Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2021
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: February, 2021
Feb 25, 2021

Inflytande behöver vi alla i någon mån. Men hur får vi det?

För att få utvecklas på jobbet, bli lyssnade på och kunna påverka behöver vi ett visst mått inflytande i våra arbetsliv. Men inflytande ligger nära makt och makt är ett ord som många har negativa associationer till. Varför är det så egentligen?

Kanske för att inflytande låter som påverkan medan makt låter som att man bestämmer över någon annan. Men även makt vill vi väl ha, eller?

I en artikel i Harvard Business Review läste vi några tips om hur vi kan öka vårt inflytande på jobbet. I det här avsnittet går vi igenom tipsen och diskuterar dem.

1. Odla relationerna
Det är smart av flera skäl att lägga tid på att lära känna sina kollegor och visa dem intresse. Dels gynnar det dig. Den dagen du vill föra fram en idé och vill att folk lyssnar på dig har du bättre förutsättningar om du har goda relationer med kollegor.

2. Lyssna innan du försöker övertyga
Vi går alla omkring med våra egna to-do-listor i huvudet. Distraktionen är överallt och vi slits mellan skärmar och verkligheten. Men för att dina medarbetare och kollegor ska respektera dig behöver du då och då ge dem ditt 100%-iga fokus. Fråga vad de tycker och be dem om råd regelbundet. Då visar du att de respekterar dig och du får respekt tillbaka.

3. Tänk på ditt kroppsspråk.
Att stå upp med öppet bröst och armarna avslappnade på sidorna kan kännas blottande för den som inte är van. Men det signalerar självförtroende. Går du runt med gamnacke och mumlar blir det mindre intressant att lyssna på dig.

4. Välj ett område att bli expert på
Vidareutbilda dig, gå nätkurser och delta i konferenser. Skaffa synliga bevis på vad du kan och bidra till företagets interna kunskapsdelning. Det gynnar dig, dina kollegor och organisationen där du jobbar.

Att bli experten på något är ett annat sätt att skapa inflytande och visa att jag har förmågan att lära. Kanske kan jag vara den som knäckt något verktyg i det digitala? Eller något annat, och bjud på din kunskap till andra, det inger förtroende och möjliggör kanske kontakt med andra likasinnade Visa det gärna, kanske i din titel

5. Var strategisk
Gör en "powermap". Rita upp vägen till dina mål. Vad vill du? Vem kan stötta? (Närma dig dem). Vem skulle kunna lägga hinder i vägen? (Avväpna deras argument). Det handlar inte om att trampa ner någon annan utan om att skaffa dig själv de bästa förutsättningarna.

Ge folk vad de vill ha
Ta reda på vad människor i din organisation behöver. Kanske särskilt de som kan hjälpa dig att få inflytande. Fundera på vad du kan göra för dem utifrån ditt expertområde.

Det är viktigt att det vi försöker genomföra faktiskt skapar värde, då är det fint att skaffa inflytande!

Vår samarbetspartner Twitch Health har en högaktuell och lättillgänglig tjänst som heter Twitch on Demand. Den hjälper dig träna hemma, följa program och framsteg, boosta vänner och gå med i sociala grupper för ökad motivation. Du får tillgång till pass och program, från lugna mindfulness och pausprogram till högintensiv konditionsträning. I appen hittar du också föreläsningar inom ämnen som hemma-ergonomi, sömn, träning och kost.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en riktigt bra artikel om det här med inflytande och makt som vi vill tipsa om den här veckan. Den heter Har du makten att påverka? och i artikeln reder författaren ut det här med när makt är negativt och när det är positivt och att vi alla på ett eller annat sätt behöver påverka vår omgivning.

Feb 18, 2021

Motivation är en kraftfull positiv drivkraft när den riktas rätt. Så hur stärker vi den på jobbet?

Att vara motiverad och ha ett eget driv inför uppgifter i vardagen hjälper oss och får oss att må bra. Men motivation är inte en egenskap. Det är inte så att vissa är motiverade medan andra är det. Möjligheten att vara motiverad finns inom oss alla.

Hur stärker man motivationen?
Vi ställde frågan hur man kan stärka sin egen och andras motivation till Magnus Lindwall, professor i psykologi på Göteborgs universitet. Han är särskilt inriktad på hälsopsykologi och där ingår också att studera mekanismerna bakom motivation, det som driver oss att vilja utföra aktiviteter och beteenden.

Självbestämmandeteorin (SDT)
Magnus har framförallt forskat på det som kallas självbestämmandeteorin, på engelska Self Determination Theory (SDT). Teorin utvecklades av psykologerna Edward L. Deci och Richard Ryan och finns beskriven i populärformat i  boken Why we do what we do - understanding self-motivation. Tillsammans med Olof Röhlander har Magnus Lindwall nyligen gett ut den svenska boken Motivationsrevolutionen - från temporär tändning till livslång låga.

Motivation kommer inifrån
Enligt självbestämmandeteorin är inte motivation något vissa människor har mer av och andra mindre av. Det är inte heller något en person kan ge en annan. Det är något som finns inneboende i en person och det handlar inte om kvantitet utan om kvalitet.

Inre behov - inte morot och piska
Många tror att människors motivation och beteenden styrs av morötter och piskor, alltså belöningar som lockar oss eller hot som väcker vår motvilja. Men enligt självbestämmandeteorin är det tre grundläggande behov som styr oss:

  • att få känna sig kompetent
  • att ha någon form av självbestämmande
  • att känna tillhörighet

Det som är viktigt att tänka på är att yttre belöning kan kväva den inre motivationen. Det är inte alltid bra att ösa på med bonusar, löneökningar och höga mål -  det kan faktiskt göra att den inre drivkraften minskar.

Relationer och dialog är nyckeln
Vad ska man göra då? Jo inventera behovstillfredsställelsen hos sina medarbetare. Vad innebär det för var och en att känna samhörighet, kompetens och självbestämmande? Det kräver att man odlar relationerna på jobbet och har en pågående dialog. Ledarens roll är inte att bara släppa taget. Självbestämmandet behöver visserligen bygga på viss frivillighet men det kräver också ramar. För att vi ska känna oss kompetenta behövs en struktur som kan stötta oss i jobbet. Och ska vi känna tillhörighet behövs det någon som lyssnar och visa genuint intresse för det vi gör om dagarna.

Balans mellan kontroll och stöd
Vi ogillar att känna oss kontrollerade men chefer har förstås ett behov av att följa upp medarbetares arbete. Att bara ge oändliga valmöjligheter och ingen struktur leder bara till kaos. Vi behöver hitta rätt balans mellan kontroll och stöd. Och för att motivationen ska hålla i längden behöver vi tänka att arbetet är ett Vasalopp snarare än ett sprintlopp där det ideligen ska släckas bränder.

Vår samarbetspartner motivation.se har veckans ämne redan i sitt namn. Självklart har de en massa att läsa om just motivation. Vi har valt ut en artikel som heter Motivationskoden där en av våra tidigare gäster Frida Spikdotter intervjuar författaren Tommy Lundberg om ledarskapets roll för motivation.

Feb 11, 2021

Att sätta gränser kan låta negativt. Men det handlar om att få tid och energi till det som är viktigt.

Att arbetstid och privatliv flyter ihop kan bero på flera olika saker. Att vi jobbar mer gränslöst rent geografiskt. Att digitala verktyg gör att vi nås av såväl jobb och andra människor hela tiden.

Vi fick ett samtal med psykologen Åsa Kruse om både utmaningar och vinster med att sätta gränser för sig själv. Åsa har skrivit boken  “Att sätta gränser för sig själv och andra” och i sin yrkesvardag inom företagshälsovården möter hon många som behöver hjälp med just gränssättning.

Öva på att säga nej
Vi behöver öva på att säga nej, är den enkla sammanfattningen. “Träna,” säger Åsa. Är man redan sönderstressad och känner att man sitter fast i ett större och komplicerat sammanhang kan det vara bra med proffshjälp från till exempel företagshälsovården.

Använd betänketid
Ett tips är att införa betänketid både inför sig själv och inför andra. Gör det till en vana att inte bara säga “ja” till alla förfrågningar innan du har tänkt igenom hur de praktiskt ska lösas och hinnas med. Att backa är ett annat konkret verktyg som också kan funka när man sagt ja fast man borde sagt nej.

Gränssättning på jobbet
Tydliga mål, roller, ansvar och uppgifter är A och O på en arbetsplats. Det ger både chefer och medarbetare praktiska riktlinjer att hålla sig till och det blir lättare att avgöra om en person egentligen drar ett lass som borde fördelas på flera.

Fråga med omtanke
Det kan ta emot att fråga någon som verkar ha det för mycket. Men med omtanke som utgångspunkt kan man egentligen inte göra fel. Vi kan alla lätt gå i försvar som reaktion på en fråga om hur vi egentligen mår men det är viktigt att vi vågar bry oss om varandra. Frågan om hur din kollega eller medarbetare mår kan behöva ställas många gånger. Bygg upp relationen och tilliten över tid så skapar du utrymme för ärliga samtal.

Uppmärksamma tidiga signaler
Många förnekar de negativa signalerna på stress. Men att bli lättirriterad, att få koncentrationssvårigheter och uppleva problem med sömnen är klassiska varningssignaler. Det är avgörande att vi själva och omgivningen reagerar när de signalerna dyker upp så att stressen kan stoppas i tid.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en artikel som handlar just om att vårt nya arbetsliv ställer nya krav på oss.

Feb 4, 2021

En av fem upplever kränkande särbehandling på jobbet. 7% är utsatta för mobbning. Vad kan vi göra?

Vi ställde frågan till Stefan Blomberg, leg. psykolog och forskare på Linköpings universitet. Han har varit med och tagit fram nya riktlinjer från MYNAK, Myndigheteten för arbetsmiljöforskning, som släpps under våren. Riktlinjerna ska hjälpa arbetsgivare att bli bättre på att förebygga och hantera mobbning. Det är något varje arbetsgivare har ett ansvar att göra enligt arbetsmiljölagen.

Tre vanliga orsaker
Till att börja med, vad är det som gör att människor mobbas och kränks på jobbet? I de allra flesta fall, säger Stefan, handlar det inte om att människor i grund och botten är elaka, utan om att arbetsmiljön är dålig. De vanligaste orsakerna är:

  1. Ostrukturerade organisationer med otydliga roller och mål.
  2. Bristande tillit, hög konkurrens och lågt samarbete.
  3. Svagt ledarskap: passivt och frånvarande eller auktoritärt.

Stefan tillägger att det inte går att se någon inbördes ordning på de här tre faktorerna. Ledarskapet kan brista av många orsaker som inte nödvändigtvis har med ledarens personlighet att göra.

Vad betyder begreppen?
Kränkande särbehandling är handlingar som kan leda till ohälsa och medföra att människor som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. När kränkningarna upprepas och pågår under en längre tid kallas det mobbning. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer.

Hur hanterar man mobbning och kränkningar?
A och O är respekt, saklighet och systematik, säger Stefan. Det gäller i relation till alla inblandade, både den som anklagar och den som anklagas. Det måste finnas saklig grund för det vi påstår. En individs upplevelse räcker inte. Systematiken innebär att det måste finnas ett fastställt arbetssätt som också öppet kommuniceras.

I de organisationer som lyckas med sitt förebyggande arbete har man satsat på att höja kunskapen om mobbning och kränkande särbehandling hos alla medarbetare. Stefan ger exempel på några kommuner där förekomsten av mobbning gick ned till hälften med ett gott systematiskt arbete. Här har man jobbat med ledarskapet och framförallt den sociala aspekten. Man har också jobbat med konflikthantering och med en ökad förståelse för att konflikter är naturliga i alla sammanhang där människor samverkar.

"Man får vara dum men inte elak" är en slogan Stefan fångat upp från ett företag han följt. Vi är alla människor som kan göra fel men om vi vet att vårt beteende sårar någon och vi ändå upprepar det, då är vi elaka. Och det är inte rätt.

Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel som heter Varningstecken för kränkande särbehandling och mobbning. Där kan du läsa om sju varningssignaler att hålla ögonen på och motarbeta.

 

1