Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2021
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 1
Dec 2, 2021

Om alla bilister som har mindre än 30 minuters resväg till arbetet tog cykeln istället skulle samhället spara miljarder i pengar och 60 liv varje år. Professor Peter Schantz från GIH berättar mer.

Det rör sig om 2,5 miljarder kronor i hälsoekonomisk vinst om de 110 000 personer i Stockholm (40% av stadens bilister) som kan cykla till jobbet på 30 minuter eller mindre skulle byta bilen mot cykel. Ovanpå det skulle 60 liv per år sparas i form av bättre luft. Det kom fram i de studier som Peter Schantz och kollegor på Gymnastik- och idrottshögskolan GIH gjort.

Peter blickar bakåt och ger en dyster bild av de val vi fattat för våra stadsbyggen sedan andra världskriget. Vi har använt den amerikanska modellen och byggt “bilstäder”, medan danskarna i Köpenhamn skapat en infrastruktur som gynnar cykling. Där kan man dessutom ta med cykeln i kollektivtrafiken och det är vi väldigt dåliga på i Stockholm, menar han.

Prova – det är närmre än du tror

Peter berättar också att miljöpsykologer sett att vi människor tenderar att överskatta avstånd. Det är en orsak till att många undviker cykeln – det känns för långt helt enkelt. Han förklarar också att det mest avgörande för att få människor att göra beteendeförändringar är att låta dem prova. Med andra ord: får man prova att cykla till jobbet upplever man kanske hur skönt det är att röra på sig samtidigt som man upptäcker att det inte var så långt som man trodde.

Uppmuntra och motivera

Här kommer förstås en blinkning till arbetsgivare som vill satsa på sina medarbetares hälsa: uppmuntra dem att testa cykelvägen till jobbet. Erbjud lånecyklar, duschmöjligheter, parkering … gör det enklare!

I början av avsnittet nämner Peter Schantz att politikerna borde subventionera elcyklar. Det gjordes också 2018, alltså efter att vi spelade in det här avsnittet. Elcykelpremien blev väldigt omdiskuterad. Ungefär 90.000 svenskar utnyttjade premien i hela landet - det blev inte bara ett storstadsfenomen som vissa befarade.

Naturvårdsverket gjorde en utvärdering av elcykelpremien och den visade att ungefär varannan elcykeltur ersätter en resa som annars skulle gjorts med bil. Övriga ersätter resor som annars skulle skett med vanlig cykel, kollektivtrafik eller till fots. De drog också slutsatsen att ökad användning av elcykel troligtvis leder till minskade utsläpp av växthusgaser, ökad fysisk aktivitet och minskat buller. Men förmodligen även till en ökning av antalet trafikolyckor.

Det visar att det inte är så lätt att göra den här sortens förändringar: man måste ju också satsa på infrastrukturen och göra det lättare att komma fram och parkera med cyklar.

Hur som helst: att underlätta parkering, ombyte med mera, det kan ju definitivt en arbetsgivare göra. Och kommunicera för att visa att man satsar på hälsa. Här är några tips till er som är arbetsgivare.

Så ökar du cykelpendlandet på ditt jobb

  1. Satsa långsiktigt och systematiskt.
  2. Se till att ledare uttalar sitt stöd.
  3. Förenkla att cykla på alla sätt det går: Parkering, duschar, klädförvaring, kanske ta in en cykelmekaniker regelbundet?
  4. Fokusera på den goda upplevelsen, inte på tävling.
  5. Mät de positiva effekterna på luft och fysisk aktivitet.

Jobbar ni hemma eller på kontoret eller både och? Slutade ni med hälsosatsningar när pandemin kom och har ni haft svårt att komma igång igen för att många medarbetare jobbar på distans? Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa.  Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer på här

Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om det här med beteendeförändringar. Den här veckan har vi valt en artikel om att ibland är det inte beteendena i sig vi ska förändra utan miljön där beteendena äger rum. Det hänger definitivt ihop med varför man ska göra det enklare att ta cykeln till jobbet, att parkera, att duscha och byta om.

Nov 25, 2021

Det hybrida arbetssättet är på allas läppar. Vilka ska vara på plats och vilka på distans - och när? Hur gör vi det rättvist och produktivt?

I det här avsnittet pratar vi med Linda Widar som forskar i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon har studerat hur distansarbete påverkar vår hälsa och välmående och även hur chefsrollen påverkas.

Gränsen mellan jobb och fritid
De största utmaningarna med distansarbete är att det ofta är svårt att dra en gräns mellan jobb och fritid. För vissa sväller arbetet ut över hela dygnet. För andra blir det svårt att jobba när hemmet är fullt med andra familjemedlemmar.

Nya former för relationen chef-medarbetare
I sina studier har Linda sett att det spelar stor roll hur chefer paketerar kommunikationen med medarbetarna vid distansarbete. Att ringa titt som tätt upplevs lätt som störande kontroll medan tydliga mötesformer och vänliga frågor oftare upplevs som omtanke.

Digitala möten sliter på oss
En studie från USA visar att den kognitiva belastningen i ett digitalt möte är mycket högre än i ett fysiskt möte. Det har mycket med kommunikationen att göra. Det är svårare att läsa av kroppsspråk och ansiktsuttryck när vi ser varandra på platta skärmar i små frimärksbilder än när vi ses i ett rum. Vi blir också mer statiska när vi hela tiden ska tänka på att synas i bild. I ett digitalt möte upplever många också en känsla av att stå på en scen, att man blir uttittad på ett annat sätt än i ett fysiskt möte.

Hybrida möten: inkludera mera
I sina studier har Linda sett att många vill undvika hybrida möten där vissa är på plats och andra är med digitalt. Sådana möten passar bäst för kort envägs-information och sämre för kreativitet och samtal. Men eftersom många organisationer behöver ha hybrida möten är det viktigt att tänka på bra ljud och bra bild och mötesformer som gör att de som är med på distans syns, kommer till tals och känner sig inkluderade. Det finns dessutom många bra tekniska lösningar att använda: frågeverktyg och interaktiva digitala tavlor till exempel.

Risk för splittring och missnöjeskultur
Om man inte tänker till ordentligt kring de hybrida arbetsformerna finns en risk för förhållanden som upplevs som orättvisa. Det skulle kunna vara om vissa arbetsuppgifter förskjuts till dem som jobbar mer på kontoret så att deras arbetsbelastning och stress ökar. Det skulle också kunna vara att möjligheterna att avancera och utvecklas blir sämre för dem som jobbar på distans. Samma sak om bara vissa får friheten att jobba på distans men inte andra.

Särskilda utmaningar för chefer
Många chefer, berättar Linda, beskriver en vilsenhet inför det hybrida arbetssättet. Det finns sällan tydliga direktiv och ramverk för hur jobbet ska organiseras och ledas. Många andra europeiska länder har specifik lagstiftning för distansarbete, särskilt vad det gäller gränsen mellan jobb och fritid. Men i Sverige har vi ingen sådan specifik lag utan de de direktiv som finns är inbakade i rådande arbetsmiljölagstiftning. Med andra ord behöver varje verksamhet själv skapa de ramverk och stöd som behövs.

Lyssna in först, besluta sen
När det gäller just ramverk och regler för hybrida arbetsformer rekommenderar Linda dig som är chef att inte bara gå ut med ett statiskt ställningstagande om hur saker och ting ska fungera. Många tror att det skapar tydlighet när de meddelar t ex "nu ska vi bara jobba på distans" eller "nu ska alla vara på plats". Men statiska beslut skapar mycket oro och går över huvudet på medarbetarna.

Lindas rekommendation är att lyssna in vad medarbetarna tänker och vill innan man går ut med riktlinjer och ramverk. Man kan med fördel testa ett arbetssätt under en avgränsad tid och sedan höra efter med medarbetarna hur det har gått så lär sig organisationen gemensamt, tillsammans vad som funkar bäst.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har en mängd artiklar om ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om vad man som ledare kan lära från pandemin.

Nov 18, 2021

Vill vi bli starka måste vi både träna musklerna och låta dem vila, annars växer de inte. Samma sak gäller för att lösa problem och samarbeta på jobbet. Utan återhämtning kan vi inte prestera.

Det pratas mer och mer om återhämtning, så medvetenheten ökar om det här behovet. Men det betyder inte att det är lätt för oss att få till det. Sömnen är viktig förstås men även under dagen behöver kropp och knopp återhämtning för att vi ska kunna må bra och prestera.

Skapa rutiner för din återhämtning
Dagens samhälle bjuder inte in till återhämtning. När hjärnan skickar signaler om att det är dags att vila, som att det blir svårare att koncentrera sig eller att vi gäspar, är det lätt att köra över dem och tuffa på ändå. Ganska få av oss har inbyggda pauser i arbetsdagen. Alltså måste vi skapa rutiner för dem på egen hand.

Det här behöver vi återhämta oss ifrån:

  • Kognitiv ansträngning (tänka, planera, lösa problem)
  • Oro och stress
  • Människor (social stimulans)
  • Vara vaken
  • Fysisk ansträngning

Så får du in återhämtningen i vardagen
Skapa korta och enkla aktiviteter som du kan ta till när du vet att du kommer behöva dem. Tänk tvärtom. Titta på listan här ovanför. Vilket slags belastning har du haft mycket av nyss? Hur ser motsatsen ut?

Kan du tänka annorlunda om en uppgift?
Vi kan också fundera på om vi kan tänka och känna annorlunda inför en uppgift. Går det att göra den på ett sätt så att det inte blir stressande?

Led vägen för din egen återhämtning och andras. Ta upp diskussionen på din arbetsplats. Vilka beteenden belönar ni och är det de beteendena som gör er riktigt bra i längden?

Vår samarbetspartner motivation.se har flera artiklar om återhämtning. Den här veckan har vi valt en text om att det inte är stressen i sig som gör oss sjuka utan att vi inte återhämtar oss från den.

Nov 11, 2021

Nyårslöften som glöms bort i februari. Visionära planer som äts upp av vardagen. Känns det igen? Med OBM får du det att hända.

Vare sig det handlar om att ställa om till hybridarbete eller att bli bättre på pauser i vardagen så vet vi att det är en utmaning att genomföra en förändring. Vi behöver förstå, planera och agera för "hur:et" mycket mer än vi tror.

Beteenden – nyckeln till förändring
Lyckas du se beteendet istället för svepande generaliseringar har du börjat jobba enligt teorin och verktygen som kallas OBM – organizational behavior management. Det är ett verktyg du kan använda för att få till den där sista pusselbiten i en stor förändring eller i en helt vardaglig aktivitetsplan: att få saker att hända på rätt sätt.

Leif E. Andersson är leg psykolog som utbildar inom ledarskap med OBM som grund. Han är också författare till OBM-boken, psykologi för ledare.

– Jag tycker inte att vi har rätt att lägga oss i vilka värderingar människor har på en arbetsplats, säger Leif, så länge alla beter sig på ett schysst sätt. Men vi kan komma överens om beteenden.

Hjälper oss att komma överens
Att fokusera på beteenden är också ett framgångsrikt sätt att kunna jobba ihop trots personliga meningsskiljaktigheter. Vi kan komma överens om att vi ska göra ett visst antal uppgifter varje dag och samarbeta på ett visst sätt oavsett vilket parti vi röstar på eller vilket fotbollslag vi hejar på.

De fyra F:en
Det som krävs för att kunna genomföra en beteendeförändring är:

  • Färdriktning – har alla förstått varför beteendet ska utföras?
  • Färdighet – kan alla utföra beteendet?
  • Förutsättningar – finns förutsättningar att utföra beteendet?
  • Förstärkare – finns förstärkare för beteendet?

Inom det första f:et, färdriktning, ryms sånt som svarar på frågan “varför?” Syftet och våra roller behöver också vara tydliga.

Färdighet innebär att kolla om alla har de kunskaper som krävs för att göra något de förväntas göra. Tänk dig att du ber någon hämta kaffe varje dag men ingen har förklarat var kaffemaskinen finns eller hur man brygger en omgång kaffe i den.

Förutsättningar: har vi tid att göra det vi förväntas göra? Får vi den hjälp vi behöver från omgivningen? Har vi tillgång till verktyg som krävs?

Förstärkare: i stort sett alla våra beteenden styrs av konsekvenser. Försvagande konsekvenser minskar ett beteende medan förstärkande konsekvenser ökar det. Utan att jobba med förstärkare kommer du inte att få en beteendeförändring att hända.

Säg att vi har kommit överens om att säga hej till varandra i korridorerna på arbetet, för att vi vill skapa ett vänligare klimat på jobbet. Varje gång någon inte hälsar tillbaka och du bara låter det passera har du signalerat att den där överenskommelsen inte var viktig eller nödvändig. Du missade konsekvensen helt enkelt, och utan konsekvens händer inget.

TÖS – tajming, önskvärdhet, sannolikhet
Konsekvens kan kännas som ett laddat ord eftersom många förknippar det med bestraffning. Men en konsekvens kan lika gärna vara positiv. För att konsekvenserna ska fungera på de önskade beteenden behöver de uppfylla “TÖS”.

Tajming – konsekvensen ska komma nära inpå beteendet för att påverka det. Lön kommer bara en gång i månaden och funkar därför inte som förstärkare för ett beteende.

Önskvärdhet – konsekvensen behöver upplevas som önskvärd (om det är en positiv förstärkare) eller icke önskvärd (om det är en negativ förstärkare) för att den ska påverka individen att förändra sitt beteende.

Sannolikhet – konsekvensen behöver vara sannolik. Du kanske kör bil fortare än tillåtet på en väg eftersom du inte tror att det är sannolikt att du blir stoppad och blir tilldelad en fortkörningsbot. Skulle du ha en skrivare i bilen som skrev ut en bot så fort du passerade hastighetsgränsen skulle du förmodligen hålla dig till hastighetsgränsen.

Ett steg i taget
Hur skapar man då en snabb förstärkning på en förändring som egentligen tar lång tid att genomföra och få effekt av? Svaret är: bryt ner! Vi tar ofta för stora steg, menar Leif. Vi ska komma överens om ett beteende som vi garanterat kommer klara av att göra eller förändra. Som chef behöver du förstärka och bekräfta ofta, om och om igen. Var beredd på missar och felsteg och även på att effektiviteten först minskar innan den ökar. Beteendeförändringar är jobbiga och tar tid.

Koppla det nya till sånt vi redan gör
Ett tips är att koppla det nya vi ska göra till något vi ofta redan gör, som att hämta kaffe eller kolla mejlen. Ett beteende som redan är förstärkt gör förändringen lättare.

5-12 gånger mer beröm
Vi behöver ge beröm mellan 5 och 12 gånger innan vi kan säga något kritiskt. Annars är det stor risk att den konstruktiva kritiken inte leder till något förutom att personen du gav den till hamnar i försvar eller slutar lyssna på dig. Vi är bara människor, vi vill alla bli sedda. När vi väl är bekräftade och känner oss trygga i en relation, däremot, är vi oftast beredda att lyssna på relevant kritik och utvecklas.

OBM är inte svaret på vårt varför utan svaret på hur vi ska få det vi har bestämt att göra att faktiskt ske. Ett sätt att få vår strategi och våra planer att genomföras och bli verklighet. Kanske ett verktyg att ta till i arbetet med att planera ert hybrida arbete framöver?

Vår samarbetspartner Twitch Health jobbar ständigt med att få förändringar i hälsobeteenden att hända. I oktober i år var deras vd Fredrik Karlsson med i ett samtal hos SEB där han berättar om kring utmaningar och möjligheter för att navigera i det nya normala. Fredrik är med ungefär från 25 minuter men hela samtalet är väldigt intressant.

Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har förstås många artiklar kring hur man driver förändring. Vi har valt en som handlar om fyra nycklar för förändring - lite annorlunda än Leifs 4F!

Nov 4, 2021

Vi är alla beroende av andra människors bedömningar: hos myndigheter, i vården, inom juridiken. Tyvärr är de alltför sällan korrekta och rättvisa.

Trodde du att betygssystemen i skolan var rättvisa? Att när en läkare ställer diagnos på dig så stämmer den? Och att domar i rättsfall som liknar varandra oftast får likvärdiga utfall?

I så fall har du faktiskt fel, skrämmande nog. Vi har läst boken Brus av Nobelpristagaren Daniel Kahneman. Där framgår det att mänskliga bedömningar leder till en massa fel, skevheter och orättvisor. Mycket mer än de flesta av oss tror. Det här har varit känt länge så forskningen är inte ny men Kahneman och hans författarkollegor sammanställer den och lyfter upp den i ljuset.

Brus är svårt att se
Anledningen till att vi har svårt att få syn på de här felen, "bruset", är att det finns många olika slags brus som samverkar. Utfall varierar i varje enskilt fall beroende på bedömarens personliga åsikter, vilket väder det är, om man är mätt eller hungrig med mera.

Skillnaden mellan brus och bias
Ett annat fenomen, bias, har vi lättare att få syn på eftersom det leder till skevheter som går i samma riktning. Exempel på bias är rasism, sexism och andra former av diskriminering.

Olika sorters brus
Det här är några olika typer av brus med exempel hämtade från rättsfall.

  • Nivåbrus - en del domare är generellt strängare än andra. Invidider tolkar skalor olika.
  • Mönsterbrus - även en domare som generellt är strängare än andra kan ömma särskilt för en viss grupp människor, det skulle kunna vara kvinnor eller människor med låg inkomst.
  • Situationsbrus - när det är varmt ute minskade chansen att du ska få asyl visade en studie som pågick under fyra år. Vi människor påverkas av väder, humör, hur länge sen det var vi åt och en massa andra saker.

Regler och teknik som lösning
En lösning är att använda tydligare regler och styrande mallar för beslutsprocesser. En annan är att ta teknik och AI till hjälp. Det görs redan i viss utsträckning. Men AI är inte bättre än den data man matar in i maskineriet så ibland slår även tekniken fel. Dessutom finns det ett värde i att få sin situation bedömd av en annan människa. Det kan bidra till att man känner sig sedd och lyssnad på.

Bättre mänskliga bedömningar
Så hur kan vi människor förbättra våra bedömningar?

  • Utnyttja massans intelligens. Om man tar ett genomsnitt av flera oberoende personers bedömning blir resultatet mindre brusigt. Även om en och samma individ gör samma bedömning flera gånger i rad med viss tid emellan minskar bruset. Att sova på saken är bra, helt enkelt.
  • Använda sekvenserad information. Att dela upp bedömningsprocessen i oberoende delar minskar också bruset. Då påverkas inte de bedömande individerna av vad andra människor har dragit för slutsatser i en annan del av processen.
  • Ta ställning individuellt i gruppbeslut. Om en grupp ska bedöma något tillsammans är det bäst att var och en tar ställning individuellt först och sedan redovisar sin syn var och en. För om t ex chefen berättar om sin syn först kommer de andra att påverkas av det.
  • Jobba aktivt med att skapa en öppen attityd till lärande. Personer som förstår att de kan ha fel och är öppna för att lära sig nytt är mindre benägna att skapa brus än personer som låser sig vid vissa åsikter och preferenser.

Vill du på allvar identifiera bruset i er organisation kan du läsa i boken om hur en brusinventering går till och hur så kallade beslutsobservatörer kan jobba för att reducera bruset i särskilt viktiga processer.

Apropå rättvisa, har ni kommit igång med digitala hälsotjänster? Att kunna få hjälp med hälsosamma val digitalt gör hjälpen mer tillgänglig, för fler. Även om pandemirestriktionerna är borta fortsätter många att jobba på distans, heltid eller deltid.

Vår samarbetspartner Twitch Health erbjuder plattformen Twitch on Demand som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa.

Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om det här med bedömningar och beslut. Den här veckan har vi valt en text om att vi tror att vi är mycket bättre på att fatta beslut än vi är - och hur vi trots det kan bli bättre. Inte minst genom att samarbeta mer och smartare.

Oct 28, 2021

Blir resultatet alltid gott när företag vill göra gott? Och hur gör man det bäst? Vi ställde frågan till Sara Damber, grundare till organisationen Friends och bokaktuell.

Det blir allt vanligare att företag vill bidra till goda syften. Men trots att samhällsengagemanget hos företag ökar så ökar inte pengarna till ideella organisationer, säger Sara Damber.

Folkrörelsen som blev en industri
Hon är grundare av organisationen Friends som jobbar förebyggande mot mobbning och aktuell med boken En handelsresande i godhet: min rapport från folkrörelsen som blev en industri.

Vi anar en kritik i titeln. Tycker hon att storföretagen kör över den ideella sektorn?

- Inte riktigt så, säger Sara. Men jag tycker det är synd att företag ibland tar hjälp av reklambyråer för att formulera sitt "why", sitt syfte, istället för att fundera över hur de kan driva sin kärnaffär på ett så rättvist och bra sätt som möjligt.

Ansvarstagande företag, tycker hon, borde först och främst se till att deras produkter tillverkas på ett schysst sätt, med bra arbetsvillkor för anställda, att de rekryterar för mångfald och så vidare.

Bjud på kompetens istället för att vika kartonger
Ett annat misstag företag gör, menar Sara, är att skicka högutbildade medarbetare att vika kartonger eller bjuda på soppa för att hjälpa en ideell rörelse. Då tycker hon det är smartare att förmedla sin spetskompetens till den ideella organisationen så att de i sin tur kan hjälpa mer och fler.

Under många år jobbade Sara för Kinnevik med sociala entreprenörer, framför allt i Afrika och Östeuropa. Där var syftet just att dela med sig av näringslivets spetskompetenser till sociala eldsjälar och på så sätt stötta både dem och det eldsjälarna jobbade för.

Saras tips till företag som vill göra gott

  • Bli månadsgivare till en ideell organisation. Det skapar trygghet och bidrar till långsiktighet för organisationen.
  • Ta ansvar för den position och makt ni har genom att se över hur ni producerar, transporterar, säljer och rekryterar: helt enkelt bedriver er egen verksamhet.

Och glöm inte det mellanmänskliga. Än idag när Sara ser en nål från Friends där det står Hej! blir hon glad. Idén bygger på hennes egen erfarenhet som mobbad på högstadiet. För det var en annan människa som till slut bidrog till att mobbningen upphörde och det gjorde han genom att se henne i ögonen och säga just "Hej", istället för att frysa ut henne som alla andra gjorde.

Vår partner Twitch Health har tre frågor till dig som känner att ert hälsoarbete står och stampar.

  1. Når era hälsoaktiviteter bara de redan frälsta?
  2. Erbjuder ni redan en rad förmåner och aktiviteter?
  3. Har ert hälsoarbete sett ungefär likadant ut de senaste åren?

Du hittar Twitch Healths samlade erfarenheter och lärdomar från forskning och över 20 års arbete med kunder som Karolinska institutet, Spotify och Länsförsäkringar i den här guiden.

Vår samarbetspartner motivation.se har en mängd artiklar om ledarskap och den här veckan har vi valt en text om hur idéburet ledarskap kan skapa motivation även i en vinstdrivande organisation. Det handlar om leda med utgångspunkt i verksamhetens idé och visa att man tror på den.

Oct 21, 2021

Visst låter det härligt att jobba effektivt utan stress? Kanske nästan utopiskt? Nej faktiskt inte.

Det går att göra mycket för att minska stressiga känslor och öka upplevelsen av att ha tid till det man vill och behöver. I det här avsnittet delar vi tips och tankar på hur du kan göra för att prestera hållbart med mindre stress.

Acceptera att tiden är begränsad

Först och främst handlar det kanske om att acceptera att tiden aldrig kommer räcka till allt på att-göra-listan. Tiden är den trånga sektorn och det handlar först och främst om att prioritera vad som ska göras.

Första frågan är alltid varför 

A och O är att ha rett ut sitt varför, både i det stora och det lilla. Det hjälper oss att prioritera vad som ska få ta vår tid och att sen kunna hålla fast i den agendan när annat pockar på vår uppmärksamhet.

Viktigt och bråttom – eller bara bråttom?

En metod man kan ta till sin hjälp är matrisen viktigt/bråttom. Varför fastnar vi ofta i sånt som är bråttom och viktigt (varför hann vi inte med det innan det blev bråttom)? Och varför envisas vi ibland med att göra sånt som är bråttom utan att vara viktigt, medan det långsiktigt viktiga som inte är tidskritiskt får vänta? Det här sättet att sortera behov och planera sin tid kan ge en del hjälp.

Fokus kräver pauser

Många gånger kräver dessutom det mest viktiga och värdeskapande vi ägnar oss åt både tid och arbetsro. Vi tittar närmare på exempel som Pomodoro-metoden, att dela in sin arbetsdag i fokuserade delar och bryta dem med pauser för att få både den skärpa och den återhämtning vi behöver.

Att hitta balansen

Ann-Sofie delar med sig av hur hon stämmer av att hon får balans i det hon gör: hon vill fördela tiden mellan att hämta in information, dela med sig av information och bygga relationer. Alla delar behövs – men kanske inte alltid på en och samma gång.

Ta väl hand om tiden du har. Lägg så mycket du kan på det som är långsiktigt viktigt!

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om att strukturera sin arbetsvardag. Idag tipsar vi om en som handlar om GTD- Getting things done-metoden. 

Oct 14, 2021

När verkligheten är som mest osäker behöver vi vara anpassningsbara. Men hård press gör det svårt att tänka nytt. Så här hanterar du det.

När behovet att tänka nytt och vara kreativ är som störst är det också som svårast för våra hjärnor att vara anpassningsbara. Det beror på att stress och press får oss att klamra oss fast vid gamla metoder och säkra, men sällan särskilt innovativa, vägval. Det kallas för anpassningsparadoxen och i det här avsnittet hämtar vi inspiration från konsultfirman McKinsey.

Det här är fem saker du kan göra för att främja en mer anpassningsbar organisation.

1. Gör välmående till en grundläggande kompetens

Vårt välmående och hälsa är en förutsättning för att vi ska kunna prestera kognitivt. Hälsan är fysisk, mental och social och alla delar behöver sitt. Chefer och ledare behöver ta hänsyn till det här och leda med sina egna beteenden. Den som inte bygger sin egen hälsa är inte rustad att hjälpa andra.

2. Gör det högre syftet till er ledstjärna och bestäm vad som är icke förhandlingsbart

När verkligheten trycker på, tempot är högt och kraven ännu högre, kan det vara svårt att lära sig nytt och läsa av nya, osäkra situationer. Verksamheter där det långsiktiga syftet är kristallklart klarar sig bättre när pressen ökar eftersom det hjälper var och en att prioritera när att-göra-listorna är längre än veckans timmar.

Och även om ett långsiktigt syfte hjälper oss att prioritera kan vi också behöva hårda gränser: vad i min arbetsvardag är icke förhandlingsbart? Det kan vara att få tid för sina barn och det kan vara att få tid för sina medarbetare trots att de där att-göra-listorna bara fylls på i oändlighet. Alltså vad är icke-förhandlingsbart för att jag och mina kollegor ska hålla i längden?

3. Öppna upp för flera möjliga perspektiv i synen på verkligheten

När stress och press och osäkerhet tornar upp sig är det vanligt att vi håller hårt i vad vi redan vet. “Det här har funkat förut” eller “så här har vi alltid gjort” är vanliga beteendemodeller.

Det bästa sättet att INTE gå i den fällan är att iaktta sig själv utifrån och konstatera “Okej, nu är jag (eller vi) benägna att hålla hårt i sånt som har varit framgångsrikt tidigare. Men nu är det dags att istället ifrågasätta etablerade sanningar.”

4. Bygg djupa relationer med mångfald

Starka relationer hjälper oss att vara anpassningsbara. Socialt stöd påverkar vårt välmående, våra kognitiva funktioner och vår prestation, inte minst i pressade lägen. Ett starkt socialt nätverk med mångfald hjälper oss också med uppgiften att kunna se en situation ur flera perspektiv.

5. Gör det tryggt att lära

Vi lär av motgångar och misslyckanden. När det ser ut som att en miljö är konfliktfri och att alla följer uppsatta regler kan det i själva verket dölja brist på utveckling. Det här handlar om att bygga psykologisk trygghet, något du kan höra mer om i avsnitt 166.

I en miljö där det är “högt i tak” vågar människor föra fram idéer och berätta om sånt som inte går bra. Alla blir lyssnade på, alla får bidra och organisationen kan dra nytta av kraften i olika perspektiv.

Ett steg i taget - den viktigaste framgångsfaktorn

Som så ofta är det små steg som gäller för att lyckas. Hitta olika sätt att puffa dig och dina kollegor till de önskade beteenden ni vill se. Ofta har vi insikterna men får inte till beteendeförändringarna. Bryt ner förändringen i små delar och fira varje ansträngning, inte bara när ni lyckas.

Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har mycket att lära oss om hur man skapar en både produktiv och hälsosam arbetsplats. Den här veckan tipsar vi om en artikel som handlar om att en god arbetsmiljö ger bättre lönsamhet. Faktaunderlaget kommer från en undersökning som plattformen Brilliant Future har gjort alldeles nyligen.

Oct 7, 2021

Hur mycket vi än planerar och sätter upp mål förändras verkligheten. Ofta snabbare än vi hinner blinka. Hur gör man då?

Allt fler upplever komplexitet på jobbet: att det är svårt eller omöjligt att ha kontroll över allt och alla som ingår i ett arbetsprojekt.

Långsiktigt mål hjälper oss att navigera
Då är tricket inte att planera ännu mer eller att jobba ännu hårdare. Istället behöver vi acceptera att vi inte kan påverka allt och att vi inte har alla svar. Har vi en gemensam vision av det långsiktiga målet går det faktiskt bra att navigera i viss osäkerhet och testa på vägen, ett steg i taget.

Det är Klara Palmberg Broryds budskap. Hon är teknologie doktor i komplexitet och aktuell med boken Komplexitet: enklare navigerat, bättre hanterat - så driver du utveckling i komplexa system.

Oförutsägbarhet och många variabler
Komplexitet är inte detsamma som att något är svårt. Komplexitet beskriver en situation där variablerna är många, skeendena oförutsägbara och antalet möjliga utfall omöjliga att överblicka. Ett exempel på något komplext är klimatkrisen och våra möjligheter att hantera den. Ett annat exempel är den nya hybrida arbetsplatsen där vissa jobbar hemma och andra på kontoret, vid olika tider och tillfällen.

I en komplex situation finns det inga ledare som sitter inne med alla svaren och det behöver finnas en acceptans för det. Vet alla däremot i vilken riktning vi ska, kan vi hjälpas åt att ta nästa steg tillsammans, även om vägen framåt inte är helt och hållet utstakad.

Många perspektiv och kompetenser bidrar
I sin roll som strategi- och förnyelsedirektör i Nacka Kommun med ansvar för frågor som bland annat digitalisering blev det här tydligt för Klara. Det var inte hennes expertkompetens inom olika områden som var det viktiga utan hennes förmåga att föra in olika perspektiv, facilitera och driva frågorna. En nyckel här var att kroka arm med andra kompetenser som ibland utmanade rådande normer men som på det sättet också bidrog till utveckling.

Komplexitet, säger Klara, hanteras bäst i rörelse. Precis som en lindansare behöver röra på sig för att hålla balansen. Ju tidigare vi släpper planeringsfasen och börjar göra saker, desto bättre, gärna små steg i taget. Testa en mindre förändring, låt dem som är mest intresserade pröva något nytt och sen dela med sig av hur det gick.

Vår samarbetspartner Twitch Healths kund, Fastighetsbolaget Stendörren, bestämde sig för att stötta sina medarbetare att göra hälsosamma val i vardagen. Inte minst i tider av distansarbete är det viktigare än någonsin, tycker deras VD Erik Ranje. Med hjälp av hälsoinitiativet Twitch Digital utmanade de varandra under sex veckor i en holistisk hälsoutmaning där de samlade poäng för hälsosamma val i vardagen. Det handlade om allt från att ge positiv feedback och att gå en promenad till skärmfri tid efter kl. 21 på kvällen. Hur den utmaningen gick till kan ni läsa mer om här.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om olika perspektiv på komplexitet. Idag har vi valt ut en av text av Eva Braf som handlar om att leda i komplexitet.

Sep 30, 2021

David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och verksamheter att få bättre struktur i tillvaron, så att vi kan lägga tid på det som är viktigt istället för på en massa småsaker som distraherar oss.

Struktur och ordning och reda är inget man löser en gång och sen är det klart. Vi är många som kan behöva lite hjälp på traven och det är precis vad David Stiernholm sysslar med i sin yrkesroll.

Tricket är sällan att skaffa nya verktyg, berättar han. Nyckeln till framgång är snarast att bli bättre på att använda dem vi redan har.

Här är nio av Davids tips:

  • En att-göra-uppgift ska vara kortare än en arbetsdag. Du ska kunna bocka av den helt enkelt.
  • Separera din kalender och din att-göra-lista. Det som är tidsbestämt ska stå i kalendern medan övriga aktiviteter ska stå på att-göra-listan.
  • Skapa textmallar för texter du använder ofta så att du slipper skriva samma textsnuttar om och om igen.
  • Vad ska vi kommunicera om i vilken kanal och när? Prata om det och besluta hur ni ska göra.
  • Skilj på mål och process. Gör det du gör idag att du närmar dig de mål du har eller tar de dig längre bort från målet?
  • Skilj på stort och smått. Låt inte det mindre komma i vägen för det större. Fundera på hur mycket tid och resurser saker och ting får ta.
  • Se till att du kommer igång med det som är viktigast. Nyckeln är att börja göra en liten del. Få bort frestelser.
  • Verb hjälper oss att komma igång med de där stora uppgifterna som tar emot. Skriv inte vaga verb som “kolla på”, “ta det sen” eller “fixa”. Välj hellre “analysera, fråga, ringa, skriva” som är tydligare.
  • Tajming är viktigt. Gör kognitivt svårare saker på morgonen och enklare saker senare på dagen.

Vi vill också lägga till Davids tips för att uppleva bättre struktur och kunna se till så tiden går till rätt saker i höst:

  1.  Hur nyttjar du din tid bäst i höst? Vad behöver du hinna? Vad är det viktigaste du vill få klart innan julen är här? Lista de viktigaste punkterna. Ta hänsyn till hur din arbetsbelastning brukar vara under den delen av året så att listan blir rimlig. För mig blev det denna höst sex punkter; några stora och några mindre.
  2. Vilken karaktär ska hösten ha? Beskriv för dig själv vad den ska präglas av, rent av hur den ska kännas, om du trivs med det. Jag vill att den här hösten ska vara rolig och inspirerande. Känns det inte så framåt oktober, betyder det att jag behöver förändra något.
  3. Hur vill du att hösten absolut inte ska bli? Ringa in vad du inte vill vara med om i höst. Hur ska veckorna inte se ut och dagarna inte vara? Kanske har du förfärliga veckor i färskt minne som du inte vill uppleva igen?
  4. Hur vet du när hösten blivit bra? Vad ska ha hänt för att du ska kunna ta hem segern? Vad ska vara uppfyllt för att du ska kunna konstatera att det blev som du ville? Här formulerade jag fyra väldigt specifika mål att stämma av.
  5. Vad ska du göra på ett nytt sätt i höst, så att du får nya resultat? Och, vad ska du inte längre göra som du har gjort hittills?

David har också skrivit en artikel hos vår samarbetspartner Motivation.se. Den handlar om att förenkla - det gillar vi! Den heter Mindre krångel mer struktur, förenkling skapar frihet.

Sep 23, 2021

Hur är man en bra chef? Fredrik bestämde sig för att hitta sitt eget svar och sen jobba efter det.

Fredrik Lövgren är försäljningschef för Länsförsäkringar Västerbotten. För sju år sen hamnade han i ett vägskäl i sin yrkesroll. Skulle han fortsätta i chefsrollen eller inte? Han behövde utrymme att stanna upp och fundera på vad han ville med sin roll. Efter ett samtal med sin chef fick han mandat att jobba vidare på ett lite annorlunda sätt.

Ville fokusera på syftet
Fredrik ville fokusera mer på varför han och medarbetarna infann sig på jobbet varje dag och hur det långsiktiga syftet skulle uppnås. Med rätt mandat i ryggen tog han hjälp av HR, chefskollegor och sin egen chef samt en extern stödperson, för att skapa och förtydliga sin egen ledarskapsfilosofi.

Sedan 2016, i fem år nu alltså, har han jobbat enligt den filosofin. Det viktigaste för Fredrik och hans medarbetare är att ta hand om kunderna på bästa vis och på det sättet få verksamheten att växa.

Verkar för engagemang
Att verka för engagemang är betydelsefullt för Fredrik. Det handlar inte minst om att bygga relationerna på jobbet, se till att möta varje individ och ställa frågor om vad hon eller han vill i sin roll.

Tema stress och välmående
Hur ska man hinna med allt man vill, då? Det är en fråga många ställer sig idag. Fredrik tog initiativ till att han och hans medarbetare skulle jobba med vissa frågor i perioder, frågor som ökat välmående och minskad stress. Han skapade grupper för att diskutera hur var och en kan minska stressen i arbetslivet. De läste Anders Hansens bok Skärmhjärnan och reflekterade kring innehållet i den. Alla fick också i uppgift att fundera på frågorna utifrån sitt personliga perspektiv: hur man undviker digital splittring och skapar förutsättningar för fokus.

Genom dialog väcktes insikter i gruppen och man kunde skapa en samsyn kring hur de gemensamt kunde sänka stressen och verka för hållbarhet på arbetsplatsen.

Våga visa sårbarhet
Fredrik betonar hur värdefullt det är att skapa en god kultur där var och en kan och vågar visa sårbarhet då och då. I en säljkultur som han jobbar i, där prestationen alltid går att mäta i pengar och jämföra sinsemellan, är det desto viktigare.

- Alla är duktiga på något, säger han, och det ska synliggöras.

Samtalen måste pågå hela tiden
För att hitta ett arbetsklimat som gynnar hållbara prestationer är det helt nödvändigt att prata om hur man vill ha det.

- Det behöver man i stort sett göra varje dag, säger Fredrik, det är ett arbete och ett livslångt lärande som pågår hela tiden.

Vår samarbetspartner Twitch Healths kund, advokatfirman Delphi, ville göra något speciellt tillsammans med alla medarbetare under pandemin. Med hjälp av Twitchs app och digitala koncept Wellbeing 2.0. har de lanserat en satsning på hela hälsan: både fysiskt, mentalt och socialt. Att ta del av andras beteenden, framgångar och motgångar utifrån varje individs egna mål, allt ifrån att lyckas ta en extra promenad till att ta hand om sin återhämtning, upplevdes som peppande och hittills har man aktiverat 80% av medarbetarna med satstningen. Delphis HR-chef Karin Elliot Olsson säger att det har varit fantastiskt för deras hälsoutveckling. Här ser du en film där hon berättar mer.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har självklart en mängd artiklar om ledarskap och den här veckan har vi valt en artikel om att hantera motsatser och paradoxer: Vägen du ännu inte gått.

Sep 16, 2021

Får du lägga för mycket tid på administration och to-do-listor och för lite på kreativitet och problemlösning? Vi har pratat med ett företag som har valt att jobba annorlunda.

Vår gäst den här veckan är Niclas Sigholm, vd på teknik- och konsultföretaget Sigholm. De jobbar enligt en organisationsfilosofi som kallas Teal. Ledarskapet är utspritt i organisationen. Var och en har både stor frihet och stort ansvar. Beslut fattas snarare genom kollegial rådgivning än genom att en person bestämmer något som de andra ska genomföra. Men de har också en mycket mer detaljerad - och transparent - aktivitetsstyrning än många andra.

Mail är för grovkornigt
Vårt intresse för vad Sigholm gör om dagarna började med att vi läste en artikel i tidningen Chef om hur de bestämde sig för att sluta med internmail. Hur landade de i det beslutet?

- Sättet att kommunicera är för grovkornigt, säger Niclas Sigholm. Mottagaren måste fundera på vad avsändaren egentligen vill. Är det en aktivitet som krävs? Är det något jag behöver läsa på om? Ska jag blanda in någon annan?

Han menar att mail bara fungerar om man har ganska låga förväntningar på hastighet och kvalitet i sina processer. Men problemet med traditionella organisationer är mycket större än så, menar Niclas.

Mellanchefen är ofta en flaskhals
En klassisk mellanchef blir ofta en flaskhals i sin organisation med ansvar för en mängd olika saker samtidigt: HR-frågor, metoder och processer, produktutveckling och ovanpå det både marknadsföring och försäljning.

Det är för mycket för någon att hålla i och det leder till fördröjda beslut. Det i sin tur skapar frustration och sänkt engagemang bland medarbetarna. Dessutom har medarbetarna många gånger stor kunskap om frågorna som mellanchefen ska fatta beslut om, kunskap som inte används.

Så bakom beslutet om att jobba på ett annat sätt fanns både en vilja att öka effektiviteten och att skapa en arbetsplats där människor mår bra och trivs.

Decentralisering kräver struktur
Men när man ska jobba decentraliserat blir allting också mer komplext. Därför har Sigholm väldigt tydliga strukturer runt var kommunikationen sker, hur processer flödar och vad som ska göras i vilka steg. Ett mer eller mindre automatiserat informationsflöde stöttar medarbetarna när det gäller den löpande planeringen. Syftet är att avlasta varje individs arbetsminne så att man behöver färre egna to-do-listor och slipper hoppa mellan olika kalkylark i diverse projekt för att få ihop helheten under en arbetsdag.

Det Niclas beskriver är stort ansvar och stor frihet för var och en och samtidigt en extremt tydlig styrning i mycket av det praktiska som ska utföras. Man behöver också vara mer transparent med hur man jobbar mot kollegorna.

Frigöra tid för kreativitet och problemlösning
Å andra sidan är syftet just att frigöra tid för kreativitet och problemlösning. Ingen ska behöva leta efter information, istället är det enkelt att få en överblick över en hel arbetsprocess och var man ligger till med olika delar av helheten.

Det blir lättare att må bra och hitta den egna motivationen, säger Niclas. Samtidigt kräver det en hel del av individen. Man måste vara redo att ibland leda och andra gånger ledas, att se feedback i vardagen som en rättighet och att ständigt jobba med problemlösning som verktyg och inte bara skjuta avgöranden till andra.

Vår samarbetspartner Twitch Health har levererat mycket hälsorelaterade tjänster digitalt på sistone och fortsätter med det. För långt ifrån alla har kunnat återgå till att jobba på plats. Och många kommer kanske aldrig att göra det, åtminstone inte på samma sätt som före pandemin. Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa.

Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har skrivit mycket om det här med kommunikation förstås. Den här veckan tipsar vi om vikten av att kommunicera just om kommunikationen. Det är kanske där man många gånger ska börja?

Sep 9, 2021

Strategier ger oss svaret på vad vi ska göra men kulturen avgör både om och hur vi gör det.

Kulturen är nämligen summan av våra beteenden och den beror på så mycket mer än vad som står skrivet i diverse dokument.

I det här avsnittet resonerar vi kring kulturens påverkan på vår prestation och vårt välmående.

Platta ord hjälper inte
Det finns ett antal värdeord som det ofta är svårt att invända emot. Vem kan till exempel säga att “nej jag vill inte jobba med respekt, jag vill köra över folk”? Men om det inte finns något att diskutera blir orden och begreppen meningslösa.

Hitta rätt berättelser istället
Vi kan behöva släppa de högtravande orden och istället prata om vad vi konkret ska göra. Vi kan berätta en historia som vi är stolt över. Riktiga och autentiska exempel från verkligheten där vi berättar om hur vi gjort det vi ska göra.

De fyra F:en
Basen i OBM (organizational behavior management) hjälper oss med sina fyra F: färdriktning, färdigheter, förutsättningar och förstärkningar. Lyft fram orsaken, lyft fram problemet, samla alla, inled dialog och hjälps åt!

Mer lyssningstips
Kultur pågår alltid. Den är komplex och dynamisk men vi kan förändra den. Vi poddade om en stark företagskultur i avsnitt 122 och i avsnitt 69 pratar vi om kultur och värderingar på väggen och i vardagen.

Vår samarbetspartner Motivation.se har många bra artiklar på ämnet kultur. Gå in och läs artikeln Rätt värderingar för en bättre värld. Där berättar Fryshusets vd om hur vi behöver behandla människor olika om vi vill ge alla samma förutsättningar.

Sep 2, 2021

Stressrelaterad ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Varför? Och vad kan vi göra?

Utmattningssyndrom blev en egen diagnos 2005 i Sverige. Många har jobbat alldeles för mycket och alldeles för ohållbart. Trots att vi med teknikens hjälp borde kunna få det lättare på jobbet.

Adam Svanell är journalist på Svenska Dagbladet, författare och filmare. Han har skrivit boken “Anonyma prestationister: en historia om stress” som både beskriver Adams egen utmattning och som resonerar kring varför så många drabbas just i vår tid.

Varför är utmattning så vanligt?
I sin bok undersöker Adam olika hypoteser om varför utmattningsyndrom sprider sig så snabbt just här och nu. Här är några orsaker han ser:

  • Många branscher har effektiviserats. Neddragningar i personal och ekonomiska hot gör att många får jobba hårdare och mer utan att få mer tid eller resurser.
  • Digitaliseringen gör det möjligt att jobba när som helst, var som helst men det leder också till gränslöshet. Samtidigt finns gamla normer kvar om att du helst ska vara på kontoret vissa tider på dygnet.
  • Det är inte stressen i sig som är problemet utan bristen på verklig återhämtning. Mellanrummen i tillvaron har försvunnit och vi ska fylla all vår vakna tid med projekt, prestation och intryck.

Människor är inte maskiner - men vi låtsas
Vi omger oss allt oftare med maskiner när vi jobbar och blir arga och frustrerade när de inte fungerar. Tyvärr verkar vi många gånger ha samma synsätt på oss själva. Vi ska bara prestera och producera utan avbrott.

Men vi är människor med sårbarheter och begränsningar och vi fungerar inte som maskiner. Istället borde vi med all teknisk utveckling ha lyckats få maskinerna avlasta oss. Men riktigt så har det inte blivit.

Istället är det som att vi försöker tävla med tekniken och den snabba utvecklingen. Förut skickade vi skrivna brev med post och det tog tid både att skicka ett meddelande och att få svar. Nu tänker vi kanske att vi sparar tid med email men istället skickar vi - och får - många gånger fler meddelanden dygnet om.

Får vi klart för oss att vi behöver bli bättre på återhämtning tar vi inte gärna bort saker i livet. Istället kanske vi lägger till krav på att gå på till exempel yoga varje vecka.

Odla en sund arbetskultur
Kulturen som odlas på en arbetsplatsen är avgörande för att försöka undvika de här fällorna. Där kan vi hitta sätt att hjälpa varandra med problem och med att säga nej när det blir för mycket. Vi kan bekräfta varandra så att vi inte alltid känner att vi måste jobba 150% för att bli sedda och uppmärksammade.

Vad kan man göra?
Adam berättar att han förstås är samma person idag som han var innan han blev utmattad. Men han lever och jobbar inte exakt likadant. Han har gått ner i arbetstid och har förändrat endel beteenden. Ett tips han fick från sin terapeut var att experimentera med att göra vissa saker annorlunda. Som att inte alltid ta ansvar för de sociala relationerna i samtal och inte vara så rädd om det blir tyst en stund. Som att testa att inte svara ja på allt som verkar roligt. Eller att göra vissa saker "good enough" så att krutet kan läggas där det gör mest nytta.

Stöttande samtal
Eftersom stöd av och dialog med kollegor skyddar oss från stress rekommenderar Adam en metod som kallas Kollegiala samtalsgrupper. Genom regelbundna prestationslösa samtal kan man hjälpas åt att jobba förebyggande och även skapa ett klimat där det är okej och uppmuntrat att berätta hur man mår.

Var inte rädd - agera istället
Adam säger att många som har läst hans bok hör av sig och säger att de är rädda. Rädda för att plötsligt gå in i den där berömda väggen och för att kroppen ska sluta lyda. Men det är inte så det fungerar, säger han. Det finns ingen vägg som plötsligt dyker upp ur tomma intet. Problemet växer fram över tid. Istället för att vara rädd kan man reflektera. Känns det som att det är för mycket att göra, ja då är det ofta så. Och det är aldrig försent att göra förändringar.

Vår samarbetspartner Twitch Health var väl rustade när hälsofrågorna på företag fick ett nytt fokus i och med pandemin eftersom de har jobbat med digitala tjänster sedan 2007. De digitala koncepten Twitch Wellbeing 2.0 och Twitch on Demand hjälper organisationer att möta alla medarbetare, oavsett fysisk plats, med såväl fysisk som mental och social hälsa. Och när fler kommer att jobba mer på kontoret finns också Twitch at Work med leverans av tjänster på plats.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har många artiklar om utmattning och om vad man kan göra för att förebygga ohälsa. Därför har vi valt en artikel om vilken roll ledarskapet spelar i utmattning.

Porträttbilden på Adam Svanell är fotograferad av Johanna Hanno.

Aug 26, 2021

Vi firar avsnitt 200 - hurra!  - med att bjuda på våra 10 bästa tips från 5 års poddande.

Den här är en lista på sånt som hjälper oss och många andra att både kunna prestera bra och må bra. Precis vad vår podd handlar om med andra ord!

Den bygger på insikter vi samlat på oss från alla lärorika samtal med kloka gäster, från böcker och artiklar vi läst men också från att ha levt och jobbat i ett par decennier.

Vi inbillar oss inte att vare sig vi eller någon annan kan ha perfekt kontroll på allt det här hela tiden. Tvärtom! Men om vi strävar i rätt riktning och gör vad vi kan för att skapa goda vanor så gynnar det både arbetslivet och det övriga livet. Håll till godo.

  1.  Ta i det som viskar så skriker det inte sen. Det är lättare att hantera det som skaver med en kollega eller en arbetsbelastning som är för hög när det fortfarande är ett litet problem. Hur ser du till att lyssna och agera på det som viskar?
  2. Svara aldrig i affekt och vänta med dina svar. i Det mesta vi ska respondera på blir bättre om vi tänker ett varv till och - eller - om vi försätter oss i ett annat tillstånd än det som omedelbart uppstår. Det kan gälla såväl att svara på mail som att ge ett förslag på något.
  3. Acceptera att du alltid måste prioritera. Alltid. För det som är viktigast för oss kommer sällan som en fråga på vare sig mail, sms eller via en kalenderinbjudan. Det är inte svårt att vara upptagen men att ägna tid och energi åt det som är viktigt och rätt för just dig kräver planering och eftertanke. Ett sätt är att regelbundet prioritera på lång, medel och kort sikt. Vad är viktigast för dig nästa halvår, vecka och dag?
  4.  Frågan “varför” är omtänksam och viktig. Inför något du själv planerar att göra och inför något någon annan ber dig att göra är frågan "varför" avgörande. Svaret hjälper dig att vara förberedd och att prioritera in eller bort det beroende på hur det överensstämmer med vad som är viktigt för dig.
  5. Underskatta inte en fika. Det är ofta i mellanrummen livet sker. Att ta sig tid för det som brukar kallas "kallprat" kan vara det som bygger en god relation och det ger dig utrymme att kunna prata om och hantera sånt som är viktigt. De informella samtalen är en bärande byggsten i goda samarbeten.
  6.  Var obekväm i stunden - bli bekväm på lång sikt. Det gäller så många områden, både privat och på jobbet. Som världen ser ut kan det kännas som att vi dras mot osunda beteenden och vi behöver aktivt bromsa dem. Det kan handla om att säga emot i ett möte. Att se till att fokusera på en lite jobbig arbetsuppgift istället för att läsa mailen. Att få ut sig själv på en promenad trots att soffan känns mer lockande. Kort sagt det som i stunden tar emot men som får oss att prestera och må bra på lång sikt. Dessutom - det som tar emot i stunden kommer att vara mindre motigt längre fram om vi bygger en vana av det.
  7. Välj vad du lägger tid på och vad som ska “automatiseras” Både vår tid och vår hjärnkapacitet är begränsad. Därför tjänar vi mycket på att skapa rutiner kring sånt som ska ske regelbundet så att det inte tar upp vår tankekraft. Det kan vara rutiner kring kläder, lunchvanor och pauser till exempel. Vad skulle du vilja hände lite mer automatiskt?
  8. Skapa rutiner för rörelse och motion. Gärna utomhus en stund på förmiddagen - och en gång till mitt på dan.
  9. Kom ur offerkoftan i tid. När det känns som att “oj vad mycket det är att göra - men det är bara jag som kan fixa jobbet” det är då du ska be om hjälp eller be om tidsfrist. Eller bara vädra med någon. Att vara ensam med för mycket att göra är i längden det sämsta möjliga för alla på jobbet. Inte bara dig själv.
  10. Skapa utrymme för konstruktiv reflektion. Det är när vi tänker efter vi blir klokare och kan se till att det vi planerar framåt är rätt för oss. Skapa en frågebank till dig själv med sånt som du skulle vilja ha svar på. Om du vill kan du ta de här tio punkterna att reflektera kring. Planera in ostörd tid för att fundera på de svaren. Det hjälper dig se var du är, hur du kom dit, vad du gjort och vad som känns viktigt att göra framåt. Regelbunden personlig och ostörd reflektion är Ann-Sofies viktigaste tips för hållbar hälsa och prestation.

Vår samarbetspartner Motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, har förstås många artiklar om ledarskap. Idag vill vi tipsa om en som handlar om hur du lyckas med kommunikationen som digital ledare. Många chefer brottas med just kommunikationen i det nya landskapet där allt fler jobbar på olika platser och bara ses digitalt. Trevlig läsning önskar vi och tack till alla våra lyssnar för att ni har hängt med under de här 200 avsnitten. Vi ser fram emot många fler!

Jun 17, 2021

Vad händer med oss när vi bara ses digitalt? I årets sommaravsnitt pratar vi om konsten att inte umgås: det vi alla har tvingats tränat på under pandemin.

Pandemin har haft oss i sina klor en längre period nu. Hur har det påverkat oss som individer? Våra möjligheter och våra rättigheter? Vad gör den påtvingade sociala distansen med oss?

Vi bjöd in Per Naroskin, psykolog, föreläsare, författare och känd radioröst från bland annat Spanarna för att prata om det här.

Digitala möten tröttar
Vi människor är bra på att anpassa oss. Och nog har vi anpassat oss under pandemin. Inte minst med ett oändligt antal timmar i digitala möten där vi tappar vi stora delar av kommunikationens komplexitet. Det får våra hjärnor kompensera för och det blir tröttande.

Begränsade och beskurna
Dålig bildkvalitet gör att hjärnan försöker fylla ut glappen i det vi inte riktigt ser. Dessutom ser vi bara en väldigt begränsad del av miljön kring de andra personerna och missar mycket information som har med kroppsspråk och den omgivande miljön att göra. Vi blir beskurna och tråkiga!

Vi kan inte heller flyta in och ut ur samtalet lika smidigt som vi gör när vi ses. Istället pratar vi lätt i mun på varandra. Dessutom måste vi ofta se oss själva. Vi känner oss betraktade och väldigt medvetna om vårt minspråk. Samtidigt kan våra ögon aldrig mötas på riktigt. Vi har för mycket och för lite information på samma gång.

... och digitala fördelar
Det finns förstås fördelar också. Alla har var sin lika stor bildruta i ett digitalt möte, oavsett hur mycket inflytande man har på jobbet. Ingen behöver resa. Vissa trivs också med att slippa "kallpratet" medan andra saknar just det. Oavsett vad vi har för mötesformer behöver vi vara tydliga med vilka möten vi ska ha och vad de ska vara till för. Information kanske kan ligga på intranätet och frågorna diskuteras på ett möte?

Ökad övervakning
Under pandemin har vi också accepterat stora inskränkningar i våra friheter och vår integritet, för smittspårningens och pandemibekämpningens skull naturligtvis. Men riskerna med teknik som övervakar oss är att vi sällan backar när tekniken väl är på plats. Vi vänjer oss istället gradvis och slutar så småningom att ifrågasätta den. Dessutom kan makthavare som saknar respekt för demokratin få för sig att använda tekniken på helt andra sätt än vi en gång tänkte.

Det finns till exempel redan teknologi som arbetsgivare kan placera i medarbetares datorer och som möjliggör omfattande övervakning: hur mycket man använder tangentbordet, vilket ansiktsuttryck man har och vilket humör man ger uttryck för.

Längtan efter det fysiska
När vi nu har tillbringat så mycket tid i digitala rum är det viktigare än någonsin att få känna och använda sin fysiska kropp.  Vi är många som längtar efter mer fysisk kontakt med både människor och omvärlden.

Vi önskar alla våra lyssnare en sommar med mycket fysisk närvaro och med något som plötsligt har blivit en lyx: att få möta andras blickar på riktigt.

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om att få hälsoförändringar att hända på allvar. Därför jobbar de med Twitch Digitala Livsstilsprofil, ett vetenskapligt förankrat, enkelt och kostnadseffektivt sätt att kartlägga styrkor, risker och förbättringsområden inom livsstil och beteende. Personliga resultat till varje medarbetare och rekommenderade digitala verktyg för var och en beroende på behov.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har många artiklar om det digitala arbetslivet. Vi har valt ut en som handlar om att ledarskap på distans faktiskt inte alls är något nytt under solen.

Jun 10, 2021

Det sämsta vi kan göra när någon i vår närhet drabbas av långvarig stress är: ingenting. Ta tag i problemen så tidigt som möjligt. Och ännu hellre: förebygg problemen genom att planera in återhämtning.

Stress och utmattning har tillhört den svenska folkhälsans största problem i årtionden. Det positiva är att medvetenheten har ökat och på många håll jobbar man aktivt med att förebygga stress. Men tyvärr kvarstår problemen fortfarande för många. 

David Waskuri är psykolog, socionom och författare till den nyutkomna boken “Nära gränsen - Så använder du psykologens verktyg för att inte bli utmattad”. Vi bjöd in honom till ett samtal om vad man praktiskt kan göra om en kollega, medarbetare eller man själv drabbas av stress, oro eller utmattning.

Signaler att uppmärksamma
När du själv eller din kollega blir lättirriterad, känslig för krav som hen brukar tycka är ok, glömmer saker och har svårt att fokusera så är det tydliga signaler på allt för mycket och långvarig stress. Då behöver vi ta tag i situationen, prata om det och se till att avlasta.

Jobba förebyggande är bäst
Men allra helst ska vi jobba förebyggande så att vi slipper hamna i långvarig stress och riskera utmattning och depression. Att förebygga innebär att skapa stöttande rutiner så att man får in tillräckligt med återhämtning under en arbetsdag och en arbetsvecka.

Prioritera återhämtningen
Det kan kännas svårt att prioritera eftersom återhämtningen inte ger en synlig effekt direkt, till skillnad från när vi producerar och levererar. Då syns resultatet visserligen direkt. Men utan vila och pauser kommer vi inte att klara av att hålla ett högt tempot särskilt länge. Så långsiktigt blir effektiviteten och produktiviteten lidande om vi inte tar hand om vår återhämtning.

Planera in återhämtningen
Återhämtningen kan inte vara beroende av att vissa uppgifter ska bli klara. Då kan man hamna i fällan att man tillbringar hela arbetsdagen med att bli klar fast det kanske trillar in nya uppgifter hela tiden. Då försvinner tiden för återhämtning.

Sätt ett schema för pauser och vila
David säger att vi behöver ett schema för återhämtningen precis som vi behöver ett schema för arbetsuppgifterna. När tar jag paus under en arbetsdag? Kanske fem minuter varje timme och en lunchpromenad mitt på dagen. Sätt rutiner för sånt som bidrar till återhämtning, som att äta lunch utan mobiler och utan jobbsnack. Det handlar helt enkelt om att fylla på med återhämtning innan det blir krisläge eller energinivåerna har blivit alldeles för låga för länge.

Nu har vi pratat om det man kan göra själv som individ för att stötta sig själv eller sina kollegor. Om problemen som orsakar stressen är yttre faktorer i organisationen - som bristande strukturer eller dåligt ledarskap - så räcker det inte alltid. Men det är trots allt en hel del vi kan göra själva. Det David skriver i sin bok är att man inte behöver vara psykolog för att göra en psykologisk förändring.

Ledare behöver gå före
För att skapa ett tryggt klimat där alla vågar säga nej och stopp när det blir för mycket och där det är självklart att be om hjälp behöver ledare och chefer gå först och själva visa vilka beteenden som förväntas. Att det är bra att be om hjälp och att det är uppskattat att sätta gränser och värna om sin återhämtning och ledighet.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har många artiklar om stress. Den här veckan har vi valt en som heter Utmattning - effekten av ett överbelastat hotsystem.

Jun 3, 2021

Ett avsnitt där vi pratar om mål med triathleten och inspiratören Sofie Lantto. Motivationen att sätta igång och människorna som ramar in alltihop.

Är det verkligen så viktigt med mål? Inte alltid, kanske. Men mål hjälper oss att rikta vår energi rätt.

Ta vara på drivkrafterna
Vi bjöd in Sofie Lantto, triathlet, bloggare och föreläsare, för att tala om hur vi hittar motivationen att sätta mål som tar vara på våra egna drivkrafter. Många gånger finns nyckeln i människorna omkring oss.

Att våga säga vad vi vill - egentligen
Mål handlar inte bara om prestation. Det handlar lika mycket om att våga uttala vad man vill utan att veta säkert om man kommer att få det. För att vägen är mödan värd. Och för att det vore så synd om rädslan fick oss att fastna i vardagsdetaljerna. Som att dammsuga hela tiden. Eller att allt för ofta kliva ett steg bak för att någon annan ska kunna ta plats.

Prova nytt med rätt perspektiv
Det är ofta motiverande att lyckas sänka trösklar och se vad som händer när vi provar något nytt. Och är vi tacksamma för det vi har så hamnar de där målen i rätt perspektiv.

Relationer kommer först
För allting är inte en jakt på nästa prestation. Det vi drivs av och som betyder mest för de flesta är istället relationer till människor runt om oss – och relationen till oss själva.

Vår samarbetspartner Twitch Health märker att allt fler organisationer inser vikten av att stötta HELA hälsan för sina medarbetare. När distansarbetet ökar är det den sociala dimensionen som många saknar i sin arbetsvardag. Det här hjälper Twitch Health många av sina kunder med. Nyligen höll de ett webbinarium tillsammans med företaget TeamTailor på temat Öka medarbetarnas mentala, fysiska och sociala hälsa. Här är en länk till webbinariet för dig som missade det. Lyssna på Twitch Healths vd Fredrik Karlsson, en återkommande gäst här i podden, när han berättar om hur du kan jobba just med hela hälsan med dina medarbetare.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har många tips om motivation, förstås, och hur man kan jobba med målsättningar. Den här veckan länkar vi till en kort film - bara en minut faktiskt - om hur du kan jobba in dina mål i din utvecklingsprocess. Då slipper du tomheten i att bocka av mål som kanske inte ger dig så mycket personligen.

May 27, 2021

Att jobba utomhus kan vara rena medicinen. Det sänker stressen, stärker immunförsvaret, hjälper oss att sova gott och får oss att tänka bättre. 

Det berättar Susanna Toivanen som är professor i sociologi vid Mälardalens högskola. Hon forskar om framtidens arbetsplatser med fokus på digitala och flexibla arbetssätt.

5 goda skäl att jobba mer utomhus

  1. Att minska stillasittandet förbättrar vårt fysiska välbefinnande och hjälper oss att tänka bättre.
  2. Dina stressnivåer sjunker och din återhämtning blir bättre. 20 minuters utevistelse kan räcka för att undvika trötthet och till och med depression, särskilt angeläget under vinterhalvåret för oss nordbor.
  3. En dos dagsljus varje dag påverkar välmåendet och hjälper kroppens sömnklocka att hamna i en bra rytm så att vi sover bättre.
  4. Att vistas utomhus då och då stärker immunförsvaret.
  5. Både tankeverksamheten och kreativiteten stimuleras av att vistas utomhus.

Men hur gör man?
Ett enkelt sätt att få in utomhusvistelse en vanlig dag är att använda resan till och från jobbet och promenera, cykla eller springa en del eller hela sträckan. Men det passar förstås inte alla och det är inte heller ett sätt att jobba utomhus.

Använd terrasser och balkonger
Arbetsgivare kan se till att terrasser och balkongytor har sol- och vindskydd, sittplatser och wifi för att uppmuntra medarbetare att se dem som en förlängd del av kontoret.

Skaffa power banks
Man kan också förse medarbetare med power banks och uppmuntra till gåmöten i mindre grupper och att promenera när man behöver reflektera eller lära sig något via ljud – kanske i en podd?

Kolla in promenadstråk och bänkar
Kartlägg omgivningen runt ert kontor. Tipsa medarbetare om promenadstråk och parkbänkar i områden där det passar att sitta och läsa eller prata en stund utomhus.

Gör gåmöten valbara i mötesbokningen
Lägg in gåmöten bland valen av konferensrum om ni har ett sånt system. Då blir alla påminda om möjligheten att ta möten utomhus varje gång de bokar ett möte.

Fler tips
Susanna Toivanen har tagit fram rapporten Ute är inne - kom igång med kontorsarbete utomhus. I handboken Stick ut – din guide till att arbeta utomhus hittar du idéer för arbetsuppgifter och mötesformer som går att göra utomhus.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill hjälpa företag att komma ut. Ett sätt är att erbjuda arbetspass utomhus, speciellt under det mörka halvåret eftersom exponeringen för dagsljus är bra för sömnen.

Ett sätt att inspirera och motivera fler än de redan träningsfrälsta är att fokusera på det biologiska behovet framför fitnesstrenden. Vi behöver alla rörelse för att tänka bra och vara smarta och fokuserade både på jobbet och under resten av dagen.

Det är också avgörande hur man jobbar med kommunikation för att få genomslag samt att ledare deltar för att förankra i kulturen. Plus att det ska finnas någon form av fysisk aktivtitet för alla! Läs mer i inlägget Träning på jobbet – så lyckas du.

May 20, 2021

Var jobbar vi i framtiden? På ett kontor, hemma, eller någon annanstans? Tommie Cau jobbar med framtidens arbetsplats och berättar vad han tror.

Många funderar just nu på hur arbetslivet kommer att se ut efter pandemin. Det är tydligt att människor vill behålla flexibiliteten och möjligheten till distansarbete även framöver. Men hur ska det gå till rent praktiskt?

Vi fick ett samtal med Tommie Cau, en tidigare gäst i avsnitt 140 om HR i den digitala eran. Till vardags är han rådgivare i frågor kring just framtidens arbetsliv. De trender som Tommie ser just nu är egentligen inte nya men har accelererat under pandemin.

Ökat fokus på individen och lärande
Han ser att vi går mot ett ökat individfokus på flera plan. Det handlar om digitaliseringen och om att få med varje individ i nya arbetssätt men också om kompetenser och ständigt lärande.

Det automatiserade kontoret
Tommie ser också det han kallar för det automatiserade kontoret där AI-assistenter stöttar oss om dagarna, oavsett var vi befinner oss. Det kan handla om hjälp med att disponera vår tid mer effektivt men också om att påminna oss om att ta pauser.

Platsen allt mindre viktig
Jobb som är platsberoende kommer att automatiseras i större utsträckning än jobb som inte är platsberoende. Det snabbar på utvecklingen där allt fler kan jobba var som helst. Då blir det extra viktigt för företagen att vara tydliga med vad som erbjuds. Ericsson gick nyligen ut med en tydlig riktning. Där ser man framför sig att medarbetarna kommer att vara 50% hemma och 50% på kontoret efter pandemin. Spotify har redan annonserat att deras medarbetare kan jobba var som helst.

Läge att experimentera
Tommie Cau tycker att läget just nu är perfekt för att experimentera med att omdisponera ytor och testa sig fram i kontorslokaler som delvis är tomma. Smart utnyttjade kontor i kombination med flexibilitet är ett kraftfullt vapen för bolag som vill vara attraktiva arbetsgivare.

Den tredje platsen
Det finns ett tredje alternativ till att jobba på ett klassiskt kontor eller hemma: co-working-hubbar i förorterna eller var helst där människor bor. Inom en snar framtid skulle många av oss kunna vara knutna till ett företag i vars lokaler vi är ibland, för gemensamma aktiviteter och samarbete men där vi sköter merparten av jobbet i en hubb i närheten av vårt eget hem.

Efterfrågan på sådana hubbar kan ökas av att vi nu har lärt oss att jobba på distans så att arbetsgivare inte längre kräver att alla ska vara på kontoret. Det tilltalar många som har lång restid till kontoret och som vill kunna jobba närmare skola, dagis, livsmedelsaffärer och allt som finns där man bor. Men att jobba hemma passar inte alla. Vissa saknar en social gemenskap och andra har det för trångt för att kunna jobba bra i hemmet. Då är co-working-hubbar den perfekta tredje platsen. Men än så länge verkar den sortens hubbar mest vara en idé. Vad som verkligen växer fram de kommande åren får vi se.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunder öka hälsa och välmående, såväl fysiskt som mentalt och socialt. Advokatfirman Delphi lanserade med hjälp av Twitch Health ett initiativ de kallar Delphi Health: en hälsosatsning för att hjälpa medarbetarna att ta hand om såväl den fysiska som den sociala och mentala hälsan. Med enkla aktiviteter i digitalt format hade 80% av medarbetarna engagerat sig efter bara en vecka. Förutom att gynna hälsan hos dem som deltar stärker det här initiativet även sammanhållningen mellan kollegorna eftersom det handlar om att stötta och peppa varandra mot ett gemensamt mål. Här kan du läsa mer om hur det gick till.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har många artiklar som handlar om vad som krävs i vår tids arbetsliv. Vi har valt en som handlar om vilka ledarskapsförmågor som krävs i det nya normala.

May 13, 2021

Om du tycker att ditt jobb är meningsfullt är du lyckligt lottad. Var tredje person gör nämligen inte det. Vi tar reda på varför.

I en undersökning av Novus bland 2000 tillfrågade svarade så många som en tredjedel att jobbet inte förbättrade deras livskvalitet. Så borde det väl inte vara, tycker vi!

I det här avsnittet bjöd vi in David Eklind-Kloo, författare både till den nämnda rapporten och till boken Arbetets mening - vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss, för att prata om varför meningsfullhet så ofta saknas, och hur vi kan skapa den.

Hur arbetet bidrar till våra liv
David har jobbat som vårdare för funktionshindrade och har en lång facklig bakgrund från Kommunal och Handelsanställdas förbund. De här rollerna har bidragit till hans intresse för frågorna om hur arbetslivet bidrar - och inte bidrar - till våra liv och till samhället.

Mer missnöje i arbetaryrken
Rapporten från Novus visar att det är fler i arbetaryrken och med kortare utbildningar som är missnöjda än i yrken med längre utbildning. Men nöjdheten beror också i hög grad av arbetsgivaren.

Kortsiktighet och otrygghet
I arbetsmiljöer där upplärningen är kort och personalomsättningen hög är det ofta större fokus på att pressa kostnader och då ökar risken för en bristande arbetsmiljö. Kvaliteten på arbetsmiljön kan också gå upp och ner med konjunkturen i många fall. Otrygga anställningar i gig-ekonomin kanske kan verka smart kortsiktigt men frågan är om det är så bra på lång sikt?

Engagerade medarbetare förbättrar verksamheten
För det som ökar medarbetarnas engagemang är också bra för verksamheten, menar David och det stämmer väl överens med forskningen. "På golvet" ser man annat än man ser från mötesrummet så varje verksamhet gynnas av medarbetare som är just engagerade i verksamheten och som vill bidra med kunskap och förbättringsförslag.

Risker och möjligheter
När så många upplever att de har meningslösa jobb - finns det hopp för en mer positiv utveckling? David ser både risker och möjligheter. Pandemin är en hälsokris men också en existensiell kris. Vi har konfronterats med frågor om hur vi lever våra liv, hur vi använder vår tid och våra resurser. David tycker att mottagandet av hans bok, som har varit positiv i alla politiska läger, är ett tecken på att de här frågorna är mer aktuella än någonsin i breda skaror.

Samtidigt ser han en risk med att vi, när arbetslösheten ökar, börjar tycka att det där med att trivas på jobbet är en lyxfråga. Men det finns ingen motsättning mellan att motverka arbetslöshet och att skapa mening på jobbet.

David menar att en positiv faktor i Sverige är att vi har relativt höga lägstalöner. Då har arbetsgivare inte råd att betala människor för att göra onödiga arbetsuppgifter. Det har tvingat arbetsgivare att vara effektiva i tillsättandet av roller och det innebär också att de som har jobb verkligen behövs!

När blir jobbet meningslöst?
Vanliga anledningar till att man inte ser sitt jobb som meningsfullt är när:

  • jobbet aldrig är utmanande
  • jobbet är repetitivt och nästan kan göras i sömnen
  • jobbet inte ger möjlighet till gemenskap

Onödiga arbetsuppgifter
Nyttan med vissa arbetsuppgifter kan ifrågasättas. 12% av de tillfrågade i rapporten berättar att de gör arbetsuppgifter som de inte anser behövs men som de ändå blir tillsagda att göra så ofta som tre gånger i veckan. 29% gör det mer sällan. Men ändå! Det kan handla om insamling av data och dokumentation som inte gör någon nytta.

En fråga om demokrati
För David är det här i grund och botten en fråga om demokrati. Att få utrymme för autonomi och att känna sig lyssnad på är väsentligt för alla människor. Styrning och maktfrågor är dessutom avgörande för vilket samhälle vi skapar. På många arbetsplatser skulle fler behöva bli involverade och få påverka sin egen arbetsvardag.

Att låta människor utföra långt enklare uppgifter än de har kapacitet för är ett slöseri med mänskliga resurser. Visst är det viktigt att alla har ett jobb och det är förstås prio ett. Men det betyder inte att vi kan lämna frågan om arbetets innehåll därhän.

Lyssna mer
Vill du lyssna på mer insikter om meningsfullhet och meningslöshet på jobbet rekommenderar vi vårt avsnitt 78: När det känns meningslöst på jobbet.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunders medarbetare att ta hand om hela hälsan.  Länsförsäkringar Sak Affärsområde Företag & Återförsäkring ville att medarbetarna skulle lära sig mer om ergonomin och få konkreta verktyg för att förbättra den i vardagen.

Med hjälp av Twitch Health arrangerade de en digital workshop med både teori och praktiska övningar. Effekten blev att medarbetarna började hjälpas åt och påminna varandra om att röra på sig regelbundet under en arbetsdag. Läs mer om hur Länsförsäkringar Sak gjorde här.

Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar som handlar om att känna meningsfullhet på jobbet. Vi har valt ut en som handlar om att det finns meningsfullhet i produktiviteten - om vi fokuserar på rätt saker, vill säga.

May 6, 2021

Lycka är lika eftertraktat som svårfångat. Men gör vi rätt saker på jobbet kan arbetet faktiskt ge oss lycka, berättar psykologen och författaren Katarina Blom.

En hel del av det som får oss att känna oss lyckliga kan vi få del av genom våra jobb, med rätt förutsättningar. Vi kanske är färre som känner så idag, mitt i en stor kris för både hälsa och ekonomi. Men även kriser innehåller möjligheter.

Katarina Blom är psykolog, föreläsare och författare, känd bland annat för sitt Ted Talk You don’t find happiness, you create it.

En nyanserad blick på lyckan
Hon vill att vi ska montera ner missuppfattningar om lycka och välbefinnande och nyansera det med en mer mänsklig blick. Livet befinner sig i ständig rörelse och så även våra känslor. Det är sunt och ett tecken på att vi är levande. Att inte vara lycklig hela tiden är helt ok. Vårt känsloliv fluktuerar, så är det och så ska det vara.

Reflektion och självkännedom
Det ligger i den mänskliga naturen att ständigt vilja ha mer och göra saker bättre, säger Katarina. Det är egenskaper som har hjälpt människor att överleva i årtusenden. Men det kan också göra oss ständigt missnöjda med det vi har och är. För att våra urgamla hjärnkonstruktioner ska få balans kan vi träna på att vara nöjda och odla tacksamhet. Det kräver reflektion och självkännedom.

Lycka på jobbet

Katarina säger att vi mår bra av att anstränga oss. Arbetet kan vara en bra plattform för meningsfullhet och tydlighet. Att höra till ett sammanhang och få bidra till något större än oss själva skapar välbefinnande.

Det finns många teorier om vad vi behöver för att må bra som man kan använda på arbetsplatsen. En av dem sammanfattas med akronymen PERMAH:

  • Positiva känslor
  • Engagemang
  • Relationer
  • Mening
  • Ansträngningslycka (ett ord som inte finns i svenskan men som Katarina tycker att vi skulle behöva)
  • Hälsa

Vilka är lyckligast i arbetslivet, då? Det är svårt att säga, berättar Katarina, men i en studie kunde man se att de som är högst upp och längst ner i hierarkin är de mest ensamma.

Lycka och välbefinnande i kristider 
Det är mänskligt att bli stressad och problemfokuserad när vi känner oss oroliga och hotade, säger Katarina. Men det gör oss tyvärr inte till några bra problemlösare. Vi kan behöva hejda våra impulser, förstå våra känslor och stanna upp och reflektera innan vi agerar.

Som ledare i kris finns det två vanliga misstag. Det ena är att göra för mycket. Det andra att helt avsäga sig ledarskapet. Den gyllene mellanvägen är att sätta systematiska mål i små steg och att hitta engagemanget i vad alla i en organisation kan fokusera på tillsammans.

Basbehov och relationer
Och för oss alla är det särskilt viktigt när livet är tufft att vi tar hand om våra basbehov som motion, mat och relationer. Vi har stora möjligheter att påverka varandras mående genom hur vi relaterar till varandra.

Katarinas råd är att vi kan tänka som en besättning på en u-båt och ställa oss frågan: hur ska vi klara detta tillsammans? Vi människor är byggda för att hantera utmaningar och det bästa vi kan göra är att hitta möjligheterna i de utmaningar vi står inför.

Vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har flera bra artiklar om både känslor och beteenden. Den här veckan tipsar vi om ett filmklipp om varför vi borde fira att pandemin har gett oss en paus. Talare är Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm som många känner till från hans sommarprat.

Apr 29, 2021

Mental tuffhet är förmågan att hantera tvivel, oro och annat som hindrar dig från att lyckas med en uppgift. Vår gäst Joakim Wedlund berättar mer.

Joakim Wedlund är advokaten som läste psykologi och nu är verksam som exekutiv coach. Ett av de verktyg Joakim använder är begreppet mental tuffhet. Det är ett psykologiskt begrepp som har funnits i över 20 år med stark evidensbas. Syftet med forskningen bakom begreppet är att bättre förstå hur vi hanterar utmaningar och press och det används inom sport, utbildning och i näringslivet.

Hur vi fungerar under press
Att testa och kartlägga sin mentala tuffhet är ett sätt att få syn på hur vi tänker och agerar i pressade situationer.

- Det är ett smalt personlighetsdrag, förklarar Joakim, som bara speglar en liten del av hur vi är. Det är också flexibelt och det betyder att ens mentala tuffhet kan förändras genom livet. Få personer har mycket hög eller mycket låg mental tuffhet. Det följer en normalfördelningskurva helt enkelt.

Syftet med att testa sin mentala tuffhet är att komma till självinsikt för att förstå och reglera sig.

De fyra dimensionerna av mental tuffhet är:

  1. Kontroll - vad har vi för kontroll över livet och våra känslor?
  2. Utmaning - hur vi ställer oss till nya situationer, risker och hur vi ser på att lära oss. Ser vi misslyckanden som en möjlighet till lärande eller inte?
  3. Hängivenhet - hur målfokuserade är vi? Hur prestationsfokuserade?
  4. Självförtroende - för egna förmågor och förmågor i samspel med andra.

Kontroll
En person som har hög känsla av livskontroll säger ofta ja och kan ha en tendens att överskatta sin förmåga och underskatta risken. En person som har hög känslokontroll känner inte mindre känslor än andra men kan i större utsträckning välja hur den hanterar en känsla.

Utmaning
Vad gäller utmaningar kan det handla om hur man möter risker. Att vara hög eller låg här har olika för- och nackdelar. Den som är positiv till nya situationer kommer att vara med om fler nya saker och få fler erfarenheter. Men det kan också slå över till en för hög riskbenägenhet.

Hängivenhet
Hängivenhet är också en tudelad egenskap. Det handlar både om att sätta mål och att sen driva mot dem. Är man lägre på målfokusering kanske man behöver hjälp med att sätta mål. Är man hög på prestationsfokus kan man ha svårt att inse när man ska ge upp!

Självförtroende
Självförtroende handlar om vilket förtroende man har för sina egna förmågor. Den med högt självförtroende är inte beroende av extern uppskattning i samma utsträckning som en person med lågt självförtroende.

Hur viktigt är det?
Slutligen: är det viktig att vara mentalt tuff? Joakims svar är: det beror på. För sin personliga utveckling kan det vara bra att kartlägga situationer och sammanhang där man är tuff respektive känslig för att få syn på vad man kan förbättra.

Den som är mentalt tuff har lättare att hantera svängningar i livet än någon som är känslig. Samtidigt kan en sån person ha utmaningar i sociala sammanhang.

En väg till självkännedom
Verktyget mental tuffhet kan vara bra för både individer och grupper som en väg till ökad självkännedom och bättre samarbete. Men man behöver ha en dialog kring resultatet och inte se det som ett facit eller att man blir stoppad i ett fack.

Blir man nyfiken på att göra testen behöver man göra det hos någon som är certifierad. Om du vill läsa mer och komma i kontakt med Joakim kan du göra det på Oxy Groups hemsida.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper många stora företag att skapa framgångsrika hälsosatsningar som verkligen får effekt.

Några framgångsfaktorer som Twitch listar är:

  • Förankring av satsningen hos ledning, chefer och medarbetare.
  • Använda insatser som har bevisad effekt/evidens.
  • Arbeta systematiskt och långsiktigt i en tydlig riktning.
  • Prioritera aktiviteter som leder företaget närmare målet.
  • Erbjuda målgruppsanpassade och lättillgängliga aktiviteter på olika nivåer
  • Tillämpa både individ och organisationsperspektiv.
  • Säkra tydlighet i roller, ansvar och resurser.

Just nu gör Twitch Health en gedigen och framgångsrik satsning på det de kallar Twitch on Demand - digitala hälsolösningar som är tillgängliga hur och var du än jobbar.

Vår samarbetspartner Motivation.se - Sverges ledarskapssajt - har många artiklar om mental kapacitet. Den här veckan har vi valt ut en om mentaliteten bakom höga prestationer.

Apr 22, 2021

I en tid när teknikutvecklingen går rasande fort behöver vi sätta människan i fokus. Kanske är det framtidens allra viktigaste fråga?

Tidigare var HR en funktion för stöd kring arbetsmiljöfrågor, kompensation och förmåner och rekrytering. Det är fortfarande på agendan. Men under senare år det blivit tydligt att HR behöver ta ett större och mer strategiskt grepp. Inte minst för att värna medarbetares hälsa, integritet och utveckling i den digitalisering som alla organisationer genomgår.

Det har också visat sig att företag som har HR i ledningsgruppen presterar bättre inom ledarskap, värderingar, tydlighet och förändringsförmåga. Vi bjöd in Lena Bjurner, generaldirektör på Sveriges HR-förening till ett samtal om HRs roll nu och i framtiden.

Rusta för digitaliseringen
Enligt henne rustar en modern HR-avdelning organisationen för digitaliseringen och jobbar nära ledarna med att genomföra den. HR kan med fördel driva frågan om hur man jobbar med ett livslångt och dagligt lärande istället för det gamla sättet: att skicka medarbetare på kurs då och då. För att inte tala om hälsa och välmående, en fråga som enligt Lena är helt avgörande för verksamheters framgång.

Framtidens hybrida arbetsplatser
Just nu funderar många verksamheter på hur arbetsplatsen ska vara utformad efter pandemin. Vad ska vi ha kontoren till i framtiden? Hur samarbetar vi i en hybrid, flexibel verklighet när vissa är på kontoret och andra hemma? "Hybrid" och "flexibel" är ledord som alla ledningsgrupper måste ta ställning till, enligt Lena.

AI, lärande och etik
Hon ser också att HR har en viktig roll i att hantera etiska frågor nu när AI på allvar kommer in vår arbetsvardag. Vad gör vi med all data, vilka ska kunna se den och varför? Lena ser AI som värdefullt för både lärande och rekrytering men det är fortfarande människan som ska vara i fokus. Här har HR en betydelsefull framtidsroll.

HR Data Detective - något för dig?
Harvard Business Review har i en omtalad artikel listat 21 potentiella framtidsjobb inom HR. Vad sägs om till exempel Director of Wellbeing, Future of Work Director, HR Data Detective eller Human-Machine Teaming Manager? Läs mer i artikeln HR jobs of the future.

Vår partner Twitch Healths tjänst Twitch on Demand har inte bara varit en väldigt smart lösning under pandemin. Digitala hälsotjänster blir allt mer en självklarhet i ett modernt hälsoarbete. I appen för Twitch on Demand kan du:

  • Hitta pass för styrka, kondition, mindfulness, rörlighet och pausrörelser.
  • Följa program på 4-12 veckor med dagliga uppgifter.
  • Se föreläsningar om ergonomi, fysisk aktivitet, sömn mm.
  • Chatta med hälsocoach.
  • Följa din egen utveckling och hälsa.
  • Peppa dina vänner, skapa och gå med i sociala grupper. Läs mer om Twitch on Demand här.

Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar som handlar om ledarskap och medarbetarskap och om HR och idag har vi valt en artikel vi lånade uppgifter ifrån i inledningen: Många fördelar med HR i ledningsgruppen.

Apr 15, 2021

Har vi tid över till annat än jobbet i livet? Framför allt: har vi energi till både och?

Definitionen av work-life balance enligt OECD bygger på hur många av dygnets timmar tid människor lägger på jobb respektive vila och familj, vänner och intressen. Men att ha balans i livet handlar ju också om att ha energi kvar till annat när man kommer från jobbet!

De flesta stora organisationer har work-life balance som, om inte ett kärnvärde så iallafall ett område man fokuserar på och påstår är viktigt. Trots det vittnar många som vittnar om att de inte får ihop sin vardag vare sig vad det gäller tid eller energi.

Hjärnan kan inte bara mata på
Dessutom vet vi idag mer än någonsin om hur hjärnan funkar och den klarar inte att bara mata på i det oändliga. Det kan vara svårt att visa vad vi faktiskt gjort när jobbet vi gör är abstrakt till sin natur. Då blir tiden vi tillbringar uppkopplade vid en dator eller en telefon ett sätt att visa oss produktiva och flitiga inför omvärlden och oss själva.

Hur som helst är en sak säker: det måste gå att skapa balans trots att vi har ett jobb som engagerar och/eller utmanar oss!

Lagmässigt och strukturellt har vi mycket på plats i samhället med stark föräldraförsäkring, OSA 2015:4 och annan arbetsmiljölagstiftning. Utmaningarna sitter mer i kultur, processer och beteenden. Och som tur är är det sånt som vi kan påverka både tillsammans och för oss själva på jobbet.

Så fungerar "upptagensjukan"
Författaren och journalisten Brigid Schulte skriver i Harvard Business Review om "the busyness paradox" eller på svenska "upptagensjukan". Många av oss rusar genom arbetsdagen med stirrig blick och en känsla av stress i magen, betar av epost och springer mellan möten samtidigt som vi känner att vi aldrig riktigt får tid att jobba på riktigt. Det leder till att vi tar hem jobb och sitter på kvällar och helger för att bli klara med det där allra viktigaste.

När vi fokuserar på det som ger kortsiktig tillfredsställelse (beta av e-post och möten) tar tid från strategiskt planerande och leder till ett ständigt tillstånd av upptagenhet.

Så kan vi motverka den
Vår "upptagensjuka" är svår lösa på individnivå. Den behöver vi jobba med att tillsammans motverka på hela arbetsplatsen. Det här är några saker varje organisation och dess medarbetare kan göra:

Visualisera din lediga tid

Speciellt om vi är mer seniora kan det ha ett stort värde att vi visar vår lediga tid i vår synliga kalender. Det motverkar uppfattningen att "alla andra verkar jobba hela tiden."

Bokad tid för att förbereda, tänka och göra klart

Om vi fyller kalendern med möten och kortsiktiga insatser hinner vi aldrig reflektera, planera, utvärdera och leverera. Boka tid för det som inte har en deadline men som kanske är allra viktigast.

Visualisera abstrakt arbetsbörda

Kan vara svårt men den kompetensen ska finnas i organisationen. Vissa uppgifter kanske inte ser så stora ut för omvärlden men väger tungt på de personer som ansvarar för dem.

God möteshygien

Tänk efter du kallar till möte och var tydlig med syftet, vilka som ska komma och varför. Det spar tid, energi och gör att vi jobbar mot rätt mål.

Gör realistiska to-dolistor.

  1. Skriv ned vad som ska göras.
  2. Prioritera dem.
  3. Var realistisk när du beräknar hur mycket tid och energi de kommer att ta.

Hitta dina egna mentala strategier: i avsnittet pratar vi om att "dra ned rullgardiner" och "peka finger åt saker" - det handlar om att skapa perspektiv i livet och se vad som är verkligt viktigt.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar som berör ämnet work-life balance och idag vill vi lyfta en artikel om hur du kan bygga in återhämtning som en del av din prestation.

1 2 3 4 5 6 7 Next » 9