Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2021
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: 2021
May 6, 2021

Lycka är lika eftertraktat som svårfångat. Men gör vi rätt saker på jobbet kan arbetet faktiskt ge oss lycka, berättar psykologen och författaren Katarina Blom.

En hel del av det som får oss att känna oss lyckliga kan vi få del av genom våra jobb, med rätt förutsättningar. Vi kanske är färre som känner så idag, mitt i en stor kris för både hälsa och ekonomi. Men även kriser innehåller möjligheter.

Katarina Blom är psykolog, föreläsare och författare, känd bland annat för sitt Ted Talk You don’t find happiness, you create it.

En nyanserad blick på lyckan
Hon vill att vi ska montera ner missuppfattningar om lycka och välbefinnande och nyansera det med en mer mänsklig blick. Livet befinner sig i ständig rörelse och så även våra känslor. Det är sunt och ett tecken på att vi är levande. Att inte vara lycklig hela tiden är helt ok. Vårt känsloliv fluktuerar, så är det och så ska det vara.

Reflektion och självkännedom
Det ligger i den mänskliga naturen att ständigt vilja ha mer och göra saker bättre, säger Katarina. Det är egenskaper som har hjälpt människor att överleva i årtusenden. Men det kan också göra oss ständigt missnöjda med det vi har och är. För att våra urgamla hjärnkonstruktioner ska få balans kan vi träna på att vara nöjda och odla tacksamhet. Det kräver reflektion och självkännedom.

Lycka på jobbet

Katarina säger att vi mår bra av att anstränga oss. Arbetet kan vara en bra plattform för meningsfullhet och tydlighet. Att höra till ett sammanhang och få bidra till något större än oss själva skapar välbefinnande.

Det finns många teorier om vad vi behöver för att må bra som man kan använda på arbetsplatsen. En av dem sammanfattas med akronymen PERMAH:

  • Positiva känslor
  • Engagemang
  • Relationer
  • Mening
  • Ansträngningslycka (ett ord som inte finns i svenskan men som Katarina tycker att vi skulle behöva)
  • Hälsa

Vilka är lyckligast i arbetslivet, då? Det är svårt att säga, berättar Katarina, men i en studie kunde man se att de som är högst upp och längst ner i hierarkin är de mest ensamma.

Lycka och välbefinnande i kristider 
Det är mänskligt att bli stressad och problemfokuserad när vi känner oss oroliga och hotade, säger Katarina. Men det gör oss tyvärr inte till några bra problemlösare. Vi kan behöva hejda våra impulser, förstå våra känslor och stanna upp och reflektera innan vi agerar.

Som ledare i kris finns det två vanliga misstag. Det ena är att göra för mycket. Det andra att helt avsäga sig ledarskapet. Den gyllene mellanvägen är att sätta systematiska mål i små steg och att hitta engagemanget i vad alla i en organisation kan fokusera på tillsammans.

Basbehov och relationer
Och för oss alla är det särskilt viktigt när livet är tufft att vi tar hand om våra basbehov som motion, mat och relationer. Vi har stora möjligheter att påverka varandras mående genom hur vi relaterar till varandra.

Katarinas råd är att vi kan tänka som en besättning på en u-båt och ställa oss frågan: hur ska vi klara detta tillsammans? Vi människor är byggda för att hantera utmaningar och det bästa vi kan göra är att hitta möjligheterna i de utmaningar vi står inför.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har flera bra artiklar om både känslor och beteenden. Den här veckan tipsar vi om ett filmklipp om varför vi borde fira att pandemin har gett oss en paus. Talare är Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm som många känner till från hans sommarprat.

Apr 29, 2021

Mental tuffhet är förmågan att hantera tvivel, oro och annat som hindrar dig från att lyckas med en uppgift. Vår gäst Joakim Wedlund berättar mer.

Joakim Wedlund är advokaten som läste psykologi och nu är verksam som exekutiv coach. Ett av de verktyg Joakim använder är begreppet mental tuffhet. Det är ett psykologiskt begrepp som har funnits i över 20 år med stark evidensbas. Syftet med forskningen bakom begreppet är att bättre förstå hur vi hanterar utmaningar och press och det används inom sport, utbildning och i näringslivet.

Hur vi fungerar under press
Att testa och kartlägga sin mentala tuffhet är ett sätt att få syn på hur vi tänker och agerar i pressade situationer.

- Det är ett smalt personlighetsdrag, förklarar Joakim, som bara speglar en liten del av hur vi är. Det är också flexibelt och det betyder att ens mentala tuffhet kan förändras genom livet. Få personer har mycket hög eller mycket låg mental tuffhet. Det följer en normalfördelningskurva helt enkelt.

Syftet med att testa sin mentala tuffhet är att komma till självinsikt för att förstå och reglera sig.

De fyra dimensionerna av mental tuffhet är:

  1. Kontroll - vad har vi för kontroll över livet och våra känslor?
  2. Utmaning - hur vi ställer oss till nya situationer, risker och hur vi ser på att lära oss. Ser vi misslyckanden som en möjlighet till lärande eller inte?
  3. Hängivenhet - hur målfokuserade är vi? Hur prestationsfokuserade?
  4. Självförtroende - för egna förmågor och förmågor i samspel med andra.

Kontroll
En person som har hög känsla av livskontroll säger ofta ja och kan ha en tendens att överskatta sin förmåga och underskatta risken. En person som har hög känslokontroll känner inte mindre känslor än andra men kan i större utsträckning välja hur den hanterar en känsla.

Utmaning
Vad gäller utmaningar kan det handla om hur man möter risker. Att vara hög eller låg här har olika för- och nackdelar. Den som är positiv till nya situationer kommer att vara med om fler nya saker och få fler erfarenheter. Men det kan också slå över till en för hög riskbenägenhet.

Hängivenhet
Hängivenhet är också en tudelad egenskap. Det handlar både om att sätta mål och att sen driva mot dem. Är man lägre på målfokusering kanske man behöver hjälp med att sätta mål. Är man hög på prestationsfokus kan man ha svårt att inse när man ska ge upp!

Självförtroende
Självförtroende handlar om vilket förtroende man har för sina egna förmågor. Den med högt självförtroende är inte beroende av extern uppskattning i samma utsträckning som en person med lågt självförtroende.

Hur viktigt är det?
Slutligen: är det viktig att vara mentalt tuff? Joakims svar är: det beror på. För sin personliga utveckling kan det vara bra att kartlägga situationer och sammanhang där man är tuff respektive känslig för att få syn på vad man kan förbättra.

Den som är mentalt tuff har lättare att hantera svängningar i livet än någon som är känslig. Samtidigt kan en sån person ha utmaningar i sociala sammanhang.

En väg till självkännedom
Verktyget mental tuffhet kan vara bra för både individer och grupper som en väg till ökad självkännedom och bättre samarbete. Men man behöver ha en dialog kring resultatet och inte se det som ett facit eller att man blir stoppad i ett fack.

Blir man nyfiken på att göra testen behöver man göra det hos någon som är certifierad. Om du vill läsa mer och komma i kontakt med Joakim kan du göra det på Oxy Groups hemsida.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper många stora företag att skapa framgångsrika hälsosatsningar som verkligen får effekt.

Några framgångsfaktorer som Twitch listar är:

  • Förankring av satsningen hos ledning, chefer och medarbetare.
  • Använda insatser som har bevisad effekt/evidens.
  • Arbeta systematiskt och långsiktigt i en tydlig riktning.
  • Prioritera aktiviteter som leder företaget närmare målet.
  • Erbjuda målgruppsanpassade och lättillgängliga aktiviteter på olika nivåer
  • Tillämpa både individ och organisationsperspektiv.
  • Säkra tydlighet i roller, ansvar och resurser.

Just nu gör Twitch Health en gedigen och framgångsrik satsning på det de kallar Twitch on Demand - digitala hälsolösningar som är tillgängliga hur och var du än jobbar.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sverges ledarskapssajt - har många artiklar om mental kapacitet. Den här veckan har vi valt ut en om mentaliteten bakom höga prestationer.

Apr 22, 2021

I en tid när teknikutvecklingen går rasande fort behöver vi sätta människan i fokus. Kanske är det framtidens allra viktigaste fråga?

Tidigare var HR en funktion för stöd kring arbetsmiljöfrågor, kompensation och förmåner och rekrytering. Det är fortfarande på agendan. Men under senare år det blivit tydligt att HR behöver ta ett större och mer strategiskt grepp. Inte minst för att värna medarbetares hälsa, integritet och utveckling i den digitalisering som alla organisationer genomgår.

Det har också visat sig att företag som har HR i ledningsgruppen presterar bättre inom ledarskap, värderingar, tydlighet och förändringsförmåga. Vi bjöd in Lena Bjurner, generaldirektör på Sveriges HR-förening till ett samtal om HRs roll nu och i framtiden.

Rusta för digitaliseringen
Enligt henne rustar en modern HR-avdelning organisationen för digitaliseringen och jobbar nära ledarna med att genomföra den. HR kan med fördel driva frågan om hur man jobbar med ett livslångt och dagligt lärande istället för det gamla sättet: att skicka medarbetare på kurs då och då. För att inte tala om hälsa och välmående, en fråga som enligt Lena är helt avgörande för verksamheters framgång.

Framtidens hybrida arbetsplatser
Just nu funderar många verksamheter på hur arbetsplatsen ska vara utformad efter pandemin. Vad ska vi ha kontoren till i framtiden? Hur samarbetar vi i en hybrid, flexibel verklighet när vissa är på kontoret och andra hemma? "Hybrid" och "flexibel" är ledord som alla ledningsgrupper måste ta ställning till, enligt Lena.

AI, lärande och etik
Hon ser också att HR har en viktig roll i att hantera etiska frågor nu när AI på allvar kommer in vår arbetsvardag. Vad gör vi med all data, vilka ska kunna se den och varför? Lena ser AI som värdefullt för både lärande och rekrytering men det är fortfarande människan som ska vara i fokus. Här har HR en betydelsefull framtidsroll.

HR Data Detective - något för dig?
Harvard Business Review har i en omtalad artikel listat 21 potentiella framtidsjobb inom HR. Vad sägs om till exempel Director of Wellbeing, Future of Work Director, HR Data Detective eller Human-Machine Teaming Manager? Läs mer i artikeln HR jobs of the future.

Vår partner Twitch Healths tjänst Twitch on Demand har inte bara varit en väldigt smart lösning under pandemin. Digitala hälsotjänster blir allt mer en självklarhet i ett modernt hälsoarbete. I appen för Twitch on Demand kan du:

  • Hitta pass för styrka, kondition, mindfulness, rörlighet och pausrörelser.
  • Följa program på 4-12 veckor med dagliga uppgifter.
  • Se föreläsningar om ergonomi, fysisk aktivitet, sömn mm.
  • Chatta med hälsocoach.
  • Följa din egen utveckling och hälsa.
  • Peppa dina vänner, skapa och gå med i sociala grupper. Läs mer om Twitch on Demand här.

Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar som handlar om ledarskap och medarbetarskap och om HR och idag har vi valt en artikel vi lånade uppgifter ifrån i inledningen: Många fördelar med HR i ledningsgruppen.

Apr 15, 2021

Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och?

Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet!

De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi.

Hjärnan kan inte bara mata på
Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva.

Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss!

Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet.

Så fungerar "upptagensjukan"
Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste.

När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet.

Så kan vi motverka den
Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra:

Visualisera din lediga tid

Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden."

Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart

Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast.

Visualisera abstrakt arbetsbörda

Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem.

God möteshygien

Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål.

Gör realistiska to-dolistor.

  1. Skriv ned vad som ska göras.
  2. Prioritera dem.
  3. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta.

Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar som berör ämnet work-life balance och idag vill vi lyfta en artikel om hur du kan bygga in återhämtning som en del av din prestation.

Apr 8, 2021

Alla pratar om innovation och alla vill vara innovativa - men hur gör man egentligen? 

Ett modernt sätt att arbeta med innovation är genom konceptet design thinking som samlar kraften i många olika perspektiv. Vi fick ett samtal med Fredrik Heghammar, vd och grundare av bolaget House of Sparks. Tidigare har Fredrik jobbat med bland andra Berghs School of Communication och Google Creative Lab i New York.

Snabba, intensiva sprintar
Fredriks och House of Sparks modell för att jobba med innovation och affärsutveckling går ut på att jobba i snabba men intensiva sprintar där alla kommer till tals och varje perspektiv tas till vara. Det handlar om att fokusera på vad slutanvändaren behöver snarare än att hitta på något och sen försöka sälja det.

Innovationsprocesser kan börja på många olika sätt. Ibland startar det med en idé, andra gånger med en utmaning som behöver lösas. Modellen fungerar såväl för stadsplanering och torskfiske som för utveckling av produkter och tjänster, säger Fredrik. Däremot kan utmaningen se annorlunda ut när man kommer ut ur en sprint än när man klev in i den, helt enkelt för att man har lärt sig att se på den med fler ögon.

I en sprint sätter man ihop 25-30 personer i 5-6 grupper och ser redan från början till att ha just många perspektiv representerade. Chefer förstås, men också de som gör jobbet och möter kunden. Representanter för kunderna får gärna vara med och olika slags experter. Men det är sällan experterna som kommer med de stora idéerna, säger Fredrik, de är ofta fast i sina silos. De som är nära kunden och levererar tjänster och produkter, däremot, vet mer om hur verkligheten ser ut.

Byta vingar medan man flyger
Sprintarna kan ta en halv dag, en hel dag eller två dagar och det handlar om att samla mängder av idéer och effektivt tratta ner dem till ett mindre urval för att till slut få fram ett antal prototyper att testa. Fredrik beskriver metoden som att "byta vingar medan man flyger". Att misslyckas och köra i diket då och då är en del av processen. Nyckeln är att skapa kvantitet för att hitta kvalitet. 

Oväntade resultat
Många gånger leder sådana här sprintar till oväntade resultat. Ett företag som tror att de ska göra kundtjänsten bättre med en app kan inse att det de verkligen behöver är att byta sladdar till telefonerna.

Strukturen A och O
Att ha en strukturerad metod är en absolut nödvändighet, likaså att ha en facilitator som leder processen. När tankarna sitter fast och man tänker "nämen det där går ju inte" kan facilitatorn vara den som släpper spärrarna genom att säga till exempel "ja men låtsas att det går då!"

För det är inte tekniken som håller oss tillbaka längre, säger Fredrik, utan våra hjärnor. Det är därför de olika perspektiven är så viktiga. Och vi kan inte innovera hela tiden. Men då och då behöver vi lämna våra vardagliga roller och samlas kring frågor som är viktiga att lösa för framtiden. 

Lär dig mer om innovation och design thinking genom att

Vår samarbetspartner Twitch Health har innoverat inom modern friskvård och tagit fram ett erbjudande som heter Twitch Digital. Det är ett enkelt, socialt och roligt sätt att aktivera medarbetarna på jobbet och en metod som ofta ger väldigt hög deltagandegrad. På ett företag med 800 medarbetare deltog hela 99%!

Programmet uppmuntrar rörelse, förbättrar sömn och sänker stress. Genom att skapa många små förbättringar hos individen, uppnås en stor kollektiv effekt. Programmet kan genomföras oberoende av plats och är alltid tillgängligt. Läs mer här.

Vår partner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har flera artiklar om innovation och vi har valt en film som handlar om hur flexibelt arbete  gynnar innovation. Den hittar du här.

Apr 1, 2021

Digital kommunikation underlättar livet, särskilt i en pandemi. Men många av oss lider av zoomtrötthet. Så här gör du dina digitala möten roligare och mer effektiva.

1. Ta ansvar för engagemanget
Det första och viktigaste tipset handlar om engagemang. Den som håller i mötet behöver aktivt ta ansvar för just engagemanget.

  • Ställ frågor och uppmana till interaktion. Gör det tydligt att alla förväntas delta.
  • I ett möte med färre deltagare, inled med att gå varvet runt och prata om förväntningar och behov.
  • I ett större möte, ställ retoriska frågor eller be deltagarna skriva svar på något i chatten.
  • Bryt av längre möten med breakout rooms, mentifrågor eller bara diskussion i chatten.

2. Tekniska tips

  • Ta hand om ljuset så att ditt ansikte är lite lagom belyst. Sitt vänd mot ett fönster eller använd en stående lampa på bordet. Om det inte går att se din mimik och dina ansiktsuttryck är det svårt att fullt ut ta del av vad du förmedlar.
  • Headset är ofta att rekommendera för att mötesdeltagarna ska höra dig bra och för att minimera annat ljud runt om dig där du befinner dig.
  • En extern skärm är bra för att kunna hålla koll på saker och anteckna samtidigt som du ser mötesdeltagarna.
  • Ställ datorn i ansiktshöjd om det är möjligt så slipper du stirra ner på de andra mötesdeltagarna.
  • Stå upp om du ska presentera något. Stående får vi bättre tillgång till våra röstresurser och vårt kroppsspråk än när vi sitter ner.
  • Titta in i datorns kamera när du pratar om du på allvar vill påverka och engagera. Det är konstigt att inte kunna få ögonkontakt men det är när du tittar in i kameran som andra upplever att du tittar på dem.

3. Under mötet

  • Prata om syfte och struktur i början av mötet. Varför har ni mötet, vad ska det leda till och hur kommer det att gå till?
  • Uppmuntra deltagarna att ha sina kameror på så att alla kan se varandra. Det gör mycket för engagemanget att se riktiga ansikten. Självklart finns det tillfällen när det inte går eller passar av olika skäl men allt för ofta leder avstängda kameror till en stum och trist stämning under möten.
  • Ta pauser och byt position. Uppmuntra deltagarna att stå upp när de vill och att byta position då och då. Numera sitter många fast framför datorn hela arbetsdagen både när man jobbar på egen hand och när man är i möten. Därför är det extra viktigt att pausa och att växla arbetsposition då och då.

4. Retoriktips för dig som ska tala

  • Hantera nervositet genom att fokusera mindre på dig själv och mer på ämnet och deltagarna. Ett sätt är att ställa frågor och interagera med dina lyssnare. Ett annat är att fokusera på ämnet och vad du tycker är intressantast med det.
  • Väck intresse genom att inleda med något som förvånar eller utmanar. Undvik, om du kan, att berätta om ditt ämne från A till Ö eller i en särskild tidsordning. Börja med det mest intressanta, kanske en utmaning eller ett problem som behöver lösas.
  • Skapa igenkänning genom att beskriva situationer (dråpliga, roliga, frustrerande) som många känner igen från sin vardag.
  • Använd tretal eller femtal för att summera då och då. Det ger tydlighet och klarhet för lyssnarna.
  • Behöver du argumentera, ta även upp och bemöt det starkaste motargument du kan tänka dig. Och avsluta med ditt mest kraftfulla argument.

Vår partner Twitch Healths kund Handelsbanken ville ge sina medarbetare redskap för att jobba med hela sin hälsa. Lösningen blev en global digital hälsoutmaning, Handelsbankens Health and Wellbeing Challenge, som hittills har engagerat tusentals medarbetare. Målet var att ge inspiration till hälsosamma beteenden och befästa goda vanor. Bland aktiviteterna fanns sånt som att ha kvalitetstid med en annan person, att ta mikropauser och att vistas i naturen. Något att inspireras av!

Vår samarbetspartner Motivation.se, Sveriges ledarskapssajt har många artiklar på att verka i det digitala. Den här veckan har vi valt en som handlar just om att hålla bättre digitala möten.

Mar 25, 2021

Våra förväntningar styr hur vi presterar. Stefan Söderfjäll berättar hur vi lyfter människor istället för att bromsa dem.

De människor som möts av höga, positiva förväntningar presterar bättre än om förväntningarna är låga. Det här kallas inom psykologin för Rosenthal-effekten och hänger ihop med att vi beter oss annorlunda mot dem vi förväntar oss storverk av jämfört med människor vars förmågor vi inte riktigt tror på.

Vilka felaktiga förväntningar har du?
Eftersom vi vet att förutfattade meningar är något vi alla går omkring med innebär det att vi behöver fundera på vilka felaktiga förväntningar vi själva projicerar på människor runt om oss. Särskilt viktigt är det här förstås för ledare som har till uppgift att hjälpa andra att prestera och utvecklas.

Testa att förändra beteendet
Att förändra hur vi tänker och känner tar tid. Men om vi har blivit medvetna om att vi har negativa eller låga förväntningar i något sammanhang och vill förändra det kan vi börja med att förändra våra beteenden. Fundera på hur mer positiva förväntningar skulle påverka ditt beteende. Hur skulle du till exempel inleda ett möte eller hälsa på någon i så fall? Testa ett nytt beteende och se vad som händer.

Att se världen som föränderlig
Den här sortens reflektion kring egna förväntningar och beteenden kan ge goda resultat. Här är Carol Dwecks forskning om growth mindset ett stöd där hon pratar om ett growth mindset som handlar om att man ser en förbättringspotential kontra ett fixed mindset som mer handlar om att något är som det är.

Tydlighet A och O
Det kan vara bra att vara transparent i sina förväntningar, speciellt om det handlar om farhågor. Ofta är vi inte så öppna och ärliga för att inte stöta oss med andra menar Stefan Söderfjäll men vi tjänar på att vara mer raka, på ett respektfullt sätt förstås.

Otydliga förväntningar ligger också till grund för både stora och små problem inom organisationen och då handlar det om att göra dem tydliga.

Hos vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - hittar du artikeln Har du höga förväntningar på dig själv?? Den handlar om att den som har en försiktigt optimistisk syn på sin egen potential ökar sina möjligheter att uppnå sina mål. Det du förväntar dig tenderar att bli en självuppfyllande profetia. 

Mar 18, 2021

Vi firar 5 år som podd med att prata om en brännhet framtidsfråga: Hur bygger vi hälsa och gemenskap digitalt när den fysiska arbetsplatsen kan vara lite var som helst?

Det har gått fem år sen vi bestämde oss för att podda om det här med hälsa på jobbet. Vi hade tröttnat på att många såg hälsa som individuella val om träning, mat och tankar om stress. Vi ville börja på organisationsnivå. Vi ville väcka frågor om hur man bygger en stöttande miljö för både trygghet och utveckling där människor mår och presterar bra.

Våra frågor är högt på agendan
Idag tycker vi att de här ämnena faktiskt ligger högt på agendan i många bolag. Det har blivit populärt att åtminstone prata om kulturen och det är alltid en god start oavsett hur långt man har kommit. Medvetenheten om psykisk ohälsa har ökat även om ohälsotalen tyvärr har ökat detta pandemiår.

Digital hälsa hett just nu
När vi nu firar 5 år - hurra! - som podd var det självklart vilket ämne vi skulle välja. Ett område där utvecklingen har gått rasande fort, inte minst det senaste året: digital hälsa. Som gäst bjöd vi in Fredrik Karlsson, vd hos vår samarbetspartner Twitch Health.

2020 - omställningens år
Som så många andra har Twitch Health gjort en tvärsnabb omställning under 2020. De naprapater, personliga tränare, massörer med flera yrkesgrupper som brukade vara ute på arbetsplatser är inte det idag. Istället har bolaget anställt innehållsproducenter för att kunna skapa innehåll till en mängd digitala hälsotjänster. Och det går förvånansvärt bra. Även kunderna har ställt om och allt fler har vant sig vid att samlas kring hälsofrågor och träning i digitala forum.

Digitala fördelar
Även om många längtar efter fysiska möten och gemensam träning så har det digitala skiftet stora fördelar.

- Tidigare försökte man ofta hitta enstaka aktiviteter som kunde tilltala så många som möjligt. Men det blir ju väldigt trubbigt, säger Fredrik.

- Med digitala mötesplatser är kontaktkostnaden lägre. Det är lättare att erbjuda en större bredd av aktiviteter och forum där var och en väljer själv.

Tusen arbetsplatser istället för en
Alla jobbar inte hemma men många gör det just nu. Istället för en stor arbetsplats blir det kanske tusen individuella arbetsplatser. Hur gör man då för att ge alla medarbetare goda förutsättningar för hälsa och goda val?

- Ergonomi var tidigare ett begrepp som fick många att harkla sig och checka ut, säger Fredrik och skrattar, men idag är det högaktuellt. Många behöver hjälp med hur man får arbetslivet att funka när man ska sitta i digitala möten och kanske samsas med hemmastuderande ungdomar, husdjur och grannar som renoverar ...

Digital ergonomi
Ergonomi handlar inte bara om hur vi sitter, står och pausar vid vår arbetsplats. Det handlar också om hur vi organiserar det som är i våra datorer.

- Om du stirrar in i en skärm stora delar av dagen, då är det din arbetsplats. En vanlig tjänsteman kan tillbringa 30% av sin arbetstid framför en dator och leta efter information i uppemot hundra olika system. Hur rofyllt och bra för hjärnan är det? säger Fredrik.

Det här är en fråga som har blivit mer strategisk och som har en bäring på företags överlevnad. Man kan inte lägga allt ansvar på individen. Det är upp till organisationen att ge var och en bra verktyg för att hantera även den digitala miljön.

Gemenskap är det som efterfrågas mest
Och även om vi har börjat dela med oss av allt från löpning till yoga och sömn i digitala forum är det något annat som har efterfrågats allra mest inom hälsa det senaste året, säger Fredrik: nämligen gemenskap. Behovet av att bygga det sociala sammanhanget utanför produktionsintensiva zoom- eller teamsmöten är stort.

Framtidens arbetsplats är flexibel
Inom det här området är det många som framtidsspanar om hur vi kommer undan ensamhet och "zoom fatigue" och samtidigt behåller flexibiliteten. Det talas om flexibla modeller som "3, 2, 2" alltså tre dagar på kontoret, två dagar hemma och två ledigt. Bolag som Spotify myntar begrepp som WFA: work from anywhere. Det här är en fråga det surras om mycket just nu och alla måste ta ställning till den: Hur ser framtidens arbetsplats ut?

Gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut allt mer. Samtidigt förväntar sig allt fler att arbetsgivaren ska ta ett större ansvar för deras liv, något som bland andra Harvard Business Review har skrivit om.

Pandemin en väckarklocka
- Förhoppningsvis har pandemin varit en väckarklocka och hjälpt oss att uppmärksamma att hälsan i samhället är ojämlik. Vi behöver bli bättre på att jobba med tidiga insatser, med prevention och promotion och hitta de friskfaktorer som gör att vi slipper må dåligt och bli sjuka, säger Fredrik. Alla företag har så mycket att vinna på det här och i många branscher pågår en enorm kraftsamling kring frågan om hälsa på arbetet.

Det är en bra sammanfattning: de stora samhällsutmaningarna kan vi bara lösa tillsammans. Alltså är det inte så konstigt att det är "tillsammans" som efterfrågas mest just nu.

Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - spanar om hur viktig kompetensen om välmående är. Framgångsrika verksamheter ser hälsa som affärskritisk. Läs mer i artikeln Hälsa och välmående - en viktig kompetens.

Mar 11, 2021

Vi är långt ifrån jämställda, varken hemma eller på jobbet - och pandemin har backat bandet. 

Stiftelsen Allbright rapporterar att coronakrisen har bromsat jämställdhetsarbetet och att listan på bolag utan kvinnor i ledningen växer. Tankesmedjan Ownershift visar att kvinnor bara äger hälften så mycket företag, aktier, mark och fastigheter som män. Pandemin har slagit hårdare mot kvinnor genom ekonomisk kris, skolstängningar och ökat våld i hemmen.

Vi tog hjälp av Fanny Widman som driver podden Fannys förebilder, för att prata om vad vi kan göra åt det här. Fanny, med bakgrund som säljare inom IT och media, startade sin podd i frustration över den ojämställdheten hon själv upplevde.

Samma möjligheter för alla
Jämställdhet, säger Fanny, innebär att alla ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter, inte bara om jämn fördelning av kön i arbetslivet och lika lön för lika arbete. Vi ska ha en jämn fördelning av makten i samhället. När vi är jämställda kan vi behandlas och bedömas som individer och inte utifrån kön som det ofta är nu.

Medvetenhet är första steget
En nyckel till förändring är att bli medveten om den obalans som finns och vilka uttryck det tar sig runt omkring oss varje dag. Vi har vant oss vid skeva normer och ser inte alltid klart på situationer när kvinnor förminskas i vardagen. Varför pratar vi så ofta om kvinnors utseende och varför upplever vi att kvinnor tar för mycket utrymme när de pratar lika mycket som män?

Kvinnor förminskas - och förminskar
Fanny upplever också att många kvinnor ursäktar sig när de tar plats med uttryck som "jag har en liten idé". När hon själv har ställt frågor till sina följare insåg hon att många håller inne med idéer och håller tillbaka sig själva. På frågan varför fick hon svaret "jag vill inte ta för mycket plats".

Våga snacka jämställdhet!
Vad ska vi göra då? Vi behöver bli medvetna om hur vi bemöter kvinnor respektive män i vardagen och vi behöver våga prata om det, i alla rum och sammanhang. Jämställdhet borde vara en naturlig del av de samtal vi har på jobbet tycker Fanny. Så vi lär oss att se de skevheter och obalanser som finns.

Blir du nyfiken på att höra hur framgångsrika kvinnor inom politiken och näringslivet har hanterat sexism och orättvisor kan du läsa Fannys bok Det är nog nu, där hon har intervjuat kvinnliga ledare som Amelia Adamo, Hélène Barnekow, Annie Lööf och Ebba Busch.

Vår samarbetspartner Motivation.se har flera artiklar om jämställdhet. Denna vecka har vi valt en som handlar om att jämställdhet handlar om att bestämma sig. Det hoppas vi att ni vill göra i ord och handling!

Mar 4, 2021

Ibland känns det inte meningsfullt på jobbet. Vad gör man då? 

Hög meningsfullhet hittas ofta hos dem som jobbar i människovårdande yrken. I ett större perspektiv kanske vi alla kan hävda att vi vårdar människor som en del i vår roll - inte minst oss själva och våra kollegor. Men oavsett vilket, vad gör man när det känns meningslöst?

Förresten måste just jobbet vara så meningsfullt? Kan det inte räcka med att göra ett bra jobb och vara glad för lön den 25:e?

Till att börja med: vi kan ha högt engagemang för jobbet utan att för den sakens skull vara särskilt motiverade till de specifika arbetsuppgifter vi ska ta oss an.

Vi delade in resonemanget i tre delar:

  1. Att inte känna meningsfullhet i sin roll
  2. Att känna meningsfullhet i livet men inte ha det förväntade engagemanget på jobbet
  3. När arbetsplatsen som helhet känns fel

När du ifrågasätter din roll
I det första fallet pratar vi om hur man kan hitta meningsfullhet i och kring sin roll, om organisationens stora vision känns för långt bort och för abstrakt. Meningsfullhet kan vara att känna att man gör sitt jobb på ett bra sätt. Att jobba med att hitta mening där man är och verkar.

Job Crafting handlar om att vara med och själv skapa mening för sin roll. Vi pratar om exemplet från sjukhuset där lokalvårdarna tog ut svängarna rejält i sina roller och gjorde saker som skapade värde för dem och andra på arbetsplatsen.

Är det ok att vara nöjd med jobbet men inte studsa in?

När engagemanget inte är på topp
Vi ifrågasätter om man måste vara så superengagerad hela tiden för att göra ett bra jobb? Vi tror inte det, även om engagemang i sig förstås är bra.

När det ändå känns helt fel
Bolla med vänner du litar på. Tänk långsiktigt och ta hjälp av andra för att reda ut begreppen – vad är det egentligen som är fel och vad kan och vill du göra åt det? Ska du förändra något just nu eller på sikt?

Bullshit jobs, finns de?
Vad som är bullshit beror på hur man definierar ordet. Om ingen kan se någon nytta i det man gör på jobbet är uppgiften förstås meningslös för organisationen. Däremot kan en till synes meningslös uppgift vara meningsfull i det avseende att lönen som intjänas möjliggör välmående för en familj.

Antropologen David Graeber har skrivit en bok på ämnet och 2013 publicerade han den här artikeln i Strike som blev viral. Det visade sig att väldigt många tycker att deras jobb suger!

Ett hållbart engagemang?
Kanske kan vi bli mer hållbara i vårt engagemang genom att jobba lite mindre? Kanske går det att få loss lite tid från jobbet till det där som vi alltid känner att vi inte hinner med? Tänk om vi hade två timmar extra varje dag till att utveckla en hobby, röra på oss till och från jobbet, umgås mer med familj och vänner? Vara lika engagerad på jobbet, men på färre timmar?

Hos vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - finns massor av artiklar på ämnet och vi har valt  en artikel som handlar om hur det kan leda till högre engagemang att utveckla medarbetarna. Den är skriven av en av våra favoritskribenter på Motivation.se, Jim Wallenberg. Här är den: Utveckla-medarbetarna-och-skapa-engagemang.

Feb 25, 2021

Inflytande behöver vi alla i någon mån. Men hur får vi det?

För att få utvecklas på jobbet, bli lyssnade på och kunna påverka behöver vi ett visst mått inflytande i våra arbetsliv. Men inflytande ligger nära makt och makt är ett ord som många har negativa associationer till. Varför är det så egentligen?

Kanske för att inflytande låter som påverkan medan makt låter som att man bestämmer över någon annan. Men även makt vill vi väl ha, eller?

I en artikel i Harvard Business Review läste vi några tips om hur vi kan öka vårt inflytande på jobbet. I det här avsnittet går vi igenom tipsen och diskuterar dem.

1. Odla relationerna
Det är smart av flera skäl att lägga tid på att lära känna sina kollegor och visa dem intresse. Dels gynnar det dig. Den dagen du vill föra fram en idé och vill att folk lyssnar på dig har du bättre förutsättningar om du har goda relationer med kollegor.

2. Lyssna innan du försöker övertyga
Vi går alla omkring med våra egna to-do-listor i huvudet. Distraktionen är överallt och vi slits mellan skärmar och verkligheten. Men för att dina medarbetare och kollegor ska respektera dig behöver du då och då ge dem ditt 100%-iga fokus. Fråga vad de tycker och be dem om råd regelbundet. Då visar du att de respekterar dig och du får respekt tillbaka.

3. Tänk på ditt kroppsspråk.
Att stå upp med öppet bröst och armarna avslappnade på sidorna kan kännas blottande för den som inte är van. Men det signalerar självförtroende. Går du runt med gamnacke och mumlar blir det mindre intressant att lyssna på dig.

4. Välj ett område att bli expert på
Vidareutbilda dig, gå nätkurser och delta i konferenser. Skaffa synliga bevis på vad du kan och bidra till företagets interna kunskapsdelning. Det gynnar dig, dina kollegor och organisationen där du jobbar.

Att bli experten på något är ett annat sätt att skapa inflytande och visa att jag har förmågan att lära. Kanske kan jag vara den som knäckt något verktyg i det digitala? Eller något annat, och bjud på din kunskap till andra, det inger förtroende och möjliggör kanske kontakt med andra likasinnade Visa det gärna, kanske i din titel

5. Var strategisk
Gör en "powermap". Rita upp vägen till dina mål. Vad vill du? Vem kan stötta? (Närma dig dem). Vem skulle kunna lägga hinder i vägen? (Avväpna deras argument). Det handlar inte om att trampa ner någon annan utan om att skaffa dig själv de bästa förutsättningarna.

Ge folk vad de vill ha
Ta reda på vad människor i din organisation behöver. Kanske särskilt de som kan hjälpa dig att få inflytande. Fundera på vad du kan göra för dem utifrån ditt expertområde.

Det är viktigt att det vi försöker genomföra faktiskt skapar värde, då är det fint att skaffa inflytande!

Vår samarbetspartner Twitch Health har en högaktuell och lättillgänglig tjänst som heter Twitch on Demand. Den hjälper dig träna hemma, följa program och framsteg, boosta vänner och gå med i sociala grupper för ökad motivation. Du får tillgång till pass och program, från lugna mindfulness och pausprogram till högintensiv konditionsträning. I appen hittar du också föreläsningar inom ämnen som hemma-ergonomi, sömn, träning och kost.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en riktigt bra artikel om det här med inflytande och makt som vi vill tipsa om den här veckan. Den heter Har du makten att påverka? och i artikeln reder författaren ut det här med när makt är negativt och när det är positivt och att vi alla på ett eller annat sätt behöver påverka vår omgivning.

Feb 18, 2021

Motivation är en kraftfull positiv drivkraft när den riktas rätt. Så hur stärker vi den på jobbet?

Att vara motiverad och ha ett eget driv inför uppgifter i vardagen hjälper oss och får oss att må bra. Men motivation är inte en egenskap. Det är inte så att vissa är motiverade medan andra är det. Möjligheten att vara motiverad finns inom oss alla.

Hur stärker man motivationen?
Vi ställde frågan hur man kan stärka sin egen och andras motivation till Magnus Lindwall, professor i psykologi på Göteborgs universitet. Han är särskilt inriktad på hälsopsykologi och där ingår också att studera mekanismerna bakom motivation, det som driver oss att vilja utföra aktiviteter och beteenden.

Självbestämmandeteorin (SDT)
Magnus har framförallt forskat på det som kallas självbestämmandeteorin, på engelska Self Determination Theory (SDT). Teorin utvecklades av psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan och finns beskriven i populärformat i  boken Why we do what we do - understanding self-motivation. Tillsammans med Olof Röhlander har Magnus Lindwall nyligen gett ut den svenska boken Motivationsrevolutionen - från temporär tändning till livslång låga.

Motivation kommer inifrån
Enligt självbestämmandeteorin är inte motivation något vissa människor har mer av och andra mindre av. Det är inte heller något en person kan ge en annan. Det är något som finns inneboende i en person och det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet.

Inre behov - inte morot och piska
Många tror att människors motivation och beteenden styrs av morötter och piskor, alltså belöningar som lockar oss eller hot som väcker vår motvilja. Men enligt självbestämmandeteorin är det tre grundläggande behov som styr oss:

  • att få känna sig kompetent
  • att ha någon form av självbestämmande
  • att känna tillhörighet

Det som är viktigt att tänka på är att yttre belöning kan kväva den inre motivationen. Det är inte alltid bra att ösa på med bonusar, löneökningar och höga mål -  det kan faktiskt göra att den inre drivkraften minskar.

Relationer och dialog är nyckeln
Vad ska man göra då? Jo inventera behovstillfredsställelsen hos sina medarbetare. Vad innebär det för var och en att känna samhörighet, kompetens och självbestämmande? Det kräver att man odlar relationerna på jobbet och har en pågående dialog. Ledarens roll är inte att bara släppa taget. Självbestämmandet behöver visserligen bygga på viss frivillighet men det kräver också ramar. För att vi ska känna oss kompetenta behövs en struktur som kan stötta oss i jobbet. Och ska vi känna tillhörighet behövs det någon som lyssnar och visa genuint intresse för det vi gör om dagarna.

Balans mellan kontroll och stöd
Vi ogillar att känna oss kontrollerade men chefer har förstås ett behov av att följa upp medarbetares arbete. Att bara ge oändliga valmöjligheter och ingen struktur leder bara till kaos. Vi behöver hitta rätt balans mellan kontroll och stöd. Och för att motivationen ska hålla i längden behöver vi tänka att arbetet är ett Vasalopp snarare än ett sprintlopp där det ideligen ska släckas bränder.

Vår samarbetspartner motivation.se har veckans ämne redan i sitt namn. Självklart har de en massa att läsa om just motivation. Vi har valt ut en artikel som heter Motivationskoden där en av våra tidigare gäster Frida Spikdotter intervjuar författaren Tommy Lundberg om ledarskapets roll för motivation.

Feb 11, 2021

Att sätta gränser kan låta negativt. Men det handlar om att få tid och energi till det som är viktigt.

Att arbetstid och privatliv flyter ihop kan bero på flera olika saker. Att vi jobbar mer gränslöst rent geografiskt. Att digitala verktyg gör att vi nås av såväl jobb och andra människor hela tiden.

Vi fick ett samtal med psykologen Åsa Kruse om både utmaningar och vinster med att sätta gränser för sig själv. Åsa har skrivit boken  “Att sätta gränser för sig själv och andra” och i sin yrkesvardag inom företagshälsovården möter hon många som behöver hjälp med just gränssättning.

Öva på att säga nej
Vi behöver öva på att säga nej, är den enkla sammanfattningen. “Träna,” säger Åsa. Är man redan sönderstressad och känner att man sitter fast i ett större och komplicerat sammanhang kan det vara bra med proffshjälp från till exempel företagshälsovården.

Använd betänketid
Ett tips är att införa betänketid både inför sig själv och inför andra. Gör det till en vana att inte bara säga “ja” till alla förfrågningar innan du har tänkt igenom hur de praktiskt ska lösas och hinnas med. Att backa är ett annat konkret verktyg som också kan funka när man sagt ja fast man borde sagt nej.

Gränssättning på jobbet
Tydliga mål, roller, ansvar och uppgifter är A och O på en arbetsplats. Det ger både chefer och medarbetare praktiska riktlinjer att hålla sig till och det blir lättare att avgöra om en person egentligen drar ett lass som borde fördelas på flera.

Fråga med omtanke
Det kan ta emot att fråga någon som verkar ha det för mycket. Men med omtanke som utgångspunkt kan man egentligen inte göra fel. Vi kan alla lätt gå i försvar som reaktion på en fråga om hur vi egentligen mår men det är viktigt att vi vågar bry oss om varandra. Frågan om hur din kollega eller medarbetare mår kan behöva ställas många gånger. Bygg upp relationen och tilliten över tid så skapar du utrymme för ärliga samtal.

Uppmärksamma tidiga signaler
Många förnekar de negativa signalerna på stress. Men att bli lättirriterad, att få koncentrationssvårigheter och uppleva problem med sömnen är klassiska varningssignaler. Det är avgörande att vi själva och omgivningen reagerar när de signalerna dyker upp så att stressen kan stoppas i tid.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en artikel som handlar just om att vårt nya arbetsliv ställer nya krav på oss.

Feb 4, 2021

En av fem upplever kränkande särbehandling på jobbet. 7% är utsatta för mobbning. Vad kan vi göra?

Vi ställde frågan till Stefan Blomberg, leg. psykolog och forskare på Linköpings universitet. Han har varit med och tagit fram nya riktlinjer från MYNAK, Myndigheteten för arbetsmiljöforskning, som släpps under våren. Riktlinjerna ska hjälpa arbetsgivare att bli bättre på att förebygga och hantera mobbning. Det är något varje arbetsgivare har ett ansvar att göra enligt arbetsmiljölagen.

Tre vanliga orsaker
Till att börja med, vad är det som gör att människor mobbas och kränks på jobbet? I de allra flesta fall, säger Stefan, handlar det inte om att människor i grund och botten är elaka, utan om att arbetsmiljön är dålig. De vanligaste orsakerna är:

  1. Ostrukturerade organisationer med otydliga roller och mål.
  2. Bristande tillit, hög konkurrens och lågt samarbete.
  3. Svagt ledarskap: passivt och frånvarande eller auktoritärt.

Stefan tillägger att det inte går att se någon inbördes ordning på de här tre faktorerna. Ledarskapet kan brista av många orsaker som inte nödvändigtvis har med ledarens personlighet att göra.

Vad betyder begreppen?
Kränkande särbehandling är handlingar som kan leda till ohälsa och medföra att människor som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. När kränkningarna upprepas och pågår under en längre tid kallas det mobbning. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer.

Hur hanterar man mobbning och kränkningar?
A och O är respekt, saklighet och systematik, säger Stefan. Det gäller i relation till alla inblandade, både den som anklagar och den som anklagas. Det måste finnas saklig grund för det vi påstår. En individs upplevelse räcker inte. Systematiken innebär att det måste finnas ett fastställt arbetssätt som också öppet kommuniceras.

I de organisationer som lyckas med sitt förebyggande arbete har man satsat på att höja kunskapen om mobbning och kränkande särbehandling hos alla medarbetare. Stefan ger exempel på några kommuner där förekomsten av mobbning gick ned till hälften med ett gott systematiskt arbete. Här har man jobbat med ledarskapet och framförallt den sociala aspekten. Man har också jobbat med konflikthantering och med en ökad förståelse för att konflikter är naturliga i alla sammanhang där människor samverkar.

"Man får vara dum men inte elak" är en slogan Stefan fångat upp från ett företag han följt. Vi är alla människor som kan göra fel men om vi vet att vårt beteende sårar någon och vi ändå upprepar det, då är vi elaka. Och det är inte rätt.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel som heter Varningstecken för kränkande särbehandling och mobbning. Där kan du läsa om sju varningssignaler att hålla ögonen på och motarbeta.

 

Jan 28, 2021

Få av oss ber till gudar numera. Alltfler dyrkar istället idén om den ideala kroppen. Hur får vi ihop drömmarna om att vara i fysisk form med en verklighet som inte alltid samarbetar?

Samtidigt som allt fler har problem med fetma ökar också förekomsten av ortorexi, ett tillstånd när hälsofokuset övergår i ohälsosamma tankar och beteenden. Det kan vara knepigt att navigera bland alla tips och råd om hur man ska äta och träna och sociala medie-flöden med vältrimmade kroppar.

Styrka i livets alla skeden
Vi tog hjälp av Betty Wassenius, både tandläkare och livsstilscoach. Betty talar ofta om att bygga sitt starkare jag och fokuserar i sin verksamhet framförallt på kvinnor. Bettys intresse för kroppen kommer framförallt från hennes egen erfarenhet kring att vara gravid och sedan leva som förälder. I alla livets skeden, menar hon, behöver vi styrka.

Orsak och verkan
För Betty är parallellen mellan tandläkare och livsstilscoach inte så konstig. Det handlar mycket om att identifiera orsak och verkan och hjälpa sina klienter att själva se vad de behöver. Det är lätt att fokusera på det negativa men Betty vill fokusera på det friska, hitta och vårda och utveckla det.

Hitta dina egna svar
Hur definierar jag hälsa för mig? Det svaret är väldigt viktigt. Vad är träning i just den här livsfasen? De personer som har hittat sina egna svar är ofta reflekterande. De skapar sina egna unika förhållningssätt och färgas inte av någon annans definition.

Låt träningen följa livet
Livet, familj och karriär går i perioder och vi behöver acceptera det och följa dem i vår träning. Med nya förutsättningar blir livet annorlunda och det behöver inte betyda att det blir sämre. Det kan föra med sig sånt som är utvecklande och stärkande.

Insikter ger träningsmognad
Betty pratar om träningsmognad. Det är när vi har förstått vikten av att vila och vet när vi kan elda och gasa. Vi behöver jobba med och för kroppen. När vi börjar jaga något yttre, någon annans definition, frångår vi det och då kan skador och känslor av misslyckande komma. Det kräver ofta några dikeskörningar, smärta eller skador och med det kan insikterna komma.

Festträning är inte vardag
Betty drar liknelsen med att festa, det går bra ibland men inte hela tiden. Vi kan "festträna", utmana oss och ta i, ibland. Men i vardagen behöver vi vardagsmotion, hela tiden och regelbundet! Att göra något varje dag hjälper oss att bygga en vana.

Motivationen då?
Hur vi får motivationen? Det handlar om att göra det till sin egen grej som man gör för sig själv. Betty betonar att hon inte är emot prestationsträning men den har sin tid och det är inte alltid. Att motionera för hälsa är att fokusera på att vara stark genom livet.

Mät genomförandet
Det här synsättet påverkar hur vi sätter mål. Mätbara mål är bra men det kan vara genomförandemål, att bocka av ett visst antal träningspass i veckan, likaväl som att uppnå en viss vikt eller tid. Betty ser sig själv som en rådgivare som hjälper sina kunder att klara sig bättre på egen hand, lite som när hon är tandläkare och patienterna kommer tillbaka utan hål.

Här kan du läsa mer om Betty.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel som handlar om hur man kan tänka för att lyckas med en förändring. God läsning!

Jan 21, 2021

Vi lever en i mätbarhetens tidsålder där vi vill kontrollera och optimera allt. Men vad tränger vi undan om vi mäter för mycket? 

I dagens högst digitala tillvaro kan vi mäta det mesta. Vi kan få siffror i realtid på allt från ett företags försäljningssiffror till vår egen puls. Att mäta kan förtydliga och ibland motivera. Men ger det alltid kontroll och effektivitet? När mäter vi för mycket?

Som arbetsgivare är det klokt att tänka efter innan man mäter. Särskilt om det kan upplevas som kontroll och om själva mätandet tar tid och fokus från annat.

Mäta för mätandets skull
Jonna Bornemark har satt fingret på detta och mycket mer i sin bok Det omätbaras renässans: En uppgörelse med pedanternas världsherravälde. Jonna menar att vi allt för ofta mäter för mätandets skull utan att ta hänsyn till vad det leder till.

Tanken med att mäta är ofta att effektivisera. Men det är lätt att gå vilse i förhoppningen att något automatiskt blir bättre, smidigare och enklare bara för att det går att uttrycka i siffror.

Kravet som tystade sången
Jonna Bornemark ger ett exempel från förskolan där ett krav på “säkerställande” av att alla barn skulle få en lässtund skapade väldigt mycket administration och dokumentation. Visserligen säkerställdes att alla barnen verkligen fick den där lässtunden (som de hade fått redan tidigare) men däremot hann man inte längre sjunga med barnen.

Många känner idag en hunger efter större närvaro i livet. Kurser i mindfulness och yoga blir snabbt fullbokade. Plötsligt måste vi träna på saker som att andas. Hur hamnade vi här?

När yttre krav krockar med den inre kompassen
Jonna Bornemark pratar om etisk stress. Sådan stress uppstår till exempel när vårdpersonal på ett äldreboende inte hinner med de viktiga personliga samtalen, för att någon annan har ställt krav på aktiviteter som ska bockas av i ett dokument. När yrkespersoner inte får använda sin kompetens och sitt omdöme för att avgöra vad som är viktigt känner de etisk stress. De har gjort rätt enligt yttre krav – det som går att mäta – men fel enligt sin inre upplevelse som säger att tiden borde ha ägnats åt det mest värdefulla.

Vad ska vi med effektiviteten till?
När byråkratin säger en sak och den inre kompassen en annan drivs många till utmattning. Särskilt när effektivitetskraven leder till underbemanning och resursbrist. I värsta fall leder våra försök att objektifiera livet och världen till att det inte finns något utrymme kvar för att vara människa. Och vad ska vi med all effektivitet till om vi aldrig hinner leva?

Jonna har själv varit utmattad, efter att ha sprungit fortare och fortare genom livet och till och med rationaliserat bort toapauser. “Jag ska bara”.

Mät rätt saker – inte allt

Att mäta lagom är bra. Däremot behöver inte allt mätas hela tiden. En viktig fråga vi behöver ställa oss innan nästa mätning är: gör detta verksamheten bättre? Varför mäter vi? Och vad ska vi göra med resultatet?

En ännu färskare bok av Jonna Bornemark tangerar samma ämne. Den heter Horisonten finns alltid kvar: Om det bortglömda omdömet och handlar om att vi inte ska tappa bort vårt mänskliga omdöme.

Hos vår partner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, kan du fördjupa dig i sånt som organisationsutveckling, motivation och förstås ledarskap. Idag vill vi tipsa om ett videoklipp där grundaren av en stor hotellkedja i USA berättar om att alla vinster inte går att mäta.

Jan 12, 2021

Förändring är det enda beständiga, sägs det. Men hur gör vi då? Jo vi får jobba med ständigt lärande istället för fasta mål.

Vad är det egentligen som gör ständiga förändringar så knepigt? Jo, det blir svårt att sätta fasta mål och styra i detalj. Åtminstone på lite längre sikt.

Leif Denti är forskare i innovationspsykologi på Göteborgs universitet och har skrivit boken Tookig - att leda i osäkerhet tillsammans med Mariah Ben Salem Dynehäll.

En tookig värld
Istället för det populära men tungvrickande begreppet VUCA (volatility, uncertainty, complexity, ambiguity) använder de begreppet TOOKIG för att beskriva hur yrkesvardagen ser ut för många idag:

  • Tvetydig - det är svårt att veta vad som är god och mindre god information.
  • Obekväm - förändringen är konstant och vi måste hela tiden vara på tårna.
  • Omvälvande - nya händelser och information tvingar oss att snabbt tänka om.
  • Komplex - det är svårt att få en överblick och förstå vad som påverkar vad.
  • Instabil - svårigheter att fastställa vilka trender som finns kvar imorgon.
  • Gåtfull - oväntade tekniksprång, lagar eller globala konkurrenter kan dyka upp.

Leif menar att det här beskriver både marknaden och världen vi lever i. Våra beteendemönster som konsumenter har förändrats. Den snabba tekniska utvecklingen ger oss ständigt nya möjligheter och vårt förhållningssätt till arbete är i förändring.

Osäkerhet gör att många ropar på tydliga mål, rutiner och ramar. Men det går inte alltid. Ett par månader in i coronapandemin krävde Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden, en tidpunkt för när allt skulle bli normalt. Men vem skulle ha kunnat styra eller garantera något sådant?

Testa och utforska
Leif menar att ledare idag behöver hitta en ödmjukhet i att vi inte kan allt från början. Vi som vuxna har traditionellt fått lära oss saker och ting via instruktion. Men våra barn har lärt sig att prova och utforska, inte minst med hjälp av ny digital teknik. Det ska vi ta till oss. Vi måste våga testa och ha fel.

Vi tror att vi vet mer än vi gör
Leif beskriver det som att många av oss sitter i ett kaninhål där vi ser en väldigt begränsad del av verkligheten. Det kan ge oss hybris så att vi tror att vi vet mer än vad vi egentligen gör. Vi behöver släppa den klassiska vattenfallsplaneringen och bli bättre på ständigt lärande och på att arbeta agilt och flexibelt.

Lärande i fokus
Leif ger ett exempel: om en kommun vill utveckla besöksnäringen för att bli mer attraktiv är det ett stort, komplext mål som kräver samverkan mellan många aktörer. Man måste förstå varför efterfrågan skulle kunna öka och man utgår från flera okända parametrar. Här krävs ett lärande och en förståelse först innan det är dags att planera.

Undvik "sänka skepp-innovation"
Om vi inte gör det riskerar vi att jobba med "sänka skepp-innovation". Då använder man en tydlig spelplan med tydliga aktörer - men som inte liknar verkligheten. Tänk Telias försök att lansera en musikströmningstjänst när Spotify redan tagit en övervägande del av marknaden.

Designtänkande och att loopa
Leif förespråkar ett annat sätt att se på utveckling som börjar hos kundens behov och drivkrafter. Därför gillar han designtänkande (design thinking) som handlar om att anpassa ett erbjudande till ett faktiskt behov som finns. Han pratar också om att "loopa", att regelbundet ta in intressenternas perspektiv på de antaganden vi jobbar med eftersom förväntningar och behov förändras. Vi kommer att behöva gira och skruva och ibland överge insikter och det är jobbigt. Det gäller att hitta ett bra förhållningssätt till det och ledarens roll är central här.

Kan vi överhuvudtaget använda sånt som "smarta" (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta) mål längre? Ja absolut, säger Leif, men vi kanske inte kan börja med dem utan vi får börja med en riktning. Sen behöver vi testa mot verkligheten och användarna.

Organisationen som organism
Leif menar att det hjälper att se organisationen som en organism med en hjärna där beslut fattas om vad vi faktiskt ska fokusera på. Här sätts riktningen. Men hjärnan befinner sig ju i ett mörkt rum och behöver öron och ögon för att få korrekta insikter om våra kunder. Sen använder hjärnan musklerna för att omsätta besluten i praktik. Det kan vara en utvecklingsavdelning till exempel. Hela organisationen måste vara samtrimmad. En klassisk svaghet är att ögon och öron och muskler inte samverkar, till exempel marknadsavdelning och en utvecklingsavdelning.

Nya arbetssätt tar tid
Varför är det så svårt att organisera sig så här? Leif reflekterar över att på 50-talet var projektarbete nytt, på 80-talet var kvalitetsarbete nytt och det har i båda fallen tagit flera decennier att etablera nya arbetssätt. Det agila arbetssättet med fokus på innovation kom någon gång under 2010-talet och det kanske därför tar några decennier för det att sätta sig.

Sammanfattningsvis, vi seglar ut på ett hav där vi inte vet vad vi möter och vad kommer att vara sant där och då. Vi behöver vara ödmjuka för att släppa gamla sanningar helt enkelt. På drivhuset.se finns flera verktyg för den som vill testa och komma igång och du kan också läsa mer på tusentips.se.

Från vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en spännande artikel om Transpersonellt ledarskap av  Marika Ronty. Trevlig läsning!

Jan 7, 2021

5 timmar i veckan bör vi få upp flåset med fysisk aktivitetet. Hur lyckas vi med det - hur knäcker vi motionskoden?

Enligt färska rekommendationer från Världshälsoorganisationen WHO bör vi ägna oss åt det som kallas aerob aktivitet, alltså aktiviteter där vi får upp flåset som när vi går, cyklar, joggar och simmar, 150-300 minuter i veckan. Den tidigare rekommendationen från 2010 var 150 minuter. Vi bör också ägna oss åt muskelstärkande aktiviteter två gånger i veckan.

Från 2,5 till 5 timmar i veckan
I de nya riktlinjerna har tidsrekommendationerna alltså fördubblats. Örjan Ekblom, docent i fysiologi på GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, är en av de svenskar som jobbar med att översätta rekommendationerna till ett svenskt sammanhang. Men vad beror ökningen på?

- Anledningen är att man sett att fördelarna med fysisk aktivitet fortsätter att öka långt över de tidigare rekommenderade 150 minuterna per vecka för måttlig intensiv aktivitet och även för hög intensitet där rekommendationerna ökat från 75 till 150 minuter per vecka, säger Örjan.

Hälften av svenskarna fixar det inte
Samtidigt vet vi sen tidigare att nästan hälften av Sveriges befolkning inte alls når upp till de nivåer som krävs för att ta hand om hälsan. Hur kan vi få det här att gå ihop?

Örjan Ekblom forskar om hur aktivitet, stillasittande och kondition kan påverka en människas fysiska och mentala hälsa. Han säger att vi alla har väldigt olika förutsättningar för att motionera. Några av oss gör det redan i jobbet, andra har svårt att få till det. Vissa står och går mycket i jobbet medan andra sitter stora delar av arbetsdagen.

- Även om motion är en av de viktigaste faktorerna för hälsan så har folk har annat för sig än att fokusera på hur man ska hålla sig frisk. När det dessutom ständigt kommer ut nya rön blir det svårt att sortera för den enskilda individen, säger Örjan.

Se motion som medel, inte mål
Örjan tycker att vi behöver se motionen som ett medel, inte som ett mål i sig. Det gör det lättare att få till motivationen för de flesta. Många av dem vi hör prata mycket om träning och aktivitet är redan frälsta och gillar själva träningen. Men för en stor andel människor är inte motion det minsta lockande i sig och kommer kanske aldrig att vara det. Då är det viktigt att istället fokusera på det mål man vill uppnå. Det kan vara att sova bättre, att gå ner i vikt eller att känna sig mindre stressad. Då blir motionen ett medel för det vi vill uppnå.

Dela upp det som du vill
Man kan dela upp motionen nästan hur man vill. Antingen i långa sjok med en enda långpromenad per vecka, eller i korta insatser om 10 minuter fördelat över en vanlig vecka. De som redan rör sig mycket kan förmodligen komma undan med mindre motion medan de som behöver sitta helt stilla långa stunder kan behöva röra sig mer.

Arbetsgivarens ansvar är tydligt
Örjans tips till arbetsgivare är att inte se fysisk aktivitet som något separat från det övriga arbetsmiljöansvaret kring till exempel missbruk. Det är inte integritetskränkande att föra en dialog om fysisk aktivitet. Vi behöver möta vår grupp där de är och föra en dialog om de behov som kan lösas med fysisk aktivitet.

Märker vi att vi blir trötta och sömniga under möten behöver vi säga att det är okej att ställa sig upp under ett möte. Vi har en kropp och den har vissa behov, det kan vi inte bortse ifrån. Vill vi vara skärpta och professionella behöver vi ta hänsyn till vad kroppen behöver.

Samarbete chefer & HR
I de företag som Örjan har sett lyckas med det här har HR och chefer samarbetat bra och tajt. Chefens roll är viktig, hen behöver gå först med fokus på att motionen är ett medel för att få effekt på individuella utmaningar i vardagen, inte på höga träningsmål som marathonlopp.

Vi behöver få in en viss mängd lågintensiv fysisk aktivitet under en vanlig arbetsdag för att få hälsoeffekter. Men den mer högintensiva träningen får gärna vänta till fritiden eftersom den skapar ett stresspåslag.

Inviduell hjälp och stöd
Klarar vi att själva skapa våra personliga riktlinjer? Egentligen behöver det inte vara svårt men vi vet alla att beteendeförändringar kräver motivation, struktur och uppföljning. Många kan behöva hjälp med att rent praktiskt få till motionen och se till att den blir prioriterad.

Det finns appar att ta till, man kan gå ihop i grupper med likasinnade och här kan arbetsgivare gör mycket med små medel. Det viktigaste är att inleda samtal om den fysiska aktiviteten, att chefen går före och själv rör på sig under en arbetsdag och att vi hjälper varandra att hitta motivationen och målen.

Här hittar du en bild av hur du kan få till rekommendationerna under en vecka. Lycka till!

Motionskoden-2021

Vår samarbetspartner Twitch Health är en partner för att stötta både dem som redan knäckt motionskoden och dem som behöver komma igång. Genom tjänsten Twitch on Demand kan era medarbetare få konkreta upplägg, tips och pepp för att få till motionen var och när som helst. Det finns program med lugna pass, pausprogram och mindfulness men också riktigt ösiga och krävande konditionsprogram. Dessutom innehåller tjänsten tips om hem-ergonomi, sömn, mat och möjlighet till socialt stöd. Här läser du mer om Twitch on Demand.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel om hur konditionsträning stärker hjärnan.

1