Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2020
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: 2020
Nov 19, 2020

Att lösa problem och tänka nytt är efterfrågade kompetenser idag. Men hur får man tillgång till sin kreativitet?

Frida Spikdotter Nilsson jobbar med kreativ kommunikation och storytelling. Hon fokuserar på hur kreativ utveckling sker i människor och hjälper andra att utveckla den förmågan. Allt från konstnärlig kreativitet till hur man bättre och mer personligt berättar om det man gör, kanske som företag.

En öppenhet i tanken
Hon beskriver kreativitet som en öppenhet i tanken och för nya intryck. Hon kopplar det till en lyhördhet för sig själv och för andra, en förmåga att både bejaka och förvalta sitt idéarbete. Det byggs ofta kreativa kedjor i grupp, en process som både påverkar oss inombords och det vi gör. Hur vi interagerar med andra, i team och grupper och hur vi leder.

Normer och prestation är i vägen
Vi människor har alla en inneboende förmåga att skapa, menar Frida Spikdotter Nilsson, men vi kanske anpassar oss lite för mycket till normer och prestationskrav i vår vardag för att släppa fram vår kreativitet. Därför gillar hon att hitta spåren tillbaka till det som är vårt inre barn. Som barn tar vi naturligt till leken för att testa och experimentera och är inte lika dömande som vuxna.

Skapa slack i systemet
Att hjälpa en organisation att hitta sin kreativitet kan handla om att skapa slack i systemet. Kreativitet är inte en inredningsdetalj utan snarare tid att låta tankarna vandra ostört. Man kan skapa forum där det är fritt fram att diskutera sånt man tycker är intressant, se på konst, läsa texter ihop. Kan vi skifta fokus från våra mål och släppa in lite frihet så blir det lättare att så fröer till nya idéer.

Svängigare skrivande
Frida Spikdotter Nilsson är dessutom skribent och hjälper människor att skriva bättre genom sin plattform Skrivplaneten. Hon tycker att vi alla kan ta ut svängarna lite mer och komma bort från floskler. Ett annat viktigt tips för att lyckas beröra med kommunikation är att måla upp en berättelse, väcka känslor och skapa igenkänning istället för att rada upp fakta.

Vår samarbetspartner Twitch Health vet värdet av att en organisation sätter sig in i hur medarbetare mår och har det. Men det gäller att mäta rätt saker. Twitch baserar alltid sina insatser på vetenskapliga rön och stöd och har tagit fram en digital livsstilsprofil. Den bygger på ett vetenskapligt förankrat, enkelt sätt att kartlägga individens-, gruppens- och företagets styrkor, risker och förbättringsområden inom livsstil och beteende. Twitch tar hand om processen och hjälper med riktade insatser.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - samlar tusentals tidlösa och aktuella artiklar om allt från ledarskap till motivation och även kreativitet. Einar Weman har skrivit en artikel om hur man kan få till kreativiteten i vardagen.

Nov 12, 2020

Uppdraget som chef har knappast blivit lättare i en pandemi. Boel Sjöstrand, erfaren ledare, delar med sig av hur distansledarskapet kan funka riktigt bra.

Boel Sjöstrand är vd för Linkura, tidigare vd för Wise Professionals och COO på Netlight. Hon brinner för att människor både ska få vara och må så bra som möjligt.

Ett större avstånd
I rådande tider är det många chefer som leder på distans. Boel tror att det är en stor orsak till att både medarbetare och chefer upplever utmaningar av olika slag. Det här med social distansering innebär ett större avstånd till kollegor, till arbetsplatsen och själva sammanhanget - det som är meningsfullt med arbetet. 

Chefer saknar "koll"
Cheferna kanske ännu mer saknar att leda som vanligt. Som chef drivs man av det mellanmänskliga eftersom man troligtvis sökt rollen för att man gillar just det. Man saknar också det som Boel vill kalla för "koll", en känsla för hur teamet har det, vad man gör, hur man mår. Hur ersätter man koll när det är svårt att komma nära varandra och när man inte kan använda alla sinnen?

Färre informella möten
De små naturliga mötena i korridorer och vid kaffemaskinen har försvunnit för många av oss. Det innebär att chefen måste söka upp medarbetarna på ett annat sätt. Och det sociala ansvaret, menar Boel, har plötsligt blivit ännu mer chefens ansvar. Men chefer är också människor och det kan vara svårt att räcka till.

Dags för självledarskap
Boel menar att cheferna behöver delegera delar av sitt ledaransvar. Hon vill slå ett slag för självledarskap och att var och en behöver ta delansvar för att uttrycka vad man behöver och hur man vill jobba. Självledarskap handlar inte om att cheferna ska släppa taget utan tvärtom att verkligen engagera sig och coacha medarbetare och underlätta de mellanmänskliga relationerna. Det är ett arbetssätt som ofta behövs i moderna verksamheter där arbetet är komplext.

Samtal om förväntningar
Var och en behöver ställa sig frågan hur just jag mår bra i vardagen och sedan aktivt skapa strukturer som stöttar det. Chefen kan initiera samtal där kollegor får utforska gränserna för vilka förväntningar man har på varandra och stämma av det med tillsammans. Kanske behöver man inte stämma av allting med chefen utan med dem man oftast har att göra med i vardagen: kollegor, kunder och andra. Det här synsättet saknas ofta, menar Boel.

Alla är olika
Alla är också olika, en del trivs bra med att vara för sig själva. Andra, som får energi av att träffas kan tycka det är riktigt jobbigt att vara hemma. Vi behöver få syn på hur olika vi är och ta med oss det in i vårt nya normala.

HRs roll
Grundplattan i självledarskap är att se till att man mår bra. Ledarens roll är i ett sånt läge att skapa självledare. Vad blir då HRs roll om målbilden är att medarbetaren mår bra, får saker gjort och är hållbar?

- Att hjälpa till med beteenden och mellanmänskliga relationer, säger Boel. Chefen kan vara mer coachande och HR kan ta en mer strategisk och stöttande roll och stötta med strukturer. Om man bara gör en undersökning har man inte stöttat chefen utan bara gett en diagnos på vad problemet är.

Lyssna på oss själva
Vi behöver alla träna på att lyssna bättre på oss själva. Till vardags är Boel vd på Linkura där man hjälper människor att lära känna sig själva bättre genom att mäta hjärtdata och på det sättet även mäta mental kondition.

- Det visar sig att vi ofta har svårt att uppskatta hur vi faktiskt mår. Det överensstämmer inte med det fysiologiska svaret.

Beteendeförändring en nyckel
Alla tips vi får om att motionera mer och ta mikropauser kan lätt blir lite förmätna, tycker Boel, vi har ju ofta kunskapen om vad vi behöver, som fysisk aktivitet. Vi behöver jobba mer med att utforska det som får oss att förändra beteenden och bygga nya goda vanor.

När det gäller beteendeförändringar är det viktigt att möta individen - eller oss själva - där vi är och att förstå att framgångsrikt beteendeförändring görs i små tuggor.

Acceptera att det är svårt och hjälpas åt
Som en sammanfattning: det viktigaste med att leda på distans är att acceptera att det är svårt. Och vi behöver skala ut ledarskapet så det kan bäras av fler individer. Vi måste hjälpa varandra att skapa de samtal vi behöver och på att fokusera på meningsfullheten i vårt arbete.

Från vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel om just att leda på distans och om att det inte är någon helt ny företeelse. Inom många konsultverksamheter och bemanningsbranschen t ex har man gjort det länge. God läsning!

Nov 5, 2020

Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet?

Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här.

Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv".

Digitaliseringen möjliggör gränslöshet

I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften.

I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv.

7 sätt att sätta gränser

  1. Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop.
  2. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid.
  3. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom.
  4. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom.
  5. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte.
  6. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte.
  7. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier.

Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör.

När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det.

Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa.

"Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö"

Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan.

Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information?

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om vår hälsa och arbetsmiljö vare sig den är på kontoret eller hemma. Fysioterapeut Emelie Backlund delar med sig av sina fem tips på hur vi kan få till hem-ergonomin. Det handlar om att bygga in struktur för olika arbetsställningar med hjälp av kalendern, skapa rutin för pauser och nya vanor.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se kan du läsa mer om hur du skapar ett framgångsrikt och hållbart arbetsliv. Denna vecka har vi valt ut en artikel om hur du tar hand om alla delar av din arbetsmiljö.

Oct 29, 2020

Vardagen är full av förbättringar som aldrig riktigt händer. Här är tipsen som hjälper din organisation över tröskeln.

I det här avsnittet går vi igenom våra två favoritmodeller för att få både individer och organisationer att må bra och prestera.

KASAM - det som får oss att må bra
KASAM är en salutogen modell, en modell som fokuserar på det som får oss att må bra. Vi pratade om den redan i avsnitt 5. Det handlar om att vi som individer behöver känna meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Vilja, veta och klara av, om man så vill.

Modellen funkar också väldigt bra för att identifiera vad vi behöver ha på plats på arbetsplatsen för att vi både ska må bra och kunna prestera.

  • Meningsfullhet: VILJA, motivation, delaktighet.
  • Begriplighet: Jag KAN och förstår vad jag ska göra.
  • Hanterbarhet: Jag KLARAR AV min uppgift – resurserna (tid, stöd, feedback, annan personal, utrustning mm) motsvarar kraven.

Alla delar hänger ihop
En organisation där det finns förutsättningar för medarbetares engagemang, där de som jobbar har rätt kompetens och där verksamheten har tydliga ramar och tillräckliga resurser kommer att vara framgångsrik på flera sätt. De olika delarna hänger förstås ihop. Att ledningen blir mer tydlig kan till exempel hjälpa medarbetarna att förbättra hanterbarheten genom att det blir lättare att göra rätt prioriteringar. Att känna att man hinner med sitt jobb kan öka känslan av motivation och meningsfullhet.

Ett högt KASAM leder till såväl välbefinnande som framgång för både individ och organisation.

OBM - att förändra beteenden
OBM står för organizational behavior management och bygger på beteendevetenskap, beteendeanalys och inlärningsspykologi. Enkelt uttryckt handlar det om hur vi får förändring att hända. Det kan till exempel handla om att öka KASAM i en organisation. Här hittar du ett tidigare avsnitt om just OBM.

Grunden i OBM är att det finns fyra delar som förklarar vad vi behöver fokusera på för att få en förändring att hända. På engelska heter det DCOM - direction, competence, opportunity och motivation. På svenska: färdriktning, färdigheter, förutsättningar och förstärkning.

Förändringens fyra F
När det brister i en organisation, när det vi säger att vi ska göra inte händer, på rätt sätt, då kan vi använda de fyra F:en för att identifiera vad som saknas.

  • Färdriktning - att alla förstår det större syftet, varför vi gör det vi gör om dagarna
  • Färdighet - att alla har den kompetens som krävs för att utföra ett beteende
  • Förutsättningar - att alla har resurser som tid, verktyg och stöd för att göra det de ska
  • Förstärkare - att vi bygger en kultur där positiva beteenden får uppmärksamhet och belöning

Kopplingen till KASAM är tydlig: färdriktningen står för meningsfullheten. Färdigheterna står för begriplighet medan förutsättningar är detsamma som hanterbarhet. Förstärkare knyter ihop hela cirkeln och stärker alla delarna.

5-12 gånger mer positivt än negativt
Beteenden som inte förstärks släcks tids nog ut. Beteenden som blir förstärkta genom en positiv respons av ett slag, ökar. Vi vet från forskning att vi ofta behöver förstärka och feedbacka mycket mer än vi tror för att genuint uppleva det positiva i en beteendeförändring och trycka bort de beteenden vi inte vill se. En bra tumregel är att man behöver ge 5-12 gånger mer beröm än kritik för att se en positiv effekt.

Att vara närvarande
För att förändra ett beteende och få det att hålla behöver vi fokusera på alla de fyra delarna men framförallt lägga krutet på att förstärka beteendet när det väl utförs. Det här ställer krav på chefer och ledare att vara närvarande i sina medarbetares vardag, något som inte alltid är så lätt i pandemitider när vi ofta jobbar på distans.

De här två modellerna ger tillsammans fantastiska möjligheter att både identifiera vad vi behöver för att vara framgångsrika och samtidigt ge oss de praktiska verktygen för att ta oss dit. Här är en bild som kan stötta dig när du vill identifiera såväl styrkor som utvecklingsområden i din verksamhet och vardag.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill hjälpa sina kunder med det som behövs, där det behövs. Hemergonomi har blivit en utmaning när många jobbar på distans. Med proffshjälp går det att möta de behov som uppstår vid långvarigt arbete vid datorn. På spelutvecklingsbolaget Embark hjälpte Twitch Healths fysioterapeut Emelie Backlund till genom ett digitalt pass hon kallade för Modern ergonomics. Det består av enkla övningar som alla medarbetare enkelt kan göra hemma utan att byta om. Läs mer om hur Embark gjorde här.

Hos Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt kan du läsa mer om att skapa såväl tydlighet som hanterbarhet och meningsfullhet. Vi vill här gärna tipsa om en artikel som handlar om att skapa meningsfull produktivitet.

Oct 22, 2020

Vad gör de allra bästa verksamheterna? Jo de fokuserar på dem de är till för: kunderna, patienterna, medborgarna. Och förbättrar, lite men ofta.

Redan i managementklassikern In Search of Excellence som kom ut 1982 varnade författaren Robert H Waterman för situationer där en massa saker skickas runt i en organisation utan att någonting händer. Frågan är hur mycket vi har lärt oss?

Henrik Eriksson är organisationsforskare och lärare vid Chalmers tekniska högskola och författare till boken Sveriges bästa verksamheter. Där sammanfattar han 20 år av forskning och erfarenheter från verksamhetsutveckling i både industrin och vården.

Ständiga förbättringar
Boken summerar insikterna i fem principer. Den första Henrik Eriksson vill berätta om är den om att förbättra.

- Sveriges bästa verksamheter är inte nödvändigtvis de mest lönsamma företagen och organisationerna, konstaterar han, utan de som lyckas bäst för dem de är till för: kunder, patienter, medborgare. Där ett sånt fokus på de grupperna kombineras med ständiga förbättringar blir resultaten bra.

Värdeskapande processer
Princip nummer 3 handlar om att ha värdeskapande processer och nätverk. Vi är inga isolerade öar och behöver få till de här relationerna och processerna. Mycket i boken är inspirerat av lean-modellen.

Leda och motivera
Två principer som hänger ihop handlar om att leda och motivera. Många arbetsplatser misslyckas med att skapa förutsättningar för motivation trots att receptet för att motivera människor är väl känt. Grundarna av motivationsteorin self determination theory sammanfattar det i tre grundläggande behov: självbestämmande, att få känna sig kompetent och att ha social samhörighet.

I många organisationer är synen på människor förlegad, som om medarbetarna vore maskiner. Det fungerar inte i dagens arbetsliv. Henrik Eriksson tror att det saknas kunskap hos ledare och chefer som inte finns i traditionella kurser och utbildningar på universitet och nu lever vi i en annan värld som kräver annan kompetens.

Behovs- och syftesdrivet
I de bästa verksamheterna utgår medarbetarna dessutom hela tiden från det större syftet, verksamhetens "varför" när de testar nya lösningar och ägnar sig åt ständiga förbättringar. Den principen handlar om att vara behovs- och syftesdriven.

Många beslutslager ett hinder
En faktor som ofta hindrar oss är rädslan att göra fel. Det känns tryggt att göra som vi alltid har gjort. En utmaning i många större organisationer, både i näringsliv och offentlig sektor, är alla beslutslager.

- I större organisationer jobbar man ofta med att leverera uppåt, till beslutsfattare och politiker, berättar Henrik Eriksson. Men vi är ju till för kunden/patienten/medborgaren och bör fokusera på att stötta kärnverksamheten. Vi behöver utgå från mikrosystemet och kärnverksamheten och de behov som finns där för att möta de vi finns till för.

Förbättring - inte förändring
I organisationer behövs förbättringskunskap, det är något annat än förändringsledning. Ett exempel från Stora Enso Fors är att de aldrig har jobbat med förändringar utan jobbat med förbättringar. Det är en kompetens i sig. Vi behöver jobba mer med förbättring än implementering.

Något som förvånade Henrik Eriksson i hans forskning var att korrelationen mellan mycket strategisk planering och påverkan på resultatet fanns inte. Snarare tvärtom. Ju bättre man var på strategisk planering desto sämre var resultatet.

Amerikansk fotboll istället för planekonomi
Om man som ledningsgrupp och stabspersonal lägger för mycket tid på att kartlägga och göra ändlösa workshops utan att det påverkar kärnverksamheten så blir det mindre tid åt kärnverksamheten. Många jobbar fortfarande i paradigmet att först ska vi planera länge och sen göra, lite planekonomiskt. Henrik Eriksson förespråkar istället mer amerikansk fotboll, vi har ett spel och så gör vi och testar regelbundet.

Ledare som är till för medarbetare som är till för kunder
Vad blir nyckelkompetenser för chefer i en framgångsrik organisation? Henrik Eriksson menar att det handlar om att vara mycket mer anpassningsbar eftersom vi behöver vara nära kärnverksamheten. Omställningen inom vården under coronapandemin är ett exempel på det. Man löste de problem som man ställdes inför och det gjordes tillsammans med medarbetarna. Hierarkier plattades ut och fick mindre betydelse i krissituationen. På Ikea är cheferna ute och jobbar i verksamheten för att förstå vad medarbetare och kunder möter och behöver. Alla är till för kunderna och på så sätt blir ledarna till för medarbetarna.

Hur vågar och klarar vi att göra nytt?

- Vi behöver utsätta både oss själva och andra för ett nytt sätt att tänka, säger Henrik Eriksson. För vem är vi till? När vi vet det är nästa steg att göra ständiga mindre förbättringar i korta steg, reflektera och utvärdera.

Vi samarbetar med motivation.se - Sveriges ledarskapssajt där du kan läsa mer om såväl förändring som förbättring och ledarskap, motivation och hälsa. Idag vill vi tipsa om en artikel av Ewa Braf som handlar om att förståelse för hur hjärnan fungerar hjälper oss att förstå hur vi kan förändra.

Oct 15, 2020

När vi har tillåtelse att göra fel får vi möjlighet att utvecklas. I trygga miljöer kan vi samarbeta och lära för framgång.

Även om det kan låta motsägelsefullt så hör sårbarhet och trygghet ihop. När vi sänker garden mot varandra, vågar bjuda på våra misstag och visa att vi är mänskliga stärker vi våra relationer.

Psykologisk trygghet 
Då kan vi bygga det som kallas psykologisk trygghet och som är grunden för att vi ska kunna vara kreativa, lärande och produktiva i grupp. Det här stärks också av en känd studie från Google där man såg vad som skapade förutsättningar för framgångsrika team.

I det här favoritavsnittet som vi sänder i repris intervjuar vi psykolog Ola Jameson. Han har mångårig erfarenhet av parterapi, ledarskaps- grupp- och organisationsutveckling och krishantering, både i privat sektor och offentliga yrken som sjukvården och Polisen.

Härma förälskade par
Ola Jameson gör jämförelsen med par som är förälskade. När de stöter på olikheter frågar de varandra nyfiket “hur tänkte du nu, berätta mera”. Vi har mycket att vinna på att härma sådant beteende istället för att göra som par i konflikt som vänder ryggen mot varandra och säger “tyst, nu vill jag inte höra mer”.

Inspireras av fotbollslaget
Som ledare kan man tänka sig hur ett fotbollslag gör. Man kan inte bara spela match hela tiden utan man behöver planera, träna, reflektera och utvärdera – och bygga våra relationer. Många av oss skulle må bra av att spendera mer tid på det som betraktas som “före” och “efter” och kan inte vara i konstant leveransläge, åtminstone inte om vi vill bli framgångsrika.

Utvärdera för framgång
Ge plats för korta, strukturerade utvärderingar i arbetsvardagen. Ställ frågor som

  • hur har vi lirat ihop?
  • har vi hjälpt varandra och bett om hjälp?
  • har vi gett varandra feedback?
  • har vi testat nytt och utvärderat?

Det här är alla nyckelvärden som bygger psykologisk trygghet.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunder med hela hälsan. För Almega skapade de Mental Energy Challenge, ett sätt att stötta mental återhämtning i vardagen. 80% av medarbetarna deltog i hälsoutmaningen.

Hos Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt kan du läsa och se mer om psykologisk trygghet från MindShift-konferensen på Handelshögskolan tidigare i år, där forskaren och författaren Amy Edmondson pratar om teaming och om att misslyckas intelligent.

Oct 8, 2020

Visst är det skönt att få gnälla av sig ibland. Men när har man fastnat i gnällfällan och vad kan man göra åt det? 

Vi bjöd in Liria Ortiz, legitimerad psykolog, psykoterapeut, författare och vinnare av Stora Psykologpriset 2017 till vår podd för att besvara den frågan. Liria har skrivit en bok om gnäll, eller snarare om att sätta stopp för det hos sig själv och andra.

Gnäll - att gå i cirklar
Gnäll är ett beteende som handlar om att klaga utan mål. Det är med andra ord inte lösningsorienterat. Det är därför man riskerar att fastna i gnället eftersom det inte leder någonvart.

Men är det ok att gnälla ibland då, när man behöver sätta ord på sina känslor?

- Jadå säger Liria, kortvarigt i lagom doser men vi får inte fastna. På kort sikt får vi en kick av att gnälla. Vi kan känna att "det är minsann bara jag som ser sanningen". Det ökar nivån av hormonet serotonin som får oss att känna oss modiga och bekräftade, men bara i början när vi gnäller. Sen avtar frisättningen av serotonin och då behöver vi göra mer och mer av samma beteende för att få samma kick. Problemet är ju just att det inte löser problemet.

Så undviker du gnällfällan
För att undvika gnällfällan hos andra eller oss själva behöver vi rikta uppmärksamheten någon annanstans.

Börja med att lyssna
Har du en gnällig kollega eller medarbetare kan du behöva markera att du inte mår bra av gnället. Men avfärda inte kollegan helt, för då kan det få motsatt effekt.

- Nolltolerans mot gnäll är ingen bra lösning, säger Liria. Börja med att lyssna på kollegan först. Försök leda in samtalet i en konstruktiv riktning. Men när det är gjort är det dags att sätta stopp. En bra formulering kan vara att "när du gnäller om det här ämnet känner jag ..." och förklara varför det är negativt för dig.

Påverka eller lämna
Hur gör jag för att själv sluta klaga? Ibland kan förstås gnället kännas berättigat, som när man har en dålig situation på jobbet. Då är det dags att ta hjälp av andra, kollegor eller vänner. Börja med att fråga vad du kan göra på ett annat sätt. Om inget händer med det du upplever som ett problem och du själv inte har möjlighet att påverka situationen, kan du lämna den? Om inte, kan du hitta ett bättre förhållningssätt? Vi behöver skapa en känsla av att kunna påverka vår situation för att må bra i det långa loppet.

Gemensamt ansvar
Vi kan också hjälpa varandra att komma ur vårt fokus på oss själva, om så för en kort stund och öka känslan av att sitta i samma båt. Som chef kan det finnas en möjlighet i att erbjuda den som gnäller mer ansvar för att lösa situationen.

Lirias bok om gnäll heter Konsten att gnälla. Stoppa gnäll hos andra och dig själv. Du kan läsa mer om henne och hennes verksamhet här.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har artiklar om allt som rör hälsa och arbetsliv. Denna vecka har vi valt ut en som handlar om att motivation hänger ihop med vår attityd.

Sep 30, 2020

Vår stora frihet, som våra förfäder slogs för, verkar paradoxalt nog pressa oss att ständigt optimera våra liv. Hur bryter vi den ofriheten?

Varje dag ställs vi inför möjligheten att välja både i det stora och det lilla: från partner och pensionssparande till vilken sallad vi ska ha till lunchen. Tid och pengar begränsar oss visserligen. Men jämför vi med hur det var för ett par generationer sedan är skillnaden enorm.

Frihetens press
Ändå: det som borde vara en ynnest blir ofta en press av upplevda förväntningar och krav. För när vi har all den här friheten, borde vi då inte förvalta den väl? Kan vi någonsin bli nöjda? 
Kanske behövs en motrörelse till optimeringshetsen?

Precis det här tar skribenten, opinionsbildaren och politiska rådgivaren Cecilia Wemming upp i sin bok Medelklasskvinnans tysta vrål - därför mår vi så dåligt när vi borde må så bra

Globaliserad invidualisering
I boken frågar hon sig vad det innebär för en människa att gå från att leva i ett samhälle format av en analog homogen välfärdsstat, till att hantera ett globaliserat nätverk präglat av uppbrott och individualisering.

- Vi har blivit allt ensammare i vår uppgift att skapa våra liv, konstaterar Cecilia Wemming.

Ge plats för det mellanmänskliga
Vi lever i en väldigt målinriktad tid medan det som skapar mening, det som har ett värde i sig själv, inte får så stor plats. Som det mellanmänskliga: att bygga relationer, att ta oss tid för varandra och lyssna på varandra.

Cecilia Wemming citerar filosofen John Stuart Mill, som sa att ju fler excentriker det finns i ett samhälle, desto mindre är det mellanmänskliga förtrycket, som även kan uttryckas som konventioner. Hur trånga är egentligen de moderna normerna?

Det lilla ordet "borde"
En viktig nyckel till att förändra det här är att titta närmare på det där lilla ordet "borde". Varifrån kommer kraven på ständiga prestationer och konstant optimering? Vi behöver alla fundera på vad vi uppmuntrar och lyfter i tillvaron och vad vi gör plats för.

På arbetsplatsen tycker Cecilia Wemming att vi behöver skapa luft i våra scheman så att vi inte bara fokuserar på att leverera jämt. Visst är det viktigt med produktivitet, men människor som aldrig får vara människa blir i slutänden inte produktiva: bara deprimerade.

Vår partner Twitch Health vet att det ofta är svårt att jobba med den mentala hälsan. Det mentala är mindre påtagligt än den fysiska hälsan, så var ska man börja, med vad och hur? Därför har Twitch Health skapat Mental Energy Challenge: en 8 veckors digital hälsoutmaning med fokus på beteenden som främjar psykisk hälsa. En “stegtävling för hjärnan” – utformad som en poängjakt där alla kan delta. Läs mer om Mental Energy Challenge här.

Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har en artikel som handlar om hur normer fungerar och hur vi kan förändra dem när det behövs.

Sep 24, 2020

Fastna inte i relationssmeten på jobbet. Lyft blicken och fokusera på verksamheten istället.

Det här avsnittet som sändes första gången i april 2017 har vi återkommit till och citerat flera gånger i senare avsnitt. Därför är det extra roligt att få köra det i repris.

Både målmedvetenhet och trivsel
Forskning visar att vi mår bra av att enas runt ett mål. Samtidigt är det viktigt att trivas på jobbet. Hur ska man balansera dessa två fokus?

- Det är inte vad vi tycker om varandra som ska styra på arbetsplatsen, säger organisationskonsulten och doktorn i psykologi Ylva Elvin-Nowak och fortsätter:

- Skräckbilden är när kompetenta chefer som leder kompetenta medarbetare fastnar i att reda ut frågor som inte har med jobbet att göra.

Tydlighet är medicinen
Tydlighet är medicinen för allt: att fokusera på verksamheten ska inte vara förhandlingsbart. Idag är det dessutom viktigare än någonsin eftersom omvärlden och kraven på organisationer är i ständig förändring.

Vi behöver få vara kompetenta yrkespersoner och möta varandra professionellt i arbetsvardagen helt enkelt.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunder att proaktivt ta hand om hälsan - pandemi eller inte! När spelutvecklingsbolaget Embark som många andra behövde ställa om till mer hemarbete hjälpte Twitch Health dem med hem-ergonomin genom online-utbildning och enkla övningar. En snabb men genomtänkt insats för att möta ett behov och göra stor skillnad.

Vill du veta mer om hem-ergonomi, titta på den här inspelade live-sändningen från Twitch Health.

Tillsammans med vår samarbetspartner Motivation.se vill vi inspirera till vidare läsningom ledarskap, motivation och hälsa. Idag har vi valt att lyfta en artikel om hur ett gott syfte motiverar - samma tema som i det här avsnittet med andra ord.

Sep 17, 2020

Fortfarande år 2020 tar kvinnorna störst ansvar för familjelivet. Och den där berömda balansen i livet verkar få - om någon - ha hittat.

Livspusslet borde få bestå av fina bitar som ska pusslas ihop till något som håller. Men så verkar det inte vara, framförallt inte för kvinnor.

Rapporten She Report har tagits fram av Aller Media för att besvara frågan hur Sveriges kvinnor har det 2020. Hur mår de, hur ser de på framgång, karriär och balansen i livet? Rapporten bygger på intervjuer med 1000 svenska kvinnor och visar flera intressanta saker.

Äldre mår bättre än unga
Äldre kvinnor har ett högre välmående och känner att de kan påverka sin situation mer än unga. De unga vill kunna identifiera sig med sina jobb, har högre krav på värderingar - och riskerar att bränna ut sig. Rapporten visar också att man i och med pandemin oroar sig mer för sin egen och familjens hälsa än i normala fall och att kvinnor oroar sig i högre utsträckning än männen.

Resultaten i rapporten stämmer väl överens med arbetsmiljöforskningen. Att känna autonomi och ha frihet under ansvar buffrar för hälsa.

Det tredje skiftet
Att jobba och att sedan komma hem till familjebestyr som känns viktiga och meningsfulla är en sak. Men för många kvinnor innebär hemkommandet också ett tredje jobbskift: att ta det emotionella, praktiska och sociala huvudansvaret för familjelivet. Att hålla koll på kalas, presenter, aktiviteter, klädinköp och släktåtaganden är en uppgift som framför allt ligger hos kvinnorna. I rapporten är det tydligt att kvinnor i större utsträckning än männen tar ansvar för det mesta som gäller familjevardagen.

Så vem bör ta ansvar för en förändring? Båda behöver berätta hur de upplever det och hur de har det. Det bästa är att inleda en dialog och berätta om något känns orättvist. Och släpp inte kontrollen om ekonomin - där är det vår starka rekommendation att vem som än betalar räkningarna behöver båda ha insyn och kontroll.

Alla kan påverka normer
Och hur påverkar vi de normer om perfektion och prestation som orsakar ohälsa? Visst kan vi ändra policys och riktlinjer men den största möjligheten vi har till påverkan är genom att ge akt på vad vi säger till varandra, vad vi uppmuntrar och uppmärksammar.

Balansen i livet
Har du skapat en bild av vad som är balans mellan arbete och privatliv för dig? Hur hanterar du det faktum att att-göra-listorna är så mycket lättare att skriva än att hinna bocka av? Så kommer det nämligen alltid att vara. Att få den insikten är det första steget och därefter behöver vi göra de konkreta prioriteringarna.

Skapa utrymme för inflytande
Saknar du inflytande över saker och ting i ditt liv? Börja med att diskutera med dig själv och sedan med någon som du kan tala fritt och förtroligt med. Var har du inflytande och kan skapa kontroll? Hur tar du makten? Makt är sällan något man bara får utan något man behöver arbeta för.

"Det är mycket nu"
Om det är för mycket på jobbet, hur gör man då? Att prata med chefen kan vara svårt ibland men det är bara individen själv som kan flagga för om det är för mycket att göra och om situationen inte håller. Att föra det på tal är att visa omtanke för hela gruppen.

Tid att tänka
Försök att ge dig själv tid för regelbunden reflektion: Vad är viktigt för dig? Lägger du tid på det? Det är lätt att skippa sömn, motion och vänner i akuta skeden när det känns som att allt annat är bråttom.  Men det är där vi behöver stanna upp och hämta kraft i våra värderingar för att göra de val som faktiskt bär oss framåt.

Samtidigt får inte hälsan bli ytterligare ett krav, då har något gått snett. För att kunna känna sig positiv är det en förutsättning att man inte känner sig jagad av ett tåg hela tiden. Kanske är det i det gyllene mellanläget som perfektionen finns. Hur som helst kan du vara säker på att du inte är ensam med dina känslor och tankar om det här med balans i vardagen.

Från vår samarbetspartner Motivation.se rekommenderar vi den här veckan en artikel av Anneli Goodman som föreläser om mental ergonomi. Hon menar att det är lika bra att slänga ut tanken på balans med badvattnet. Det skapar bara stress att sträva efter den perfekta balansen i livet, hur många kurser vi än går på. Här hittar du artikeln om att hitta balans i obalansen.

Sep 10, 2020

Att känna förundran och få gåshud inför något större gör oss lugnare, mer kreativa och generösa. Kan vi förundras på jobbet - och hur?

Du vet känslan när du ser en fantastisk solnedgång eller en magisk utsikt uppe i bergen, och plötsligt känner dig som en del av något större. Det har visat sig att den känslan hjälper oss att släppa taget om oss själva, få perspektiv och må bättre.  

Vi intervjuar Sara Hammarcranz, journalist och författare och Katrin Sandberg, storycoach som är aktuella med boken Förundranseffekten.

Förundran - en storslagen upplevelse
Vad är förundran? Forskningen ger definitionen att förundran är något så storslaget att det är svårt att omfamna. Samtidigt är det något vi faktiskt kan få del av i vardagen.

Forskningen är bara runt 20 år gammal men stödet för hälsonyttan med förundran är stark. I en tid när mycket fokus är på individen kan förundran hjälpa oss att se vilka större sammanhang vi är en del av. Vi blir öppnare för andra och faktiskt generösare!

Mindre stress, mer vila
Samtidigt får det effekt på kroppen i form av lägre stressnivåer, lägre nivåer av inflammation och också en sorts vila för hjärnan.

Vad vi förundras över är individuellt men vissa källor till förundran verkar förena oss: naturen till exempel.

Natur, konst och gemenskap
Men vi har en stor potential på arbetsplatsen att faktiskt förundras av varandra. Vi kan fundera på vilka våra förebilder är, vilka får vi energi av? Vi kan också känna förundran när vi samlas i en gemensam upplevelse, som på en konsert eller ett idrottsevenemang eller runt en lägereld - en riktig eller fiktiv.

Alla arbetsgivare kan se till att medarbetare får ta del av naturupplevelser och konst. Man kan fokusera på gemenskap och förutsättningar för möten.

Om världens avförtrollning
En fråga vi ställer oss i det här avsnittet, som vi har lånat från sociologen Max Weber, är om världen är på att väg att avförtrollas med rationaliteten som redskap. Och kanske är det så i en tillvaro som fokuserar mycket på att mäta, optimera och där vetenskapens kvantifierbara dimensioner värderas högt.

Men vi behöver också magiska upplevelser i våra liv, vi behöver få vara nyfikna på sådant som inte går att förklara. Att ha med oss en öppenhet för det vi inte vet och förstår sätter igång kreativa processer, inte minst för forskare. Och där kan man säga att cirkeln mellan förundran och rationaliteten faktiskt sluts.

Vår samarbetspartner Twitch Health delar med sig av tips för ergonomin på hemmakontoret. Risken är vi blir stillasittande länge när vi jobbar på distans och de naturliga pauserna i arbetsdagen försvinner.

När vi jobbar hemma behöver vi själva ta ansvar för att växla arbetsposition under en arbetsdag. Hur får man det att hända? Jo genom att sätta arbetsväxlingen i ett system. Kanske färgkoda dina arbetsuppgifter och koppla dem till olika arbetspositioner och miljöer: du kanske svarar på mejl stående och tar telefonmöten på en promenad. Börja med en arbetsväxling om dagen och bygg sedan på, för din hälsas skull.

Vår samarbetspartner Motivation.se har artiklar om allt från ledarskap till motivation. Idag vill vi lyfta en artikel som handlar om hur vi ser på undren i livet och hur det påverkar vår motivation och våra drivkrafter.

Copyright/fotograf: Maria Östlin

Sep 3, 2020

Vi har bara 24 h per dygn och lever i en värld full av distraktioner. Här är tre rutiner som kan hjälpa dig att må bra och hålla i längden.

Efter över fyra års poddande har vi insett att vi sitter på en guldgruva av kunskaper och lärdomar. Därför har vi bestämt oss för att lyfta upp några av våra favoritavsnitt genom åren som reprisutsändningar.

Just nu hör och ser vi att många behöver skapa nya strukturer för sin arbetsdag. Mer digitalt och mer arbete på distans och stor osäkerhet om framtiden ställer höga krav på oss.

I den här reprisen av vårt avsnitt nr 101 tar vi avstamp i modellen KASAM och fokuserar på tre verktyg som kan ge dig mer struktur och en högre känsla av kontroll. Det skapar lugn och ger både mer tid till rätt saker och mer energi.

Det handlar om att:

  1. Prioritera och planera - eftersom vi aldrig kommer att hinna med allting vi har möjlighet att skriva ner på en att-göra-lista. Genom att först prioritera och sen planera in det vi verkligen vill och behöver blir vardagen mer meningsfull. Det blir också lättare att få rätt saker gjorda och nå målen vi strävar efter!
  2. Tajming och arbetsmiljö - kan du göra det som kräver mycket tankeverksamhet tidigt på dagen i en riktigt ostörd miljö? Och ta det lite mer rutinmässiga när du inte är lika pigg? Hur skapar du och de du jobbar med bra förutsättningar för samarbete?
  3. Släpp aktivt jobbet. Att hålla på gränserna mellan arbete och fritid gör att vi både jobbar och återhämtar oss bättre. Vi blir bättre på att vara närvarande. En god cirkel helt enkelt!

Hos vår samarbetspartner Motivation.se hittar du en artikel om hur återhämtning ger ny styrka som vi varmt rekommenderar. Den här artikeln ingår i en serie artiklar om hur du skapar förutsättningar för hållbar prestation.

Aug 27, 2020

Att spå om framtiden är alltid svårt. Släng in en pandemi och det blir nästan omöjligt. Charlotte Mattfolk berättar om strategisk scenarioplanering och hur framtiden kan se ut efter krisen.

Ett sätt att hantera stor osäkerhet är att arbeta med strategisk scenarioplanering. Metoden kommer från militära sammanhang men som gör sig riktigt bra för de flesta verksamheter just nu med all den otydlighet och komplexitet som råder i pandemins spår.

Vi har pratat med Charlotte Mattfolk, grundare av den digitala byrån IAMAI. Hon jobbar med digitalisering och AI och är entreprenör och managementkonsult med specialisering inom framtidsstudier och innovation. Charlotte har också en bakgrund inom flera techbolag som Cartina, Acando och Connecta.

En rapport om samhället efter corona
IAMAI har sammanställt en rapport som handlar om hur samhället kommer att se ut efter corona. Rapporten bygger på intervjuer med forskare, företagsledare och experter från såväl näringsliv och politik som beteendevetenskap. Under arbetet med rapporten insåg Charlotte och hennes kollegor att många först under våren tänkte ganska kortsiktigt. Men nu börjar de flesta organisationer förstå att pandemin är ett mera långsiktigt skeende.

- Corona är en utmaning ingen hade kunnat förbereda sig för, säger Charlotte och fortsätter:

- Det går att likställa med ett världskrig, eftersom i stort sett alla runt hela planeten drabbas och eftersom det är en fråga om liv och död. Det sätter igång många processer och känslor som företag inte är vana att hantera och ta upp och hantera i den omfattningen.

Fyra möjliga framtidsscenarier
Rapporten har mynnat ut i fyra olika scenarier om hur framtiden kan påverkas av pandemin.

  1. Behovsmonopol - ett scenario som ligger nära verkligheten idag. De stora techbolagen har inte behövt göra så stora förändringar medan mer traditionella bolag har fått ställa om rejält för att hantera läget.
  2. Kunskapsglobalisering - här suddas gränserna ut mellan nationer och man kan utbyta kunskap internationellt, något som gynnar även mindre aktörer och bolag.
  3. Närhetsekonomier - man värnar om integritet, om att veta vad saker kommer från, om den geografiska närheten.
  4. Hälsostatussamhället - individuell hälsodata blir en valuta som ger vissa människor, men inte alla, tillgång till fördelar. Var jag än ska resa får jag visa fram min hälsoprofil.

Det viktiga här är att reflektera över osäkerheterna. Blir det en snabb eller långsam återhämtning? Hur kommer vi att se på integritet i framtiden - kommer vi att vara mer generösa med vår egen data och hur kommer vi att vilja, eller tvingas, dela den?

Effekter på arbetslivet
I början av coronakrisen låg fokus för många organisationer på permitteringar, för varsel och i vilken utsträckning man kunde fortsätta med verksamheten. Nu ligger fokus mer på de långsiktiga effekterna. Situationen vi befinner oss idag väcker många frågor, som den om hur vi stöttar de unga och kvinnor, grupper som har drabbats hårdare i krisen.

Gigare och AI-chefer
Och hur ser chefens roll ut i det "nya normala"? Charlotte tror att vi kommer att organisera bolag efter arbetsuppgifter som ska bli gjorda snarare än efter roller. Hon tror också att de chefsuppgifter som handlar om att fördela arbete kanske bättre sköts av AI, artificiell intelligens, i framtiden.

En bra chef kan betyda otroligt mycket medan en dålig chef förstör arbetsglädjen. Allt fler vill inte ha en formell chef i sina arbetsliv och det är en av drivkrafterna bakom gig-ekonomin.

Hur skapar vi trygghet på samhällsnivå i en värld där osäkerheterna ökar och där formella hierarkier och chefer inte längre har samma värde? Charlotte menar att vi alla behöver ta ansvar för vårt eget arbete och att tryggheten i en anställning många gånger kan vara illusorisk. Men oavsett om fler och fler vanliga arbetstagare tar mer ansvar och startar egna företag så finns kapitalet hos de större bolagen. Det blir något av ett moment 22. Det här tycker Charlotte är en samhällsfråga både politik och näringsliv behöver hitta lösningar på.

Scenarioplanering särskilt aktuellt i osäkerhet
En av Charlottes expertområden är strategisk scenarioplanering. För att en verksamhet ska hitta sin väg till framgång behöver man släppa bilden av den egna verksamheten inifrån och istället se den utifrån en mängd omvärldsfaktorer och behov - och därifrån planera för ett antal möjliga scenarier.

Att jobba på det här sättet är extra aktuellt just nu med all osäkerhet. Det går helt enkelt inte att göra strikta planer för särskilt många organisationer och då är det klokt att istället förhålla sig till ett antal genomtänkta scenarier.

Vår samarbetspartner Twitch Health har i en artikel på LinkedIn tagit upp hur några stora bolag har valt att stötta sina medarbetare i sitt hälsoarbete och gjort företagshälsan digital under coronaåret 2020. Fitbit har genom sina mätningar sett att den fysisk aktiviteten minskade med mellan 7 och 39% under våren när resor minskade och hemmaarbete ökade. Här kan ni hitta tips och inspiration för ert hälsoarbete.

Vår samarbetspartner Motivation.se har en nästintill oändlig källa av såväl fakta som tankeväckande artiklar om ledarskap och organisationsutveckling. Något alla verksamheter arbetar med just nu är den digitala omställningen och därför tipsar vi om den här artikeln om digitalisering som process och resultat.

Aug 19, 2020

Välkommen kära höst! Ta sats och ladda om med hjälp av 10 smarta frågor.

Vi har satt ihop ett frågebatteri som kan hjälpa dig ge svar på det du behöver veta för att göra din höst och arbetsvardag både inspirerande och hållbar. Varsågod - slit dem med hälsan!

1. Vad är syftet med min roll? Vad ska det leda till? Vem hjälper jag? Vilka problem löser jag? Här gäller det att ösa på med "syften" för att skapa en vision och mission som känns inspirerande, meningsfull och viktig på riktigt!

2. Hur är det när det går bra på jobbet? Hjärnan gillar inte siffror och procent. Skapa mentala bilder av när du gör det du vill och ska. Hur känns det? Hur ser det ut?

3. Vad behöver jag uppnå den närmsta tiden? Här behöver du bryta svaren på fråga 1 och 2 till något greppbart att börja med.

4. Delar jag bilden av vad jag ska fokusera på med chef och kollegor? Stäm av för att ha samsyn och lägga tid på rätt saker.

5. Vad behöver jag för kunskap för att utföra mitt jobb? Vad behöver jag ta reda på? Det kan vara att bli bättre på att hantera digitala mötesverktyg men också att stämma av förväntningar i omfattning på något jag ska leverera. Hur ska vi kommunicera och mötas den här hösten? Vem gör vad?

6. Hur mycket tid har jag till förfogande? Att budgetera sin arbetstid genom att prioritera efter svaret på fråga 1 är kräver ett nyktert förhållningssätt eftersom tiden ofta upplevs som en bristvara. Det hjälper oss att sätta realistiska mål för när arbetsuppgifter ska vara färdiga. Prioriteringar blir lättare när vi har samsyn med chef och kollegor. Vi kan hjälpa varandra!

7. Vad vill jag lägga tid på under min fritid? Ofta har vi en stark känsla av svaret på den frågan just efter en ledighet och sen sugs vi in i vardagen igen. Nu har du chansen att verkligen se till att du håller i det som du vill ha tid för!

8. Vilken rutin har jag för att släppa jobbet på ett bra sätt? Kanske är det extra viktigt för de som jobbar hemma och inte fysiskt lämnar kontoret. Det är också ett sätt att faktiskt både vara mer ledig,och jobba bättre. Alla behöver en rutin, men du kan skapa den på det sätt som passar dig.

9. Vilka enkla vanor kan jag hålla i eller bygga på för att ta hand om sömn, motion och bra matvanor? Det här är plattformen för att orka både jobba och ha roligt. Många av oss vill bara att det ska funka och inte ta en massa värdefull tankekraft och energi. Vilka vanor behöver jag bygga?

10. Vilka frågor behöver du svara på regelbundet för att stämma av att du prioriterar din tid rätt? Kanske kan du ha en fråga att stämma av varje dag, en annan varje vecka och några lite större frågor månadsvis. Att regelbundet stanna upp och fundera på hur man har det och vart man är på väg är betydelsefullt.

Vår samarbetspartner motivation.se har en intressant artikel som handlar om hur man knyter an till jobbet på ett bra sätt. Något som hjälper oss att prestera hållbart och minska stressnivåerna på jobbet.

Jun 25, 2020

I en osäker tid kan vi ta hjälp av hur människor före oss har tänkt i både med- och motgång. I vår sommarspecial pratar vi om stoikerna och stoicismen. Kan man alltid älska sitt öde? Och hur går det i så fall till?

Stoicismens rötter går ända tillbaka till Aten 300 år före vår tideräkning men har sedan dess tolkats och vidareutvecklats av filosofer och tänkare. Bland annat i Rom där till exempel kejsar Marcus Aurelius, Seneca och Epiktetos höll till. Det är mycket av deras tankar som ligger till grund för det vi pratar om i det här avsnittet!

Amor fati - att älska sitt öde
Begreppet "amor fati" är centralt inom stoicismen och betyder ordagrant "att älska sitt öde". Kan man det och ska man alltid älska sitt öde? Ja, kanske åtminstone se meningen i det som sker.

Det är en inställning som liknar den sinnesrobön många känner till: "Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."

Påverka det du kan
Det här kan vi ta hjälp av i den pandemisituation vi befinner oss just nu: att fokusera på vad vi själva kan påverka. För det är alltid något vi kan påverka, om så bara vår attityd.

Vi tar exemplet med covid-19. Ingen av oss vare sig förutsåg eller önskade sig en pandemi. När den för med sig sånt som sorg, saknad och besvikelse är det visserligen viktigt att få älta och vara ledsen, arg och frustrerad över det som sker. Men det stoikerna lär oss är att inte fastna i de känslorna för länge!

Stoicismens 4 dygder
Stoicismens fyra dygder som man kan ta hjälp av som vägvisare i livet är:

  1. visdom
  2. rättvisa
  3. mod
  4. måtta

De hjälper oss att ta oss an verkligheten. Måttfullhet låter kanske inte så roligt alla gånger men det behöver inte gälla allt utan handlar om att ta tag i sina känslor. Att vara modig kan också vara att vara vis och måttfull.

Att stå upp för rättvisa kräver känslor som ger oss mod, men med måtta. Visdom och rättvisa kan hjälpa oss att vara balanserade i det vi gör. Vi behöver med andra ord alla de här fyra egenskaperna.

Att leva med arete
Begreppet arete handlar om att leva med dygd, eller excellens. Att ge sig själv förutsättningarna att vara sitt bästa jag helt enkelt. Gå stolt framåt. Det är vi värda och det är också schysst mot dem vi har omkring oss!

Att hitta sin sanna Nordstjärna och vandra mot den - är det livet? Vi kan ju inte vänta på att leva förrän vi kommer fram, åtminstone inte om vi ser livet som en resa. I så fall är vi nämligen inte framme förrän livet är slut.

Men vad strävar vi efter på vår väg genom tillvaron? Vad är det som får oss att resa oss från alla livets dikeskörningar och kämpa vidare? Livet har vi alla fått till skänks, men livets mening är det upp till oss själva att formulera.

Då och då behöver vi också lite lagom distans till oss själva och våra känslor för att se nyktert på tillvaron och fatta rätt beslut.

Vi väljer att avsluta den här säsongen med ett citat från den stoiske filosofen Seneca som lyder : "Hela framtiden vilar i osäkerhet. Lev genast!"

Vår samarbetspartner Twitch Health har följt vad som hände när många flyttade hem sina arbetsplatser i och med covid-19. Några slutsatser är: 

  • Fysisk aktivitet verkar gå ner och aktivitetsformerna förändras.
  • Den psykiska hälsan kan på kort sikt påverkas negativt pga isolering och oro.
  • Matvanor kan förändras. På kort sikt ser vi en del marknadsföring av kosttillsskott för att boosta immunförsvaret och då ska ge skydd mot virus och bakterier men det finns ingen evidens för att överdosering av vissa näringsämnen och kosttillskott minskar risken för smitta.
  • På lång sikt kan pandemin få betydande negativ påverkan på folkhälsan eftersom många hälsoparametrar påverkas av lågkonjunkturen.

Twitch Health vill gärna hjälpa arbetsplatser motverka de risker som kan uppstå och ta vara på de möjligheter som finns. Läs mer deras framtidsspaning inom hälsa och friskvård här.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har många artiklar som kan ses som högst relevanta ur ett stoiskt perspektiv. En handlar om att all positiv förändring börjar med dig själv.

 

 

Jun 18, 2020

Vårens pandemi har inneburit en snabbdigitalisering för många verksamheter. Men hur blir det sen? Var tar oss den tekniska utvecklingen på arbetsmarknaden och var får vi människor plats framöver?

Snacket om att robotarna kanske tar över i framtiden har vi hört länge. Det positiva scenariet är att vi alla kommer att kunna njuta mer av livet och slippa sånt som är tråkigt, farligt och repetitivt medan tekniken fixar en massa vardagsfunktioner åt oss.

Det mer dystopiska scenariet innebär att robotarna (en högre AI-intelligens) blir långt smartare än vi och först börjar styra oss för att i förlängningen kanske helt och hållet göra sig av med oss. Vi är ju inte så smarta alla gånger: vi startar krig och förstör vår planet för att ta två uppenbara exempel.

Tekniken och vår jobbvardag
Men om vi håller oss till den närmaste framtiden och det som kanske inte känns lika mycket som en science fiction-film: vilka för- och nackdelar kan vi se med den tekniska utvecklingen och att digitaliseringen sakta men säkert skapar som ett extra digitalt lager i våra liv? Hur påverkar det våra jobb och vår vardag framöver?

Integritet och säkerhet - ett dilemma
På ett sätt har digitaliseringen kommit långt. De flesta av oss tillbringar stora delar av vår vardag framför skärmar av ett eller annat slag. Men det finns stora nötter kvar att knäcka. I många fall vill vi ha tillgång till sömlösa upplevelser och tjänster, inom vården eller när vi handlar varor. Men vi vill trots det skydda vår integritet och minska den digitala sårbarheten.

Vad ska vi ha tekniken till?
Samtidigt ser vi att tekniken kan göra en hel del bättre än människor. AI har visat sig bättre på att ställa cancerdiagnoser än mänskliga läkare. Men visst vill vi fortfarande bli omhändertagna av en människa? Vi ser att det finns viktiga filosofiska diskussioner här om vad vi vill styra tekniken mot och hur vi skyddar oss mot digitaliseringens negativa effekter.

Fysisk arbetsplats inte lika viktig
Redan nu är många organisationer tvingade in i ett skifte till mer digitala möten på grund av den pågående pandemin. Många tror att fler kommer att jobba hemifrån oftare och att det kommer att bli vanligare med geografiskt utspridda team även efter corona.

För- och nackdelar med ett digitalt arbetsliv - enligt Zuckerberg
I det här livesända talet till sina medarbetare från 21 maj går Facebooks chef Mark Zuckerberg igenom vilka fördelar de ser med att öppna för möjligheten att jobba hemifrån och hur de tar sig an möjliga nackdelar. Han tar upp framtidsfrågor som är relevanta för många andra organisationer:

  • Möjligheten att rekrytera globalt kan göra det lättare att matcha rätt position med rätt medarbetare.
  • När alla kan jobba hemifrån behöver man inte bo i storstäder för att göra karriär.
  • Hur håller man liv i den kultur man vill ha när vissa ses IRL men andra aldrig gör det?
  • Hur kan team och grupper fungera som befinner sig på olika platser?
  • Hur ser man till att möjligheterna till karriär och utveckling blir rättvisa när vissa jobbar hemma och andra ses på kontor?

Med alla dessa möjligheter måste vi sondera vad vi behöver, precis som när vi hanterar floden av data som ökar exponentiellt överallt. Vilka behov löser vi, vad förenklar vi och vilka problem uppstår på vägen?

Framtidens kompetenser
The Future of Jobs Report från World Economic Forum pekar på några nyckelkompetenser som behövs i framtidens arbetsliv. De handlar helt centralt om de förmågor som gör oss till människor, nämligen:

  1. kreativitet
  2. kritiskt tänkande
  3. social förmåga
  4. ledarskap
  5. komplext problemlösande

Även forskaren och författaren till boken Liv 3.0, Max Tegmark, vill rekommendera unga som funderar på vad de ska jobba med att vårda kreativitet, social intelligens och förmågan att hantera det som är oförutsett, att vara adaptiv.

I en artikel från Prevent om arbetslivet på 2020-talet förutspås mer välfärdsteknik och större fokus på klimatfrågan med hjälp av bland annat AI och 5G.

Vår samarbetspartner Motivation.se har också en artikel om vad vi behöver tänka på som medarbetare i den digitala eran. Framtiden kan innebära större frihet men också större behov av anpassningsförmåga.

Jun 11, 2020

Stress och press är en del av livet. Hur kan vi hitta återhämtning på jobbet trots det? Lina Ejlertsson har svaren.

Lina Ejlertsson doktorerar i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och hon har gjort en studie om återhämtning för vårdpersonal.

Hon var trött på att prata om sjukskrivning, stress och allt det som var negativt. Hennes projektgrupp ville vända på det och istället ställa frågan: vad är det som får människor att trots all press gå till jobbet med glädje? En avgörande faktor är just återhämtning.

Återhämtning är en pågående process där målet är att känna sig påfylld med ny energi. Vad som krävs för att nå dit är väldigt individuellt och det kan handla både om saker på jobbet och sånt som hör till privatlivet. Trots det ville Lina Ejlertsson och hennes projektgrupp ringa in gemensamma nämnare, sånt som hjälper många att få till sin återhämtning.

Tre nycklar till återhämtning
Deras studie resulterade i tre områden som man kan generalisera och använda även för andra yrkesgrupper:

  • variation
  • gemenskap
  • hanterbarhet

Variation handlar om flera aspekter: att variera tempo i arbetet men även plats där man jobbar.

Gemenskap handlar om att få stöd och trygghet från sina kollegor. Att lära känna varandra, kunna skratta ihop, visa varandra uppskattning och återkoppling, alltså inte bara tänka positiva saker om varandra utan också säga det till varandra.

Hanterbarhet handlar om att ha kontroll och "koll på läget". Det innebär att hinna göra klart saker och, om det är mycket att göra, veta hur man ska prioritera. Att ha möjlighet att påverka och tid för reflektion.

De tre områdena går in i varandra och framgångsfaktorer kan vara både små och konkreta exempel som andningsövningar för att sänka stressen. Men har man hög arbetsbelastning och ingen sammanhållning, då hjälper det inte att skratta sig ur situationen utan då måste man förändra organisatoriska faktorer.

Bygg rätt förutsättningar
Hur skapar man bra förutsättningar för återhämtning då? Ledare är viktiga, säger Lina Ejlertsson, och attityder, det som "sitter i väggarna" påverkar. Man kan ställa sig frågor som "vad säger kulturen hos oss?" Hur gör man när det känns fel att ta en paus? Då är det naturligtvis avgörande att ledare och arbetskamrater markera att det är ok att pausa.

Sluta släcka bränder
Lina Ejlertsson understryker att det har stor effekt att jobba hälsofrämjande och inte bara släcka bränder när saker och ting redan har gått snett. Det finns stort stöd i forskningen för det.

Hon har själv sett många exempel på ledare som vågar tänka långsiktigt och som jobbar med små medel över tid och får goda effekter. Hon har även sett fantastiska medarbetare som betyder mycket när en kollega har det tufft.

Vår samarbetspartner Twitch Health har frågat ett 50-tal organisationer om hur de har agerat och resonerat för att ta hand om hälsan under Covid-19. Exakt vad varierar såklart från företag till företag. Vissa har fått bromsa allt för att överleva men av de företag som har haft möjlighet, kunskap och kraft att agera så har initiativen spänt över ett brett område, som till exempel:

  • Praktiska tips med fokus på att skapa goda rutiner när man jobbar hemma.
  • Nya ramar och rutiner för att skapa kontroll och hanterbarhet i arbetet.
  • Pulsmätningar, t ex medarbetarundersökningar.
  • Insatser för att öka fysisk aktivitet: paus- och träningsvideoklipp, rörlighetspass för hemmet, coreträning och styrka med mera.
  • Livesändningar, liveföreläsningar och workshops online.
  • Digitala hälsoutmaningar för att skapa gemenskap och aktivera medarbetarna.

Läs hela artikeln om vad som har fungerat bra och mindre bra och hur hälso- och friskvårdsarbetet kommer att se ut efter pandemin här.

Vår samarbetspartner Motivation.se har en mängd artiklar om att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Här är en artikel om att det är avsaknad av återhämtning som gör oss sjuka, inte stress i sig.

Jun 4, 2020

Hur kan man hantera varsel och uppsägningar på bästa sätt, både som medarbetare och arbetsgivare? Vi söker svaren med hjälp av Ulrika Karlsson från TRR, Trygghetsrådet.

Ulrika Karlsson jobbar som verksamhetsutvecklare på TRR, Trygghetsrådet. TRR är en stiftelse som stöttar uppsagda tjänstemän i privat sektor i samband med omställning. Just nu jobbar hon förstås med mycket fokus på de behov som har uppstått i och med corona-pandemin.

Ur ett arbetstagarperspektiv ser Ulrika Karlsson att det är många som är varslade och allt fler har övergått i konkreta uppsägningar. Andra är permitterade och hoppas att det inte ska leda till uppsägning. Men oron ligger där och pyr eftersom man inte vet vad som väntar runt hörnet.

Tips till dig som är orolig

  • Ta reda på var du kan få reda på information och sök den!
  • Inventera din personliga ekonomiska situation, vad klarar du? Vad kan du påverka?
  • Inventera vad du kan. Vilka yrken behöver personal? Hur kan du använda din kompetens? Vad kan du bygga på med? Vad är du bra på?

Tips till dig som är uppsagd

  • Det finns ofta en omställningsförsäkring. Inventera vilket avtal som finns. Det kan t ex vara Trygghetsrådet.
  • Kan du söka jobb i en annan bransch eller ett annat sammanhang med den kompetens och erfarenhet du redan har?
  • Söker du jobb utan resultat: kanske behöver du fylla på med utbildning? Det finns t ex digitala YH-utbildningar.
  • Försök vara nyfiken och inte ta uppsägningen personligt.

Tips till dig som är arbetsgivare

I en rapport som TRR tagit fram ser man tydligt framgångsfaktorer och fallgropar för en bra uppsägningsprocess.

  • Man kan inte kommunicera för mycket och det gäller åt båda hållen.
  • Kommunicera regelbundet så att den som är uppsagd inte börjar spekulera i orsaker och möjligheter framöver. F
  • Visa omtanke. Ställ frågor. Det är en roll som ska bort, inte en person.
  • Stötta medarbetarens egna förmågor till handlingskraft.
  • Att leverera ett uppsägningsbesked kan försätta personen i chock. Boka direkt in ett uppföljningssamtal.
  • Ta hjälp: kanske av facket, företagshälsovården och eventuellt en neutral partner?
  • Var tydlig och transparent så att även de medarbetare som är kvar ser att du som arbetsgivare sköter processen snyggt.
  • Avtackning: stäm av önskningar och förväntningar så att det blir rätt för den som ska tackas.

Här kan du läsa rapporten från TRR som är framtagen i samarbete med forskaren och ledarskaps- och arbetsmiljöexperten Caroline Lornudd.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har flera artiklar på ämnet att bli uppsagd och att mista jobbet. Vi tipsar om en artikel som handlar om den kris det kan vara att förlora sitt jobb. Från den kan du smidigt klicka dig vidare till flera texter om samma eller andra ämnen som rör arbetslivet.

May 28, 2020

Ikigai är ett japanskt begrepp som står för det som ger livet mening. Ett avsnitt om att hitta sin kompass i livet.

Japanska ord sägs vara svåra att översätta. I modern tid och i västerländska sammanhang har "ikigai" förknippats med en matris där svaret på fyra frågor möts:

  • det du älskar (passion)
  • det du är bra på (mission)
  • det du kan få betalt för (profession)
  • det världen behöver (utbildning/kall)

Låter det utopiskt att ha alla de här delarna på plats samtidigt? Kanske går det att få ihop dem åtminstone bitvis, under en dag eller en vecka.

Vad behöver vi mer och mindre av?
Frågorna kan hjälpa oss att ringa in vad vi behöver mer eller mindre av i livet. Självklart ser svaren på frågorna väldigt olika ut för var och en av oss.

Även om det kan vara bortom räckhåll för de flesta av oss att uppleva full pott på alla delar samtidigt, hela tiden, tycker vi ändå att frågorna har ett värde. Gör du något du är bra på och som du älskar känns det bra i hjärtat. Men om ingen annan behöver det kanske det ändå inte är meningsfullt i längden. Och om du inte får betalt för det kan det inte bli ett yrke utan något du får göra på din fritid.

Å andra sidan, gör vi något vi är bra på och får betalt för men inte älskar kan det kännas meningslöst efter ett tag. Kanske går det inte att förändra vad jag gör på jobbet, kan jag då försöka få in de delar jag saknar på fritiden?

Och om vi gör något vi älskar som inte världen direkt behöver men som gör oss till gladare människor, är inte det bra i sig?

Här är en ikigai-bild som vi tycker det är intressant att reflektera kring. Bilden har vi hämtat från det här blogginlägget om ikigai-begreppet.

Att förbättra handlar inte alltid om att konkret förändra något man gör utan kanske hur man ser på det man gör.

Vår partner Twitch Health har ställt om 90% av sina leveranser till digitala nu under corona. Eftersom ingen går oberörd av coronakrisen är det viktigare än någonsin att ta hand om hälsan, både den fysiska och den digitala.

Twitch Health hjälper företag och medarbetare med fysisk aktivitet, mental hälsa och sunda val.

En tjänst som funkar både digitalt och analogt är "Mental Health Energy Challenge": en åtta veckor lång hälsoutmaning som är upplagd som ett spel. Här ligger mycket fokus på den psykiska hälsan, men självklart har även fysisk aktivitet och sociala relationer betydelse för hur många poäng ett lag kan samla.

Beteenden som stärker resurserna är sånt som återhämtning, socialt stöd, rörelse och rätt näringsintag. Belastningen kan begränsas genom att minska hjärnans informationsflöde, avgränsa och säga nej, minska multitasking, planera och prioritera för att skapa mer kontroll i tillvaron.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har en artikel som beskriver Ikigai lite närmare för dig som vill läsa mer.

May 21, 2020

Vi bråkar om vilken Netflix-film vi ska se och får ångest över om vi har gjort fel pensionsval. Etnologen Kalle Ström förklarar varför allt för många val gör oss olyckliga.

I folkmun kallas det Netflix-syndromet: att lägga mer tid på att välja film än att faktiskt titta på något.

Valfrihetens tidevarv
Vi lever i ett valfrihetens tidevarv. På några decennier har vi gått från att bli placerade i en skola där vi bodde till att kunna välja fritt. Vi får numera själva bestämma var en stor del av våra pensionspengar ska placeras. När vi behöver vård kan vi välja mellan en rad vårdleverantörer.

När det gäller tjänster och varor vi köper är vi inte längre beroende av vilka fysiska affärer som ligger nära oss utan vi kan i stort sett beställa vad som helst från var som helst på hela jordklotet.

Choice overload
Medan valfrihet kan låta bra på papperet är det ofta mer komplicerat än så. Forskning har visat att allt för mycket valfrihet faktiskt gör oss olyckliga. Ett exempel är den så kallade syltstudien om "choice overload" av Iyengar och Lepper. Den visade att människor som fick välja bland 24 syltsorter blev närmast paralyserade. Sex sorter var mer lagom.

Kalle Ström är etnolog. Det betyder att han studerar människor och kulturer. Just nu följer han återinförandet av värnplikten och hur en generation som har växt upp med hög valfrihet hanterar det tvång värnplikten innebär.

Ett mindre auktoritärt ledarskap
Kalle Ström går tillbaka lite i historien. Sedan 1980-talet har det funnits en kritik av det som vi ser som ett mer traditionellt ledarskap, det som brukar kallas för att peka med hela handen. Trenden har gått mot ett mer anti-auktoritärt ledarskap där meningsfullhet och individuell motivation är viktiga ingredienser.

- Det stämmer att motiverade medarbetare presterar bäst, säger Kalle. Men när man hela tiden måste vara ett aktivt väljande subjekt som dessutom har höga förväntningar på att hela tiden vara högt motiverad, då uppstår ett dilemma.

Han berättar om något som kallas depressiv hedonism. Att konstant söka kickar och att tro att det är något fel på en själv om man inte konstant känner sig lycklig.

Valfrihet och skuldöverföring
Kalle Ström återberättar ett belysande exempel från filosofen Slavoj Zizek. Förr kunde en förälder säga till sitt barn: Gå och träffa din farmor. Barnet gick och besökte sin farmor. En modern förälder säger kanske snarare "det vore fint om du ville gå och träffa din farmor, det skulle göra henne väldigt glad."

I det första fallet hade barnet inget val. I det andra fallet kan barnet välja själv men i valsituationen finns också en skuldöverföring. Om barnet väljer att inte gå kan det känna att det sviker både föräldern och farmorn. Så med det egna valet kommer både press och förväntan. Enkelt uttryckt: först är det jobbigt att välja - och sen är det jobbigt att fundera över om jag verkligen valde rätt.

Höga förväntningar tynger oss
I dagens arbetsliv har vi höga krav på att arbetet inte bara ska förse oss med lön och ett sammanhang där vi behövs. Vi ska helst förverkliga oss och dela värderingar med verksamheten. Det gör också att det ställs tuffare krav på ledare. Vi vill gärna att de ska ha en coachande roll: motivera, inspirera och ständigt ha tid för att bekräfta oss och bistå oss i vår utveckling.

Är kraven på ledare kanske väl höga ibland? Och kan det vara så att vi fokuserar så mycket på meningsfullhet och värderingar så att vi tappar taget om den tydlighet som är ledarens ansvar?

Den grundläggande tydligheten
Utan en grundläggande tydlighet kring vilka förväntningar som ställs på oss i jobbet och ramar för vad vi bör och inte bör göra kan utrymmet för missnöje svälla. Kalle Ström jämför med militärtjänsten. I början är fokus på att sätta grunder och ramar och valfriheten är obefintlig. Men längre fram i den militära karriären finns det mer utrymme för ifrågasättande och diskussion.

För om inte tydligheten finns, hur kan man då utveckla den mognad som krävs för att kunna göra val och för att ifrågasätta systemet?

Ett dilemma att hantera
Alla moderna ledare och organisationer behöver hantera det här dilemmat och ge tillräckligt av både tydlighet och autonomi. För de flesta av oss trivs varken i auktoritära system eller i valfrihetens tyranni.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har en artikel som handlar om hur vi undviker det som kallas "analysis paralysis", att överanalysera sina val och köra fast i livet.

May 14, 2020

Ett vitt papper kan hjälpa dig att se vad som är viktigt på riktigt. Och behöver du mer tid i din kalender - res till USA med jämna mellanrum! Se där några tips från Årets hälsofrämjande chef som jobbar med vår favoritmodell KASAM.

Roland Flaig är vd för energibolaget RWE i Norden och årets mottagare av utmärkelsen Årets hälsofrämjande chef 2020. I motiveringen kan vi läsa att han "vet att medarbetarhälsan är kopplad till företagets framgång och resultat" och att han "jobbar tydligt via ledarskapet med psykisk och fysisk hälsa."

Roland har en bakgrund som både psykolog och managementkonsult och har varit verksam i seniora roller inom HR. Han har jobbat med organisationsutveckling och kom in i energibranschen genom att vara duktig på processer och ledarutveckling.

Han har ett stort intresse för att utveckla individer och team och säger att det finns gott om stöd i forskningen för att det ger bra resultat att bygga bra lag. Medarbetare behöver ta hand om sin hälsa och få känna sig glada och motiverade, helt enkelt.

Mätning ska inte vara krångligt
Roland Flaig fokuserar en hel del på att mäta, men är noga med att det inte skavara för krångligt. På RWE får alla Rolands medarbetare en fråga varje dag, som man kan besvara om man vill. Frågan är "Har du haft en bra dag på jobbet?"

Det finns fyra svarsalternativ att välja mellan, i en skala där två svar är rödfärgade och två grönfärgade. Med andra ord måste man välja om dagen varit mestadels bra eller dålig. Vem som lämnat en röd eller grön gubbe är inte synligt för någon annan än individen och Roland själv ser bara helheten. Däremot kan den som vill kan lämna en personlig kommentar.

Dialogen är det viktiga
Apropå mätning, ett ämne vi har tagit upp i flera tidigare avsnitt, finns både fördelar och fallgropar. Roland säger att det viktiga egentligen inte är mätningen i sig utan den dialog som som mätningen ger upphov till.

Medarbetarna uppmuntras både att själva göra något om de har "röda gubbar" och att ta dialogen med sin chef, särskilt om det håller i sig under en längre period.

Att jobba hälsofrämjande med KASAM
Under Rolands ledning har man också utbildat arbetsgruppen i hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap med stöd av KASAM-modellen som vi som driver den här podden också tycker mycket om. Den handlar om att fokusera på friskfaktorer: det som håller oss friska. Modellen är uppbyggd på tre delar: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.

Hur använder man KASAM-modellen praktiskt, då? Jo i ett möte med ett team eller en ledningsgrupp kan man använda den som utgångspunkt för att diskutera vad som saknas. Hittar vi det under meningsfullhet, begriplighet eller hanterbarhet?

Inser vi att det som saknas mest är tid, till exempel, hamnar vi under avdelningen hanterbarhet. Då blir nästa fråga hur jag kan öka min hanterbarhet genom att arbeta med mina prioriteringar och definiera vad som är viktigt på riktigt: något vi hittar under avdelningen meningsfullhet.

Just tidsbrist verkar inte bara höra till arbetslivet utan det präglar även vardagen. Man planerar den perfekta logistiklösningen och ett minutschema som aldrig håller och så undrar man varför man är så trött. Man har inte hanterat sin tid på ett realistiskt sätt.

Här är några tidshanteringstips från Roland:

  • Blocka tid i kalendern som inte är till för något särskilt förutom att få tidsutrymme. Själv brukar han skriva "USA" i kalendern (utan särskild anledning).
  • Ta ibland ett vitt papper och ställ dig själv frågan vad som är viktigt på riktigt, utan att först titta på din (kanske fullproppade) att-göra-lista. Det kan i sig göra att din att-göra-lista krymper.
  • Boka kortare möten så att din kalender inte fylls med möten utan tid för andrum. Gör det till en vana att istället för att boka möten hela timmar boka dem från fem över till fem i.
  • Utmana dig själv om du är ledare: ger du dina medarbetare tillräckligt med tid? Om deras dagar är fulla med möten låter resultaten vänta på sig.

Mening viktigt - men skiftar
Enligt forskning är det som handlar om meningsfullhet extra betydelsefullt. Roland menar att det är bra om en arbetsgivare är öppen för att våra syften ibland glider isär. Det kan upplevas laddat men egentligen är det naturligt att en medarbetare upplever stor mening i att jobba för en arbetsgivare under en period i livet men i ett senare skede känner att man behöver byta. Vissa styrs mycket av det här medan det för andra inte är lika viktigt.

Kom igång med KASAM
Till dig som vill börja jobba med KASAM-modellen ger Roland rådet att först läsa på om modellen. När du sen ska berätta och presentera för andra: ge lite lagom bakgrund för att de ska förstå modellen och håll dig sen till enkla förklaringar, det räcker.

Testa internt och vill ni gå vidare är det inte fel att ta hjälp av en coach eller en psykolog. Modellen är bra för både individen och verksamheten i stort.

Vår samarbetspartner Twitch Health har varit verksamma i närmare 20 år genom både högkonjunkturer och tuffare tider. På sistone har de hjälpt många av sina kunder att ställa om och göra företagshälsan digital för att medarbetarna ska kunna må bra och prestera trots isolering och hemmajobb. För isolering kan medföra en mängd hälsorisker om vi inte tänker till. I artikeln delar de med sig av hur några av deras kunder gjort för att lösa utmaningarna.

Vi samarbetar också med motivation.se - Sveriges ledarskapssajt där kan du läsa mer om hur KASAM kan hjälpa dig att hitta och skapa meningsfullhet och få tillgång till både individernas och hela organisationens potential.

May 7, 2020

Trots vad man kan tro börjar ett destruktivt ledarskap ofta med de bästa intentioner. Maria Fors Brandebo berättar mer.

Ett friskt ledarskap är utvecklande, det är att vara ett föredöme, visa omtanke och stötta sina medarbetare i deras utveckling. Vad är då ett destruktivt ledarskap?

Maria Fors Brandebo är filosofie doktor och lektor vid Försvarshögskolans Ledarskapscentrum. Hon är också ofta ute och föreläser om ledarskap. Hon berättar att det destruktiva ledarskapet kan ta sig aktiva eller passiva former.

Exempel på aktiva former innebär att en ledare är arrogant, hotar, bestraffar, ställer för höga krav, överkontrollerar, är diskriminerande, egocentrisk, litar inte på medarbetaren och/eller är opålitlig.

De passiva formerna kan innebära att ledaren är undflyende, frånvarande och/eller oengagerad. Även om intentionerna är de bästa: en ledare kanske uppfattar en arbetsgrupp eller en medarbetare som självgående och tror inte att de behöver honom eller henne, så kan resultatet alltså bli destruktivt.

Tidsbrist och stress
Organisatoriska faktorer som brist på tid, stress och press är omständigheter som kan göra en chefs ledarskap destruktivt. Personlighetsdrag hos ledaren spelar förstås roll men många gånger är det förutsättningarna som skapar destruktiva ledare.

Medarbetarnas perspektiv styr
Ledare behöver fundera över effekten av sitt ledarskap och förstå att det ibland kan krävas andra beteenden och verktyg än de själva tror. Det är medarbetarnas perspektiv som räknas, något som kan vara svårt att förstå för chefer som har de bästa intentioner men där resultatet ändå blir negativt.

Det negativa påverkar mer
Maria Fors Brandebos forskning om destruktivt ledarskap började efter ett uppdrag från Försvarsmakten där man såg att det negativa ledarskapet hade en starkare effekt på motivationen att stanna kvar än det positiva. Det negativa är enkelt uttryckt mer kraftfullt än det positiva.

Hur göra?
För att komma tillrätta med destruktivt ledarskap krävs öppen dialog mellan ledare och medarbetare kring förväntningar, annars kommer utmaningarna inte upp till ytan. För att få till det behöver man skapa ett öppet klimat där medarbetare i dialog kan lyfta destruktiva beteenden utan att nödvändigtvis döma personer. Utan någon form av grundläggande tillit är det svårt att jobba lösningsorienterat - man känner helt enkelt inte att det är lönt att försöka.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt tipsar om en artikel av just Maria Fors Brandebo om att Forskning visar att ”bad is stronger than good” – vad innebär det för ledarskap och ledarutveckling?

Apr 30, 2020

Hälsan och ekonomin ställs ibland mot varandra i dagens kris - men de hör också ihop. Så här kan vi klara vardagen tillsammans.

Just nu är vi i ett krisläge som vi inte vet slutet på. Men en sak är tydlig: vi behöver varandra. Yngre behöver skydda äldre, den som har blivit av med jobbet behöver hjälp av dem som är inne på arbetsmarknaden och i tider av oro behöver vi alla ge varandra värme och trygghet.

Det är lätt att hamna i ett individcentrerat tävlingsläge när hoten tornar upp sig. Tankar som "är det jag eller kollegan som blir av med jobbet först?" kan göra att man drar sig undan och slutar dela med sig av information. Stress gör oss trötta och lättirriterade.

Stärk relationerna
Men det smartaste vi kan göra i det här läget är att bygga våra relationer ännu starkare. Tillsammans är vi alltid bättre. Den som kan se förbi sig själv för att hjälpa och hitta lösningar kan också vända hot-och-stress-spiralen. Tänk om vi kan visa vår oro för varandra och prata om den?

Ta hand om din hjärnhälsa
Det här är en sammanfattning av sånt som ger oss hjärnhälsa och skyddar mot stress. (Listan är omformulerad men i grunden lånad av pedagogen Anna Tebelius-Bodin.)

  • Hänga - lägga tid på relationer, både på jobbet och privat
  • Träna - inte nödvändigtvis hårdträna men röra på sig regelbundet
  • Pausa - ännu viktigare idag med alla digitala möten för oss kontorsfolk
  • Hjälpa - något vi mår bättre av även när vi själva mår dåligt

Men lägg ribban där det passar i din tillvaro. Det behöver inte vara stora projekt att hänga och hjälpa - att ringa ett kort samtal kan vara något av det bästa du gör. Pausa och träna kan du slå ihop med några enkla rörelser någon gång i timmen under arbetsdagen.

Sätt dina gränser
Nu när så många jobbar hemma kan det på ett sätt vara skönt att slippa resor. Men gränserna mellan jobb och fritid glider lätt ihop och det är viktigare än någonsin att sätta egna gränser för när arbetet pågår och när det inte gör det.

Bestäm dig för om det är vissa klockslag som bestämmer när du jobbar, eller om det är en viss plats, eller ritualer som att öppna datorn och sen stänga den och lägga undan den. Eller kanske en kombination?

Tips till egenföretagare
De här tipsen är för dig som är egen men flera punkter passar också dig som har mycket kundkontakt och ansvar för affärerna.

  • Den ekonomiska grunden - se över kostnader på kort och lång sikt så att du har en realistisk bild av hur det går och vad du behöver göra. Se över vilka försäkringar du har och vad som gäller med a-kassa och andra delar av ditt skyddsnät.
  • Vårda relationerna med dina kunder och ditt nätverk och tänk mer i termer av hur du kan hjälpa än hur du kan sälja. Vad har du som andra verkligen behöver?
  • Fortsätt skapa värde men ge inte bort det du gör gratis, det skadar dig långsiktigt. Åtminstone inte mer än "teasers" som ändå hade kunnat vara marknadsföring.
  • Fundera på vad ditt "need to have-erbjudande" är. Om inget av det du gör är det minsta viktigt för kunderna just nu kanske din verksamhet är för sårbar? Kan du stärka den för framtiden?
  • Tänk på vad du ser som ditt högre syfte, det kan du förmodligen fortsätta att verka för men kanske får du göra det i en annan form.

Om du har den ekonomiska tryggheten på plats men extra mycket tid kanske du kan använda tiden till att utvecklas och göra "allt det där" du inte hunnit tidigare medan du fortsätter att vårda dina affärsrelationer.

Till det här avsnittet tipsar vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt om en artikel om modet att växa. Det handlar inte om att vara elak och hård mot dig själv, snarare tvärtom: att söka uppmuntrande människor och miljöer. Du hittar fler artiklar om motivation, kommunikation och ledarskap på motivation.se.

Apr 22, 2020

Gott medarbetarskap handlar om hur vi jobbar, hur vi är mot kollegor och chefer och hur vi hanterar förändringar.

Stefan Söderfjäll är fil dr i psykologi, ledarskapskonsult och författare. Han är också en återvändande gäst i vår podd som var med i avsnitt 74: Förväntningar - så styr de oss.

En liten bok om medarbetarskap
Nyligen kom han och medförfattaren Christopher Svensson ut med En liten bok om medarbetarskap. De konstaterade att det fanns mycket litteratur om ledarskap men mindre om medarbetarskap. Detta trots att det finns mycket forskning om medarbetare och deras prestationer och beteenden. Därför gjorde de själva slag i saken.

Och alla studier av ledarskap omfattar ju även medarbetarskap - där medarbetarnas förehavanden och beteendemönster är själva utfallet och det man vill påverka genom ledarskapet. Chefens ledarskap är en följd av medarbetarskapet: medarbetarnas beteenden och förhållningssätt, och vice versa.

Det goda medarbetarskapet
Gott medarbetarskap handlar inte bara om att göra sina arbetsuppgifter väl. Medarbetaren är en del av ett socialt sammanhang och behöver kunna samarbeta med andra, bidra till en god stämning, till att de grupper man ingår i fungerar och ha en förmåga att agera med arbetsgivarens bästa i åtanke.

I boken har författarna delat in det goda medarbetarskapet i tre egenskaper:

  • Pålitlighet:
    • i hur man utför sina arbetsuppgifter - att leva upp till formella förväntningar
    • i förhållande till arbetskamrater - stå vid sitt ord, vara ärlig och hålla överenskommelser
    • i hur man beter sig - att man står upp för gemensamma normer och värderingar
    • i relation till arbetsgivaren - att man står upp för och talar gott om sin arbetsgivare

Betydelsen av pålitlighet var större förr, när arbetets förutsättningar var mer konstant. I dagens arbetsklimat med högre förändringstakt har betydelsen av de här två egenskaperna ökat:

  • Adaptivitet:
    • att vara beredd att ändra sitt beteende
    • att inte hänga kvar vid gamla sätt att agera när det finns bättre sätt
    • att vara prestigelös och villig till förändringar i relationen till kollegor och team
    • att vara redo att ta sig an nya projekt eller jobba i nya sammanhang när det sker strukturella förändringar i organisationen
  • Proaktivitet:
    •  att ta egna initiativ för förändringar till det bättre
    • att vara beredd att testa nya sätt och saker
    • att våga säga ifrån när chefer och lednings beslut inte har förutsättningar att fungera

Ömsesidig pålitlighet är grundläggande för att ge förutsättningar för såväl adaptivitet som proaktivitet.

Blicka framåt bättre än att klaga
Den perfekta chefen eller medarbetaren finns inte. Det är ofta lätt att hitta fel och brister men det är bättre att fokusera framåt på det som ska stärkas och förbättras. Vi kan alla  hjälpa varandra att bli bättre mot varandra, och det kräver ett samarbete mellan chef och medarbetare.

Alla kan ta ansvar
Ett bra ledarskap handlar om att bjuda in medarbetarna, men en ledare klarar det inte på egen hand. På samma sätt behöver medarbetare själva ta ansvar. Oavsett vilka förutsättningar vi har kan alla fokusera på att utveckla sitt medarbetarskap. Alla kan påverka något och upplever man ledarskapet som otillräckligt har var och en sitt eget ansvar för helheten.

Vi är mediapartners till Nordic Business Forum. Årets event i Stockholm går av stapeln 21 september, som planen ser ut just nu. Men redan idag och även framåt kan du ta del av webinarier, intervjuer och föreläsningar via Live Nordic Business Forum. Om du signar upp för nyhetsbrevet får du också heads-up på tips på gratis webinarier som genomförs regelbundet.

Vårt samarbete med Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt hjälper oss att hitta artiklar för att läsa vidare om ledarskap, motivation, kommunikation och just medarbetarskap. Idag tipsar vi om en artikel om att ett modigt ledarskap krävs för ett gott medarbetarskap.

Apr 16, 2020

Lycka är lika eftertraktat som svårfångat. Men gör vi rätt saker på jobbet kan arbetet faktiskt ge oss lycka, berättar psykologen och författaren Katarina Blom.

En hel del av det som får oss att känna oss lyckliga kan vi få del av genom våra jobb, med rätt förutsättningar. Vi kanske är färre som känner så idag, mitt i en stor kris för både hälsa och ekonomi. Men även kriser innehåller möjligheter.

Katarina Blom är psykolog, föreläsare och författare, känd bland annat för sitt Ted Talk You don't find happiness, you create it.

En nyanserad blick på lyckan
Hon vill att vi ska montera ner missuppfattningar om lycka och välbefinnande och nyansera det med en mer mänsklig blick. Livet befinner sig i ständig rörelse och så även våra känslor. Det är sunt och ett tecken på att vi är levande.

Medan glädje är en framåtlutad känsla, riktad mot något specifikt, är lycka snarare ett tillstånd. Det är svårt att mäta och att definiera, en sammansättning av tankar och känslor som omfattar mer än en känsla för stunden.

Reflektion och självkännedom
Det ligger i den mänskliga naturen att ständigt vilja ha mer och göra saker bättre, säger Katarina. Det är egenskaper som har hjälpt människor att överleva i årtusenden. Men det kan också göra oss ständigt missnöjda med det vi har och är. För att våra urgamla hjärnkonstruktioner ska få balans kan vi träna på att vara nöjda och odla tacksamhet. Det kräver reflektion och självkännedom.

Lycka på jobbet
Katarina säger att vi mår bra av att anstränga oss. Arbetet kan vara en bra plattform för meningsfullhet och tydlighet. Att höra till ett sammanhang och få bidra till något större än oss själva skapar välbefinnande.

Det finns många teorier om vad vi behöver för att må bra som man kan använda på arbetsplatsen. En av dem sammanfattas med akronymen PERMAH:

  • Positiva känslor
  • Engagemang
  • Relationer
  • Mening
  • Ansträngningslycka (ett ord som inte finns i svenskan men som Katarina tycker att vi skulle behöva)
  • Hälsa

Vilka är lyckligast i arbetslivet, då? Det är svårt att säga, berättar Katarina, men i en studie kunde man se att de som är högst upp och längst ner i hierarkin är de mest ensamma.

Lycka och välbefinnande i kristider 
Det är mänskligt att bli stressad och problemfokuserad när vi känner oss oroliga och hotade, säger Katarina. Men det gör oss tyvärr inte till några bra problemlösare. Vi kan behöva hejda våra impulser, förstå våra känslor och stanna upp och reflektera innan vi agerar.

Som ledare i kris finns det två vanliga misstag. Det ena är att göra för mycket. Det andra att helt avsäga sig ledarskapet. Den gyllene mellanvägen är att sätta systematiska mål i små steg och att hitta engagemanget i vad alla i en organisation kan fokusera på tillsammans.

Basbehov och relationer
Och för oss alla är det särskilt viktigt när livet är tufft att vi tar hand om våra basbehov som motion, mat och relationer. Vi har stora möjligheter att påverka varandras mående genom hur vi relaterar till varandra.

Katarinas råd är att vi kan tänka som en besättning på en u-båt och ställa oss frågan: hur ska vi klara detta tillsammans? Vi människor är byggda för att hantera utmaningar och det bästa vi kan göra är att hitta möjligheterna i de utmaningar vi står inför.

I samarbete med motivation.se, Sveriges ledarskapssajt har vi ett tips på en artikel som handlar just om att skapa sin lycka, istället för att tro att den ska komma flygande.

Att bryta stillavarande och stillasittande är viktigt både för hälsan på kort och lång sikt, inte minst aktuellt nu när många jobbar hemifrån. Vår partner Twitch Health baserar sina råd på den senaste forskningen och delar både fakta i ett blogginlägg tips i en film för dig som vill ta hand om kroppen när du vet att stilla lite för mycket.

1 2 Next »