Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2022
June
May
April
March
February
January


2021
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: November, 2021
Nov 25, 2021

Det hybrida arbetssättet är på allas läppar. Vilka ska vara på plats och vilka på distans - och när? Hur gör vi det rättvist och produktivt?

I det här avsnittet pratar vi med Linda Widar som forskar i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon har studerat hur distansarbete påverkar vår hälsa och välmående och även hur chefsrollen påverkas.

Gränsen mellan jobb och fritid
De största utmaningarna med distansarbete är att det ofta är svårt att dra en gräns mellan jobb och fritid. För vissa sväller arbetet ut över hela dygnet. För andra blir det svårt att jobba när hemmet är fullt med andra familjemedlemmar.

Nya former för relationen chef-medarbetare
I sina studier har Linda sett att det spelar stor roll hur chefer paketerar kommunikationen med medarbetarna vid distansarbete. Att ringa titt som tätt upplevs lätt som störande kontroll medan tydliga mötesformer och vänliga frågor oftare upplevs som omtanke.

Digitala möten sliter på oss
En studie från USA visar att den kognitiva belastningen i ett digitalt möte är mycket högre än i ett fysiskt möte. Det har mycket med kommunikationen att göra. Det är svårare att läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck när vi ser varandra på platta skärmar i små frimärksbilder än när vi ses i ett rum. Vi blir också mer statiska när vi hela tiden ska tänka på att synas i bild. I ett digitalt möte upplever många också en känsla av att stå på en scen, att man blir uttittad på ett annat sätt än i ett fysiskt möte.

Hybrida möten: inkludera mera
I sina studier har Linda sett att många vill undvika hybrida möten där vissa är på plats och andra är med digitalt. Sådana möten passar bäst för kort envägs-information och sämre för kreativitet och samtal. Men eftersom många organisationer behöver ha hybrida möten är det viktigt att tänka på bra ljud och bra bild och mötesformer som gör att de som är med på distans syns, kommer till tals och känner sig inkluderade. Det finns dessutom många bra tekniska lösningar att använda: frågeverktyg och interaktiva digitala tavlor till exempel.

Risk för splittring och missnöjeskultur
Om man inte tänker till ordentligt kring de hybrida arbetsformerna finns en risk för förhållanden som upplevs som orättvisa. Det skulle kunna vara om vissa arbetsuppgifter förskjuts till dem som jobbar mer på kontoret så att deras arbetsbelastning och stress ökar. Det skulle också kunna vara att möjligheterna att avancera och utvecklas blir sämre för dem som jobbar på distans. Samma sak om bara vissa får friheten att jobba på distans men inte andra.

Särskilda utmaningar för chefer
Många chefer, berättar Linda, beskriver en vilsenhet inför det hybrida arbetssättet. Det finns sällan tydliga direktiv och ramverk för hur jobbet ska organiseras och ledas. Många andra europeiska länder har specifik lagstiftning för distansarbete, särskilt vad det gäller gränsen mellan jobb och fritid. Men i Sverige har vi ingen sådan specifik lag utan de de direktiv som finns är inbakade i rådande arbetsmiljölagstiftning. Med andra ord behöver varje verksamhet själv skapa de ramverk och stöd som behövs.

Lyssna in först, besluta sen
När det gäller just ramverk och regler för hybrida arbetsformer rekommenderar Linda dig som är chef att inte bara gå ut med ett statiskt ställningstagande om hur saker och ting ska fungera. Många tror att det skapar tydlighet när de meddelar t ex "nu ska vi bara jobba på distans" eller "nu ska alla vara på plats". Men statiska beslut skapar mycket oro och går över huvudet på medarbetarna.

Lindas rekommendation är att lyssna in vad medarbetarna tänker och vill innan man går ut med riktlinjer och ramverk. Man kan med fördel testa ett arbetssätt under en avgränsad tid och sedan höra efter med medarbetarna hur det har gått så lär sig organisationen gemensamt, tillsammans vad som funkar bäst.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en mängd artiklar om ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om vad man som ledare kan lära från pandemin.

Nov 18, 2021

Vill vi bli starka måste vi både träna musklerna och låta dem vila, annars växer de inte. Samma sak gäller för att lösa problem och samarbeta på jobbet. Utan återhämtning kan vi inte prestera.

Det pratas mer och mer om återhämtning, så medvetenheten ökar om det här behovet. Men det betyder inte att det är lätt för oss att få till det. Sömnen är viktig förstås men även under dagen behöver kropp och knopp återhämtning för att vi ska kunna må bra och prestera.

Skapa rutiner för din återhämtning
Dagens samhälle bjuder inte in till återhämtning. När hjärnan skickar signaler om att det är dags att vila, som att det blir svårare att koncentrera sig eller att vi gäspar, är det lätt att köra över dem och tuffa på ändå. Ganska få av oss har inbyggda pauser i arbetsdagen. Alltså måste vi skapa rutiner för dem på egen hand.

Det här behöver vi återhämta oss ifrån:

  • Kognitiv ansträngning (tänka, planera, lösa problem)
  • Oro och stress
  • Människor (social stimulans)
  • Vara vaken
  • Fysisk ansträngning

Så får du in återhämtningen i vardagen
Skapa korta och enkla aktiviteter som du kan ta till när du vet att du kommer behöva dem. Tänk tvärtom. Titta på listan här ovanför. Vilket slags belastning har du haft mycket av nyss? Hur ser motsatsen ut?

Kan du tänka annorlunda om en uppgift?
Vi kan också fundera på om vi kan tänka och känna annorlunda inför en uppgift. Går det att göra den på ett sätt så att det inte blir stressande?

Led vägen för din egen återhämtning och andras. Ta upp diskussionen på din arbetsplats. Vilka beteenden belönar ni och är det de beteendena som gör er riktigt bra i längden?

Vår samarbetspartner motivation.se har flera artiklar om återhämtning. Den här veckan har vi valt en text om att det inte är stressen i sig som gör oss sjuka utan att vi inte återhämtar oss från den.

Nov 11, 2021

Nyårslöften som glöms bort i februari. Visionära planer som äts upp av vardagen. Känns det igen? Med OBM får du det att hända.

Vare sig det handlar om att ställa om till hybridarbete eller att bli bättre på pauser i vardagen så vet vi att det är en utmaning att genomföra en förändring. Vi behöver förstå, planera och agera för "hur:et" mycket mer än vi tror.

Beteenden – nyckeln till förändring
Lyckas du se beteendet istället för svepande generaliseringar har du börjat jobba enligt teorin och verktygen som kallas OBM – organizational behavior management. Det är ett verktyg du kan använda för att få till den där sista pusselbiten i en stor förändring eller i en helt vardaglig aktivitetsplan: att få saker att hända på rätt sätt.

Leif E. Andersson är leg psykolog som utbildar inom ledarskap med OBM som grund. Han är också författare till OBM-boken, psykologi för ledare.

– Jag tycker inte att vi har rätt att lägga oss i vilka värderingar människor har på en arbetsplats, säger Leif, så länge alla beter sig på ett schysst sätt. Men vi kan komma överens om beteenden.

Hjälper oss att komma överens
Att fokusera på beteenden är också ett framgångsrikt sätt att kunna jobba ihop trots personliga meningsskiljaktigheter. Vi kan komma överens om att vi ska göra ett visst antal uppgifter varje dag och samarbeta på ett visst sätt oavsett vilket parti vi röstar på eller vilket fotbollslag vi hejar på.

De fyra F:en
Det som krävs för att kunna genomföra en beteendeförändring är:

  • Färdriktning – har alla förstått varför beteendet ska utföras?
  • Färdighet – kan alla utföra beteendet?
  • Förutsättningar – finns förutsättningar att utföra beteendet?
  • Förstärkare – finns förstärkare för beteendet?

Inom det första f:et, färdriktning, ryms sånt som svarar på frågan “varför?” Syftet och våra roller behöver också vara tydliga.

Färdighet innebär att kolla om alla har de kunskaper som krävs för att göra något de förväntas göra. Tänk dig att du ber någon hämta kaffe varje dag men ingen har förklarat var kaffemaskinen finns eller hur man brygger en omgång kaffe i den.

Förutsättningar: har vi tid att göra det vi förväntas göra? Får vi den hjälp vi behöver från omgivningen? Har vi tillgång till verktyg som krävs?

Förstärkare: i stort sett alla våra beteenden styrs av konsekvenser. Försvagande konsekvenser minskar ett beteende medan förstärkande konsekvenser ökar det. Utan att jobba med förstärkare kommer du inte att få en beteendeförändring att hända.

Säg att vi har kommit överens om att säga hej till varandra i korridorerna på arbetet, för att vi vill skapa ett vänligare klimat på jobbet. Varje gång någon inte hälsar tillbaka och du bara låter det passera har du signalerat att den där överenskommelsen inte var viktig eller nödvändig. Du missade konsekvensen helt enkelt, och utan konsekvens händer inget.

TÖS – tajming, önskvärdhet, sannolikhet
Konsekvens kan kännas som ett laddat ord eftersom många förknippar det med bestraffning. Men en konsekvens kan lika gärna vara positiv. För att konsekvenserna ska fungera på de önskade beteenden behöver de uppfylla “TÖS”.

Tajming – konsekvensen ska komma nära inpå beteendet för att påverka det. Lön kommer bara en gång i månaden och funkar därför inte som förstärkare för ett beteende.

Önskvärdhet – konsekvensen behöver upplevas som önskvärd (om det är en positiv förstärkare) eller icke önskvärd (om det är en negativ förstärkare) för att den ska påverka individen att förändra sitt beteende.

Sannolikhet – konsekvensen behöver vara sannolik. Du kanske kör bil fortare än tillåtet på en väg eftersom du inte tror att det är sannolikt att du blir stoppad och blir tilldelad en fortkörningsbot. Skulle du ha en skrivare i bilen som skrev ut en bot så fort du passerade hastighetsgränsen skulle du förmodligen hålla dig till hastighetsgränsen.

Ett steg i taget
Hur skapar man då en snabb förstärkning på en förändring som egentligen tar lång tid att genomföra och få effekt av? Svaret är: bryt ner! Vi tar ofta för stora steg, menar Leif. Vi ska komma överens om ett beteende som vi garanterat kommer klara av att göra eller förändra. Som chef behöver du förstärka och bekräfta ofta, om och om igen. Var beredd på missar och felsteg och även på att effektiviteten först minskar innan den ökar. Beteendeförändringar är jobbiga och tar tid.

Koppla det nya till sånt vi redan gör
Ett tips är att koppla det nya vi ska göra till något vi ofta redan gör, som att hämta kaffe eller kolla mejlen. Ett beteende som redan är förstärkt gör förändringen lättare.

5-12 gånger mer beröm
Vi behöver ge beröm mellan 5 och 12 gånger innan vi kan säga något kritiskt. Annars är det stor risk att den konstruktiva kritiken inte leder till något förutom att personen du gav den till hamnar i försvar eller slutar lyssna på dig. Vi är bara människor, vi vill alla bli sedda. När vi väl är bekräftade och känner oss trygga i en relation, däremot, är vi oftast beredda att lyssna på relevant kritik och utvecklas.

OBM är inte svaret på vårt varför utan svaret på hur vi ska få det vi har bestämt att göra att faktiskt ske. Ett sätt att få vår strategi och våra planer att genomföras och bli verklighet. Kanske ett verktyg att ta till i arbetet med att planera ert hybrida arbete framöver?

Vår samarbetspartner Twitch Health jobbar ständigt med att få förändringar i hälsobeteenden att hända. I oktober i år var deras vd Fredrik Karlsson med i ett samtal hos SEB där han berättar om kring utmaningar och möjligheter för att navigera i det nya normala. Fredrik är med ungefär från 25 minuter men hela samtalet är väldigt intressant.

Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har förstås många artiklar kring hur man driver förändring. Vi har valt en som handlar om fyra nycklar för förändring - lite annorlunda än Leifs 4F!

Nov 4, 2021

Vi är alla beroende av andra människors bedömningar: hos myndigheter, i vården, inom juridiken. Tyvärr är de alltför sällan korrekta och rättvisa.

Trodde du att betygssystemen i skolan var rättvisa? Att när en läkare ställer diagnos på dig så stämmer den? Och att domar i rättsfall som liknar varandra oftast får likvärdiga utfall?

I så fall har du faktiskt fel, skrämmande nog. Vi har läst boken Brus av Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Där framgår det att mänskliga bedömningar leder till en massa fel, skevheter och orättvisor. Mycket mer än de flesta av oss tror. Det här har varit känt länge så forskningen är inte ny men Kahneman och hans författarkollegor sammanställer den och lyfter upp den i ljuset.

Brus är svårt att se
Anledningen till att vi har svårt att få syn på de här felen, "bruset", är att det finns många olika slags brus som samverkar. Utfall varierar i varje enskilt fall beroende på bedömarens personliga åsikter, vilket väder det är, om man är mätt eller hungrig med mera.

Skillnaden mellan brus och bias
Ett annat fenomen, bias, har vi lättare att få syn på eftersom det leder till skevheter som går i samma riktning. Exempel på bias är rasism, sexism och andra former av diskriminering.

Olika sorters brus
Det här är några olika typer av brus med exempel hämtade från rättsfall.

  • Nivåbrus - en del domare är generellt strängare än andra. Invidider tolkar skalor olika.
  • Mönsterbrus - även en domare som generellt är strängare än andra kan ömma särskilt för en viss grupp människor, det skulle kunna vara kvinnor eller människor med låg inkomst.
  • Situationsbrus - när det är varmt ute minskade chansen att du ska få asyl visade en studie som pågick under fyra år. Vi människor påverkas av väder, humör, hur länge sen det var vi åt och en massa andra saker.

Regler och teknik som lösning
En lösning är att använda tydligare regler och styrande mallar för beslutsprocesser. En annan är att ta teknik och AI till hjälp. Det görs redan i viss utsträckning. Men AI är inte bättre än den data man matar in i maskineriet så ibland slår även tekniken fel. Dessutom finns det ett värde i att få sin situation bedömd av en annan människa. Det kan bidra till att man känner sig sedd och lyssnad på.

Bättre mänskliga bedömningar
Så hur kan vi människor förbättra våra bedömningar?

  • Utnyttja massans intelligens. Om man tar ett genomsnitt av flera oberoende personers bedömning blir resultatet mindre brusigt. Även om en och samma individ gör samma bedömning flera gånger i rad med viss tid emellan minskar bruset. Att sova på saken är bra, helt enkelt.
  • Använda sekvenserad information. Att dela upp bedömningsprocessen i oberoende delar minskar också bruset. Då påverkas inte de bedömande individerna av vad andra människor har dragit för slutsatser i en annan del av processen.
  • Ta ställning individuellt i gruppbeslut. Om en grupp ska bedöma något tillsammans är det bäst att var och en tar ställning individuellt först och sedan redovisar sin syn var och en. För om t ex chefen berättar om sin syn först kommer de andra att påverkas av det.
  • Jobba aktivt med att skapa en öppen attityd till lärande. Personer som förstår att de kan ha fel och är öppna för att lära sig nytt är mindre benägna att skapa brus än personer som låser sig vid vissa åsikter och preferenser.

Vill du på allvar identifiera bruset i er organisation kan du läsa i boken om hur en brusinventering går till och hur så kallade beslutsobservatörer kan jobba för att reducera bruset i särskilt viktiga processer.

Apropå rättvisa, har ni kommit igång med digitala hälsotjänster? Att kunna få hjälp med hälsosamma val digitalt gör hjälpen mer tillgänglig, för fler. Även om pandemirestriktionerna är borta fortsätter många att jobba på distans, heltid eller deltid.

Vår samarbetspartner Twitch Health erbjuder plattformen Twitch on Demand som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa.

Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om det här med bedömningar och beslut. Den här veckan har vi valt en text om att vi tror att vi är mycket bättre på att fatta beslut än vi är - och hur vi trots det kan bli bättre. Inte minst genom att samarbeta mer och smartare.

1