I en osäker tid kan vi ta hjälp av hur människor före oss har tänkt i både med- och motgång. I vår sommarspecial pratar vi om stoikerna och stoicismen. Kan man alltid älska sitt öde? Och hur går det i så fall till?
Stoicismens rötter går ända tillbaka till Aten 300 år före vår tideräkning men har sedan dess tolkats och vidareutvecklats av filosofer och tänkare. Bland annat i Rom där till exempel kejsar Marcus Aurelius, Seneca och Epiktetos höll till. Det är mycket av deras tankar som ligger till grund för det vi pratar om i det här avsnittet!
Amor fati - att älska sitt öde
Begreppet "amor fati" är centralt inom stoicismen och betyder ordagrant "att älska sitt öde". Kan man det och ska man alltid älska sitt öde? Ja, kanske åtminstone se meningen i det som sker.
Det är en inställning som liknar den sinnesrobön många känner till: "Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden."
Påverka det du kan
Det här kan vi ta hjälp av i den pandemisituation vi befinner oss just nu: att fokusera på vad vi själva kan påverka. För det är alltid något vi kan påverka, om så bara vår attityd.
Vi tar exemplet med covid-19. Ingen av oss vare sig förutsåg eller önskade sig en pandemi. När den för med sig sånt som sorg, saknad och besvikelse är det visserligen viktigt att få älta och vara ledsen, arg och frustrerad över det som sker. Men det stoikerna lär oss är att inte fastna i de känslorna för länge!
Stoicismens 4 dygder
Stoicismens fyra dygder som man kan ta hjälp av som vägvisare i livet är:
De hjälper oss att ta oss an verkligheten. Måttfullhet låter kanske inte så roligt alla gånger men det behöver inte gälla allt utan handlar om att ta tag i sina känslor. Att vara modig kan också vara att vara vis och måttfull.
Att stå upp för rättvisa kräver känslor som ger oss mod, men med måtta. Visdom och rättvisa kan hjälpa oss att vara balanserade i det vi gör. Vi behöver med andra ord alla de här fyra egenskaperna.
Att leva med arete
Begreppet arete handlar om att leva med dygd, eller excellens. Att ge sig själv förutsättningarna att vara sitt bästa jag helt enkelt. Gå stolt framåt. Det är vi värda och det är också schysst mot dem vi har omkring oss!
Att hitta sin sanna Nordstjärna och vandra mot den - är det livet? Vi kan ju inte vänta på att leva förrän vi kommer fram, åtminstone inte om vi ser livet som en resa. I så fall är vi nämligen inte framme förrän livet är slut.
Men vad strävar vi efter på vår väg genom tillvaron? Vad är det som får oss att resa oss från alla livets dikeskörningar och kämpa vidare? Livet har vi alla fått till skänks, men livets mening är det upp till oss själva att formulera.
Då och då behöver vi också lite lagom distans till oss själva och våra känslor för att se nyktert på tillvaron och fatta rätt beslut.
Vi väljer att avsluta den här säsongen med ett citat från den stoiske filosofen Seneca som lyder : "Hela framtiden vilar i osäkerhet. Lev genast!"
Vår samarbetspartner Twitch Health har följt vad som hände när många flyttade hem sina arbetsplatser i och med covid-19. Några slutsatser är:
Twitch Health vill gärna hjälpa arbetsplatser motverka de risker som kan uppstå och ta vara på de möjligheter som finns. Läs mer deras framtidsspaning inom hälsa och friskvård här.
Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har många artiklar som kan ses som högst relevanta ur ett stoiskt perspektiv. En handlar om att all positiv förändring börjar med dig själv.
Vårens pandemi har inneburit en snabbdigitalisering för många verksamheter. Men hur blir det sen? Var tar oss den tekniska utvecklingen på arbetsmarknaden och var får vi människor plats framöver?
Snacket om att robotarna kanske tar över i framtiden har vi hört länge. Det positiva scenariet är att vi alla kommer att kunna njuta mer av livet och slippa sånt som är tråkigt, farligt och repetitivt medan tekniken fixar en massa vardagsfunktioner åt oss.
Det mer dystopiska scenariet innebär att robotarna (en högre AI-intelligens) blir långt smartare än vi och först börjar styra oss för att i förlängningen kanske helt och hållet göra sig av med oss. Vi är ju inte så smarta alla gånger: vi startar krig och förstör vår planet för att ta två uppenbara exempel.
Tekniken och vår jobbvardag
Men om vi håller oss till den närmaste framtiden och det som kanske inte känns lika mycket som en science fiction-film: vilka för- och nackdelar kan vi se med den tekniska utvecklingen och att digitaliseringen sakta men säkert skapar som ett extra digitalt lager i våra liv? Hur påverkar det våra jobb och vår vardag framöver?
Integritet och säkerhet - ett dilemma
På ett sätt har digitaliseringen kommit långt. De flesta av oss tillbringar stora delar av vår vardag framför skärmar av ett eller annat slag. Men det finns stora nötter kvar att knäcka. I många fall vill vi ha tillgång till sömlösa upplevelser och tjänster, inom vården eller när vi handlar varor. Men vi vill trots det skydda vår integritet och minska den digitala sårbarheten.
Vad ska vi ha tekniken till?
Samtidigt ser vi att tekniken kan göra en hel del bättre än människor. AI har visat sig bättre på att ställa cancerdiagnoser än mänskliga läkare. Men visst vill vi fortfarande bli omhändertagna av en människa? Vi ser att det finns viktiga filosofiska diskussioner här om vad vi vill styra tekniken mot och hur vi skyddar oss mot digitaliseringens negativa effekter.
Fysisk arbetsplats inte lika viktig
Redan nu är många organisationer tvingade in i ett skifte till mer digitala möten på grund av den pågående pandemin. Många tror att fler kommer att jobba hemifrån oftare och att det kommer att bli vanligare med geografiskt utspridda team även efter corona.
För- och nackdelar med ett digitalt arbetsliv - enligt Zuckerberg
I det här livesända talet till sina medarbetare från 21 maj går Facebooks chef Mark Zuckerberg igenom vilka fördelar de ser med att öppna för möjligheten att jobba hemifrån och hur de tar sig an möjliga nackdelar. Han tar upp framtidsfrågor som är relevanta för många andra organisationer:
Med alla dessa möjligheter måste vi sondera vad vi behöver, precis som när vi hanterar floden av data som ökar exponentiellt överallt. Vilka behov löser vi, vad förenklar vi och vilka problem uppstår på vägen?
Framtidens kompetenser
The Future of Jobs Report från World Economic Forum pekar på några nyckelkompetenser som behövs i framtidens arbetsliv. De handlar helt centralt om de förmågor som gör oss till människor, nämligen:
Även forskaren och författaren till boken Liv 3.0, Max Tegmark, vill rekommendera unga som funderar på vad de ska jobba med att vårda kreativitet, social intelligens och förmågan att hantera det som är oförutsett, att vara adaptiv.
I en artikel från Prevent om arbetslivet på 2020-talet förutspås mer välfärdsteknik och större fokus på klimatfrågan med hjälp av bland annat AI och 5G.
Vår samarbetspartner Motivation.se har också en artikel om vad vi behöver tänka på som medarbetare i den digitala eran. Framtiden kan innebära större frihet men också större behov av anpassningsförmåga.
Stress och press är en del av livet. Hur kan vi hitta återhämtning på jobbet trots det? Lina Ejlertsson har svaren.
Lina Ejlertsson doktorerar i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och hon har gjort en studie om återhämtning för vårdpersonal.
Hon var trött på att prata om sjukskrivning, stress och allt det som var negativt. Hennes projektgrupp ville vända på det och istället ställa frågan: vad är det som får människor att trots all press gå till jobbet med glädje? En avgörande faktor är just återhämtning.
Återhämtning är en pågående process där målet är att känna sig påfylld med ny energi. Vad som krävs för att nå dit är väldigt individuellt och det kan handla både om saker på jobbet och sånt som hör till privatlivet. Trots det ville Lina Ejlertsson och hennes projektgrupp ringa in gemensamma nämnare, sånt som hjälper många att få till sin återhämtning.
Tre nycklar till återhämtning
Deras studie resulterade i tre områden som man kan generalisera och använda även för andra yrkesgrupper:
Variation handlar om flera aspekter: att variera tempo i arbetet men även plats där man jobbar.
Gemenskap handlar om att få stöd och trygghet från sina kollegor. Att lära känna varandra, kunna skratta ihop, visa varandra uppskattning och återkoppling, alltså inte bara tänka positiva saker om varandra utan också säga det till varandra.
Hanterbarhet handlar om att ha kontroll och "koll på läget". Det innebär att hinna göra klart saker och, om det är mycket att göra, veta hur man ska prioritera. Att ha möjlighet att påverka och tid för reflektion.
De tre områdena går in i varandra och framgångsfaktorer kan vara både små och konkreta exempel som andningsövningar för att sänka stressen. Men har man hög arbetsbelastning och ingen sammanhållning, då hjälper det inte att skratta sig ur situationen utan då måste man förändra organisatoriska faktorer.
Bygg rätt förutsättningar
Hur skapar man bra förutsättningar för återhämtning då? Ledare är viktiga, säger Lina Ejlertsson, och attityder, det som "sitter i väggarna" påverkar. Man kan ställa sig frågor som "vad säger kulturen hos oss?" Hur gör man när det känns fel att ta en paus? Då är det naturligtvis avgörande att ledare och arbetskamrater markera att det är ok att pausa.
Sluta släcka bränder
Lina Ejlertsson understryker att det har stor effekt att jobba hälsofrämjande och inte bara släcka bränder när saker och ting redan har gått snett. Det finns stort stöd i forskningen för det.
Hon har själv sett många exempel på ledare som vågar tänka långsiktigt och som jobbar med små medel över tid och får goda effekter. Hon har även sett fantastiska medarbetare som betyder mycket när en kollega har det tufft.
Vår samarbetspartner Twitch Health har frågat ett 50-tal organisationer om hur de har agerat och resonerat för att ta hand om hälsan under Covid-19. Exakt vad varierar såklart från företag till företag. Vissa har fått bromsa allt för att överleva men av de företag som har haft möjlighet, kunskap och kraft att agera så har initiativen spänt över ett brett område, som till exempel:
Vår samarbetspartner Motivation.se har en mängd artiklar om att skapa förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Här är en artikel om att det är avsaknad av återhämtning som gör oss sjuka, inte stress i sig.
Hur kan man hantera varsel och uppsägningar på bästa sätt, både som medarbetare och arbetsgivare? Vi söker svaren med hjälp av Ulrika Karlsson från TRR, Trygghetsrådet.
Ulrika Karlsson jobbar som verksamhetsutvecklare på TRR, Trygghetsrådet. TRR är en stiftelse som stöttar uppsagda tjänstemän i privat sektor i samband med omställning. Just nu jobbar hon förstås med mycket fokus på de behov som har uppstått i och med corona-pandemin.
Ur ett arbetstagarperspektiv ser Ulrika Karlsson att det är många som är varslade och allt fler har övergått i konkreta uppsägningar. Andra är permitterade och hoppas att det inte ska leda till uppsägning. Men oron ligger där och pyr eftersom man inte vet vad som väntar runt hörnet.
Tips till dig som är orolig
Tips till dig som är uppsagd
Tips till dig som är arbetsgivare
I en rapport som TRR tagit fram ser man tydligt framgångsfaktorer och fallgropar för en bra uppsägningsprocess.
Här kan du läsa rapporten från TRR som är framtagen i samarbete med forskaren och ledarskaps- och arbetsmiljöexperten Caroline Lornudd.
Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har flera artiklar på ämnet att bli uppsagd och att mista jobbet. Vi tipsar om en artikel som handlar om den kris det kan vara att förlora sitt jobb. Från den kan du smidigt klicka dig vidare till flera texter om samma eller andra ämnen som rör arbetslivet.