Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2022
June
May
April
March
February
January


2021
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: March, 2022
Mar 31, 2022

Medvetenhet, sårbarhet, empati och medkänsla är kanske ovanliga ord i chefsrekryteringsannonser. Men de beskriver centrala ledarförmågor.

Managementkonsulterna på McKinsey har identifierat just de fyra förmågorna som helt centrala. Både för att ledare ska kunna verka effektivt i kristider och kunna navigera i en föränderlig värld.

Vi har intervjuat Christina Andersson om det här med medkänsla, eller på engelska: compassion. Hon är legitimerad psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon är också ansluten till Handelshögskolan Stockholm och var med och grundade Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Medkänsla och empati är olika saker
Det engelska ordet compassion ska inte översättas till empati, en känsla som lätt kan göra oss uppgivna. Compassion handlar istället om medkänsla och handlingskraft. På arbetsplatser där man visar medkänsla mot varandra går det lättare att samverka och vara kreativ menar Christina.

Stressade människor agerar kortsiktigt
Under hög stress eller i lägen där vi är väldigt tävlingsinriktade minskar förmågan att vara medkännande. Då fattar vi kortsiktiga beslut baserade på att avvärja hot. För att vi ska våga vara medkännande mot andra behöver vi till att börja med visa oss själva medkänsla.

När vi inte är så rädda för misslyckanden utan klarar av att hantera vår egen sårbarhet kan vi visa värme, vänlighet och förlåtelse mot oss själva. Och därefter mot andra. Först då kan vi bygga en miljö där vi kan koncentrera oss, samverka och vara kreativa på lång sikt, tillsammans.

Trygghetssystemet – för prestationens skull
När vi känner oss lugna aktiveras ett system i kroppen som har effekt på vårt immunförsvar, precis som sömn, kost och motion. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem och verktyg för att landa i det är en förutsättning för att kunna prestera på arbetsplatsen. Christina betonar att man själv måste ha balans i sitt system innan man kan på riktigt kan vara medkännande mot andra.

På företaget bygger man trygghet genom att skapa en omhändertagande kultur. Då växer engagemanget också hos medarbetarna. Känner man att man ingår i en organisation som bryr sig om en, så bryr man sig själv om både organisationen och sina kollegor.

Ett verktyg för motgångar
Men det handlar inte om att uppnå något slags statiskt lyckotillstånd. Tvärtom kan compassion-träning rusta oss att hantera motgångar och svårigheter som ju är en del av både livet och arbetslivet. Christina Andersson beskriver det som “att lära någon att hålla om sig själv när det blåser.”

Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar. Den här veckan har vi valt en om hur medvetenhet om skillnaden mellan empati och medkänsla kan hjälpa dig i en ledarroll.

Mar 24, 2022

Även hjärnan har sin kostcirkel: den mentala tallriksmodellen. Ett bra tankestöd för din mentala hälsa!

Healthy mind platter har funnits länge men den finns nu konverterad till svenska av veckans gäst, Sissela Nutley. Hon har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling och har varit med oss tidigare i avsnitt 111. Just nu är Sissela aktuell med boken Hälsosegrar: den vetenskapliga vägen till ett friskare liv som hon har skrivit tillsammans med näringsfysiologen Linda Bakkman och Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap.

7 "tårtbitar" för balans i livet
Den mentala tallriksmodellen bygger på neurovetenskap och har sju "tårtbitar". Den ska inte användas som tallriksmodellen för mat. Du behöver alltså inte se det som en lista du ska bocka av varje dag. Men alla behöver få plats i ditt liv.

Använd modellen som ett tankestöd för att inventera hur ditt liv ser ut. Ger du din hjärna goda förutsättningar för att må bra? Här är de sju tårtbitarna:

Sömn - när hjärnan städar sitt glymfatiska nervsystem. Sömn är en förutsättning för hälsa och vi behöver prioritera den, särskilt idag när vi har ständig tillgång till digital information.

Chilltid - tid när vi gör något kravlöst. Lyssnar på radio, plinkar på ett instrument, ritar eller scrollar på mobilen, helt enkelt något som inte är förenat med prestation.

Fokustid - tid när vi gör något utan distraktioner. Det kan vi få både på jobbet och fritiden men det kräver ofta att vi skapar schyssta förutsättningar för att kunna fokusera.

Aktiviteter - när vi gör saker som känns meningsfulla. En del får till det här på jobbet, andra har ett fritidsintresse eller ger av sin tid för att hjälpa andra.

Hjärnvila - när våra egna tankar får styra utan yttre stimulans. Tid när vi inte behöver bearbeta information, som en promenad eller att ligga och vila.

Relationer - när vi träffar andra människor. När vi berättar för andra om både bra och jobbiga saker, när vi sätter ord på känslor hjälper det oss att bättre hantera livets alla skeenden.

Motion - allt från promenader till aktiv fysisk träning. Vi behöver röra på oss varje dag och vi behöver pauser i vårt stillasittande.

Om du har svårt att prioritera bland alla tårtbitar får du här Sisselas tre bästa tips för hjärnhälsa:

1. Prioritera din sömn och försök hitta goda rutiner  för att sova gott. Bada, läs en bok eller gör något annat som får dig att varva ner innan du ska sova.

2. Sätt gränser för hur mycket och ofta du använder mobilen. I tider med mycket jobbiga nyheter är det okej att filtrera litegrann.

3. Gör det så lätt som möjligt att få till rörelse i din vardag.

Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.

Från vår samarbetspartner motivation.se har vi den här veckan valt ut en artikel om att aktivera fler av våra sinnen för att hålla hjärnan i form.

PS Vi ber om ursäkt för ett ljudet i det här avsnittet inte håller riktigt den höga kvalitet som vi alltid eftersträvar.

Mar 17, 2022

Vad gör de allra bästa verksamheterna? Jo de fokuserar på dem de är till för: kunderna, patienterna, medborgarna. Och förbättrar, lite men ofta.

Redan i managementklassikern In Search of Excellence som kom ut 1982 varnade författaren Robert H Waterman för situationer där en massa saker skickas runt i en organisation utan att någonting händer. Frågan är hur mycket vi har lärt oss?

Henrik Eriksson är organisationsforskare och lärare vid Chalmers tekniska högskola och författare till boken Sveriges bästa verksamheter. Där sammanfattar han 20 år av forskning och erfarenheter från verksamhetsutveckling i både industrin och vården.

Ständiga förbättringar
Boken summerar insikterna i fem principer. Den första Henrik Eriksson vill berätta om är den om att förbättra.

– Sveriges bästa verksamheter är inte nödvändigtvis de mest lönsamma företagen och organisationerna, konstaterar han, utan de som lyckas bäst för dem de är till för: kunder, patienter, medborgare. Där ett sånt fokus på de grupperna kombineras med ständiga förbättringar blir resultaten bra.

Värdeskapande processer
Princip nummer 3 handlar om att ha värdeskapande processer och nätverk. Vi är inga isolerade öar och behöver få till de här relationerna och processerna. Mycket i boken är inspirerat av lean-modellen.

Leda och motivera
Två principer som hänger ihop handlar om att leda och motivera. Många arbetsplatser misslyckas med att skapa förutsättningar för motivation trots att receptet för att motivera människor är väl känt. Grundarna av motivationsteorin self determination theory sammanfattar det i tre grundläggande behov: självbestämmande, att få känna sig kompetent och att ha social samhörighet.

I många organisationer är synen på människor förlegad, som om medarbetarna vore maskiner. Det fungerar inte i dagens arbetsliv. Henrik Eriksson tror att det saknas kunskap hos ledare och chefer som inte finns i traditionella kurser och utbildningar på universitet och nu lever vi i en annan värld som kräver annan kompetens.

Behovs- och syftesdrivet
I de bästa verksamheterna utgår medarbetarna dessutom hela tiden från det större syftet, verksamhetens “varför” när de testar nya lösningar och ägnar sig åt ständiga förbättringar. Den principen handlar om att vara behovs- och syftesdriven.

Många beslutslager ett hinder
En faktor som ofta hindrar oss är rädslan att göra fel. Det känns tryggt att göra som vi alltid har gjort. En utmaning i många större organisationer, både i näringsliv och offentlig sektor, är alla beslutslager.

– I större organisationer jobbar man ofta med att leverera uppåt, till beslutsfattare och politiker, berättar Henrik Eriksson. Men vi är ju till för kunden/patienten/medborgaren och bör fokusera på att stötta kärnverksamheten. Vi behöver utgå från mikrosystemet och kärnverksamheten och de behov som finns där för att möta de vi finns till för.

Förbättring – inte förändring
I organisationer behövs förbättringskunskap, det är något annat än förändringsledning. Ett exempel från Stora Enso Fors är att de aldrig har jobbat med förändringar utan jobbat med förbättringar. Det är en kompetens i sig. Vi behöver jobba mer med förbättring än implementering.

Något som förvånade Henrik Eriksson i hans forskning var att korrelationen mellan mycket strategisk planering och påverkan på resultatet fanns inte. Snarare tvärtom. Ju bättre man var på strategisk planering desto sämre var resultatet.

Amerikansk fotboll istället för planekonomi
Om man som ledningsgrupp och stabspersonal lägger för mycket tid på att kartlägga och göra ändlösa workshops utan att det påverkar kärnverksamheten så blir det mindre tid åt kärnverksamheten. Många jobbar fortfarande i paradigmet att först ska vi planera länge och sen göra, lite planekonomiskt. Henrik Eriksson förespråkar istället mer amerikansk fotboll, vi har ett spel och så gör vi och testar regelbundet.

Ledare som är till för medarbetare som är till för kunder
Vad blir nyckelkompetenser för chefer i en framgångsrik organisation? Henrik Eriksson menar att det handlar om att vara mycket mer anpassningsbar eftersom vi behöver vara nära kärnverksamheten. Omställningen inom vården under coronapandemin är ett exempel på det. Man löste de problem som man ställdes inför och det gjordes tillsammans med medarbetarna. Hierarkier plattades ut och fick mindre betydelse i krissituationen. På Ikea är cheferna ute och jobbar i verksamheten för att förstå vad medarbetare och kunder möter och behöver. Alla är till för kunderna och på så sätt blir ledarna till för medarbetarna.

Hur vågar och klarar vi att göra nytt?

– Vi behöver utsätta både oss själva och andra för ett nytt sätt att tänka, säger Henrik Eriksson. För vem är vi till? När vi vet det är nästa steg att göra ständiga mindre förbättringar i korta steg, reflektera och utvärdera.

Vi samarbetar med motivation.se – Sveriges ledarskapssajt där du kan läsa mer om såväl förändring som förbättring och ledarskap, motivation och hälsa. Idag vill vi tipsa om en artikel av Ewa Braf som handlar om att förståelse för hur hjärnan fungerar hjälper oss att förstå hur vi kan förändra.

Mar 10, 2022

När kalendern svämmar över. Då är det inte kul och ju mer trångt det blir i kalendern, desto mer trångt brukar det bli över bröstet också. När det inte känns som att man hinner leva, man hinner bara - knappt - pricka av allt man har sagt att man ska göra.

Det kan finnas många anledningar till att vi svarar “det är mycket nu” på frågan om hur vi har det. Ibland kan det krävas stora förändringar för att lösa problemen och vi rår inte alltid på alla orsaker. Men för många av oss kan det hjälpa att bara stanna upp, tänka till och göra rätt saker. I bästa fall gör det att vi får det viktigaste (sällan allt) gjort, att vi mår bättre och dessutom att vi känner att livet går i rätt riktning.

1. Inventera och ta hand om din tid

En orsak till att det känns för mycket är förstås att det är precis så. Och kanske av fel anledningar eller för att saker har fått fel proportioner.

Ett sätt att få en bättre relation till tiden och se till att du lägger en större del av den på det som är viktigt för just dig är att inventera vad du lägger tid på idag.

  • Vad är viktigast för dig? Privat? På jobbet?
  • Om du tittar på din kalender, syns de sakerna där?
  • Vad kan du förändra om de inte har tillräckligt med utrymme?

Eftersom vi aldrig kommer att hinna med allt vi vill är planering och prioritering avgörande för att hinna med rätt saker. Lättare sagt än gjort kanske, men det finns inget alternativ.

2. Minska belastningen av det du gör

Ett annat sätt att öka energin och minska känslan av att livet bara flyger förbi, är att lägga lite tid och kraft på att ta hand om vår egen arbetsmiljö. Både den inre och den yttre.

  • Stanna upp och tänk till på varför du gör det du gör.
  • Ta hand om arbetsmiljön så att den stöttar ditt fokus. Vad behöver du för att koncentrera dig? En lugn miljö, avstängda telefoner och mail kanske?
  • Tajma det du gör rätt. Ta tag i det som känns tufft och jobbigt tidigt på morgonen när energin är högre. Hitta synergier: boka promenadmöten eller motionera/promenera medan du tar ett telefonsamtal.

3. Öka återhämtningen

Den allra bästa återhämtningen får vi när vi sover. Men planera också in mikropauser i din vardag. Vi är inte effektiva när vi stirrar in i en skärm flera timmar i sträck.

  • Skapa rutiner för vad du gör timmarna innan sänggåendet. Kan du försöka sova ungefär samma tider varje natt – eller åtminstone så ofta som möjligt?
  • Hitta ett sätt att släppa jobbet när du är ledig så att du kopplar av ordentligt. Även den som älskar sitt jobb mer än det mesta behöver förstå att vi blir smartare och håller längre om vi kopplar bort jobbet med jämna mellanrum.
  • Små pauser i vardagen gör susen. Häng med människor, småsnacka med kollegor, rör på dig. Att hjälpa andra minskar stress och gör att vi använder hjärnan bättre.

4. Tekniken kan hjälpa

Fler och fler av våra smartphones och digitala program smyger in sånt som hjälper oss att göra en sak i taget. Som att man kan boka fokustid i sin kalender - åtminstone i google-kalendern - och att inkommande mötesförfrågningar då automatiskt avslås. Och att man kan ställa in olika fokusprofiler i sin smartphone där man helt enkelt är offline vissa tider på dygnet.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om det här med stress kontra fokus. Den här veckan har vi valt ut en artikel om att fokustid ökar självkänslan. I artikeln hittar du också några riktigt bra frågor du kan ställa dig själv i början av en arbetsdag för att få fokusera på det som är viktigt.

Mar 3, 2022

Sju av tio tjänstemän kollar mailen på ledig tid. Då är man ju inte ledig. Men behöver vi ett förbud?

Sveriges första mail skickades 1983 men det var först på 90-talet som email blev ett sätt att kommunicera med varandra på jobbet. Nu mailas det ... mycket! För att inte tala om alla andra meddelandeprogram vi använder. Flera länder som Frankrike och Portugal har nu infört lagar som reglerar om arbetsgivare får kontakta sina medarbetare efter kontorstid.

Varför kollar vi mail efter arbetstid?
Varför kollar vi mailen och varför mailar vi efter arbetstid? Det finns förstås många anledningar. Det kan finnas en outtalad förväntan på bekräftelse eller vilja att ha kontroll. Vissa meddelanden kan vara vara belönande i stunden men andra kan leda till att vår lediga tid blir motsatsen till ledig.

Behöver vi en lag?
Behöver Sverige en lag kring kommunikation utanför arbetstid? Arbetsmiljölagen i Sverige, framförallt OSA 2015: 4, beskriver att vi ska verka för att arbetet inte ska leda till ohälsa. Kanske kan man tolka det som att det även inbegriper att styra hur och när jobbkommunikationen sker?

Förväntansstress försämrar hälsan
En studie på Virginia Tech visade att det som kallas för förväntanstress både kan leda till sämre sömn och ha en negativ inverkan på relationer. Förväntansstress innebär en förväntan om saker man borde göra, som att kolla mailen.

Men om jag trivs med att jobba på kvällen då? Vi tycker att det är viktigt att var och en får reflektera över hur man själv vill ha det. Samtidigt ska inte våra individuella val behöva störa våra kollegor.

Våra råd
Vi tycker också att normen borde vara att en medarbetare som har slutat jobba inte ska känna vare sig ett behov eller en press att kolla mailen. Det här är våra råd för att komma dit:

  • Var tydlig i ledarskapet. Det ledare gör sätter tonen mycket starkare än en policy.
  • Skapa en struktur som stöttar de beteenden vi vill se.
  • Stötta genom kulturen - prata om hur vi vill ha det och hur vi får det som vi vil ha det.
  • Använd tekniken - det går att schemalägga mail. Uppmuntra varandra att stänga av onödiga notiser. Boka fokustid i kalendern så visar du att du inte vill bli störd.

Vi behöver helt enkelt sätta oss själva i förarsätet för hur vi kommunicerar och när vi konsumerar information.

Vår samarbetspartner motivation.se har en bra artikel om hur vi kan få ett bättre förhålllningssätt till mailen. Hjälp, mailen styr mitt liv! heter den och så vill vi väl verkligen inte ha det?

1