Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2022
June
May
April
March
February
January


2021
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: February, 2022
Feb 24, 2022

Att känna hopp inför framtiden, vara trygg med sina förmågor och klara av sina motgångar. Vem skulle inte vilja beskriva sig själv så?

Stefan Söderfjäll  är filosofie doktor i psykologi och har skrivit flera böcker om ledarskap och medarbetarskap. Hans senaste bok heter En liten bok om mental styrka. Han är veckans gäst i vår podd, för vem vill inte rusta sitt psykologiska kapital?

HERO-modellen
Stefans Söderfjälls bok om mental styrka handlar om hur vi kan stärka vårt psykologiska kapital med hjälp av fyra viktiga mentala resurser. Tillsammans utgör de fyra resurserna den forskningsbaserade modellen HERO.

H - hopp
Hopp handlar om mål och föreställningar om sånt man vill uppnå men bara en målbild räcker inte. Du behöver också ha strategier för att ta dig till målet och hantera de hinder som dyker upp på vägen.

E - efficacy (självförtroende)
Självförtroende handlar om att vara villig att exponera sig för utmanande situationer. Har vi självförtroende vågar vi prova nya saker. Då lär vi oss mer och självförtroendet stärks - en positiv spiral. Självklart kan det vara negativt med ett orealistiskt högt självförtroende, särskilt i potentiellt livsfarliga situationer. Men på det hela stora taget är det bättre att ha ett gott självförtroende än ett svagt.

R - resiliens
Resiliens är den mest mångfacetterade resursen i den här modellen. med olika parametrar. Att sova bra, äta och motionera är viktigt för resiliens. Sociala relationer och upplevelser av meningsfullhet är också viktiga för att stärka resiliens.

O - optimism
Optimism kan sammanfattas som ett positivt sätt att se på tillvaron. Det grundas i hur vi tolkar händelser som kommer i vår väg och det är hur vi hanterar dem som skiljer sig åt mellan människor. En optimist ser problem och negativa händelser snarare som något som ligger utanför den egna personen medan en pessimist oftare tänker "det är typiskt för mig".

Hur vi påverkar våra resurser
Alla de här resurserna hänger naturligtvis ihop. Den som har lågt självförtroende och låg resiliens har svårare att känna optimism och hopp. Men modellen utgår från faktorer vi människor kan påverka.

Alla kan stärka sin resiliens genom att ta hand om sin hälsa och vill man bli mindre pessimistisk kan man jobba med visualisering, KBT eller med en coach. Den som behöver stärka hoppet kan ägna lite tid åt att sätta mål och hitta strategier för att inte bara ta sig till målet utan också hur man kan navigera i de problem som oundvikligen dyker upp.

Och som med det mesta i livet, säger Stefan Söderfjäll, är det ofta roligare att träna på de här förmågorna tillsammans med andra.

Vår samarbetspartner motivation.se har flera artiklar på ämnet mental hälsa och styrka. Den här veckan har vi valt en artikel av Lena Magnell om personlig och mental hållbarhet.

Feb 17, 2022

Att prata inför folk är för många det värsta som finns. Men det finns hjälp att få. Alla har rätt att göra sig hörda!

I det här avsnittet ber vi Jenny Jernberg om tips på hur vi alla kan få fram våra budskap bättre i vardagen. Jenny driver företaget Speakingflow där hon hjälper människor att våga tala inför publik men också att få fram sitt budskap i andra sammanhang som vanliga jobbmöten. Hon är skådespelare, mimare, certifierad coach och har även studerat retorik.

Rätt kroppsspråk gör dig hörd
Det vanligaste Jenny hjälper människor med är kroppsspråket. Det har en stor betydelse för hur det vi säger tas emot eftersom det förstärker våra budskap. Att ställa sig framför en grupp människor med uppdragna axlar, kutande rygg och blicken i marken väcker helt enkelt inte förtroende. Tyvärr är det precis så vi ofta reagerar med kroppen om vi känner oss obekväma.

Men det fiffiga är att man kan vända på steken. Intar du rätt kroppsposition med rak rygg och sänkta axlar och vågar möta människors blick har du vunnit mycket förtroende redan där. Som när det gäller så mycket handlar det om att träna och våga prova i mindre format och sen träna mer. Med övning kommer tryggheten.

Förbered dina framträdanden
En annan sak som Jenny hjälper många med är att förbereda sina framträdanden. Av någon anledning tänker vi oss ofta att det där med att vara en bra talare skulle vara något man föds med. Så är det absolut inte. Förberedelser och träning betyder jättemycket här precis som när det gäller det mesta.

Jennys tips kring hur du skriver manus:

  • Skriv ner det viktigaste du vill ha sagt. OBS i punktform, inte långa meningar.
  • Skriv ut det på ett papper med stor stil och stort radavstånd, så att det syns tydligt när du är i talarsituationen.
  • Markera de allra viktigaste orden med färg så att du lätt hittar tråden om du tappar bort den.

Ta hjälp av andningen
Träna också på att använda andningen som ett verktyg för att skapa lugn i stunden när nerverna skenar. Att ta ett djupt andetag och våga pausa några sekunder hjälper dig att hitta både lugnet och tankeförmågan.

Skala ner och hitta det viktigaste
Skala gärna ner orden i ditt manus. Fundera igenom vad som är allra viktigast att få fram och vad du vill säga först och sist i ditt anförande. Vad är det egentligen du vill att människor ska ta med sig efter att ha lyssnat på dig? När du har besvarat de frågorna är faktiskt en stor del av dina förberedelser klara.

Våga börja i det lilla
Jenny vill gärna uppmana dig som känner att du har ofta har något att säga men inte vågar att börja i liten skala. Du kan börja med att bara sitta som publik och tänka på vad du skulle säga om du vågade och hur du i så fall skulle formulera det. Våga sedan räcka upp handen då och då. Och får du ett tillfälle att prata framför andra, ta den. Träna - det gör dig bättre. Du kan trösta dig med att nästan alla tycker att det är pirrigt att tala framför publik men att träning och erfarenhet kan göra alla till riktigt bra talare.

Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, har flera artiklar med tips för hur du blir en bättre presentatör. Den här veckan har vi valt en som heter Håll en bra presentation på hjärnans villkor. Där sammanfattar skribenten Johan Rapp några riktigt bra tips om hur du gör innehållet i din presentation levande och intressant att lyssna på.

Feb 10, 2022

FOMO “fear of missing out” handlar om vår rädsla att bli utanför och inte få hänga med. Motmedlet heter tacksamhet.

Begreppet FOMO står för “fear of missing out” och kopplas ofta till sociala medier. Ni vet när man scrollar i sitt nyhetsflöde och och alla verkar vara så duktiga och lyckade, något som lätt ger känslan av att själv vara lite fjuttig och misslyckad.

FOMO har också fått ytterligare en dimension i det hybrida arbetslivet. Om vi inte tänker efter kan det uppstå skevheter eller bara oro för skevheter. Som att den som är nära beslutsfattarna får bättre karriärutveckling eller att den som är på plats behöver göra uppgifter som de som jobbar hemma slipper. 

Jakten på tillhörighet kan göra oss missnöjda

Men FOMO handlar i grunden inte om prestationskrav utan om våra grundläggande behov att få vara med och höra till i grupper som är viktiga för oss.

Problemet är att ju mer missnöje vi känner över att inte vara på andra platser och göra andra saker med andra människor, desto sämre blir våra liv. Studier har visat att de som tar del av vad andra gör upplever mindre glädje över sin egen situation.

Tacksamhet är nyckeln

Lösningen på problemet är förstås unik men en viktig nyckel är att bestämma sig för att vara närvarande där man är just nu. De allra flesta av oss har något eller någon att känna uppskattning och tacksamhet för – även om vi skulle vilja förändra saker i våra liv framöver.

Lyckas vi inte se vad vi faktiskt har att vara tacksamma för hamnar vi i en “loose-loose-sitiuation” eftersom vi ändå inte kan vara där vi inte är och i så fall dessutom missar möjligheten att göra det bra där vi befinner oss just nu.

FOMO hänger delvis ihop med det faktum att vi blir olyckliga av för många val i livet. Man skulle kunna tro att det var tvärtom – att många val gav oss större frihet och därmed större lycka. Men enligt som bland andra psykologen Barry Schwartz har beskrivit i boken The Paradox of Choice, gör förekomsten av (allt för) många val istället att vi aldrig blir nöjda och att vi ständigt tänker att vi hade kunnat ha det bättre.

Vill du lyssna på mer om FOMO rekommenderar vi det här avsnittet av Kropp & själ.

Vår samarbetspartner motivation.se har en intressant artikel om att inte få ändan ur vagnen så att säga. Den handlar om hur vi kan riskera att överanalysera våra val och är skriven av Einar Weman. Fast i analysen heter den.

Feb 3, 2022

Så gör du lunchen på hemmakontoret till dagens skönaste paus. Med god och nyttig mat som är bra för både plånbok och klimat.

Cina Risberg, PR- och kommunikationsstrateg, bloggar om mat, lagar mat i allmänhet och luncher i synnerhet. Hon har riktat in sig på att hjälpa oss som jobbar hemma att “uppvärdera lunchen till att bli det andningshål och den lyxiga paus mitt på dagen som den faktiskt är.”

Anledningarna att ta hand om sin lunch är många menar Cina. För det första ger det en riktig paus, en möjlighet att vara kreativ och få i sig både näring och energi för resten av dagen.

Få näring med lite av varje
För att få i sig näring kan man tänka "lite av varje". De flesta har koll på att vi behöver såväl protein som kolhydrater och fett på tallriken.

Köp hållbart och använd rester
Köp hem sånt som håller länge som klassiska rotgrönsaker och kål. Vi svenskar slänger runt 18 kilo mat per person och år och så skulle det inte behöva vara. Det vanligaste är att vi slänger färska grönsaker, bröd och ostskalmar. Och förstås matrester. Just de där små bitarna som det kan vara frestande att slänga kan faktiskt bli byggstenarna till din lunch, tillsammans med grönsakerna som håller länge i kylen. Till exempel en soppa på mjuka grönsaker med torrt bröd som du gratinerar med den där ostskalmen.

Hitta favoritkryddorna och sprinklet
Se de små resterna som en buffé att välja från och hitta dina favoritkryddor att smaksätta med. Lime och koriander för en mexikansk touch eller vitlök, basilika och sardeller för en italiensk smaksättning till exempel. Sprinkla med frön och nötter för crunch.

Köp mindre, laga allt
Hur ska vi tänka kring att handla klimatsmart då? Om det skaver när du köper en viss vara - köp mindre av det, tipsar Cina. Köp svenskt. Gå inte på erbjudanden som "2 för 1" om det bara leder till att du slänger mat. Tillaga hela förpackningen eller grönsaken och spara till dagen efter.

Cina finns på instagram som "lunchhemma" och i mars kommer hennes bok Lunch hemma: Svinnsmarta recept för en godare vardag.

Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt från mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer på twitchhealth.se

Vår samarbetspartner motivation.se har ingen artikel specifikt om mat MEN! Att ta sig tiden att äta bra handlar ju om att ta hand om sin tid. Vi har valt ut en artikel av Frida Lundh, tidigare poddgäst som skriver om att ta makten över sin tid.

1