Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2022
June
May
April
March
February
January


2021
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: June, 2022
Jun 23, 2022

På det nya internet som kallas webb 3.0 sysslar självstyrande organisationer, DAOs, med allt från kryptovalutor till odling. Är det framtiden, undrar vi?

DAO, decentraliserade autonoma organisationer, har växt fram med hjälp av framkantsteknologi som blockkedjeteknik. Det är organisationer utan chefer där ägandet, inflytandet och ansvaret är delat.

Vi har inte hittat någon exakt och tillförlitlig uppgift på hur många DAO-organisationer som finns idag men de lär vara tusentals. Här är en massa människor verksamma dagligen, varav en hel del försörjer sig, helt eller delvis, på jobb de får den vägen.

Det här ville vi veta mer om, så vi vände oss till Gustaf Josefsson Tadaa, entreprenör, coach och uppskattad talare om allt som har med det digitala samhället att göra.

DAO - hur funkar det?
Bakom DAO-organisationer finns begrepp som webb 3.0 - nästa generations internet som bygger på delaktighet - och blockkedjeteknik - tekniken som används för bland annat kryptovalutor. Det handlar om att samverka och samarbeta på ett nytt sätt.

Genom att använda matematiska algoritmer kan man spara data på ett decentraliserat moln (en samling datorer) istället för att ha en datorserver nånstans som ägs och kontrolleras av en viss individ eller en organisation.

Vem som helst kan koppla upp sig till det decentraliserade molnet där man med hjälp av blockkedjeteknik kan spara information som ingen enskild individ har makt att förändra. Med andra ord kan ingen stat, ägare, myndighet eller individ manipulera informationen.

Här lägger man upp en distribuerat bankkonto och bygger en organisation där makten flyttats ut till de enskilda individerna och beslut fattas med hjälp av omröstningar. En DAO - decentraliserad autonom organisation - är skapad.

Eftersom man ofta får betalt för jobb man gör i så kallade "tokens" (ett värdebevis för en viss mängd kryptovaluta) innebär det att den som bidrar med mycket i en DAO även kan se sina tillgångar öka i värde.

Decentralisering och självstyre
Kort sammanfattat är alltså idén med webb 3.0:

  • decentralisering - mer inflytande för individen
  • traditionella organisationer ersätts av algoritmer och förutbestämda regler
  • beslut fattas genom omröstning

Från aktieklubbar till matodling
Vad gör man i en DAO då? Flera av dem är som aktieklubbar för kryptovalutor. Andra fungerar mer som Uber, där människor runt om i världen utför arbete som andra människor betalar för. Och det finns ideella organisationer som har valt den här organisationsformen. Gustaf nämner Big Green DAO som är en ideell organisation för småskalig livsmedelsproduktion.

Det är mycket hajp i det här, säger Gustaf och självklart finns det sårbarheter i det här nya landskapet, något som inte minst har märkts under de senaste månaderna när kryptovalutor har rasat i värde.

Kräver ingen tillit
Och egentligen, som Gustaf säger, är den här organisationsformen bara meningsfull om man inte litar på staten eller den organisation man är verksam i. Ett exempel är att kryptovalutor har använts för att få fram finansiellt bistånd i krig och konfliktområden.

Men det intressanta är väl om vi kan inspireras och lära oss något av det här nya sättet att gå samman och göra saker genom delat ägande och delat ansvar.

Är DAO morgondagens arbetsmarknad?
Dessutom tycker Gustaf att det är intressant att följa DAOs för att de samlar en massa smarta människor bakom idéer om frihet. Även om webb 3.0 är i sin första barndom kan det bana väg för en mängd innovationer som kanske formar vår framtid. Många tror att vi kommer att organisera oss mer så här i framtiden, att vi istället för traditionella anställningar köper och säljer tjänster i nätverk som liknar DAOs.

DAO och TEAL - självstyre på två helt olika sätt
På ett sätt liknar idén bakom en DAO: decentraliserad makt och beslutsrätt hos varje individ, den modell för självstyre som kallas TEAL. Inom TEAL finns en rådgivningsprocess som mandatet att fatta beslut kring bygger på. Men i praktiken fungerar DAO och TEAL diametralt olika. För medan DAO består av hårda regler som man i stort sett inte kan ändra, handlar TEAL om att släppa på regler och att arbeta med tillit. Medan tillit, som vi har sett, inte har något som helst med en DAO att göra.

Vår samarbetspartner motivation.se har en massa artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om vad som krävs av framtidens arbetskraft.  Kritiskt tänkande och problemlösning ligger i topp men även samarbete över olika nätverk.

Jun 16, 2022

Hur kan vi lämna ekorrhjulet där vi bara gör mer av samma saker och istället bygga något bättre?

Att tänka fritt låter härligt. Men det är lättare sagt än gjort. Vi styrs av tysta överenskommelser om vad som är rätt och fel. Därför fastnar vi lätt i att bara repetera den senaste mode-business-klyschan istället för att verkligen tänka fritt. Och nytt.

Ida Hult är etnolog, strateg och föreläsare som har haft ledande roller och uppdrag för bolag som Ikea, If, Ericsson och Arla Foods. Ida har också skrivit boken Ärvda svar. Där drar hon ner brallorna på stora delar av arbetslivet som det ser ut idag. Vi jagar runt med fulla kalendrar och gör en massa saker, som att sätta ihop snygga presentationer fulla med buzzwords. Men många gånger leder det ingenvart.

Tvättade budskap
Ett av många hinder för nytänkande är att nya idéer och insikter poleras och anpassas i sin väg uppåt i hierarkin. Då blir det svårt att få igenom budskap som sticker ut, som kanske utmanar och innebär risker. Bara det faktum att vi kallar problem för "utmaningar" är ett slags tvättning. Det framstår inte som lika avgörande då. Udden försvinner.

Tunna insikter
Många jobbar datadrivet idag och stoltserar gärna med det. Ida är kritisk till det hon kallar för "tunna data" som bara blir ett ytskrap. Det kan vara målgruppsbeskrivningar baserade på ålder, geografi och ett antal gemensamma beteenden. Problemet är att tunna data ger tunna insikter, eller "tunnsikter" som Ida kallar dem. För att få insikter med djup som hjälper oss att fatta beslut behöver vi oftare fråga "varför". Vi behöver också ge oss ut i verkligheten och undersöka hur saker och ting förhåller sig.

Lego tog sig tid att undersöka
Ett positivt exempel är hur Lego vågade gå emot allmänt accepterade "tunnsikter" om att barn idag har kort uppmärksamhetsspann och ont om tid. De vågade stanna i problemrummet som Ida säger, gick ut i fält och följde lek hemma hos barnen. Då insåg de att även om 40% av barnen hade ont om tid så hade 40% av dem massor av tid. Lego bestämde sig för att rikta sig till de senare och kunde stå fast vid sånt de redan stod för, att bygga från början, istället för att förflytta sig mot mer färdiga leksaker.

Vi kan det förflutna men beslutar om det okända: framtiden
I sin bok skriver Ida Hult: “All vår kunskap handlar om det förflutna. Och alla våra beslut om framtiden. Vi kan inte göra framsynta framsteg genom att följa mallen.”
Hon konstaterar också: “Att vända blicken mot den vardag vi sitter fast i, och säga att detta är framtiden om vi inte förändrar något här och nu, är inget vi gärna gör.”

Gör mindre, tänk mer
Så hur förflyttar vi oss till ett läge där vi kan släppa klyschorna och tänka fritt? Jo, vi borde göra mindre och tänka mer, säger Ida. Stanna kvar i problemen och utforska dem.
Men hur bryter man med inbitna vanor i en organisation där det ofta premieras att snabbt hitta lösningar och börja agera?

Den tionde kvinnan
Det gäller att inte åka med. Man måste tvinga sig själv att tänka nytt: kapa sin egen hjärna som Ida säger. Prova att utmana dig själv eller dina kollegor med greppet "den tionde kvinnan". Det betyder att vart tionde projekt ska göras på ett annat sätt än det vanliga. Den tionde personen i en dialog har ett ansvar att argumentera emot konsensus, och så vidare. Vi behöver hitta "hjärnstopp" för att hjälpa oss själva att hitta en annan väg.

Pre mortem - en framtidsspaning
En annan utmärkt övning för att få syn på hur våra beslut idag formar framtiden är en så kallad pre-mortem. Post mortem är latin och betyder "efter döden". En post mortem-undersökning gör man av en död kropp om man till exempel misstänker brott. En pre mortem, däremot, är en övning där man förflyttar sig till framtiden och föreställer sig att det värsta har hänt. Företaget har gått i konkurs, till exempel. Man börjar i en negativ framtid och försöker hitta trådarna som löper till vår nutid. Vad skulle ha kunnat hända och vad skulle ha kunna orsakat den negativa utvecklingen?

Övningen hjälper oss att identifiera frön till negativa resultat, innan något har gått fel, så att vi kan ändra på det vi gör idag. Eftersom ingen ännu sitter med skulden går det ofta att ha ett fritt och öppet samtal. Man kan också använda ett positivt framtidsresultat för att söka svaren på frågorna vad vi behöver göra och lära oss idag för att nå det önskade resultatet i framtiden.

Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, är fullspäckad med artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om att kreativitet inte kommer på beställning. Att däremot skapa tid för att låta tankarna vandra, att dagdrömma helt enkelt, sätter igång kreativiteten. Intressant, tycker vi!

Jun 9, 2022

Inflytande behöver vi alla i någon mån. Men hur får vi det?

För att få utvecklas på jobbet, bli lyssnade på och kunna påverka behöver vi ett visst mått inflytande i våra arbetsliv. Men inflytande ligger nära makt och makt är ett ord som många har negativa associationer till. Varför är det så egentligen?

Kanske för att inflytande låter som påverkan medan makt låter som att man bestämmer över någon annan. Men även makt vill vi väl ha, eller?

I en artikel i Harvard Business Review läste vi några tips om hur vi kan öka vårt inflytande på jobbet. I det här avsnittet går vi igenom tipsen och diskuterar dem.

1. Odla relationerna
Det är smart av flera skäl att lägga tid på att lära känna sina kollegor och visa dem intresse. Dels gynnar det dig. Den dagen du vill föra fram en idé och vill att folk lyssnar på dig har du bättre förutsättningar om du har goda relationer med kollegor.

2. Lyssna innan du försöker övertyga
Vi går alla omkring med våra egna to-do-listor i huvudet. Distraktionen är överallt och vi slits mellan skärmar och verkligheten. Men för att dina medarbetare och kollegor ska respektera dig behöver du då och då ge dem ditt 100%-iga fokus. Fråga vad de tycker och be dem om råd regelbundet. Då visar du att du respekterar dem och du får respekt tillbaka.

3. Tänk på ditt kroppsspråk.
Att stå upp med öppet bröst och armarna avslappnade på sidorna kan kännas blottande för den som inte är van. Men det signalerar självförtroende. Går du runt med gamnacke och mumlar blir det mindre intressant att lyssna på dig.

4. Välj ett område att bli expert på
Vidareutbilda dig, gå nätkurser och delta i konferenser. Skaffa synliga bevis på vad du kan och bidra till företagets interna kunskapsdelning. Det gynnar dig, dina kollegor och organisationen där du jobbar.

Att bli experten på något är ett annat sätt att skapa inflytande och visa att jag har förmågan att lära. Kanske kan jag vara den som knäckt något verktyg i det digitala? Eller något annat, och bjud på din kunskap till andra, det inger förtroende och möjliggör kanske kontakt med andra likasinnade Visa det gärna, kanske i din titel

5. Var strategisk
Gör en “powermap”. Rita upp vägen till dina mål. Vad vill du? Vem kan stötta? (Närma dig dem). Vem skulle kunna lägga hinder i vägen? (Avväpna deras argument). Det handlar inte om att trampa ner någon annan utan om att skaffa dig själv de bästa förutsättningarna.

Ge folk vad de vill ha
Ta reda på vad människor i din organisation behöver. Kanske särskilt de som kan hjälpa dig att få inflytande. Fundera på vad du kan göra för dem utifrån ditt expertområde.

Det är viktigt att det vi försöker genomföra faktiskt skapar värde, då är det fint att skaffa inflytande!

Vår samarbetspartner Twitch Health har en högaktuell och lättillgänglig tjänst som heter Twitch on Demand. Den hjälper dig träna hemma, följa program och framsteg, boosta vänner och gå med i sociala grupper för ökad motivation. Du får tillgång till pass och program, från lugna mindfulness och pausprogram till högintensiv konditionsträning. I appen hittar du också föreläsningar inom ämnen som hemma-ergonomi, sömn, träning och kost.

Vår samarbetspartner motivation.se – Sveriges ledarskapssajt – har en riktigt bra artikel om det här med inflytande och makt som vi vill tipsa om den här veckan. Den heter Har du makten att påverka? och i artikeln reder författaren ut det här med när makt är negativt och när det är positivt och att vi alla på ett eller annat sätt behöver påverka vår omgivning

Jun 2, 2022

Ungefär 3 av 100 vuxna svenskar har ADHD. Hur ser vi till att dessa tre av hundra kommer till sin rätt på jobbet?

Förkortningen ADHD står för "attention deficit hyperactivity disorder" och tar sig i väldigt olika uttryck. Men generellt handlar diagnosen om att ha svårigheter att koncentrera sig och att behöva kämpa för att motstå impulser. Att lyssna är tufft men också att låta bli att avbryta. Det är knepigt att läsa instruktioner. Det kan vara lätt att dra igång en massa saker men svårare att slutföra dem.

Samtidigt är personer med ADHD-diagnos ofta orädda, drivna och kreativa. Egenskaper som är högt efterfrågade på dagens arbetsmarknad. Så hur ser vi till att människor med ADHD där vi jobbar kommer till sin rätt?

ADHD på jobbet
Vi bjöd in Lotta Borg Skoglund för att prata om ADHD på jobbet. Just det är nämligen titeln på hennes kommande bok. Lotta är överläkare och forskare i psykiatri som forskar om psykisk ohälsa och missbruk bland unga. Hon har tidigare skrivit böckerna ADHD - Från duktig flicka till utbränd kvinna och Svart bälte i föräldraskap - att lösa vardagen i NPF-familjer.

ADHD - en allvarlig diagnos med god prognos
Varje person har sitt ADHD-uttryck men ofta handlar det om svårigheter att reglera känslor, sömn och aptit och det kan för många vara de största utmaningarna. Det är en allvarlig diagnos, säger Lotta, men med en god prognos.

Den som inte får hjälp riskerar att att leva 8-13 år kortare än genomsnittssvensken och har en ökad risk för att hamna i beroende och kriminalitet. Men med rätt förklaringsmodell för individen, med stöd och insatser för att få till basala rutiner för ett hälsosamt liv kan man bli framgångsrik, må bra och få ett långt liv.

Miljön spelar stor roll
För även om ADHD är en funktionsnedsättning vi föds med så påverkas den av miljön vi lever i och existerar inte i ett vacuum. Därför kan det se olika ut under livets gång. Kanske funkar det bra i skolan men sämre i arbetslivet, eller tvärtom.

Vilka svårigheter handlar det om?
Vad är det då för problem som kan uppstå på arbetsplatsen när man har ADHD? Det handlar ofta om svårigheter att:

  • överblicka - hur allt hänger ihop och hur delarna påverkar varandra
  • reglera - energi, motivation och känslor
  • filtrera - vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt
  • ställa om - att avbryta och skifta fokus eller byta strategi

Vi är nog många som kan känna igen oss i det här. För när vi sover dåligt, har det stressigt eller upplever konflikter kan alla uppleva exakt de här svårigheterna. Med andra ord är den hjälp som en person med ADHD kan behöva sånt som de flesta i vårt samhälle och vår tid mår bra av.

Lottas medskick till arbetsplatsen är att ADHD inte är en one size fits all. Vi behöver möta individen och just den personens unika behov. Någon kanske behöver mer struktur, någon mer frihet och behoven kan förändras över tid. Man kan inte förstå ADHD genom att generalisera.

Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta tankeväckande artiklar. Idag har vi valt en som heter “vem är normal” , skriven av Ewa Braf. Ingen och alla tycker vi och här läser du den.

Bilden av Lotta Borg Skoglund är tagen av Ewa Rudling.

1