan gå ihop i grupper med likasinnade och här kan arbetsgivare gör mycket med små medel. Det viktigaste är att inleda samtal om den fysiska aktiviteten, att chefen går före och själv rör på sig under en arbetsdag och att vi hjälper varandra att hitta motivationen och målen.

Här hittar du en bild av hur du kan få till rekommendationerna under en vecka. Lycka till!

Motionskoden-2021

Vår samarbetspartner Twitch Health är en partner för att stötta både dem som redan knäckt motionskoden och dem som behöver komma igång. Genom tjänsten Twitch on Demand kan era medarbetare få konkreta upplägg, tips och pepp för att få till motionen var och när som helst. Det finns program med lugna pass, pausprogram och mindfulness men också riktigt ösiga och krävande konditionsprogram. Dessutom innehåller tjänsten tips om hem-ergonomi, sömn, mat och möjlighet till socialt stöd. Här läser du mer om Twitch on Demand.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel om hur konditionsträning stärker hjärnan.

Dec 17, 2020

I den digitala världen gäller det att spara tankekraft till det som verkligen är viktigt. Hör proffsets tips om hur hjärnan vill jobba.

Vi lever i en tid med högt tempo och där olika saker ständigt pockar på vår uppmärksamhet: mobilen och datorns alla appar och program inte minst.
Våra hjärnor får lägga mycket kraft på att ständigt växla mellan olika uppgifter och det gör oss mindre effektiva.

Men det finns lösningar. Hör Anna Tebelius Bodin, pedagog som bland annat har studerat inlärningspsykologi vid Harvard och Lunds universitet, berätta mer. Anna jobbar mot företag och skolor och utbildar om lärande och motivation utifrån hur hjärnan fungerar. Här är tre av hennes tips för hur vi jobbar effektivare utan stress:

- Reducera mängden beslut och spara kraften till det som är verkligt viktigt. Du kanske gör som Obama och Merkel: bär samma slags kläder varje dag och låter någon annan bestämma vad du ska äta till lunch? Skämt åsido, skapa rutiner för att slippa alla återkommande beslut. Då spar du tankekraft och kan vara kreativ och fatta bra beslut på jobbet.

- Stäng av digitala signaler du inte behöver och som stjäl din uppmärksamhet stup i kvarten. Ta kontroll över din tid och behåll bara de påminnelser som verkligen hjälper dig.

- Ägna dig åt en sak i taget. Kolla inte mobilen när du är på möte: välj att vara närvarande eller att inte delta. Planera gärna in mötesfria tider när du ostörd kan fördjupa dig i uppgifter.

Och så en sak till: kommunikation – förstås! Det återkommer vi alltid till i alla våra avsnitt. Relationer och personliga möten hjälper oss att stå emot stress.
Det är en viktig ledaruppgift att kommunicera konkret och ge tydlig feedback. Men – OBS – det ska sägas i ord och helst i personliga möten.

Vår samarbetspartner Motivation.se har en massa just tidlösa artiklar om ledarskap, motivation och förstås om hur hjärnan funkar. Idag tipsar vi om en artikel om att vi för att vara produktiva behöver sömn, regelbundna pauser och förmågan att säga nej.

Vår partner Twitch Health vet att många kämpar med att få till rörelse i vardagen och ergonomin hemma vid köksbordet så här i pandemitider. Twitch on Demand är en tjänst som hjälper medarbetare att träna hemma, följa program och framsteg, skapa sociala grupper och boosta varandra. Du får tillgång till pass och program från mindfulness till högintensiv konditionsträning. Läs mer om Twitch on Demand här. 

Dec 10, 2020

Digitaliseringen av arbetslivet har exploderat detta pandemins år. Hur påverkar det oss?

Vi bjöd in Calle Rosengren som är doktor vid Lunds universitet och arbetsmiljöforskare. Han är en av de som tagit fram rapporten “Framtidens arbetsmiljö - trender, digitalisering och arbetsformer” från myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak).

Ökad kontroll negativt
Det är svårt att säga entydigt att vissa grupper vinner eller förlorar på digitaliseringen. Men i de fall där digitala verktyg innebär att arbetsgivaren får en ökad kontroll över deras arbetsvardag och där medarbetarna behöver vara tillgängliga på ett nytt sätt, är det ofta negativt. Upplevelsen av att ens arbetsgivare kontrollerar var, hur och när man jobbar kan visserligen ibland bidra till en ökad trygghet. Men friheten minskar och arbetet kan bli mer uppstyckat när det mäts på detaljnivå.

Hur hanteras min data?
Risken finns förstås också att data som sparas kanske används till fel saker. Det här behöver man ha en dialog och diskussion kring tycker Calle. Fler av oss borde ställa frågan till våra arbetsgivare "Hur används data om mig? Vilken deal har vi?" Det visar sig att inte så många vet vilken data som samlas in och hur den används.

Något som verkligen ökat under 2020 är hemarbetet. Även om det skulle kunna innebära svårigheter att hålla isär arbete och privatliv menar Calle att digitaliseringen också kan vara ett stöd. Var och en kan själv styra saker som att stänga av pushnotiser för olika tjänster och koppla olika ringsingnaler till olika personer så att man snabbt vet vem som ringer. Det är klokt med tydliga riktlinjer och en stöttande kultur för att hantera sånt som en jobbmobil som följer med hem.

Hur kan tekniken stötta?
Det finns förstås flera fördelar där teknik kan både förenkla, förbättra och avlasta! Genom tekniker som VR, virtual reality och AR, augmented reality, kan vi träna på riskfyllda situationer helt utan risk. Vi kan låta maskinerna ta hand om tunga lyft och digitala verktyg bidrar också till en känsla av bättre närvaro och högre inkludering. Ett exempel i rapporten som Calle varit med och sammanställt visade att kommunikation mellan chef och medarbetare i en industri ökade med hjälp av digital teknik.

Gigare - på gott och ont
För gigekonomin är digitaliseringen en förutsättning. Att vissa jobb kan skötas helt online av så kallade digitala nomader som jobbar var och när de vill innebär en större frihet för dem. Men i mer praktiska yrken som att leverera mat och köra taxi innebär gigekonomin ofta otrygga anställningsformer. Att ha ett arbete är ofta bättre än att inte ha något men när man inte har något inflytande över sin arbetsmiljö eller sina arbetsvillkor finns risken att man fastnar i en i grund och botten ganska dålig situation.

Makten över digitaliseringen
Vem har makt över digitaliseringen? Och vilket ansvar ska vi ta som till exempel kodare? Även om det inte finns ett uttalat juridiskt ansvar hos dem som bygger tjänster kanske det finns ett moraliskt ansvar att peka på sånt som kan vara integritetskränkande eller på annat sätt problematiskt.

Kring pandemin reflekterar Calle kring att vi behöver hitta sätt att kommunicera kring inte bara vad vi gör på jobbet utan för de dialoger som vi brukade ha när vi sågs på jobbet. Det är upp till arbetsgivare och chefer att fundera på hur de följer jag upp hur medarbetarna har det i en allt mer digital tillvaro.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel om just digitalisering som process och resultat. I texten går skribenten Ewa Braf igenom vad digitalisering är, hur det går till och lyfter fram några intressanta paradoxer som framför allt ledare behöver ta ställning till.

Dec 3, 2020

Att samarbeta lättare och bättre, det vore väl något? Det är precis vad facilitering handlar om.

Ordet facilitering kommer från engelskans facilitation som betyder "att göra lättare".

- Facilitering innebär att hjälpa en grupp att fokusera på det som är viktigt just nu, säger Anna Gullstrand. Hon har en lång bakgrund inom framförallt digitala byråer med över 15 år som ledare, har jobbat som professionell facilitator och utbildat andra i facilitering samt skrivit boken Facilitera! - Allt du behöver veta för att framgångsrikt leda människor i workshops. Idag jobbar hon som VP People på Mentimeter.

Processen - inte innehållet
När vi jobbar i grupp har vi oftast en uppgift att lösa, ett innehåll. Det är vad deltagarna ska ta ansvar för. Förutom det finns det också ett behov att föra själva processen framåt effektivt så att allas förmågor och kompetenser tas tillvara. Det tar facilitatorn ansvar för om det finns en sådan. Utan en facilitator på plats kan det bli otydligt vem som bär det ansvaret och då kan både själva samarbetet och resultatet bli lidande.

Faciliteringens 7 principer
Grunden i facilitering bygger på 7 principer som sätter både ramen och ansatsen för att verka som facilitator. Det handlar om att:

  1. Lita på att kompetensen finns i gruppen
  2. Alla vill ta ansvar och utvecklas
  3. Olikheter är en tillgång
  4. Man kan bara se sitt eget perspektiv
  5. Kraften finns i den kollektiva intelligensen
  6. När vi får bidra ökar engagemanget
  7. Se hela komplexa människan - känslor och allt!

En relevant modell för att förstå våra sociala behov är SCARF-modellen som på engelska summerar står för Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fairness.

Tydliggör syfte och roll
Att ta rollen som facilitator kräver att man inventerar sitt syfte med sin roll i det aktuella mötet. Som chef behöver man förstå om man verkligen kan ta den rollen och hålla sig neutral eftersom en stark ledarroll påverkar hur fritt en grupp vågar agera. Om det handlar om att få människor att hålla med om ett beslut handlar det inte om facilitering.

Neutral till innehållet
Facilitatorn förhåller sig nämligen alltid neutral till innehållet, värderar inte eller för samtalet i en viss riktning utan ser till att själva processen fungerar så bra som möjligt. Ett annat hinder om ledaren eller en av deltagarna faciliterar kan vara att man låtsas hålla med varandra för att "ha det trevligt" men istället missar synpunkter och insikter i rummet.

Facilitera i det lilla
Anna menar att det är värt att sätta sig in i hur hjärnan fungerar och våga testa att facilitera i det lilla. Kanske nästa samtal, nästa middag, eller varför inte nästa möte? När vi alla kan vara mer nyfikna och öppna med vad vi tänker och känner förstår vi varandra bättre, kommer varandra närmre och vill på så sätt varandra mer väl.

Vår samarbetspartner Twitch Health förstår vikten av att fånga upp medarbetares mående, men det gäller att göra det på ett bra sätt och få fram rätt information för att faktiskt kunna hjälpa. Genom deras noggrant framtagna digitala hälsoanalys får organisationen en tydlig bild av medarbetares hälsostatus. Vid behov kan Twitch koppla på individuella samtal som stöd till de som behöver och önskar. Ett proaktivt och bra stöd för arbetsgivare i sitt hälsoarbete och ett bra stöd för individen som sänker tröskeln för att ta hjälp.

Från vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel om just facilitering. Den heter “kan själv” och fokuserar just på att facilitering handlar om att lita till att kunskapen finns hos dem som ska faciliteras.

Nov 26, 2020

Motivation är inget man föds med. Det är en psykologisk kraft som möjliggör handling. Sofie Sagfossen berättar hur vi stärker den.

I platsannonser står det ofta att arbetsgivaren söker en “motiverad” person. Det är en ganska underlig formulering, konstaterar Sofie Sagfossen i det här avsnittet. Tidigare i år doktorerade hon på Center for Consumer Marketing vid Handelshögskolan i Stockholm. När vi spelade in avsnittet i mars 2017 var hon mitt i arbetet med sin avhandling.

– Att vara motiverad är inte en inneboende egenskap, förklarar hon, vår motivation är olika stark eller svag i olika sammanhang.

Inre och yttre motivation
Två vanliga begrepp när motivation kommer på tal är inre och yttre motivationskällor. Den inre motivationen brukar definieras som att jag själv upplever en inre vilja och mening att göra något och gör det för min egen skull. Det känns meningsfullt och jag gillar att göra det. Den yttre motivationen definieras som att göra något för någon annans skull. För att passa in, imponera, för att jag pressas till det eller får betalt för det.

Inte svart eller vitt
På senare tid har det blivit tydligt att rätt sorts yttre motivator faktiskt kan stärka den inre motivationen. Det är helt enkelt inte bara frågan om svart eller vitt.

Så stärker vi motivationen
Oavsett vilket kan den som vill stärka andras - och sin egen - motivation hämta hjälp från självbestämmandeteorin (SDT). Den håller fram tre komponenter som hjälper oss att bli motiverade:

  1. Ett visst mått av självbestämmande (att inte konstant bli kontrollerad).
  2. Känslan av kompetens (att utvecklas) och positiv feedback.
  3. Social samhörighet.

Sofie berättar hur det kan gå om ett företag bara har kvantitativa siffermål som inte talar till människors inre drivkrafter. En ny vd ville att företaget skulle öka omsättningen genom att arbeta smartare. Resultatet sjönk, föga förvånande.

Grit - uthållig passion
Vad är det här med grit då? Jo det handlar om att ha en uthållig passion för något och att ta hand om den passionen. Ofta är det den gritliknande motivationen vi behöver mest av och den som utmanas när vi behöver orka och klara av uppgifter över tid.

Flow - hanterbara utmaningar
Vi kanske önskar att vi hamnar i flow. Ett tillstånd när vi får använda vår kompetens på ett utmanande, men hanterbart sätt. Vi är fokuserade och balanserar vår prestation, och väldigt motiverade. Det tillståndet är inte bara för till exempel musiker eller idrottare utan kan faktiskt uppnås var och hur som helst om förutsättningarna stämmer.

Vad vill vi belöna?
Sofie menar att det blir lättare att hamna rätt genom att fråga sig: Vad är det vi belönar? I en organisation där man ägnar sig åt försäljning, till exempel, behöver man fundera på om man belönar själva transaktionen (då kanske den som får ett avtal signerat ska få mest ersättning), själva ansträngningen att nå fram till transaktionen eller samarbetet som krävdes (då ska troligen fler människor få ta del av ersättningen).

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har, som namnet antyder, en mängd artiklar på ämnet motivation. Vi har valt ut en av dem som handlar om att skapa motivation i en arbetsgrupp.

Nov 19, 2020

Att lösa problem och tänka nytt är efterfrågade kompetenser idag. Men hur får man tillgång till sin kreativitet?

Frida Spikdotter Nilsson jobbar med kreativ kommunikation och storytelling. Hon fokuserar på hur kreativ utveckling sker i människor och hjälper andra att utveckla den förmågan. Allt från konstnärlig kreativitet till hur man bättre och mer personligt berättar om det man gör, kanske som företag.

En öppenhet i tanken
Hon beskriver kreativitet som en öppenhet i tanken och för nya intryck. Hon kopplar det till en lyhördhet för sig själv och för andra, en förmåga att både bejaka och förvalta sitt idéarbete. Det byggs ofta kreativa kedjor i grupp, en process som både påverkar oss inombords och det vi gör. Hur vi interagerar med andra, i team och grupper och hur vi leder.

Normer och prestation är i vägen
Vi människor har alla en inneboende förmåga att skapa, menar Frida Spikdotter Nilsson, men vi kanske anpassar oss lite för mycket till normer och prestationskrav i vår vardag för att släppa fram vår kreativitet. Därför gillar hon att hitta spåren tillbaka till det som är vårt inre barn. Som barn tar vi naturligt till leken för att testa och experimentera och är inte lika dömande som vuxna.

Skapa slack i systemet
Att hjälpa en organisation att hitta sin kreativitet kan handla om att skapa slack i systemet. Kreativitet är inte en inredningsdetalj utan snarare tid att låta tankarna vandra ostört. Man kan skapa forum där det är fritt fram att diskutera sånt man tycker är intressant, se på konst, läsa texter ihop. Kan vi skifta fokus från våra mål och släppa in lite frihet så blir det lättare att så fröer till nya idéer.

Svängigare skrivande
Frida Spikdotter Nilsson är dessutom skribent och hjälper människor att skriva bättre genom sin plattform Skrivplaneten. Hon tycker att vi alla kan ta ut svängarna lite mer och komma bort från floskler. Ett annat viktigt tips för att lyckas beröra med kommunikation är att måla upp en berättelse, väcka känslor och skapa igenkänning istället för att rada upp fakta.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet värdet av att en organisation sätter sig in i hur medarbetare mår och har det. Men det gäller att mäta rätt saker. Twitch baserar alltid sina insatser på vetenskapliga rön och stöd och har tagit fram en digital livsstilsprofil. Den bygger på ett vetenskapligt förankrat, enkelt sätt att kartlägga individens-, gruppens- och företagets styrkor, risker och förbättringsområden inom livsstil och beteende. Twitch tar hand om processen och hjälper med riktade insatser.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - samlar tusentals tidlösa och aktuella artiklar om allt från ledarskap till motivation och även kreativitet. Einar Weman har skrivit en artikel om hur man kan få till kreativiteten i vardagen.

Nov 12, 2020

Uppdraget som chef har knappast blivit lättare i en pandemi. Boel Sjöstrand, erfaren ledare, delar med sig av hur distansledarskapet kan funka riktigt bra.

Boel Sjöstrand är vd för Linkura, tidigare vd för Wise Professionals och COO på Netlight. Hon brinner för att människor både ska få vara och må så bra som möjligt.

Ett större avstånd
I rådande tider är det många chefer som leder på distans. Boel tror att det är en stor orsak till att både medarbetare och chefer upplever utmaningar av olika slag. Det här med social distansering innebär ett större avstånd till kollegor, till arbetsplatsen och själva sammanhanget - det som är meningsfullt med arbetet. 

Chefer saknar "koll"
Cheferna kanske ännu mer saknar att leda som vanligt. Som chef drivs man av det mellanmänskliga eftersom man troligtvis sökt rollen för att man gillar just det. Man saknar också det som Boel vill kalla för "koll", en känsla för hur teamet har det, vad man gör, hur man mår. Hur ersätter man koll när det är svårt att komma nära varandra och när man inte kan använda alla sinnen?

Färre informella möten
De små naturliga mötena i korridorer och vid kaffemaskinen har försvunnit för många av oss. Det innebär att chefen måste söka upp medarbetarna på ett annat sätt. Och det sociala ansvaret, menar Boel, har plötsligt blivit ännu mer chefens ansvar. Men chefer är också människor och det kan vara svårt att räcka till.

Dags för självledarskap
Boel menar att cheferna behöver delegera delar av sitt ledaransvar. Hon vill slå ett slag för självledarskap och att var och en behöver ta delansvar för att uttrycka vad man behöver och hur man vill jobba. Självledarskap handlar inte om att cheferna ska släppa taget utan tvärtom att verkligen engagera sig och coacha medarbetare och underlätta de mellanmänskliga relationerna. Det är ett arbetssätt som ofta behövs i moderna verksamheter där arbetet är komplext.

Samtal om förväntningar
Var och en behöver ställa sig frågan hur just jag mår bra i vardagen och sedan aktivt skapa strukturer som stöttar det. Chefen kan initiera samtal där kollegor får utforska gränserna för vilka förväntningar man har på varandra och stämma av det med tillsammans. Kanske behöver man inte stämma av allting med chefen utan med dem man oftast har att göra med i vardagen: kollegor, kunder och andra. Det här synsättet saknas ofta, menar Boel.

Alla är olika
Alla är också olika, en del trivs bra med att vara för sig själva. Andra, som får energi av att träffas kan tycka det är riktigt jobbigt att vara hemma. Vi behöver få syn på hur olika vi är och ta med oss det in i vårt nya normala.

HRs roll
Grundplattan i självledarskap är att se till att man mår bra. Ledarens roll är i ett sånt läge att skapa självledare. Vad blir då HRs roll om målbilden är att medarbetaren mår bra, får saker gjort och är hållbar?

- Att hjälpa till med beteenden och mellanmänskliga relationer, säger Boel. Chefen kan vara mer coachande och HR kan ta en mer strategisk och stöttande roll och stötta med strukturer. Om man bara gör en undersökning har man inte stöttat chefen utan bara gett en diagnos på vad problemet är.

Lyssna på oss själva
Vi behöver alla träna på att lyssna bättre på oss själva. Till vardags är Boel vd på Linkura där man hjälper människor att lära känna sig själva bättre genom att mäta hjärtdata och på det sättet även mäta mental kondition.

- Det visar sig att vi ofta har svårt att uppskatta hur vi faktiskt mår. Det överensstämmer inte med det fysiologiska svaret.

Beteendeförändring en nyckel
Alla tips vi får om att motionera mer och ta mikropauser kan lätt blir lite förmätna, tycker Boel, vi har ju ofta kunskapen om vad vi behöver, som fysisk aktivitet. Vi behöver jobba mer med att utforska det som får oss att förändra beteenden och bygga nya goda vanor.

När det gäller beteendeförändringar är det viktigt att möta individen - eller oss själva - där vi är och att förstå att framgångsrikt beteendeförändring görs i små tuggor.

Acceptera att det är svårt och hjälpas åt
Som en sammanfattning: det viktigaste med att leda på distans är att acceptera att det är svårt. Och vi behöver skala ut ledarskapet så det kan bäras av fler individer. Vi måste hjälpa varandra att skapa de samtal vi behöver och på att fokusera på meningsfullheten i vårt arbete.

Från vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel om just att leda på distans och om att det inte är någon helt ny företeelse. Inom många konsultverksamheter och bemanningsbranschen t ex har man gjort det länge. God läsning!

Nov 5, 2020

Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet?

Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här.

Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv".

Digitaliseringen möjliggör gränslöshet

I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften.

I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv.

7 sätt att sätta gränser

  1. Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop.
  2. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid.
  3. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom.
  4. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom.
  5. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte.
  6. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte.
  7. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier.

Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör.

När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det.

Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa.

"Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö"

Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan.

Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information?

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om vår hälsa och arbetsmiljö vare sig den är på kontoret eller hemma. Fysioterapeut Emelie Backlund delar med sig av sina fem tips på hur vi kan få till hem-ergonomin. Det handlar om att bygga in struktur för olika arbetsställningar med hjälp av kalendern, skapa rutin för pauser och nya vanor.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se kan du läsa mer om hur du skapar ett framgångsrikt och hållbart arbetsliv. Denna vecka har vi valt ut en artikel om hur du tar hand om alla delar av din arbetsmiljö.

Oct 29, 2020

Vardagen är full av förbättringar som aldrig riktigt händer. Här är tipsen som hjälper din organisation över tröskeln.

I det här avsnittet går vi igenom våra två favoritmodeller för att få både individer och organisationer att må bra och prestera.

KASAM - det som får oss att må bra
KASAM är en salutogen modell, en modell som fokuserar på det som får oss att må bra. Vi pratade om den redan i avsnitt 5. Det handlar om att vi som individer behöver känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Vilja, veta och klara av, om man så vill.

Modellen funkar också väldigt bra för att identifiera vad vi behöver ha på plats på arbetsplatsen för att vi både ska må bra och kunna prestera.

  • Meningsfullhet: VILJA, motivation, delaktighet.
  • Begriplighet: Jag KAN och förstår vad jag ska göra.
  • Hanterbarhet: Jag KLARAR AV min uppgift – resurserna (tid, stöd, feedback, annan personal, utrustning mm) motsvarar kraven.

Alla delar hänger ihop
En organisation där det finns förutsättningar för medarbetares engagemang, där de som jobbar har rätt kompetens och där verksamheten har tydliga ramar och tillräckliga resurser kommer att vara framgångsrik på flera sätt. De olika delarna hänger förstås ihop. Att ledningen blir mer tydlig kan till exempel hjälpa medarbetarna att förbättra hanterbarheten genom att det blir lättare att göra rätt prioriteringar. Att känna att man hinner med sitt jobb kan öka känslan av motivation och meningsfullhet.

Ett högt KASAM leder till såväl välbefinnande som framgång för både individ och organisation.

OBM - att förändra beteenden
OBM står för organizational behavior management och bygger på beteendevetenskap, beteendeanalys och inlärningsspykologi. Enkelt uttryckt handlar det om hur vi får förändring att hända. Det kan till exempel handla om att öka KASAM i en organisation. Här hittar du ett tidigare avsnitt om just OBM.

Grunden i OBM är att det finns fyra delar som förklarar vad vi behöver fokusera på för att få en förändring att hända. På engelska heter det DCOM - direction, competence, opportunity och motivation. På svenska: färdriktning, färdigheter, förutsättningar och förstärkning.

Förändringens fyra F
När det brister i en organisation, när det vi säger att vi ska göra inte händer, på rätt sätt, då kan vi använda de fyra F:en för att identifiera vad som saknas.

  • Färdriktning - att alla förstår det större syftet, varför vi gör det vi gör om dagarna
  • Färdighet - att alla har den kompetens som krävs för att utföra ett beteende
  • Förutsättningar - att alla har resurser som tid, verktyg och stöd för att göra det de ska
  • Förstärkare - att vi bygger en kultur där positiva beteenden får uppmärksamhet och belöning

Kopplingen till KASAM är tydlig: färdriktningen står för meningsfullheten. Färdigheterna står för begriplighet medan förutsättningar är detsamma som hanterbarhet. Förstärkare knyter ihop hela cirkeln och stärker alla delarna.

5-12 gånger mer positivt än negativt
Beteenden som inte förstärks släcks tids nog ut. Beteenden som blir förstärkta genom en positiv respons av ett slag, ökar. Vi vet från forskning att vi ofta behöver förstärka och feedbacka mycket mer än vi tror för att genuint uppleva det positiva i en beteendeförändring och trycka bort de beteenden vi inte vill se. En bra tumregel är att man behöver ge 5-12 gånger mer beröm än kritik för att se en positiv effekt.

Att vara närvarande
För att förändra ett beteende och få det att hålla behöver vi fokusera på alla de fyra delarna men framförallt lägga krutet på att förstärka beteendet när det väl utförs. Det här ställer krav på chefer och ledare att vara närvarande i sina medarbetares vardag, något som inte alltid är så lätt i pandemitider när vi ofta jobbar på distans.

De här två modellerna ger tillsammans fantastiska möjligheter att både identifiera vad vi behöver för att vara framgångsrika och samtidigt ge oss de praktiska verktygen för att ta oss dit. Här är en bild som kan stötta dig när du vill identifiera såväl styrkor som utvecklingsområden i din verksamhet och vardag.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill hjälpa sina kunder med det som behövs, där det behövs. Hemergonomi har blivit en utmaning när många jobbar på distans. Med proffshjälp går det att möta de behov som uppstår vid långvarigt arbete vid datorn. På spelutvecklingsbolaget Embark hjälpte Twitch Healths fysioterapeut Emelie Backlund till genom ett digitalt pass hon kallade för Modern ergonomics. Det består av enkla övningar som alla medarbetare enkelt kan göra hemma utan att byta om. Läs mer om hur Embark gjorde här.

Hos Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt kan du läsa mer om att skapa såväl tydlighet som hanterbarhet och meningsfullhet. Vi vill här gärna tipsa om en artikel som handlar om att skapa meningsfull produktivitet.

Oct 22, 2020

Vad gör de allra bästa verksamheterna? Jo de fokuserar på dem de är till för: kunderna, patienterna, medborgarna. Och förbättrar, lite men ofta.

Redan i managementklassikern In Search of Excellence som kom ut 1982 varnade författaren Robert H Waterman för situationer där en massa saker skickas runt i en organisation utan att någonting händer. Frågan är hur mycket vi har lärt oss?

Henrik Eriksson är organisationsforskare och lärare vid Chalmers tekniska högskola och författare till boken Sveriges bästa verksamheter. Där sammanfattar han 20 år av forskning och erfarenheter från verksamhetsutveckling i både industrin och vården.

Ständiga förbättringar
Boken summerar insikterna i fem principer. Den första Henrik Eriksson vill berätta om är den om att förbättra.

- Sveriges bästa verksamheter är inte nödvändigtvis de mest lönsamma företagen och organisationerna, konstaterar han, utan de som lyckas bäst för dem de är till för: kunder, patienter, medborgare. Där ett sånt fokus på de grupperna kombineras med ständiga förbättringar blir resultaten bra.

Värdeskapande processer
Princip nummer 3 handlar om att ha värdeskapande processer och nätverk. Vi är inga isolerade öar och behöver få till de här relationerna och processerna. Mycket i boken är inspirerat av lean-modellen.

Leda och motivera
Två principer som hänger ihop handlar om att leda och motivera. Många arbetsplatser misslyckas med att skapa förutsättningar för motivation trots att receptet för att motivera människor är väl känt. Grundarna av motivationsteorin self determination theory sammanfattar det i tre grundläggande behov: självbestämmande, att få känna sig kompetent och att ha social samhörighet.

I många organisationer är synen på människor förlegad, som om medarbetarna vore maskiner. Det fungerar inte i dagens arbetsliv. Henrik Eriksson tror att det saknas kunskap hos ledare och chefer som inte finns i traditionella kurser och utbildningar på universitet och nu lever vi i en annan värld som kräver annan kompetens.

Behovs- och syftesdrivet
I de bästa verksamheterna utgår medarbetarna dessutom hela tiden från det större syftet, verksamhetens "varför" när de testar nya lösningar och ägnar sig åt ständiga förbättringar. Den principen handlar om att vara behovs- och syftesdriven.

Många beslutslager ett hinder
En faktor som ofta hindrar oss är rädslan att göra fel. Det känns tryggt att göra som vi alltid har gjort. En utmaning i många större organisationer, både i näringsliv och offentlig sektor, är alla beslutslager.

- I större organisationer jobbar man ofta med att leverera uppåt, till beslutsfattare och politiker, berättar Henrik Eriksson. Men vi är ju till för kunden/patienten/medborgaren och bör fokusera på att stötta kärnverksamheten. Vi behöver utgå från mikrosystemet och kärnverksamheten och de behov som finns där för att möta de vi finns till för.

Förbättring - inte förändring
I organisationer behövs förbättringskunskap, det är något annat än förändringsledning. Ett exempel från Stora Enso Fors är att de aldrig har jobbat med förändringar utan jobbat med förbättringar. Det är en kompetens i sig. Vi behöver jobba mer med förbättring än implementering.

Något som förvånade Henrik Eriksson i hans forskning var att korrelationen mellan mycket strategisk planering och påverkan på resultatet fanns inte. Snarare tvärtom. Ju bättre man var på strategisk planering desto sämre var resultatet.

Amerikansk fotboll istället för planekonomi
Om man som ledningsgrupp och stabspersonal lägger för mycket tid på att kartlägga och göra ändlösa workshops utan att det påverkar kärnverksamheten så blir det mindre tid åt kärnverksamheten. Många jobbar fortfarande i paradigmet att först ska vi planera länge och sen göra, lite planekonomiskt. Henrik Eriksson förespråkar istället mer amerikansk fotboll, vi har ett spel och så gör vi och testar regelbundet.

Ledare som är till för medarbetare som är till för kunder
Vad blir nyckelkompetenser för chefer i en framgångsrik organisation? Henrik Eriksson menar att det handlar om att vara mycket mer anpassningsbar eftersom vi behöver vara nära kärnverksamheten. Omställningen inom vården under coronapandemin är ett exempel på det. Man löste de problem som man ställdes inför och det gjordes tillsammans med medarbetarna. Hierarkier plattades ut och fick mindre betydelse i krissituationen. På Ikea är cheferna ute och jobbar i verksamheten för att förstå vad medarbetare och kunder möter och behöver. Alla är till för kunderna och på så sätt blir ledarna till för medarbetarna.

Hur vågar och klarar vi att göra nytt?

- Vi behöver utsätta både oss själva och andra för ett nytt sätt att tänka, säger Henrik Eriksson. För vem är vi till? När vi vet det är nästa steg att göra ständiga mindre förbättringar i korta steg, reflektera och utvärdera.

Vi samarbetar med motivation.se - Sveriges ledarskapssajt där du kan läsa mer om såväl förändring som förbättring och ledarskap, motivation och hälsa. Idag vill vi tipsa om en artikel av Ewa Braf som handlar om att förståelse för hur hjärnan fungerar hjälper oss att förstå hur vi kan förändra.

Oct 15, 2020

När vi har tillåtelse att göra fel får vi möjlighet att utvecklas. I trygga miljöer kan vi samarbeta och lära för framgång.

Även om det kan låta motsägelsefullt så hör sårbarhet och trygghet ihop. När vi sänker garden mot varandra, vågar bjuda på våra misstag och visa att vi är mänskliga stärker vi våra relationer.

Psykologisk trygghet 
Då kan vi bygga det som kallas psykologisk trygghet och som är grunden för att vi ska kunna vara kreativa, lärande och produktiva i grupp. Det här stärks också av en känd studie från Google där man såg vad som skapade förutsättningar för framgångsrika team.

I det här favoritavsnittet som vi sänder i repris intervjuar vi psykolog Ola Jameson. Han har mångårig erfarenhet av parterapi, ledarskaps- grupp- och organisationsutveckling och krishantering, både i privat sektor och offentliga yrken som sjukvården och Polisen.

Härma förälskade par
Ola Jameson gör jämförelsen med par som är förälskade. När de stöter på olikheter frågar de varandra nyfiket “hur tänkte du nu, berätta mera”. Vi har mycket att vinna på att härma sådant beteende istället för att göra som par i konflikt som vänder ryggen mot varandra och säger “tyst, nu vill jag inte höra mer”.

Inspireras av fotbollslaget
Som ledare kan man tänka sig hur ett fotbollslag gör. Man kan inte bara spela match hela tiden utan man behöver planera, träna, reflektera och utvärdera – och bygga våra relationer. Många av oss skulle må bra av att spendera mer tid på det som betraktas som “före” och “efter” och kan inte vara i konstant leveransläge, åtminstone inte om vi vill bli framgångsrika.

Utvärdera för framgång
Ge plats för korta, strukturerade utvärderingar i arbetsvardagen. Ställ frågor som

  • hur har vi lirat ihop?
  • har vi hjälpt varandra och bett om hjälp?
  • har vi gett varandra feedback?
  • har vi testat nytt och utvärderat?

Det här är alla nyckelvärden som bygger psykologisk trygghet.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunder med hela hälsan. För Almega skapade de Mental Energy Challenge, ett sätt att stötta mental återhämtning i vardagen. 80% av medarbetarna deltog i hälsoutmaningen.

Hos Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt kan du läsa och se mer om psykologisk trygghet från MindShift-konferensen på Handelshögskolan tidigare i år, där forskaren och författaren Amy Edmondson pratar om teaming och om att misslyckas intelligent.

Oct 8, 2020

Visst är det skönt att få gnälla av sig ibland. Men när har man fastnat i gnällfällan och vad kan man göra åt det? 

Vi bjöd in Liria Ortiz, legitimerad psykolog, psykoterapeut, författare och vinnare av Stora Psykologpriset 2017 till vår podd för att besvara den frågan. Liria har skrivit en bok om gnäll, eller snarare om att sätta stopp för det hos sig själv och andra.

Gnäll - att gå i cirklar
Gnäll är ett beteende som handlar om att klaga utan mål. Det är med andra ord inte lösningsorienterat. Det är därför man riskerar att fastna i gnället eftersom det inte leder någonvart.

Men är det ok att gnälla ibland då, när man behöver sätta ord på sina känslor?

- Jadå säger Liria, kortvarigt i lagom doser men vi får inte fastna. På kort sikt får vi en kick av att gnälla. Vi kan känna att "det är minsann bara jag som ser sanningen". Det ökar nivån av hormonet serotonin som får oss att känna oss modiga och bekräftade, men bara i början när vi gnäller. Sen avtar frisättningen av serotonin och då behöver vi göra mer och mer av samma beteende för att få samma kick. Problemet är ju just att det inte löser problemet.

Så undviker du gnällfällan
För att undvika gnällfällan hos andra eller oss själva behöver vi rikta uppmärksamheten någon annanstans.

Börja med att lyssna
Har du en gnällig kollega eller medarbetare kan du behöva markera att du inte mår bra av gnället. Men avfärda inte kollegan helt, för då kan det få motsatt effekt.

- Nolltolerans mot gnäll är ingen bra lösning, säger Liria. Börja med att lyssna på kollegan först. Försök leda in samtalet i en konstruktiv riktning. Men när det är gjort är det dags att sätta stopp. En bra formulering kan vara att "när du gnäller om det här ämnet känner jag ..." och förklara varför det är negativt för dig.

Påverka eller lämna
Hur gör jag för att själv sluta klaga? Ibland kan förstås gnället kännas berättigat, som när man har en dålig situation på jobbet. Då är det dags att ta hjälp av andra, kollegor eller vänner. Börja med att fråga vad du kan göra på ett annat sätt. Om inget händer med det du upplever som ett problem och du själv inte har möjlighet att påverka situationen, kan du lämna den? Om inte, kan du hitta ett bättre förhållningssätt? Vi behöver skapa en känsla av att kunna påverka vår situation för att må bra i det långa loppet.

Gemensamt ansvar
Vi kan också hjälpa varandra att komma ur vårt fokus på oss själva, om så för en kort stund och öka känslan av att sitta i samma båt. Som chef kan det finnas en möjlighet i att erbjuda den som gnäller mer ansvar för att lösa situationen.

Lirias bok om gnäll heter Konsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv. Du kan läsa mer om henne och hennes verksamhet här.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har artiklar om allt som rör hälsa och arbetsliv. Denna vecka har vi valt ut en som handlar om att motivation hänger ihop med vår attityd.

Sep 30, 2020

Vår stora frihet, som våra förfäder slogs för, verkar paradoxalt nog pressa oss att ständigt optimera våra liv. Hur bryter vi den ofriheten?

Varje dag ställs vi inför möjligheten att välja både i det stora och det lilla: från partner och pensionssparande till vilken sallad vi ska ha till lunchen. Tid och pengar begränsar oss visserligen. Men jämför vi med hur det var för ett par generationer sedan är skillnaden enorm.

Frihetens press
Ändå: det som borde vara en ynnest blir ofta en press av upplevda förväntningar och krav. För när vi har all den här friheten, borde vi då inte förvalta den väl? Kan vi någonsin bli nöjda? 
Kanske behövs en motrörelse till optimeringshetsen?

Precis det här tar skribenten, opinionsbildaren och politiska rådgivaren Cecilia Wemming upp i sin bok Medelklasskvinnans tysta vrål - därför mår vi så dåligt när vi borde må så bra

Globaliserad invidualisering
I boken frågar hon sig vad det innebär för en människa att gå från att leva i ett samhälle format av en analog homogen välfärdsstat, till att hantera ett globaliserat nätverk präglat av uppbrott och individualisering.

- Vi har blivit allt ensammare i vår uppgift att skapa våra liv, konstaterar Cecilia Wemming.

Ge plats för det mellanmänskliga
Vi lever i en väldigt målinriktad tid medan det som skapar mening, det som har ett värde i sig själv, inte får så stor plats. Som det mellanmänskliga: att bygga relationer, att ta oss tid för varandra och lyssna på varandra.

Cecilia Wemming citerar filosofen John Stuart Mill, som sa att ju fler excentriker det finns i ett samhälle, desto mindre är det mellanmänskliga förtrycket, som även kan uttryckas som konventioner. Hur trånga är egentligen de moderna normerna?

Det lilla ordet "borde"
En viktig nyckel till att förändra det här är att titta närmare på det där lilla ordet "borde". Varifrån kommer kraven på ständiga prestationer och konstant optimering? Vi behöver alla fundera på vad vi uppmuntrar och lyfter i tillvaron och vad vi gör plats för.

På arbetsplatsen tycker Cecilia Wemming att vi behöver skapa luft i våra scheman så att vi inte bara fokuserar på att leverera jämt. Visst är det viktigt med produktivitet, men människor som aldrig får vara människa blir i slutänden inte produktiva: bara deprimerade.

Vår partner Twitch Health vet att det ofta är svårt att jobba med den mentala hälsan. Det mentala är mindre påtagligt än den fysiska hälsan, så var ska man börja, med vad och hur? Därför har Twitch Health skapat Mental Energy Challenge: en 8 veckors digital hälsoutmaning med fokus på beteenden som främjar psykisk hälsa. En “stegtävling för hjärnan” – utformad som en poängjakt där alla kan delta. Läs mer om Mental Energy Challenge här.

Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har en artikel som handlar om hur normer fungerar och hur vi kan förändra dem när det behövs.

Sep 24, 2020

Fastna inte i relationssmeten på jobbet. Lyft blicken och fokusera på verksamheten istället.

Det här avsnittet som sändes första gången i april 2017 har vi återkommit till och citerat flera gånger i senare avsnitt. Därför är det extra roligt att få köra det i repris.

Både målmedvetenhet och trivsel
Forskning visar att vi mår bra av att enas runt ett mål. Samtidigt är det viktigt att trivas på jobbet. Hur ska man balansera dessa två fokus?

- Det är inte vad vi tycker om varandra som ska styra på arbetsplatsen, säger organisationskonsulten och doktorn i psykologi Ylva Elvin-Nowak och fortsätter:

- Skräckbilden är när kompetenta chefer som leder kompetenta medarbetare fastnar i att reda ut frågor som inte har med jobbet att göra.

Tydlighet är medicinen
Tydlighet är medicinen för allt: att fokusera på verksamheten ska inte vara förhandlingsbart. Idag är det dessutom viktigare än någonsin eftersom omvärlden och kraven på organisationer är i ständig förändring.

Vi behöver få vara kompetenta yrkespersoner och möta varandra professionellt i arbetsvardagen helt enkelt.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunder att proaktivt ta hand om hälsan - pandemi eller inte! När spelutvecklingsbolaget Embark som många andra behövde ställa om till mer hemarbete hjälpte Twitch Health dem med hem-ergonomin genom online-utbildning och enkla övningar. En snabb men genomtänkt insats för att möta ett behov och göra stor skillnad.

Vill du veta mer om hem-ergonomi, titta på den här inspelade live-sändningen från Twitch Health.

Tillsammans med vår samarbetspartner Motivation.se vill vi inspirera till vidare läsningom ledarskap, motivation och hälsa. Idag har vi valt att lyfta en artikel om hur ett gott syfte motiverar - samma tema som i det här avsnittet med andra ord.

Sep 17, 2020

Fortfarande år 2020 tar kvinnorna störst ansvar för familjelivet. Och den där berömda balansen i livet verkar få - om någon - ha hittat.

Livspusslet borde få bestå av fina bitar som ska pusslas ihop till något som håller. Men så verkar det inte vara, framförallt inte för kvinnor.

Rapporten She Report har tagits fram av Aller Media för att besvara frågan hur Sveriges kvinnor har det 2020. Hur mår de, hur ser de på framgång, karriär och balansen i livet? Rapporten bygger på intervjuer med 1000 svenska kvinnor och visar flera intressanta saker.

Äldre mår bättre än unga
Äldre kvinnor har ett högre välmående och känner att de kan påverka sin situation mer än unga. De unga vill kunna identifiera sig med sina jobb, har högre krav på värderingar - och riskerar att bränna ut sig. Rapporten visar också att man i och med pandemin oroar sig mer för sin egen och familjens hälsa än i normala fall och att kvinnor oroar sig i högre utsträckning än männen.

Resultaten i rapporten stämmer väl överens med arbetsmiljöforskningen. Att känna autonomi och ha frihet under ansvar buffrar för hälsa.

Det tredje skiftet
Att jobba och att sedan komma hem till familjebestyr som känns viktiga och meningsfulla är en sak. Men för många kvinnor innebär hemkommandet också ett tredje jobbskift: att ta det emotionella, praktiska och sociala huvudansvaret för familjelivet. Att hålla koll på kalas, presenter, aktiviteter, klädinköp och släktåtaganden är en uppgift som framför allt ligger hos kvinnorna. I rapporten är det tydligt att kvinnor i större utsträckning än männen tar ansvar för det mesta som gäller familjevardagen.

Så vem bör ta ansvar för en förändring? Båda behöver berätta hur de upplever det och hur de har det. Det bästa är att inleda en dialog och berätta om något känns orättvist. Och släpp inte kontrollen om ekonomin - där är det vår starka rekommendation att vem som än betalar räkningarna behöver båda ha insyn och kontroll.

Alla kan påverka normer
Och hur påverkar vi de normer om perfektion och prestation som orsakar ohälsa? Visst kan vi ändra policys och riktlinjer men den största möjligheten vi har till påverkan är genom att ge akt på vad vi säger till varandra, vad vi uppmuntrar och uppmärksammar.

Balansen i livet
Har du skapat en bild av vad som är balans mellan arbete och privatliv för dig? Hur hanterar du det faktum att att-göra-listorna är så mycket lättare att skriva än att hinna bocka av? Så kommer det nämligen alltid att vara. Att få den insikten är det första steget och därefter behöver vi göra de konkreta prioriteringarna.

Skapa utrymme för inflytande
Saknar du inflytande över saker och ting i ditt liv? Börja med att diskutera med dig själv och sedan med någon som du kan tala fritt och förtroligt med. Var har du inflytande och kan skapa kontroll? Hur tar du makten? Makt är sällan något man bara får utan något man behöver arbeta för.

"Det är mycket nu"
Om det är för mycket på jobbet, hur gör man då? Att prata med chefen kan vara svårt ibland men det är bara individen själv som kan flagga för om det är för mycket att göra och om situationen inte håller. Att föra det på tal är att visa omtanke för hela gruppen.

Tid att tänka
Försök att ge dig själv tid för regelbunden reflektion: Vad är viktigt för dig? Lägger du tid på det? Det är lätt att skippa sömn, motion och vänner i akuta skeden när det känns som att allt annat är bråttom.  Men det är där vi behöver stanna upp och hämta kraft i våra värderingar för att göra de val som faktiskt bär oss framåt.

Samtidigt får inte hälsan bli ytterligare ett krav, då har något gått snett. För att kunna känna sig positiv är det en förutsättning att man inte känner sig jagad av ett tåg hela tiden. Kanske är det i det gyllene mellanläget som perfektionen finns. Hur som helst kan du vara säker på att du inte är ensam med dina känslor och tankar om det här med balans i vardagen.

Från vår samarbetspartner Motivation.se rekommenderar vi den här veckan en artikel av Anneli Goodman som föreläser om mental ergonomi. Hon menar att det är lika bra att slänga ut tanken på balans med badvattnet. Det skapar bara stress att sträva efter den perfekta balansen i livet, hur många kurser vi än går på. Här hittar du artikeln om att hitta balans i obalansen.

Sep 10, 2020

Att känna förundran och få gåshud inför något större gör oss lugnare, mer kreativa och generösa. Kan vi förundras på jobbet - och hur?

Du vet känslan när du ser en fantastisk solnedgång eller en magisk utsikt uppe i bergen, och plötsligt känner dig som en del av något större. Det har visat sig att den känslan hjälper oss att släppa taget om oss själva, få perspektiv och må bättre.  

Vi intervjuar Sara Hammarcranz, journalist och författare och Katrin Sandberg, storycoach som är aktuella med boken Förundranseffekten.

Förundran - en storslagen upplevelse
Vad är förundran? Forskningen ger definitionen att förundran är något så storslaget att det är svårt att omfamna. Samtidigt är det något vi faktiskt kan få del av i vardagen.

Forskningen är bara runt 20 år gammal men stödet för hälsonyttan med förundran är stark. I en tid när mycket fokus är på individen kan förundran hjälpa oss att se vilka större sammanhang vi är en del av. Vi blir öppnare för andra och faktiskt generösare!

Mindre stress, mer vila
Samtidigt får det effekt på kroppen i form av lägre stressnivåer, lägre nivåer av inflammation och också en sorts vila för hjärnan.

Vad vi förundras över är individuellt men vissa källor till förundran verkar förena oss: naturen till exempel.

Natur, konst och gemenskap
Men vi har en stor potential på arbetsplatsen att faktiskt förundras av varandra. Vi kan fundera på vilka våra förebilder är, vilka får vi energi av? Vi kan också känna förundran när vi samlas i en gemensam upplevelse, som på en konsert eller ett idrottsevenemang eller runt en lägereld - en riktig eller fiktiv.

Alla arbetsgivare kan se till att medarbetare får ta del av naturupplevelser och konst. Man kan fokusera på gemenskap och förutsättningar för möten.

Om världens avförtrollning
En fråga vi ställer oss i det här avsnittet, som vi har lånat från sociologen Max Weber, är om världen är på att väg att avförtrollas med rationaliteten som redskap. Och kanske är det så i en tillvaro som fokuserar mycket på att mäta, optimera och där vetenskapens kvantifierbara dimensioner värderas högt.

Men vi behöver också magiska upplevelser i våra liv, vi behöver få vara nyfikna på sådant som inte går att förklara. Att ha med oss en öppenhet för det vi inte vet och förstår sätter igång kreativa processer, inte minst för forskare. Och där kan man säga att cirkeln mellan förundran och rationaliteten faktiskt sluts.

Vår samarbetspartner Twitch Health delar med sig av tips för ergonomin på hemmakontoret. Risken är vi blir stillasittande länge när vi jobbar på distans och de naturliga pauserna i arbetsdagen försvinner.

När vi jobbar hemma behöver vi själva ta ansvar för att växla arbetsposition under en arbetsdag. Hur får man det att hända? Jo genom att sätta arbetsväxlingen i ett system. Kanske färgkoda dina arbetsuppgifter och koppla dem till olika arbetspositioner och miljöer: du kanske svarar på mejl stående och tar telefonmöten på en promenad. Börja med en arbetsväxling om dagen och bygg sedan på, för din hälsas skull.

Vår samarbetspartner Motivation.se har artiklar om allt från ledarskap till motivation. Idag vill vi lyfta en artikel som handlar om hur vi ser på undren i livet och hur det påverkar vår motivation och våra drivkrafter.

Copyright/fotograf: Maria Östlin

Sep 3, 2020

Vi har bara 24 h per dygn och lever i en värld full av distraktioner. Här är tre rutiner som kan hjälpa dig att må bra och hålla i längden.

Efter över fyra års poddande har vi insett att vi sitter på en guldgruva av kunskaper och lärdomar. Därför har vi bestämt oss för att lyfta upp några av våra favoritavsnitt genom åren som reprisutsändningar.

Just nu hör och ser vi att många behöver skapa nya strukturer för sin arbetsdag. Mer digitalt och mer arbete på distans och stor osäkerhet om framtiden ställer höga krav på oss.

I den här reprisen av vårt avsnitt nr 101 tar vi avstamp i modellen KASAM och fokuserar på tre verktyg som kan ge dig mer struktur och en högre känsla av kontroll. Det skapar lugn och ger både mer tid till rätt saker och mer energi.

Det handlar om att:

  1. Prioritera och planera - eftersom vi aldrig kommer att hinna med allting vi har möjlighet att skriva ner på en att-göra-lista. Genom att först prioritera och sen planera in det vi verkligen vill och behöver blir vardagen mer meningsfull. Det blir också lättare att få rätt saker gjorda och nå målen vi strävar efter!
  2. Tajming och arbetsmiljö - kan du göra det som kräver mycket tankeverksamhet tidigt på dagen i en riktigt ostörd miljö? Och ta det lite mer rutinmässiga när du inte är lika pigg? Hur skapar du och de du jobbar med bra förutsättningar för samarbete?
  3. Släpp aktivt jobbet. Att hålla på gränserna mellan arbete och fritid gör att vi både jobbar och återhämtar oss bättre. Vi blir bättre på att vara närvarande. En god cirkel helt enkelt!

Hos vår samarbetspartner Motivation.se hittar du en artikel om hur återhämtning ger ny styrka som vi varmt rekommenderar. Den här artikeln ingår i en serie artiklar om hur du skapar förutsättningar för hållbar prestation.

Aug 27, 2020

Att spå om framtiden är alltid svårt. Släng in en pandemi och det blir nästan omöjligt. Charlotte Mattfolk berättar om strategisk scenarioplanering och hur framtiden kan se ut efter krisen.

Ett sätt att hantera stor osäkerhet är att arbeta med strategisk scenarioplanering. Metoden kommer från militära sammanhang men som gör sig riktigt bra för de flesta verksamheter just nu med all den otydlighet och komplexitet som råder i pandemins spår.

Vi har pratat med Charlotte Mattfolk, grundare av den digitala byrån IAMAI. Hon jobbar med digitalisering och AI och är entreprenör och managementkonsult med specialisering inom framtidsstudier och innovation. Charlotte har också en bakgrund inom flera techbolag som Cartina, Acando och Connecta.

En rapport om samhället efter corona
IAMAI har sammanställt en rapport som handlar om hur samhället kommer att se ut efter corona. Rapporten bygger på intervjuer med forskare, företagsledare och experter från såväl näringsliv och politik som beteendevetenskap. Under arbetet med rapporten insåg Charlotte och hennes kollegor att många först under våren tänkte ganska kortsiktigt. Men nu börjar de flesta organisationer förstå att pandemin är ett mera långsiktigt skeende.

- Corona är en utmaning ingen hade kunnat förbereda sig för, säger Charlotte och fortsätter:

- Det går att likställa med ett världskrig, eftersom i stort sett alla runt hela planeten drabbas och eftersom det är en fråga om liv och död. Det sätter igång många processer och känslor som företag inte är vana att hantera och ta upp och hantera i den omfattningen.

Fyra möjliga framtidsscenarier
Rapporten har mynnat ut i fyra olika scenarier om hur framtiden kan påverkas av pandemin.

  1. Behovsmonopol - ett scenario som ligger nära verkligheten idag. De stora techbolagen har inte behövt göra så stora förändringar medan mer traditionella bolag har fått ställa om rejält för att hantera läget.
  2. Kunskapsglobalisering - här suddas gränserna ut mellan nationer och man kan utbyta kunskap internationellt, något som gynnar även mindre aktörer och bolag.
  3. Närhetsekonomier - man värnar om integritet, om att veta vad saker kommer från, om den geografiska närheten.
  4. Hälsostatussamhället - individuell hälsodata blir en valuta som ger vissa människor, men inte alla, tillgång till fördelar. Var jag än ska resa får jag visa fram min hälsoprofil.

Det viktiga här är att reflektera över osäkerheterna. Blir det en snabb eller långsam återhämtning? Hur kommer vi att se på integritet i framtiden - kommer vi att vara mer generösa med vår egen data och hur kommer vi att vilja, eller tvingas, dela den?

Effekter på arbetslivet
I början av coronakrisen låg fokus för många organisationer på permitteringar, för varsel och i vilken utsträckning man kunde fortsätta med verksamheten. Nu ligger fokus mer på de långsiktiga effekterna. Situationen vi befinner oss idag väcker många frågor, som den om hur vi stöttar de unga och kvinnor, grupper som har drabbats hårdare i krisen.

Gigare och AI-chefer
Och hur ser chefens roll ut i det "nya normala"? Charlotte tror att vi kommer att organisera bolag efter arbetsuppgifter som ska bli gjorda snarare än efter roller. Hon tror också att de chefsuppgifter som handlar om att fördela arbete kanske bättre sköts av AI, artificiell intelligens, i framtiden.

En bra chef kan betyda otroligt mycket medan en dålig chef förstör arbetsglädjen. Allt fler vill inte ha en formell chef i sina arbetsliv och det är en av drivkrafterna bakom gig-ekonomin.

Hur skapar vi trygghet på samhällsnivå i en värld där osäkerheterna ökar och där formella hierarkier och chefer inte längre har samma värde? Charlotte menar att vi alla behöver ta ansvar för vårt eget arbete och att tryggheten i en anställning många gånger kan vara illusorisk. Men oavsett om fler och fler vanliga arbetstagare tar mer ansvar och startar egna företag så finns kapitalet hos de större bolagen. Det blir något av ett moment 22. Det här tycker Charlotte är en samhällsfråga både politik och näringsliv behöver hitta lösningar på.

Scenarioplanering särskilt aktuellt i osäkerhet
En av Charlottes expertområden är strategisk scenarioplanering. För att en verksamhet ska hitta sin väg till framgång behöver man släppa bilden av den egna verksamheten inifrån och istället se den utifrån en mängd omvärldsfaktorer och behov - och därifrån planera för ett antal möjliga scenarier.

Att jobba på det här sättet är extra aktuellt just nu med all osäkerhet. Det går helt enkelt inte att göra strikta planer för särskilt många organisationer och då är det klokt att istället förhålla sig till ett antal genomtänkta scenarier.

Vår samarbetspartner Twitch Health har i en artikel på LinkedIn tagit upp hur några stora bolag har valt att stötta sina medarbetare i sitt hälsoarbete och gjort företagshälsan digital under coronaåret 2020. Fitbit har genom sina mätningar sett att den fysisk aktiviteten minskade med mellan 7 och 39% under våren när resor minskade och hemmaarbete ökade. Här kan ni hitta tips och inspiration för ert hälsoarbete.

Vår samarbetspartner Motivation.se har en nästintill oändlig källa av såväl fakta som tankeväckande artiklar om ledarskap och organisationsutveckling. Något alla verksamheter arbetar med just nu är den digitala omställningen och därför tipsar vi om den här artikeln om digitalisering som process och resultat.

1 2 3 4 5 6 7 Next » 8