Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2022
June
May
April
March
February
January


2021
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: January, 2022
Jan 27, 2022

Varför blir det ibland så knasigt och stökigt på jobbet? Hur kan vi skydda oss själva och varandra från konflikter och utmattning?

Anders Rydell är psykolog och författare till boken “Arbetet på jobbet. Om bök och bröte i arbetslivet.” Veckans avsnitt bygger på en artikel vi läste av honom i tidningen Modern Psykologi, Så blir det mindre jobbigt på jobbet.

Balans mellan trygghet och frihet
Mycket stök, konflikter och inte minst utmattning uppstår på grund av att några av våra mest grundläggande behov hamnar i obalans. Redan som barn behöver vi både å ena sidan trygghet och stöd och å andra sidan frihet och utrymme att vara utforskande.

Hittar vi en balans mellan de här behoven kan vi både känna tillit till människor och acceptera vårt beroende av dem och bejaka våra egna drivkrafter och intressen. Men om utvecklingen går åt fel håll blir vi hämmade och rädda för att göra fel.

Vägen dit är förstås inte bara en persons ansvar. Det hänger både på chefer och på medarbetare att se till att det blir bra.

Ökad flexibilitet - och byråkratisering
Arbetslivet blir allt mer flexibelt. I många yrkesroller ökar egenansvaret. Samtidigt finns en tilltagande byråkratisering med överdrivna dokumentationskrav och annat som stjäl energi och tid från det egentliga jobbet.

Tydliga roller bättre än flexibilitet
En av lösningarna, säger Anders, är att fokusera mer på att tydliggöra roller än att uppmuntra flexibilitet. Många gånger går vi omkring med olika bilder av vem som ska göra vad och var gränsen går mellan våra ansvarsområden. Pratar vi om det här blir det lättare att lära oss tillsammans och ta hjälp av varandra. Bejaka beroendet helt enkelt, för vi behöver varandra.

Vi belönar ofta riskbeteenden
Anders erfarenhet är att medarbetare sällan blev inkallade för samtal med chefen för att de jobbade för dåligt. Snarare tvärtom. De som blir utmattade har ofta presterat för mycket.

Han menar att vi allt för ofta belönar riskbeteenden som leder till ohälsa. Ett exempel är självtillräcklighet. Man får för sig att man ska klara allt och alltid vara till lags. Det kan vara väldigt praktiskt för omgivningen med en sån kollega men det håller inte i längden.

Lek - även för vuxna
När vi ska ta hand om hälsan har vi ofta koll på att vi ska ta hand om sömn, motion och mat. Men vi glömmer ibland att vi behöver ta hand om våra relationer och ge oss själva tid att både leka och njuta. Lek? kanske du undrar. Ja kalla det hobby om du vill. Det handlar om att göra något bara för din egen skull. Och att fråga dig själv när du har det riktigt gott och bra. Vad gör du och var är du, med vem, när du njuter av tillvaron? Kanske behöver du ändra på något för att få till fler av de stunderna?

Sex kategorier av egenomsorg
Titta igenom den här listan på sex kategorier av egenomsorg som vi behöver ta hand om mer, inte mindre, när det är mycket att göra på jobbet:

  • Sömn
  • Motion
  • Mat
  • Relationer
  • Lek
  • Njutning

Vår partner motivation.se har en hel del artiklar om hur vi bygger ett stöttande arbetsklimat där människor presterar. Den här veckan har vi valt ut en artikel om hur du själv kan ta makten över stressen.

Jan 20, 2022

Synen på kontoret har förändrats. Idag är det bara en av många platser vi kan jobba på. Så hur kommer den hybrida arbetsplatsen att se ut och fungera?

Aram Seddigh är vd och arbetsplatsstrateg på WeOffice som nyligen gjorde en studie om framtidens arbetssätt. 1100 personer i 8 organisationer i både privat och offentlig sektor har deltagit i studien. Resultatet hittar du i en rapport här.

En studie om var man vill jobba och varför
Studien tar reda på hur och var medarbetare vill arbeta och varför. Vilka vill mest jobba hemma och vilka vill mest jobba på kontoret? Vilka orsaker ligger bakom? Vad kan arbetsgivare göra för att locka medarbetare till kontoret och hur kan de hjälpa medarbetarna att vara produktiva på distans?

50-50: en ny verklighet
Man har bekräftat att många vill arbeta på distans. Ungefär 50% vill ha sin huvudsakliga arbetsplats på ett annat ställe än kontoret. Merparten vill vara på kontoret 2-3 dagar per vecka och cheferna är överens med medarbetarna här.

Vad förklarar sambanden? Det som sticker ut är att balansen mellan arbete och privatliv har förbättras. Därför vill många fortsätta att arbeta på distans i hög utsträckning. Det handlar också om hur man har kunnat utföra sina individuella arbetsuppgifter. Var förutsättningarna goda redan innan pandemin upplever man inte lika hög produktivitetsökning. Det beror också på hur bra hemmamiljön passar för arbete.

Vi har aldrig varit 100% på kontoret
Ofta tänker vi att före pandemin var 100% av oss 100% av tiden på kontoret. Men det stämmer inte, säger Aram. En tidigare studie baserad på inpasseringssystem på arbetsplatser visar att en vanlig dag före pandemin var bara 70% på kontoret. Det kan ha varit möten utanför arbetsplatsen, sjukdom eller annat som bidrog till de siffrorna.

Det betyder att när många idag säger att de vill vara 2-3 dagar på kontoret är förändringen inte så stor som vi kanske tror. Vi går från ett snitt på 3,5 till 2,5 dagar i veckan.

Fallgrop att göra kontoret till en stor mötesplats
Individuella arbetsuppgifter passar bättre för hemarbete eftersom de kräver mindre interaktion. När vi har möten och när vi samarbetar vill vi i högre utsträckning vara på kontoret. Det här blir lätt knepigt! Om vi bygger om våra kontor så att de mest ska fungera för möten och interaktion med syftet att locka fler till arbetsplatsen finns en risk för motsatt effekt.

Fokusytor är fortfarande viktiga
Saknas ytor för individuellt fokusarbete kan det bli svårt att jobba effektivt och ostört under tiden mellan olika möten. Det kan resultera i att man styr sina möten till digitala forum och kommer in till kontoret mera sällan.

En annan aspekt är att alla inte kan jobba hemma. Alla har inte rätt förutsättningar i den fysiska miljön. Andra har emotionellt tunga arbetsuppgifter och behöver kunna få stöd på plats av kollegor.

Tänk till innan du skalar ner
För arbetsgivaren innebär den nya, hybrida situationen osäkerheter. Ska man behålla sina kontorslokaler eller finns det anledning att gå ner i yta och spara pengar? Aram tycker att det är klokt att ha lite is i magen och avvakta innan man säger upp sina hyresavtal. Har man minskat kontorsytan för mycket så är man vips ganska inlåst och kan behöva hitta alternativa lösningar. Hans tips är att göra en ordentlig kartläggning för att förstå medarbetarnas behov och önskemål och deras potentiella konsekvenser.

Det är tveklöst så att kontoret som fenomen är ett mer flexibelt koncept efter pandemin, säger Aram. Olika organisationer löser det på olika sätt. Vissa använder sitt kontor som ett nav där man möts ibland medan de flesta jobbar hemma eller i co-working-ytor. Andra fortsätter ungefär som tidigare men med större flexibilitet.

Och även om många trivs på distans finns det många andra som har blivit socialt isolerade. Arbetsgivarna behöver ta ansvar för arbetsmiljön, säger Aram, och se till att medarbetarna både trivs och kan prestera.

Vår partner Twitch Health vet hur ert hälsoarbete blir framgångsrikt. Till att börja med är det viktigt att tydliggöra vad ni vill uppnå.  Många organisationer lägger stora summor på hälsorelaterade aktiviteter utan att ha något tydligt och mätbart mål. Det är förstås ett problem. I en artikel delar Twitch Health med sig av både de 5 vanligaste misstagen och de 5 viktigaste nycklarna till ett framgångsrikt hälsoarbete.

Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om distansarbete och framtidens kontor. Den här veckan har vi valt en text om en större studie kring distansarbete som fick förvånande resultat. Trots att produktiviteten och trivseln ökade när människor fick möjlighet att jobba hemma valde de ändå att jobba på kontoret. Varför då? Vissa kände sig socialt isolerade men det handlade också om rädsla att gå miste om karriärmöjligheter.

Jan 13, 2022

Fast vi vet vad som är bra för oss, som att undvika fikabröd och ta pauser, gör vi ofta tvärtom. Vi äter bullen och sitter kvar vid datorn. Beteendedesign kan ändra på det.

Vi fattar varje dag massvis med beslut. Vissa är vi nöjda med och andra ångrar vi. Ibland vore det bra om vi blev påminda om att stanna upp och tänka till innan vi fattade beslut.

Veckans gäst i vår podd är Niklas Laninge, psykolog, beteendespecialist och författare till boken Beteendedesign. Att jobba med beteendesign handlar om att sänka trösklarna för beteenden man vill se mer av: göra det lättare att välja rätt, helt enkelt.

Många arbetsgivare funderar just nu på hur de kan få medarbetarna att oftare komma in till kontoret. Hur kan vi använda beteendedesign i en sån situation?

Gapet mellan intention och beteende
Som så ofta, säger Niklas, behöver vi börja med syftet. Varför ska vi ses? I fallet med att ses på kontoret kan det vara att stärka samarbeten och den sociala gemenskapen. Men även om syftet är tydligt för alla räcker det inte alltid. Det uppstår ofta ett gap mellan våra intentioner och vad vi faktiskt gör. Att ta sig in till kontoret innebär en del friktion om man är van att jobba hemma.

Skapa en direkt belöning
Det känns i stunden skönt att slippa ta bilen eller bussen till jobbet även om man uppskattar de långsiktigt goda effekterna med att träffa kollegorna på plats. Precis som att det är lättare att falla för den omedelbara belöningen med att äta en bulle nu (det är gott) än att tänka på den långsiktiga belöningen med att låta bli (hålla sig i form). Kanske kan man hitta en direkt belöning för den som tar sig till kontoret, som att bjuda på frukost?

Knuffa i rätt riktning
I den hybrida arbetsmiljön kan vi också använda beteendedesign för att förekomma problem. Vi vet till exempel att långa digitala möten kan bli både tröttande och oengagerande. Att föreslå pauser i långa möten och fråga om den som har pratat minst vill säga något är två saker som en mötesledare kan göra. I framtiden kanske vi har AI-lösningar för såna "knuffar" i rätt beteenderiktning.

Niklas berättar om ett företag som såg till att kalenderbokningssystemet föreslog promenadmöten för vissa mötesbokningar. Det är också beteendedesign.

Använd förhandsval
Ett annat verktyg inom beteendedesign är att låta det beteende man vill se mer bli ett förhandsval. Alltså inte en ruta man behöver bocka i utan tvärtom, en ruta man aktivt behöver bocka ur för att välja bort. Ett försök att få fler medborgare i Tyskland att köpa grön el nådde stora framgångar med den metoden. Trots att prisskillnaden bara var 100 kr per år valde knappt 7 procent den gröna elen när de aktivt behövde välja det. Men när det var ifyllt på förhand och behövde väljas bort aktivt valde närmare 70 procent att behålla den gröna elen.

Med andra ord kan små tröskelsänkningar få stor effekt på våra beteenden. Det som krävs är att vi riktar in oss på ett specifikt beteende och eftersträvar små förändringar, ett steg i taget.

Bilden på Niklas Laninge är fotograferad av Niklas Nyman.

Vår samarbetspartner motivation.se har alltid en mängd artiklar om ledarskap och idag har vi valt en som handlar om hur du kan bryta en dålig vana. Läs mer här om varför vanans makt är stor och hur den går att överlista.

Jan 6, 2022

Vi vet att barn är kreativa, men vad händer sen? Hur kan vi öka kreativiteten, när vi behöver den?

I det här avsnittet pratar vi om vad kreativitet faktiskt är och hur vi kan bli kreativa igen om vi tappat det sen barndomen. Vi pratar om hur du skapar förutsättningar för kreativitet och vilka vanliga hinder som stoppar vår kreativitet i vardagen.

Några artiklar vi hänvisar till i avsnittet:
What exactly is creativity? från American Psychological Association
Sparking creativity in teams från McKinsey
“Om organisationer vill ha ett flöde av kreativa idéer måste arbetstagarnas särdrag tillåtas” av Eva Hoff, kreativitetsforskare och lektor i psykologi vid Lunds universitet.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper dig att samla hela företagets hälsoerbjudande i en digital plattform. Twitch on Demand får igång träningen både på kontoret och därhemma, inomhus eller utomhus. Pass, program och hälsocoach ingår. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Läs mer om Twitch on Demand här. 

Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, har förstås artiklar även om kreativitet. Läs mer här om hur vardagsaktiviteter som att ta en tupplur eller dammsuga kan sätta igång idéerna bättre än brainstorming.

1