Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2022
June
May
April
March
February
January


2021
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2020
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 1
Jun 23, 2022

På det nya internet som kallas webb 3.0 sysslar självstyrande organisationer, DAOs, med allt från kryptovalutor till odling. Är det framtiden, undrar vi?

DAO, decentraliserade autonoma organisationer, har växt fram med hjälp av framkantsteknologi som blockkedjeteknik. Det är organisationer utan chefer där ägandet, inflytandet och ansvaret är delat.

Vi har inte hittat någon exakt och tillförlitlig uppgift på hur många DAO-organisationer som finns idag men de lär vara tusentals. Här är en massa människor verksamma dagligen, varav en hel del försörjer sig, helt eller delvis, på jobb de får den vägen.

Det här ville vi veta mer om, så vi vände oss till Gustaf Josefsson Tadaa, entreprenör, coach och uppskattad talare om allt som har med det digitala samhället att göra.

DAO - hur funkar det?
Bakom DAO-organisationer finns begrepp som webb 3.0 - nästa generations internet som bygger på delaktighet - och blockkedjeteknik - tekniken som används för bland annat kryptovalutor. Det handlar om att samverka och samarbeta på ett nytt sätt.

Genom att använda matematiska algoritmer kan man spara data på ett decentraliserat moln (en samling datorer) istället för att ha en datorserver nånstans som ägs och kontrolleras av en viss individ eller en organisation.

Vem som helst kan koppla upp sig till det decentraliserade molnet där man med hjälp av blockkedjeteknik kan spara information som ingen enskild individ har makt att förändra. Med andra ord kan ingen stat, ägare, myndighet eller individ manipulera informationen.

Här lägger man upp en distribuerat bankkonto och bygger en organisation där makten flyttats ut till de enskilda individerna och beslut fattas med hjälp av omröstningar. En DAO - decentraliserad autonom organisation - är skapad.

Eftersom man ofta får betalt för jobb man gör i så kallade "tokens" (ett värdebevis för en viss mängd kryptovaluta) innebär det att den som bidrar med mycket i en DAO även kan se sina tillgångar öka i värde.

Decentralisering och självstyre
Kort sammanfattat är alltså idén med webb 3.0:

  • decentralisering - mer inflytande för individen
  • traditionella organisationer ersätts av algoritmer och förutbestämda regler
  • beslut fattas genom omröstning

Från aktieklubbar till matodling
Vad gör man i en DAO då? Flera av dem är som aktieklubbar för kryptovalutor. Andra fungerar mer som Uber, där människor runt om i världen utför arbete som andra människor betalar för. Och det finns ideella organisationer som har valt den här organisationsformen. Gustaf nämner Big Green DAO som är en ideell organisation för småskalig livsmedelsproduktion.

Det är mycket hajp i det här, säger Gustaf och självklart finns det sårbarheter i det här nya landskapet, något som inte minst har märkts under de senaste månaderna när kryptovalutor har rasat i värde.

Kräver ingen tillit
Och egentligen, som Gustaf säger, är den här organisationsformen bara meningsfull om man inte litar på staten eller den organisation man är verksam i. Ett exempel är att kryptovalutor har använts för att få fram finansiellt bistånd i krig och konfliktområden.

Men det intressanta är väl om vi kan inspireras och lära oss något av det här nya sättet att gå samman och göra saker genom delat ägande och delat ansvar.

Är DAO morgondagens arbetsmarknad?
Dessutom tycker Gustaf att det är intressant att följa DAOs för att de samlar en massa smarta människor bakom idéer om frihet. Även om webb 3.0 är i sin första barndom kan det bana väg för en mängd innovationer som kanske formar vår framtid. Många tror att vi kommer att organisera oss mer så här i framtiden, att vi istället för traditionella anställningar köper och säljer tjänster i nätverk som liknar DAOs.

DAO och TEAL - självstyre på två helt olika sätt
På ett sätt liknar idén bakom en DAO: decentraliserad makt och beslutsrätt hos varje individ, den modell för självstyre som kallas TEAL. Inom TEAL finns en rådgivningsprocess som mandatet att fatta beslut kring bygger på. Men i praktiken fungerar DAO och TEAL diametralt olika. För medan DAO består av hårda regler som man i stort sett inte kan ändra, handlar TEAL om att släppa på regler och att arbeta med tillit. Medan tillit, som vi har sett, inte har något som helst med en DAO att göra.

Vår samarbetspartner motivation.se har en massa artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om vad som krävs av framtidens arbetskraft.  Kritiskt tänkande och problemlösning ligger i topp men även samarbete över olika nätverk.

Jun 16, 2022

Hur kan vi lämna ekorrhjulet där vi bara gör mer av samma saker och istället bygga något bättre?

Att tänka fritt låter härligt. Men det är lättare sagt än gjort. Vi styrs av tysta överenskommelser om vad som är rätt och fel. Därför fastnar vi lätt i att bara repetera den senaste mode-business-klyschan istället för att verkligen tänka fritt. Och nytt.

Ida Hult är etnolog, strateg och föreläsare som har haft ledande roller och uppdrag för bolag som Ikea, If, Ericsson och Arla Foods. Ida har också skrivit boken Ärvda svar. Där drar hon ner brallorna på stora delar av arbetslivet som det ser ut idag. Vi jagar runt med fulla kalendrar och gör en massa saker, som att sätta ihop snygga presentationer fulla med buzzwords. Men många gånger leder det ingenvart.

Tvättade budskap
Ett av många hinder för nytänkande är att nya idéer och insikter poleras och anpassas i sin väg uppåt i hierarkin. Då blir det svårt att få igenom budskap som sticker ut, som kanske utmanar och innebär risker. Bara det faktum att vi kallar problem för "utmaningar" är ett slags tvättning. Det framstår inte som lika avgörande då. Udden försvinner.

Tunna insikter
Många jobbar datadrivet idag och stoltserar gärna med det. Ida är kritisk till det hon kallar för "tunna data" som bara blir ett ytskrap. Det kan vara målgruppsbeskrivningar baserade på ålder, geografi och ett antal gemensamma beteenden. Problemet är att tunna data ger tunna insikter, eller "tunnsikter" som Ida kallar dem. För att få insikter med djup som hjälper oss att fatta beslut behöver vi oftare fråga "varför". Vi behöver också ge oss ut i verkligheten och undersöka hur saker och ting förhåller sig.

Lego tog sig tid att undersöka
Ett positivt exempel är hur Lego vågade gå emot allmänt accepterade "tunnsikter" om att barn idag har kort uppmärksamhetsspann och ont om tid. De vågade stanna i problemrummet som Ida säger, gick ut i fält och följde lek hemma hos barnen. Då insåg de att även om 40% av barnen hade ont om tid så hade 40% av dem massor av tid. Lego bestämde sig för att rikta sig till de senare och kunde stå fast vid sånt de redan stod för, att bygga från början, istället för att förflytta sig mot mer färdiga leksaker.

Vi kan det förflutna men beslutar om det okända: framtiden
I sin bok skriver Ida Hult: “All vår kunskap handlar om det förflutna. Och alla våra beslut om framtiden. Vi kan inte göra framsynta framsteg genom att följa mallen.”
Hon konstaterar också: “Att vända blicken mot den vardag vi sitter fast i, och säga att detta är framtiden om vi inte förändrar något här och nu, är inget vi gärna gör.”

Gör mindre, tänk mer
Så hur förflyttar vi oss till ett läge där vi kan släppa klyschorna och tänka fritt? Jo, vi borde göra mindre och tänka mer, säger Ida. Stanna kvar i problemen och utforska dem.
Men hur bryter man med inbitna vanor i en organisation där det ofta premieras att snabbt hitta lösningar och börja agera?

Den tionde kvinnan
Det gäller att inte åka med. Man måste tvinga sig själv att tänka nytt: kapa sin egen hjärna som Ida säger. Prova att utmana dig själv eller dina kollegor med greppet "den tionde kvinnan". Det betyder att vart tionde projekt ska göras på ett annat sätt än det vanliga. Den tionde personen i en dialog har ett ansvar att argumentera emot konsensus, och så vidare. Vi behöver hitta "hjärnstopp" för att hjälpa oss själva att hitta en annan väg.

Pre mortem - en framtidsspaning
En annan utmärkt övning för att få syn på hur våra beslut idag formar framtiden är en så kallad pre-mortem. Post mortem är latin och betyder "efter döden". En post mortem-undersökning gör man av en död kropp om man till exempel misstänker brott. En pre mortem, däremot, är en övning där man förflyttar sig till framtiden och föreställer sig att det värsta har hänt. Företaget har gått i konkurs, till exempel. Man börjar i en negativ framtid och försöker hitta trådarna som löper till vår nutid. Vad skulle ha kunnat hända och vad skulle ha kunna orsakat den negativa utvecklingen?

Övningen hjälper oss att identifiera frön till negativa resultat, innan något har gått fel, så att vi kan ändra på det vi gör idag. Eftersom ingen ännu sitter med skulden går det ofta att ha ett fritt och öppet samtal. Man kan också använda ett positivt framtidsresultat för att söka svaren på frågorna vad vi behöver göra och lära oss idag för att nå det önskade resultatet i framtiden.

Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, är fullspäckad med artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om att kreativitet inte kommer på beställning. Att däremot skapa tid för att låta tankarna vandra, att dagdrömma helt enkelt, sätter igång kreativiteten. Intressant, tycker vi!

Jun 9, 2022

Inflytande behöver vi alla i någon mån. Men hur får vi det?

För att få utvecklas på jobbet, bli lyssnade på och kunna påverka behöver vi ett visst mått inflytande i våra arbetsliv. Men inflytande ligger nära makt och makt är ett ord som många har negativa associationer till. Varför är det så egentligen?

Kanske för att inflytande låter som påverkan medan makt låter som att man bestämmer över någon annan. Men även makt vill vi väl ha, eller?

I en artikel i Harvard Business Review läste vi några tips om hur vi kan öka vårt inflytande på jobbet. I det här avsnittet går vi igenom tipsen och diskuterar dem.

1. Odla relationerna
Det är smart av flera skäl att lägga tid på att lära känna sina kollegor och visa dem intresse. Dels gynnar det dig. Den dagen du vill föra fram en idé och vill att folk lyssnar på dig har du bättre förutsättningar om du har goda relationer med kollegor.

2. Lyssna innan du försöker övertyga
Vi går alla omkring med våra egna to-do-listor i huvudet. Distraktionen är överallt och vi slits mellan skärmar och verkligheten. Men för att dina medarbetare och kollegor ska respektera dig behöver du då och då ge dem ditt 100%-iga fokus. Fråga vad de tycker och be dem om råd regelbundet. Då visar du att du respekterar dem och du får respekt tillbaka.

3. Tänk på ditt kroppsspråk.
Att stå upp med öppet bröst och armarna avslappnade på sidorna kan kännas blottande för den som inte är van. Men det signalerar självförtroende. Går du runt med gamnacke och mumlar blir det mindre intressant att lyssna på dig.

4. Välj ett område att bli expert på
Vidareutbilda dig, gå nätkurser och delta i konferenser. Skaffa synliga bevis på vad du kan och bidra till företagets interna kunskapsdelning. Det gynnar dig, dina kollegor och organisationen där du jobbar.

Att bli experten på något är ett annat sätt att skapa inflytande och visa att jag har förmågan att lära. Kanske kan jag vara den som knäckt något verktyg i det digitala? Eller något annat, och bjud på din kunskap till andra, det inger förtroende och möjliggör kanske kontakt med andra likasinnade Visa det gärna, kanske i din titel

5. Var strategisk
Gör en “powermap”. Rita upp vägen till dina mål. Vad vill du? Vem kan stötta? (Närma dig dem). Vem skulle kunna lägga hinder i vägen? (Avväpna deras argument). Det handlar inte om att trampa ner någon annan utan om att skaffa dig själv de bästa förutsättningarna.

Ge folk vad de vill ha
Ta reda på vad människor i din organisation behöver. Kanske särskilt de som kan hjälpa dig att få inflytande. Fundera på vad du kan göra för dem utifrån ditt expertområde.

Det är viktigt att det vi försöker genomföra faktiskt skapar värde, då är det fint att skaffa inflytande!

Vår samarbetspartner Twitch Health har en högaktuell och lättillgänglig tjänst som heter Twitch on Demand. Den hjälper dig träna hemma, följa program och framsteg, boosta vänner och gå med i sociala grupper för ökad motivation. Du får tillgång till pass och program, från lugna mindfulness och pausprogram till högintensiv konditionsträning. I appen hittar du också föreläsningar inom ämnen som hemma-ergonomi, sömn, träning och kost.

Vår samarbetspartner motivation.se – Sveriges ledarskapssajt – har en riktigt bra artikel om det här med inflytande och makt som vi vill tipsa om den här veckan. Den heter Har du makten att påverka? och i artikeln reder författaren ut det här med när makt är negativt och när det är positivt och att vi alla på ett eller annat sätt behöver påverka vår omgivning

Jun 2, 2022

Ungefär 3 av 100 vuxna svenskar har ADHD. Hur ser vi till att dessa tre av hundra kommer till sin rätt på jobbet?

Förkortningen ADHD står för "attention deficit hyperactivity disorder" och tar sig i väldigt olika uttryck. Men generellt handlar diagnosen om att ha svårigheter att koncentrera sig och att behöva kämpa för att motstå impulser. Att lyssna är tufft men också att låta bli att avbryta. Det är knepigt att läsa instruktioner. Det kan vara lätt att dra igång en massa saker men svårare att slutföra dem.

Samtidigt är personer med ADHD-diagnos ofta orädda, drivna och kreativa. Egenskaper som är högt efterfrågade på dagens arbetsmarknad. Så hur ser vi till att människor med ADHD där vi jobbar kommer till sin rätt?

ADHD på jobbet
Vi bjöd in Lotta Borg Skoglund för att prata om ADHD på jobbet. Just det är nämligen titeln på hennes kommande bok. Lotta är överläkare och forskare i psykiatri som forskar om psykisk ohälsa och missbruk bland unga. Hon har tidigare skrivit böckerna ADHD - Från duktig flicka till utbränd kvinna och Svart bälte i föräldraskap - att lösa vardagen i NPF-familjer.

ADHD - en allvarlig diagnos med god prognos
Varje person har sitt ADHD-uttryck men ofta handlar det om svårigheter att reglera känslor, sömn och aptit och det kan för många vara de största utmaningarna. Det är en allvarlig diagnos, säger Lotta, men med en god prognos.

Den som inte får hjälp riskerar att att leva 8-13 år kortare än genomsnittssvensken och har en ökad risk för att hamna i beroende och kriminalitet. Men med rätt förklaringsmodell för individen, med stöd och insatser för att få till basala rutiner för ett hälsosamt liv kan man bli framgångsrik, må bra och få ett långt liv.

Miljön spelar stor roll
För även om ADHD är en funktionsnedsättning vi föds med så påverkas den av miljön vi lever i och existerar inte i ett vacuum. Därför kan det se olika ut under livets gång. Kanske funkar det bra i skolan men sämre i arbetslivet, eller tvärtom.

Vilka svårigheter handlar det om?
Vad är det då för problem som kan uppstå på arbetsplatsen när man har ADHD? Det handlar ofta om svårigheter att:

  • överblicka - hur allt hänger ihop och hur delarna påverkar varandra
  • reglera - energi, motivation och känslor
  • filtrera - vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt
  • ställa om - att avbryta och skifta fokus eller byta strategi

Vi är nog många som kan känna igen oss i det här. För när vi sover dåligt, har det stressigt eller upplever konflikter kan alla uppleva exakt de här svårigheterna. Med andra ord är den hjälp som en person med ADHD kan behöva sånt som de flesta i vårt samhälle och vår tid mår bra av.

Lottas medskick till arbetsplatsen är att ADHD inte är en one size fits all. Vi behöver möta individen och just den personens unika behov. Någon kanske behöver mer struktur, någon mer frihet och behoven kan förändras över tid. Man kan inte förstå ADHD genom att generalisera.

Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta tankeväckande artiklar. Idag har vi valt en som heter “vem är normal” , skriven av Ewa Braf. Ingen och alla tycker vi och här läser du den.

Bilden av Lotta Borg Skoglund är tagen av Ewa Rudling.

May 26, 2022

Att samarbeta lättare och bättre, det vore väl något? Det är precis vad facilitering handlar om.

Ordet facilitering kommer från engelskans facilitation som betyder “att göra lättare”.

– Facilitering innebär att hjälpa en grupp att fokusera på det som är viktigt just nu, säger Anna Gullstrand. Hon har en lång bakgrund inom framförallt digitala byråer med över 15 år som ledare, har jobbat som professionell facilitator och utbildat andra i facilitering samt skrivit boken Facilitera! – Allt du behöver veta för att framgångsrikt leda människor i workshops. Idag jobbar hon som Chief People & Culture Officer på Mentimeter.

Processen – inte innehållet
När vi jobbar i grupp har vi oftast en uppgift att lösa, ett innehåll. Det är vad deltagarna ska ta ansvar för. Förutom det finns det också ett behov att föra själva processen framåt effektivt så att allas förmågor och kompetenser tas tillvara. Det tar facilitatorn ansvar för om det finns en sådan. Utan en facilitator på plats kan det bli otydligt vem som bär det ansvaret och då kan både själva samarbetet och resultatet bli lidande.

Faciliteringens 7 principer
Grunden i facilitering bygger på 7 principer som sätter både ramen och ansatsen för att verka som facilitator. Det handlar om att:

  1. Lita på att kompetensen finns i gruppen
  2. Alla vill ta ansvar och utvecklas
  3. Olikheter är en tillgång
  4. Man kan bara se sitt eget perspektiv
  5. Kraften finns i den kollektiva intelligensen
  6. När vi får bidra ökar engagemanget
  7. Se hela komplexa människan – känslor och allt!

En relevant modell för att förstå våra sociala behov är SCARF-modellen som på engelska står för Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fairness.

Tydliggör syfte och roll
Att ta rollen som facilitator kräver att man inventerar sitt syfte med sin roll i det aktuella mötet. Som chef behöver man förstå om man verkligen kan ta den rollen och hålla sig neutral eftersom en stark ledarroll påverkar hur fritt en grupp vågar agera. Om det handlar om att få människor att hålla med om ett beslut handlar det inte om facilitering.

Neutral till innehållet
Facilitatorn förhåller sig nämligen alltid neutral till innehållet, värderar inte eller för samtalet i en viss riktning utan ser till att själva processen fungerar så bra som möjligt. Ett annat hinder om ledaren eller en av deltagarna faciliterar kan vara att man låtsas hålla med varandra för att “ha det trevligt” men istället missar synpunkter och insikter i rummet.

Facilitera i det lilla
Anna menar att det är värt att sätta sig in i hur hjärnan fungerar och våga testa att facilitera i det lilla. Kanske nästa samtal, nästa middag, eller varför inte nästa möte? När vi alla kan vara mer nyfikna och öppna med vad vi tänker och känner förstår vi varandra bättre, kommer varandra närmre och vill på så sätt varandra mer väl.

Vår samarbetspartner Twitch Health förstår vikten av att fånga upp medarbetares mående, men det gäller att göra det på ett bra sätt och få fram rätt information för att faktiskt kunna hjälpa. Genom deras noggrant framtagna digitala hälsoanalys får organisationen en tydlig bild av medarbetares hälsostatus. Vid behov kan Twitch koppla på individuella samtal som stöd till de som behöver och önskar. Ett proaktivt och bra stöd för arbetsgivare i sitt hälsoarbete och ett bra stöd för individen som sänker tröskeln för att ta hjälp.

Från vår samarbetspartner Motivation.se – Sveriges ledarskapssajt – har vi den här veckan valt ut en artikel om just facilitering. Den heter “kan själv” och fokuserar just på det.

May 19, 2022

Får vi till riktigt bra samarbeten på jobbet kommer prestation och välmående ofta som ett brev på posten.

Goda samarbeten är en helt grundläggande nyckel till att både må bra och prestera. För mår och presterar, det gör vi inte som isolerade öar. På ett eller annat sätt är vi alla beroende av andra människor när vi jobbar.

Det är inte det lättaste att få den komplicerade väven av arbetsuppgifter, målbilder och relationer att funka på jobbet. Men det går.

I det här avsnittet tar vi hjälp av Psykologifabrikens grundare och vd, Oskar Henrikson. Oskar menar att psykologisk träning behöver vi alla, på samma sätt som vi behöver motionera och borsta tänderna för att må bra och fungera.

De åtta stegen, eller principerna, som Psykologifabriken arbetar med kommer från Elinor Ostrom. Hon fick Nobelpriset i ekonomi 2009. Hennes forskning visar vilka områden som är avgörande för att grupper ska fungera bra tillsammans.

8 principer att jobba med

  • Tydlig grupp med tydligt mål. En tydlig grupp skapas bäst med ett tydligt mål.
  • Rättvis fördelning mellan insats och belöning. En definierad insats för vad som krävs för att nå målet gör det lättare att skapa en rättvis ersättning.
  • Rättvist och inkluderande beslutsfattande. Ju fler personer som bidrar till ett beslut, desto mer data och information finns för att fatta bra beslut.
  • Uppföljning av överenskomna beteenden. Alla beteenden som skapar samarbete, långsiktighet och altruism behöver uppmuntras.
  • Graderade sanktioner för ohjälpsamma beteenden. Egoistiska och problematiska beteenden behöver hanteras med små åtgärder som kan trappas upp.
  • Snabb och rättvis konflikthantering. Konflikter kan lösas rättvist med hjälp av en medlare.
  • Mandat till självbestämmande. Självständiga team och medarbetare kan lättare ändra mål och arbetssätt för att hantera en föränderlig miljö.
  • Koordinering med andra grupper. Samarbetar vi över gruppgränser kan vi åstadkomma positiv förändring som håller i längden.

Målet: en bra start
Vi behöver oftast börja med den första principen: ett tydligt mål. Den hjälper gruppen att hitta riktning och fokus för sina ansträngningar.

Rättvisa och rimlighet
Rättvisa är avgörande för att en grupp ska fungera. Om en ledare tjänar massor och du kanske jobbar lågavlönat på ett lager - hur känns det egentligen? Det måste finnas en allmän upplevelse av rimlighet i balansen mellan ansträngning och ersättning för att vi ska vilja bidra och arbeta.

Gränser gör oss trygga
Att ställa frågor till varandra kring hur vi beter oss mot varandra och vad vi vill göra mer av ger ofta bra effekt i ett team. Att prata om att vi kanske inte gör det vi kommit överens om är svårare, men det behöver vi också göra. Tydliga gränser hjälper oss att känna oss trygga - precis som räcket på en balkong högt upp gör att vi vågar beundra utsikten.

Samtal oljar samarbetsmaskineriet
Vi vinner så mycket på att jobba med de här frågorna regelbundet: vi samarbetar bättre, det blir lättare att hantera konflikter och då kan vi tillsammans lära oss och utvecklas. Vi behöver helt enkelt prata mer om hur vi jobbar tillsammans.

Oskar tipsar om att gå igenom de åtta principerna med ditt team. Ägna ett halvår åt att jobba med en utvald princip i taget, med fokus på beteendeförändringar. Det skapar verkliga effekter.

Vår samarbetspartner motivation.se har en massa artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om de höga kostnaderna för ett arbetsklimat som präglas av misstro och de stora fördelarna med en miljö där man istället litar på varandra. Läs bland annat om hur du förhandlar så att alla känner sig som vinnare.

Bilden på Oskar Henrikson är tagen av Eva Lindblad för Natur & Kultur.

May 12, 2022

Efter uppsägningar under pandemin har det visat sig svårt för arbetsgivare att få arbetskraft tillbaka. I USA kallas det The Great Resignation. Vart tog alla vägen?

Det här är en tydlig trend i USA där rekordmånga jobb är lediga just nu: över 10 miljoner. Men utvecklingen syns också globalt.

Uttrycket “The great resignation” myntades av professor Anthony Klot på Texas A&M University i USA. Han förutsade att många skulle lämna sina jobb när pandemin var över och vi återgick till en ny sorts normalitet.

Varför har det blivit så här? Orsakerna är flera, bland annat:

  • Många har stannat på sina jobb av trygghetsskäl under pandemin för att sedan säga upp sig. Det ger en ketchupeffekt.
  • Pensionsavgångar, inklusive många fler än tidigare som går i pension i yngre åldrar. Här har den starka börsutveckling bidragit till att ge människor möjligheten.
  • Vissa skär ner på arbetstiden. Några för att de helt enkelt vill jobba mindre. Andra för att de måste. I många länder har nedstängningar och skolbarn hemma gjort att kvinnor har slutat arbeta.
  • Flykten från låglönejobb. Det är särskilt svårt för företag att hitta arbetskraft till serviceyrken inom besöksnäring, handel, lagerjobb och sjukvård. Yrken där kvinnor är i majoritet.

Som så ofta är det de redan resursstarka som har klarar sig bäst genom pandemin om vi tittar på ekonomi och jobb. Fler kvinnor än män har lämnat sina jobb och kvinnornas andel av arbetsmarknaden i USA är nu nere på samma nivå som 1988.

Men nu verkar makten ha skifta något till förmån för arbetstagarna på grund av de rekordmånga lediga jobben. Vissa företag har tvingats höja lönerna och locka med förmåner som utbildningsstöd för att fylla sina lediga platser.

Flest uppsägningar inom teknik och vård
En djupanalys av HR-företaget Visier med data som omfattar över 9 miljoner anställda på 4000 globala bolag visade två trender:

  • Uppsägningarna var flest bland anställda mitt i karriären med en 20-procentig ökning 2020-2021.
  • Uppsägningarna var flest inom teknik och vård.

Att uppsägningarna är flest mitt i karriären kan ha att göra med att det är erfarna yrkespersoner som känner sig efterfrågade på arbetsmarknaden och som tycker det är dags att röra på sig nu efter pandemin. Teknik och vård är verksamheter som har upplevt stort efterfrågetryck under pandemin och det gör att stress, press, höga krav och utmattning kan vara en del av svaret på “varför”.

Tid och plats spelar roll
Dimensionerna plats och tid spelar roll för hur vi jobbar. Digitaliseringen gör att fler och fler tjänster kan levereras "on demand" utan att säljare och köpare möts. Den sortens branscher har gått bättre under pandemin medan högst platsberoende verksamheter som besöksnäringen, restauranger och underhållning har drabbats hårt.

Det är också fler som vill jobba med sånt som är oberoende av tid och plats, som techutveckling, än av jobb inom den platsberoende handeln.

Här hemma i Sverige är vi inte i någon "great resignation" ännu. Däremot är behovet av arbetskraft stora i vissa branscher.Vi ska också komma ihåg att det fortfarande finns många yrken som kommer att vara efterfrågade länge än och som faktiskt är platsberoende. Yrken som elektriker, VVS-montör, snickare och svetsare har en god arbetsmarknad enligt Arbetsförmedlingens prognos. Det saknas också lärare, sjuksköterskor och barnmorskor: i allra högsta grad platsberoende yrken.

Läs mer här om fenomenet The great resignation.

Vår samarbetspartner motivation.se har en massa artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en som visar vad det är som får svenskar att byta jobb.

May 5, 2022

Pandemin ökade andelen digitala möten med 250% och vårt chattande med 30%. Men ofta saknas både struktur och kompetens för det digitala och hybrida arbetet.

En vanlig kontorsarbetare lägger en stor del av sin tid på att kommunicera, samarbeta och ha möten. När allt fler av de här uppgifterna blir digitala och flyttar in i nya verktyg kan det gå fort. Det kan leda till effektivitet men i värsta fall blir det bara stökigt.

Vi har nog alla varit med om att leta efter ett viktigt meddelande i en mängd kanaler. Eller trott att ett möte ska vara fysiskt fast det är digitalt, eller tvärtom.

För att reda ut hur vi slipper den här stökigheten tog vi hjälp av Johan Dahlin från Nowi Education. Han utbildar och föreläser för organisationer om smartare arbetssätt, bättre samarbeten och hållbara strukturer i det hybrida arbetslivet.

3 vanliga misstag
Det här är de vanligaste misstagen Johan ser i organisationer just nu:

1. Otydlighet om vilka kanaler som gäller
Många organisationer saknar ordning och reda kring vilka verktyg och kanaler som ska användas när och hur. Den interna kommunikationen splittras ofta på flera olika plattformar och det kan skapa stress och frustration.

Johan rekommenderar att den som fattar besluten lyssnar in medarbetarnas behov och reder ut vad som passar bäst för varje organisation och team och sen förmedlar tydlig information om vad som gäller.

Vi är mitt i en övergång till en flödesbaserad kommunikation som mer och mer ersätter eposten, säger Johan. Några exempel på verktyg för flödesbaserad kommunikation är Microsoft Teams, Trello och Slack. De liknar på många sätt kommunikationen i sociala medier. Ofta är informationen strukturerad efter kanaler och ämnen och varje individ kan filtrera fram vilken information man vill ta del av och följa.

Den här övergångsfasen tycker Johan kan jämföras med när vi gick från snigelpost till epost. Den ställer en hel del krav på oss.

2. Kompetensen om verktygen brister
Vi behöver också kompetens för att kunna använda alla de här verktygen på ett effektivt sätt. Här finns ett kompetensgap menar Johan och det har funnits länge, kanske oberoende av pandemin.

Går vi över till de flödesbaserade verktygen kan vi lätt bli översköljda av information som vi kanske inte behöver. Därför är det helt avgörande att var och en lär sig att ställa in vad man vill och bör får notiser om och framför allt vad man inte behöver ta del av.

Att öka kompetensen kräver kommunikation och kanske gemensam utbildning. När det gäller kompetensöverföring finns det också en fördel av att sitta på samma plats. Gör man sällan eller aldrig det behöver man förstå att många kompetensgap kan vara svåra att upptäcka.

3. Strukturen för hur vi ska jobba saknas
När vi vet vad teamet och organisationen behöver är det viktigt att bestämma sig för en struktur för alla delar i arbetsprocessen. För många verksamheter är de viktigaste delarna att fatta beslut om de här:

  • möten
  • kommunikation
  • samarbeten

Det hybrida arbetssättet är något väldigt nytt. De flesta organisationer söker sig fortfarande fram i jakt på optimala lösningar. Här går det sällan att hitta ett enda arbetssätt för alla i en organisation. Förutsättningarna och arbetsuppgifterna kan skilja sig mycket mellan olika avdelningar, grupper och yrkesroller.

När det gäller möten säger Johan det perfekta hybridmötet ofta är svårt att få till. Det kan handla om att tekniken brister men också om att vi behöver hitta nya sätt att inkludera alla när vi befinner oss på olika platser och använder olika tekniker och enheter.

När det gäller internkommunikation börjar allt fler organisationer att frångå epost och väljer istället ett av de många flödesbaserade verktygen vi pratade om tidigare. Johan rekommenderar att man pratar igenom exakt hur de här kanalerna och verktygen ska användas och hur vi ska samarbeta, när och hur och med vilka. Det avlastar väldigt mycket. Ofta tror vi att saker är självklara för alla men så är det sällan.

Lägger vi istället lite tid på att skapa en struktur för hur vi ska arbeta vinner vi alla tid och slipper stök och frustration.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om ledarskap. Den här veckan har vi valt en av forskaren och författaren Niklas Modig om vad effektivitet egentligen är.

Apr 28, 2022

Feedback, eller återkoppling på svenska, är något alla behöver. Men det kan vara både känsligt och obehagligt om det blir fel. Vi tar hjälp av Alva Appelgren som doktorerat på feedback.

Syftet med feedback är i grund och botten att ge beröm och eller uppmuntra till utveckling. Men för att få rätt effekt av den feedback man önskar ge behöver man tänka till både på när och hur man ger den.
Det berättar Alva Appelgren som har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet om just feedback.

Det går inte att fastställa exakt vad som är rätt i alla lägen eftersom det skiljer sig mycket mellan olika individer, organisationer och sammanhang. Men några grundtips som Alva förmedlar är:

  • Var konkret. Berätta vad det är som är bra eller som behöver utvecklas och varför. Istället för “vad bra du var” eller “det där gick ju inte så bra” kan du säga “det var så bra när du förklarade detaljerna så att vi förstod” eller “det hade varit roligt att få höra mer om detaljerna”.
  • Beröm och bedöm arbetsinsatsen (den kan individen själv påverka) och inte personliga egenskaper (det uppmuntrar inte till utveckling).
  • Ge helst feedback i nära anslutning till den insats det gäller.
  • Jobba gärna kontinuerligt över tid med feedback.
  • Det går inte att ge för mycket feedback, om den ges enligt punkterna här ovan. Bara om det går inflation i superlativ och om den inte känns genuin kan det vara värt att hålla igen. Annars tenderar vi snarare att ge för lite feedback till varandra.

Får vi ingen feedback, eller om den är allt för vag, leder det till osäkerhet. Och osäkerhet gynnar varken prestation eller hälsa. Feedbacka på, med andra ord!

Bilden på Alva Appelgren är tagen av Gerald McInerney. Sen vi intervjuade henne har hon gett ut boken Motiverad : Feedback, mindset och viljan att utvecklas.

Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om feedback. Vi har valt ut en som handlar om hur du hanterar kritisk feedback. En riktigt bra guide till hur vi kan hantera negativa känslor och få fram guldkornen ur en situation som först kanske bara känns negativ.

Apr 21, 2022

Många lever med en ständig känsla av att inte räcka till, trots en ständig kamp för att vara duktiga och passa in. Varför är det så?

Mona Drar är psykolog sedan 2003 och debuterade som författare 2020 med boken”Otillräcklighetsfällan”. Hon är också organisationskonsult och föreläsare och jobbar mycket med att hjälpa högpresterande som behöver hitta just känslan av tillräcklighet.

Jakten på bekräftelse
Ett av våra mest grundläggande behov är att känna oss älskade och att få höra till någonstans. Det är viktigt för vår överlevnad och egentligen inget konstigt. Det som blir fel däremot är när vi hela tiden söker bekräftelse utanför oss själva. Vi söker bekräftelse med jakt på status, titlar och ägodelar och genom att prestera.

Problemet är, säger Mona, att den sortens beteende sällan ger oss någon stoppsignal. Ofta är det till och med vi själva som ständigt höjer ribban och ökar kraven medan känslan av otillräcklighet däremot, vägrar försvinna.

Flykten från utanförskap
Jakten på yttre bekräftelse, säger Mona, är samtidigt en flykt från något. Vi jagar status och bekräftelse men vi flyr också från skam och utanförskap. Tyvärr kan vi människor prestera bra när vi drivs av rädsla men det finns ett pris för det och det stavas ofta ohälsa.

Det vi allra mest förknippar med vår identitet är också det som är svårast att förändra. Om man är van att vara sedd som en högpresterare på jobbet känns det kanske svårt att bli en person som börjar säga nej ibland. Vi kanske också upptäcker, när vi reflekterar på djupet, att vi flyr från oss själva.

Allt börjar med oss själva
Nyckeln till att vända den här onda cirkeln är att istället vända blicken inåt och börja med sig själv. Om vi funderar på vad vår egen ledstjärna är kan vi komma en bit på vägen. Att skapa lite tid i stillhet då och då, att stanna upp och tänka efter kring vad vi egentligen tycker är meningsfullt, det hjälper oss att bli medvetna om våra egna behov.

Medvetenhet är nyckeln till förändring
Mona säger att en sån här process kan ta tid och så måste det få vara. Vägen till att känna medkänsla med sig själv är medvetenhet. Om vi förstår i vilka situationer vi flyr från oss själva och när vi har som svårast att tycka om oss själva och vi kan se på det med öppna ögon, då kommer förändringen inifrån, kanske av sig själv. Medvetenhet är nyckeln till förändring.

Mona menar att vi bär källan till tillräcklighet inom oss. Det är där vi först och främst behöver söka den. När vi känner att vi är värda att älskas och värda att höra till och bär den tryggheten inom oss blir det inte lika omvälvande att vardagen ibland svajar och prestationerna fluktuerar.

Dessutom är det faktiskt när vi har en trygghet i vår egen inneboende tillräcklighet som vi presterar allra bäst. När vi kan agera av lust och överflöd och vilja att bidra.

Är inte det något att sträva mot? Ett förhållningssätt till livet som börjar inifrån oss själva.

Vår samarbetspartner motivation.se har en fin artikel som handlar om att hitta sina egna nycklar till personlig utveckling och vara snällare mot sig själv. Den heter skapa din egen trigger för personlig utveckling och är skriven av Lena Mangell.

Apr 14, 2022

Det är en sak att gå på kurs och en helt annan att förändra något på hemmaplan. Kurser kan vara jättebra, säger ledarskapskonsulten Johan Book, men de måste följas upp av rätt aktiviteter.

–Vi kan inte bara prata om resultatet vi vill uppnå utan vi måste ägna oss åt aktiviteterna som ska leda till resultatet. Det är ofta mer operativt än strategiskt. Och det handlar om kommunikation: att mötas, prata och återkoppla, säger Johan Book.

Tyvärr är det lättare på kort sikt att nå ekonomiska effektivitetsvinster genom att säga upp folk eller spara in pengar. Men på lång sikt blir resultatet sämre när färre ska göra mer och förutsättningarna för att nå de långsiktiga målen försämras.

– Från det att man gör en ledarskapsinsats tar det ungefär två år innan du kan se resultatet på sista raden, säger Johan.

Och för att mål och strategier ska ge effekt måste vi hela tiden kommunicera varför vi gör det vi gör. Annars kommer inte medarbetarna att följa på den inslagna vägen.

Han poängterar också att det är medarbetarna i en organisation som har den egentliga makten. Därför kan alla chefer vinna på att rätt och slätt fråga sina medarbetare vad de vill att hon eller han ska göra – och följa det.

– ”Vill” slår ”måste” sju dagar i veckan, säger Johan Book.

Vår samarbetspartner motivation.se har mååånga artiklar om ledarskap. Den här veckan har vi valt en som är skriven av just Johan Book, vår gäst i det här avsnittet. Den handlar om det magiska receptet för medarbetarengagemang. Trevlig läsning önskar vi!

Apr 7, 2022

4000 veckor, så långt är ett medellångt liv. Ska vi ständigt jaga tidsoptimering eller är det bättre att omfamna ändligheten?

Tiden vi lever i är väldigt fokuserad på - just tid. Vi bokar fullt i kalendern, vi räknar timmarna vi jobbar och hur många timmar vi tränar. Framför allt pratar många om “time management”, konsten att bli så effektiv som möjligt med den tid vi har.

Veckans samtal är inspirerat av Oliver Burkeman, journalist och författare till boken 4000 veckor- tidshantering för ett ändligt liv.

Perfekt tidshantering - en lögn?
Frågan är om vi lurar oss själva i tron att vi kan förfina oss till en nivå av perfekt tidshantering. När vägen till ett bra liv kanske handlar om något helt annat? Vårt jobb kanske är meningsfullt, men tappar vi den känslan när vi manglar igenom att-göra-listor? Frågan är om syftet med det hela verkligen ska vara att göra mer saker snabbare.

Omfamna begränsningen
Klart är att vi behöver hitta ett förhållningssätt till att vår tid är begränsad. Och just därför är det mycket som står på spel i de val vi gör varje dag. Det vi väljer att lägga vår tid på och det vi väljer bort.

Vad vill du lägga tid på?
Det kan vara klokt att vi då och då frågar oss vad vi egentligen vill lägga vår tid på och vad det är för något vi vill ska få ta plats i våra liv. För att-göra-listorna fylls på konstant för de flesta av oss, det är en realitet. Livet innehåller ett visst mått av saker som vi är tvungna att lägga tid på. Men vi kanske låter den fyllas på lite för snabbt och lite för mycket.

Medvetna val
Blir vi medvetna om livets ändlighet kanske det hjälper oss att göra mer medvetna val. Det kan också hjälpa oss att vara nöjda ibland istället för att ständigt sträva mot något som är högre, bättre, mer optimerat. Vi är inga maskiner och en stor del av livets magi händer i oväntade ögonblick när vi minst hade kunnat ana det.

Kan vi skapa förutsättningar för att oftare vara i nuet och i stunden och inte alltid rusa vidare till nästa att-göra-punkt? Om inte annat finns det nästan alltid något att vara tacksam för. Som att vi finns till, bara det ett mirakel!

Oliver Burkemans tre principer

1. Sätt av tid till dig först. Om du väntar tills du bockat av allt "viktigt" så blir det ingen tid kvar.

2. Begränsa antalet pågående projekt. Få några saker gjort ordentligt istället för att dra igång massor som blir halvdant och tar upp ditt fokus. Tiden och energin räcker inte till allt.

3. Motstå det mellanprioriterades lockelser. Det som inte är det viktigaste och som kanske i stunden känns väldigt lockande och tacksamt men som inte bidrar till ett gott liv.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar och en stor källa till insikter. Den  här veckan har vi valt ut en artikel som heter  Bättre tider - bättre hälsa. Den handlar om hur vi kan se över vårt förhållande till vår tid för att må bättre och känna att tiden faktiskt räcker till.

Mar 31, 2022

Medvetenhet, sårbarhet, empati och medkänsla är kanske ovanliga ord i chefsrekryteringsannonser. Men de beskriver centrala ledarförmågor.

Managementkonsulterna på McKinsey har identifierat just de fyra förmågorna som helt centrala. Både för att ledare ska kunna verka effektivt i kristider och kunna navigera i en föränderlig värld.

Vi har intervjuat Christina Andersson om det här med medkänsla, eller på engelska: compassion. Hon är legitimerad psykolog och doktorand vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Hon är också ansluten till Handelshögskolan Stockholm och var med och grundade Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet.

Medkänsla och empati är olika saker
Det engelska ordet compassion ska inte översättas till empati, en känsla som lätt kan göra oss uppgivna. Compassion handlar istället om medkänsla och handlingskraft. På arbetsplatser där man visar medkänsla mot varandra går det lättare att samverka och vara kreativ menar Christina.

Stressade människor agerar kortsiktigt
Under hög stress eller i lägen där vi är väldigt tävlingsinriktade minskar förmågan att vara medkännande. Då fattar vi kortsiktiga beslut baserade på att avvärja hot. För att vi ska våga vara medkännande mot andra behöver vi till att börja med visa oss själva medkänsla.

När vi inte är så rädda för misslyckanden utan klarar av att hantera vår egen sårbarhet kan vi visa värme, vänlighet och förlåtelse mot oss själva. Och därefter mot andra. Först då kan vi bygga en miljö där vi kan koncentrera oss, samverka och vara kreativa på lång sikt, tillsammans.

Trygghetssystemet – för prestationens skull
När vi känner oss lugna aktiveras ett system i kroppen som har effekt på vårt immunförsvar, precis som sömn, kost och motion. Att ha tillgång till sitt trygghetssystem och verktyg för att landa i det är en förutsättning för att kunna prestera på arbetsplatsen. Christina betonar att man själv måste ha balans i sitt system innan man kan på riktigt kan vara medkännande mot andra.

På företaget bygger man trygghet genom att skapa en omhändertagande kultur. Då växer engagemanget också hos medarbetarna. Känner man att man ingår i en organisation som bryr sig om en, så bryr man sig själv om både organisationen och sina kollegor.

Ett verktyg för motgångar
Men det handlar inte om att uppnå något slags statiskt lyckotillstånd. Tvärtom kan compassion-träning rusta oss att hantera motgångar och svårigheter som ju är en del av både livet och arbetslivet. Christina Andersson beskriver det som “att lära någon att hålla om sig själv när det blåser.”

Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar. Den här veckan har vi valt en om hur medvetenhet om skillnaden mellan empati och medkänsla kan hjälpa dig i en ledarroll.

Mar 24, 2022

Även hjärnan har sin kostcirkel: den mentala tallriksmodellen. Ett bra tankestöd för din mentala hälsa!

Healthy mind platter har funnits länge men den finns nu konverterad till svenska av veckans gäst, Sissela Nutley. Hon har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet med fokus på hjärnans utveckling och har varit med oss tidigare i avsnitt 111. Just nu är Sissela aktuell med boken Hälsosegrar: den vetenskapliga vägen till ett friskare liv som hon har skrivit tillsammans med näringsfysiologen Linda Bakkman och Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap.

7 "tårtbitar" för balans i livet
Den mentala tallriksmodellen bygger på neurovetenskap och har sju "tårtbitar". Den ska inte användas som tallriksmodellen för mat. Du behöver alltså inte se det som en lista du ska bocka av varje dag. Men alla behöver få plats i ditt liv.

Använd modellen som ett tankestöd för att inventera hur ditt liv ser ut. Ger du din hjärna goda förutsättningar för att må bra? Här är de sju tårtbitarna:

Sömn - när hjärnan städar sitt glymfatiska nervsystem. Sömn är en förutsättning för hälsa och vi behöver prioritera den, särskilt idag när vi har ständig tillgång till digital information.

Chilltid - tid när vi gör något kravlöst. Lyssnar på radio, plinkar på ett instrument, ritar eller scrollar på mobilen, helt enkelt något som inte är förenat med prestation.

Fokustid - tid när vi gör något utan distraktioner. Det kan vi få både på jobbet och fritiden men det kräver ofta att vi skapar schyssta förutsättningar för att kunna fokusera.

Aktiviteter - när vi gör saker som känns meningsfulla. En del får till det här på jobbet, andra har ett fritidsintresse eller ger av sin tid för att hjälpa andra.

Hjärnvila - när våra egna tankar får styra utan yttre stimulans. Tid när vi inte behöver bearbeta information, som en promenad eller att ligga och vila.

Relationer - när vi träffar andra människor. När vi berättar för andra om både bra och jobbiga saker, när vi sätter ord på känslor hjälper det oss att bättre hantera livets alla skeenden.

Motion - allt från promenader till aktiv fysisk träning. Vi behöver röra på oss varje dag och vi behöver pauser i vårt stillasittande.

Om du har svårt att prioritera bland alla tårtbitar får du här Sisselas tre bästa tips för hjärnhälsa:

1. Prioritera din sömn och försök hitta goda rutiner  för att sova gott. Bada, läs en bok eller gör något annat som får dig att varva ner innan du ska sova.

2. Sätt gränser för hur mycket och ofta du använder mobilen. I tider med mycket jobbiga nyheter är det okej att filtrera litegrann.

3. Gör det så lätt som möjligt att få till rörelse i din vardag.

Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.

Från vår samarbetspartner motivation.se har vi den här veckan valt ut en artikel om att aktivera fler av våra sinnen för att hålla hjärnan i form.

PS Vi ber om ursäkt för ett ljudet i det här avsnittet inte håller riktigt den höga kvalitet som vi alltid eftersträvar.

Mar 17, 2022

Vad gör de allra bästa verksamheterna? Jo de fokuserar på dem de är till för: kunderna, patienterna, medborgarna. Och förbättrar, lite men ofta.

Redan i managementklassikern In Search of Excellence som kom ut 1982 varnade författaren Robert H Waterman för situationer där en massa saker skickas runt i en organisation utan att någonting händer. Frågan är hur mycket vi har lärt oss?

Henrik Eriksson är organisationsforskare och lärare vid Chalmers tekniska högskola och författare till boken Sveriges bästa verksamheter. Där sammanfattar han 20 år av forskning och erfarenheter från verksamhetsutveckling i både industrin och vården.

Ständiga förbättringar
Boken summerar insikterna i fem principer. Den första Henrik Eriksson vill berätta om är den om att förbättra.

– Sveriges bästa verksamheter är inte nödvändigtvis de mest lönsamma företagen och organisationerna, konstaterar han, utan de som lyckas bäst för dem de är till för: kunder, patienter, medborgare. Där ett sånt fokus på de grupperna kombineras med ständiga förbättringar blir resultaten bra.

Värdeskapande processer
Princip nummer 3 handlar om att ha värdeskapande processer och nätverk. Vi är inga isolerade öar och behöver få till de här relationerna och processerna. Mycket i boken är inspirerat av lean-modellen.

Leda och motivera
Två principer som hänger ihop handlar om att leda och motivera. Många arbetsplatser misslyckas med att skapa förutsättningar för motivation trots att receptet för att motivera människor är väl känt. Grundarna av motivationsteorin self determination theory sammanfattar det i tre grundläggande behov: självbestämmande, att få känna sig kompetent och att ha social samhörighet.

I många organisationer är synen på människor förlegad, som om medarbetarna vore maskiner. Det fungerar inte i dagens arbetsliv. Henrik Eriksson tror att det saknas kunskap hos ledare och chefer som inte finns i traditionella kurser och utbildningar på universitet och nu lever vi i en annan värld som kräver annan kompetens.

Behovs- och syftesdrivet
I de bästa verksamheterna utgår medarbetarna dessutom hela tiden från det större syftet, verksamhetens “varför” när de testar nya lösningar och ägnar sig åt ständiga förbättringar. Den principen handlar om att vara behovs- och syftesdriven.

Många beslutslager ett hinder
En faktor som ofta hindrar oss är rädslan att göra fel. Det känns tryggt att göra som vi alltid har gjort. En utmaning i många större organisationer, både i näringsliv och offentlig sektor, är alla beslutslager.

– I större organisationer jobbar man ofta med att leverera uppåt, till beslutsfattare och politiker, berättar Henrik Eriksson. Men vi är ju till för kunden/patienten/medborgaren och bör fokusera på att stötta kärnverksamheten. Vi behöver utgå från mikrosystemet och kärnverksamheten och de behov som finns där för att möta de vi finns till för.

Förbättring – inte förändring
I organisationer behövs förbättringskunskap, det är något annat än förändringsledning. Ett exempel från Stora Enso Fors är att de aldrig har jobbat med förändringar utan jobbat med förbättringar. Det är en kompetens i sig. Vi behöver jobba mer med förbättring än implementering.

Något som förvånade Henrik Eriksson i hans forskning var att korrelationen mellan mycket strategisk planering och påverkan på resultatet fanns inte. Snarare tvärtom. Ju bättre man var på strategisk planering desto sämre var resultatet.

Amerikansk fotboll istället för planekonomi
Om man som ledningsgrupp och stabspersonal lägger för mycket tid på att kartlägga och göra ändlösa workshops utan att det påverkar kärnverksamheten så blir det mindre tid åt kärnverksamheten. Många jobbar fortfarande i paradigmet att först ska vi planera länge och sen göra, lite planekonomiskt. Henrik Eriksson förespråkar istället mer amerikansk fotboll, vi har ett spel och så gör vi och testar regelbundet.

Ledare som är till för medarbetare som är till för kunder
Vad blir nyckelkompetenser för chefer i en framgångsrik organisation? Henrik Eriksson menar att det handlar om att vara mycket mer anpassningsbar eftersom vi behöver vara nära kärnverksamheten. Omställningen inom vården under coronapandemin är ett exempel på det. Man löste de problem som man ställdes inför och det gjordes tillsammans med medarbetarna. Hierarkier plattades ut och fick mindre betydelse i krissituationen. På Ikea är cheferna ute och jobbar i verksamheten för att förstå vad medarbetare och kunder möter och behöver. Alla är till för kunderna och på så sätt blir ledarna till för medarbetarna.

Hur vågar och klarar vi att göra nytt?

– Vi behöver utsätta både oss själva och andra för ett nytt sätt att tänka, säger Henrik Eriksson. För vem är vi till? När vi vet det är nästa steg att göra ständiga mindre förbättringar i korta steg, reflektera och utvärdera.

Vi samarbetar med motivation.se – Sveriges ledarskapssajt där du kan läsa mer om såväl förändring som förbättring och ledarskap, motivation och hälsa. Idag vill vi tipsa om en artikel av Ewa Braf som handlar om att förståelse för hur hjärnan fungerar hjälper oss att förstå hur vi kan förändra.

Mar 10, 2022

När kalendern svämmar över. Då är det inte kul och ju mer trångt det blir i kalendern, desto mer trångt brukar det bli över bröstet också. När det inte känns som att man hinner leva, man hinner bara - knappt - pricka av allt man har sagt att man ska göra.

Det kan finnas många anledningar till att vi svarar “det är mycket nu” på frågan om hur vi har det. Ibland kan det krävas stora förändringar för att lösa problemen och vi rår inte alltid på alla orsaker. Men för många av oss kan det hjälpa att bara stanna upp, tänka till och göra rätt saker. I bästa fall gör det att vi får det viktigaste (sällan allt) gjort, att vi mår bättre och dessutom att vi känner att livet går i rätt riktning.

1. Inventera och ta hand om din tid

En orsak till att det känns för mycket är förstås att det är precis så. Och kanske av fel anledningar eller för att saker har fått fel proportioner.

Ett sätt att få en bättre relation till tiden och se till att du lägger en större del av den på det som är viktigt för just dig är att inventera vad du lägger tid på idag.

  • Vad är viktigast för dig? Privat? På jobbet?
  • Om du tittar på din kalender, syns de sakerna där?
  • Vad kan du förändra om de inte har tillräckligt med utrymme?

Eftersom vi aldrig kommer att hinna med allt vi vill är planering och prioritering avgörande för att hinna med rätt saker. Lättare sagt än gjort kanske, men det finns inget alternativ.

2. Minska belastningen av det du gör

Ett annat sätt att öka energin och minska känslan av att livet bara flyger förbi, är att lägga lite tid och kraft på att ta hand om vår egen arbetsmiljö. Både den inre och den yttre.

  • Stanna upp och tänk till på varför du gör det du gör.
  • Ta hand om arbetsmiljön så att den stöttar ditt fokus. Vad behöver du för att koncentrera dig? En lugn miljö, avstängda telefoner och mail kanske?
  • Tajma det du gör rätt. Ta tag i det som känns tufft och jobbigt tidigt på morgonen när energin är högre. Hitta synergier: boka promenadmöten eller motionera/promenera medan du tar ett telefonsamtal.

3. Öka återhämtningen

Den allra bästa återhämtningen får vi när vi sover. Men planera också in mikropauser i din vardag. Vi är inte effektiva när vi stirrar in i en skärm flera timmar i sträck.

  • Skapa rutiner för vad du gör timmarna innan sänggåendet. Kan du försöka sova ungefär samma tider varje natt – eller åtminstone så ofta som möjligt?
  • Hitta ett sätt att släppa jobbet när du är ledig så att du kopplar av ordentligt. Även den som älskar sitt jobb mer än det mesta behöver förstå att vi blir smartare och håller längre om vi kopplar bort jobbet med jämna mellanrum.
  • Små pauser i vardagen gör susen. Häng med människor, småsnacka med kollegor, rör på dig. Att hjälpa andra minskar stress och gör att vi använder hjärnan bättre.

4. Tekniken kan hjälpa

Fler och fler av våra smartphones och digitala program smyger in sånt som hjälper oss att göra en sak i taget. Som att man kan boka fokustid i sin kalender - åtminstone i google-kalendern - och att inkommande mötesförfrågningar då automatiskt avslås. Och att man kan ställa in olika fokusprofiler i sin smartphone där man helt enkelt är offline vissa tider på dygnet.

Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om det här med stress kontra fokus. Den här veckan har vi valt ut en artikel om att fokustid ökar självkänslan. I artikeln hittar du också några riktigt bra frågor du kan ställa dig själv i början av en arbetsdag för att få fokusera på det som är viktigt.

Mar 3, 2022

Sju av tio tjänstemän kollar mailen på ledig tid. Då är man ju inte ledig. Men behöver vi ett förbud?

Sveriges första mail skickades 1983 men det var först på 90-talet som email blev ett sätt att kommunicera med varandra på jobbet. Nu mailas det ... mycket! För att inte tala om alla andra meddelandeprogram vi använder. Flera länder som Frankrike och Portugal har nu infört lagar som reglerar om arbetsgivare får kontakta sina medarbetare efter kontorstid.

Varför kollar vi mail efter arbetstid?
Varför kollar vi mailen och varför mailar vi efter arbetstid? Det finns förstås många anledningar. Det kan finnas en outtalad förväntan på bekräftelse eller vilja att ha kontroll. Vissa meddelanden kan vara vara belönande i stunden men andra kan leda till att vår lediga tid blir motsatsen till ledig.

Behöver vi en lag?
Behöver Sverige en lag kring kommunikation utanför arbetstid? Arbetsmiljölagen i Sverige, framförallt OSA 2015: 4, beskriver att vi ska verka för att arbetet inte ska leda till ohälsa. Kanske kan man tolka det som att det även inbegriper att styra hur och när jobbkommunikationen sker?

Förväntansstress försämrar hälsan
En studie på Virginia Tech visade att det som kallas för förväntanstress både kan leda till sämre sömn och ha en negativ inverkan på relationer. Förväntansstress innebär en förväntan om saker man borde göra, som att kolla mailen.

Men om jag trivs med att jobba på kvällen då? Vi tycker att det är viktigt att var och en får reflektera över hur man själv vill ha det. Samtidigt ska inte våra individuella val behöva störa våra kollegor.

Våra råd
Vi tycker också att normen borde vara att en medarbetare som har slutat jobba inte ska känna vare sig ett behov eller en press att kolla mailen. Det här är våra råd för att komma dit:

  • Var tydlig i ledarskapet. Det ledare gör sätter tonen mycket starkare än en policy.
  • Skapa en struktur som stöttar de beteenden vi vill se.
  • Stötta genom kulturen - prata om hur vi vill ha det och hur vi får det som vi vil ha det.
  • Använd tekniken - det går att schemalägga mail. Uppmuntra varandra att stänga av onödiga notiser. Boka fokustid i kalendern så visar du att du inte vill bli störd.

Vi behöver helt enkelt sätta oss själva i förarsätet för hur vi kommunicerar och när vi konsumerar information.

Vår samarbetspartner motivation.se har en bra artikel om hur vi kan få ett bättre förhålllningssätt till mailen. Hjälp, mailen styr mitt liv! heter den och så vill vi väl verkligen inte ha det?

Feb 24, 2022

Att känna hopp inför framtiden, vara trygg med sina förmågor och klara av sina motgångar. Vem skulle inte vilja beskriva sig själv så?

Stefan Söderfjäll  är filosofie doktor i psykologi och har skrivit flera böcker om ledarskap och medarbetarskap. Hans senaste bok heter En liten bok om mental styrka. Han är veckans gäst i vår podd, för vem vill inte rusta sitt psykologiska kapital?

HERO-modellen
Stefans Söderfjälls bok om mental styrka handlar om hur vi kan stärka vårt psykologiska kapital med hjälp av fyra viktiga mentala resurser. Tillsammans utgör de fyra resurserna den forskningsbaserade modellen HERO.

H - hopp
Hopp handlar om mål och föreställningar om sånt man vill uppnå men bara en målbild räcker inte. Du behöver också ha strategier för att ta dig till målet och hantera de hinder som dyker upp på vägen.

E - efficacy (självförtroende)
Självförtroende handlar om att vara villig att exponera sig för utmanande situationer. Har vi självförtroende vågar vi prova nya saker. Då lär vi oss mer och självförtroendet stärks - en positiv spiral. Självklart kan det vara negativt med ett orealistiskt högt självförtroende, särskilt i potentiellt livsfarliga situationer. Men på det hela stora taget är det bättre att ha ett gott självförtroende än ett svagt.

R - resiliens
Resiliens är den mest mångfacetterade resursen i den här modellen. med olika parametrar. Att sova bra, äta och motionera är viktigt för resiliens. Sociala relationer och upplevelser av meningsfullhet är också viktiga för att stärka resiliens.

O - optimism
Optimism kan sammanfattas som ett positivt sätt att se på tillvaron. Det grundas i hur vi tolkar händelser som kommer i vår väg och det är hur vi hanterar dem som skiljer sig åt mellan människor. En optimist ser problem och negativa händelser snarare som något som ligger utanför den egna personen medan en pessimist oftare tänker "det är typiskt för mig".

Hur vi påverkar våra resurser
Alla de här resurserna hänger naturligtvis ihop. Den som har lågt självförtroende och låg resiliens har svårare att känna optimism och hopp. Men modellen utgår från faktorer vi människor kan påverka.

Alla kan stärka sin resiliens genom att ta hand om sin hälsa och vill man bli mindre pessimistisk kan man jobba med visualisering, KBT eller med en coach. Den som behöver stärka hoppet kan ägna lite tid åt att sätta mål och hitta strategier för att inte bara ta sig till målet utan också hur man kan navigera i de problem som oundvikligen dyker upp.

Och som med det mesta i livet, säger Stefan Söderfjäll, är det ofta roligare att träna på de här förmågorna tillsammans med andra.

Vår samarbetspartner motivation.se har flera artiklar på ämnet mental hälsa och styrka. Den här veckan har vi valt en artikel av Lena Magnell om personlig och mental hållbarhet.

Feb 17, 2022

Att prata inför folk är för många det värsta som finns. Men det finns hjälp att få. Alla har rätt att göra sig hörda!

I det här avsnittet ber vi Jenny Jernberg om tips på hur vi alla kan få fram våra budskap bättre i vardagen. Jenny driver företaget Speakingflow där hon hjälper människor att våga tala inför publik men också att få fram sitt budskap i andra sammanhang som vanliga jobbmöten. Hon är skådespelare, mimare, certifierad coach och har även studerat retorik.

Rätt kroppsspråk gör dig hörd
Det vanligaste Jenny hjälper människor med är kroppsspråket. Det har en stor betydelse för hur det vi säger tas emot eftersom det förstärker våra budskap. Att ställa sig framför en grupp människor med uppdragna axlar, kutande rygg och blicken i marken väcker helt enkelt inte förtroende. Tyvärr är det precis så vi ofta reagerar med kroppen om vi känner oss obekväma.

Men det fiffiga är att man kan vända på steken. Intar du rätt kroppsposition med rak rygg och sänkta axlar och vågar möta människors blick har du vunnit mycket förtroende redan där. Som när det gäller så mycket handlar det om att träna och våga prova i mindre format och sen träna mer. Med övning kommer tryggheten.

Förbered dina framträdanden
En annan sak som Jenny hjälper många med är att förbereda sina framträdanden. Av någon anledning tänker vi oss ofta att det där med att vara en bra talare skulle vara något man föds med. Så är det absolut inte. Förberedelser och träning betyder jättemycket här precis som när det gäller det mesta.

Jennys tips kring hur du skriver manus:

  • Skriv ner det viktigaste du vill ha sagt. OBS i punktform, inte långa meningar.
  • Skriv ut det på ett papper med stor stil och stort radavstånd, så att det syns tydligt när du är i talarsituationen.
  • Markera de allra viktigaste orden med färg så att du lätt hittar tråden om du tappar bort den.

Ta hjälp av andningen
Träna också på att använda andningen som ett verktyg för att skapa lugn i stunden när nerverna skenar. Att ta ett djupt andetag och våga pausa några sekunder hjälper dig att hitta både lugnet och tankeförmågan.

Skala ner och hitta det viktigaste
Skala gärna ner orden i ditt manus. Fundera igenom vad som är allra viktigast att få fram och vad du vill säga först och sist i ditt anförande. Vad är det egentligen du vill att människor ska ta med sig efter att ha lyssnat på dig? När du har besvarat de frågorna är faktiskt en stor del av dina förberedelser klara.

Våga börja i det lilla
Jenny vill gärna uppmana dig som känner att du har ofta har något att säga men inte vågar att börja i liten skala. Du kan börja med att bara sitta som publik och tänka på vad du skulle säga om du vågade och hur du i så fall skulle formulera det. Våga sedan räcka upp handen då och då. Och får du ett tillfälle att prata framför andra, ta den. Träna - det gör dig bättre. Du kan trösta dig med att nästan alla tycker att det är pirrigt att tala framför publik men att träning och erfarenhet kan göra alla till riktigt bra talare.

Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, har flera artiklar med tips för hur du blir en bättre presentatör. Den här veckan har vi valt en som heter Håll en bra presentation på hjärnans villkor. Där sammanfattar skribenten Johan Rapp några riktigt bra tips om hur du gör innehållet i din presentation levande och intressant att lyssna på.

Feb 10, 2022

FOMO “fear of missing out” handlar om vår rädsla att bli utanför och inte få hänga med. Motmedlet heter tacksamhet.

Begreppet FOMO står för “fear of missing out” och kopplas ofta till sociala medier. Ni vet när man scrollar i sitt nyhetsflöde och och alla verkar vara så duktiga och lyckade, något som lätt ger känslan av att själv vara lite fjuttig och misslyckad.

FOMO har också fått ytterligare en dimension i det hybrida arbetslivet. Om vi inte tänker efter kan det uppstå skevheter eller bara oro för skevheter. Som att den som är nära beslutsfattarna får bättre karriärutveckling eller att den som är på plats behöver göra uppgifter som de som jobbar hemma slipper. 

Jakten på tillhörighet kan göra oss missnöjda

Men FOMO handlar i grunden inte om prestationskrav utan om våra grundläggande behov att få vara med och höra till i grupper som är viktiga för oss.

Problemet är att ju mer missnöje vi känner över att inte vara på andra platser och göra andra saker med andra människor, desto sämre blir våra liv. Studier har visat att de som tar del av vad andra gör upplever mindre glädje över sin egen situation.

Tacksamhet är nyckeln

Lösningen på problemet är förstås unik men en viktig nyckel är att bestämma sig för att vara närvarande där man är just nu. De allra flesta av oss har något eller någon att känna uppskattning och tacksamhet för – även om vi skulle vilja förändra saker i våra liv framöver.

Lyckas vi inte se vad vi faktiskt har att vara tacksamma för hamnar vi i en “loose-loose-sitiuation” eftersom vi ändå inte kan vara där vi inte är och i så fall dessutom missar möjligheten att göra det bra där vi befinner oss just nu.

FOMO hänger delvis ihop med det faktum att vi blir olyckliga av för många val i livet. Man skulle kunna tro att det var tvärtom – att många val gav oss större frihet och därmed större lycka. Men enligt som bland andra psykologen Barry Schwartz har beskrivit i boken The Paradox of Choice, gör förekomsten av (allt för) många val istället att vi aldrig blir nöjda och att vi ständigt tänker att vi hade kunnat ha det bättre.

Vill du lyssna på mer om FOMO rekommenderar vi det här avsnittet av Kropp & själ.

Vår samarbetspartner motivation.se har en intressant artikel om att inte få ändan ur vagnen så att säga. Den handlar om hur vi kan riskera att överanalysera våra val och är skriven av Einar Weman. Fast i analysen heter den.

Feb 3, 2022

Så gör du lunchen på hemmakontoret till dagens skönaste paus. Med god och nyttig mat som är bra för både plånbok och klimat.

Cina Risberg, PR- och kommunikationsstrateg, bloggar om mat, lagar mat i allmänhet och luncher i synnerhet. Hon har riktat in sig på att hjälpa oss som jobbar hemma att “uppvärdera lunchen till att bli det andningshål och den lyxiga paus mitt på dagen som den faktiskt är.”

Anledningarna att ta hand om sin lunch är många menar Cina. För det första ger det en riktig paus, en möjlighet att vara kreativ och få i sig både näring och energi för resten av dagen.

Få näring med lite av varje
För att få i sig näring kan man tänka "lite av varje". De flesta har koll på att vi behöver såväl protein som kolhydrater och fett på tallriken.

Köp hållbart och använd rester
Köp hem sånt som håller länge som klassiska rotgrönsaker och kål. Vi svenskar slänger runt 18 kilo mat per person och år och så skulle det inte behöva vara. Det vanligaste är att vi slänger färska grönsaker, bröd och ostskalmar. Och förstås matrester. Just de där små bitarna som det kan vara frestande att slänga kan faktiskt bli byggstenarna till din lunch, tillsammans med grönsakerna som håller länge i kylen. Till exempel en soppa på mjuka grönsaker med torrt bröd som du gratinerar med den där ostskalmen.

Hitta favoritkryddorna och sprinklet
Se de små resterna som en buffé att välja från och hitta dina favoritkryddor att smaksätta med. Lime och koriander för en mexikansk touch eller vitlök, basilika och sardeller för en italiensk smaksättning till exempel. Sprinkla med frön och nötter för crunch.

Köp mindre, laga allt
Hur ska vi tänka kring att handla klimatsmart då? Om det skaver när du köper en viss vara - köp mindre av det, tipsar Cina. Köp svenskt. Gå inte på erbjudanden som "2 för 1" om det bara leder till att du slänger mat. Tillaga hela förpackningen eller grönsaken och spara till dagen efter.

Cina finns på instagram som "lunchhemma" och i mars kommer hennes bok Lunch hemma: Svinnsmarta recept för en godare vardag.

Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge. Allt från mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer på twitchhealth.se

Vår samarbetspartner motivation.se har ingen artikel specifikt om mat MEN! Att ta sig tiden att äta bra handlar ju om att ta hand om sin tid. Vi har valt ut en artikel av Frida Lundh, tidigare poddgäst som skriver om att ta makten över sin tid.

Jan 27, 2022

Varför blir det ibland så knasigt och stökigt på jobbet? Hur kan vi skydda oss själva och varandra från konflikter och utmattning?

Anders Rydell är psykolog och författare till boken “Arbetet på jobbet. Om bök och bröte i arbetslivet.” Veckans avsnitt bygger på en artikel vi läste av honom i tidningen Modern Psykologi, Så blir det mindre jobbigt på jobbet.

Balans mellan trygghet och frihet
Mycket stök, konflikter och inte minst utmattning uppstår på grund av att några av våra mest grundläggande behov hamnar i obalans. Redan som barn behöver vi både å ena sidan trygghet och stöd och å andra sidan frihet och utrymme att vara utforskande.

Hittar vi en balans mellan de här behoven kan vi både känna tillit till människor och acceptera vårt beroende av dem och bejaka våra egna drivkrafter och intressen. Men om utvecklingen går åt fel håll blir vi hämmade och rädda för att göra fel.

Vägen dit är förstås inte bara en persons ansvar. Det hänger både på chefer och på medarbetare att se till att det blir bra.

Ökad flexibilitet - och byråkratisering
Arbetslivet blir allt mer flexibelt. I många yrkesroller ökar egenansvaret. Samtidigt finns en tilltagande byråkratisering med överdrivna dokumentationskrav och annat som stjäl energi och tid från det egentliga jobbet.

Tydliga roller bättre än flexibilitet
En av lösningarna, säger Anders, är att fokusera mer på att tydliggöra roller än att uppmuntra flexibilitet. Många gånger går vi omkring med olika bilder av vem som ska göra vad och var gränsen går mellan våra ansvarsområden. Pratar vi om det här blir det lättare att lära oss tillsammans och ta hjälp av varandra. Bejaka beroendet helt enkelt, för vi behöver varandra.

Vi belönar ofta riskbeteenden
Anders erfarenhet är att medarbetare sällan blev inkallade för samtal med chefen för att de jobbade för dåligt. Snarare tvärtom. De som blir utmattade har ofta presterat för mycket.

Han menar att vi allt för ofta belönar riskbeteenden som leder till ohälsa. Ett exempel är självtillräcklighet. Man får för sig att man ska klara allt och alltid vara till lags. Det kan vara väldigt praktiskt för omgivningen med en sån kollega men det håller inte i längden.

Lek - även för vuxna
När vi ska ta hand om hälsan har vi ofta koll på att vi ska ta hand om sömn, motion och mat. Men vi glömmer ibland att vi behöver ta hand om våra relationer och ge oss själva tid att både leka och njuta. Lek? kanske du undrar. Ja kalla det hobby om du vill. Det handlar om att göra något bara för din egen skull. Och att fråga dig själv när du har det riktigt gott och bra. Vad gör du och var är du, med vem, när du njuter av tillvaron? Kanske behöver du ändra på något för att få till fler av de stunderna?

Sex kategorier av egenomsorg
Titta igenom den här listan på sex kategorier av egenomsorg som vi behöver ta hand om mer, inte mindre, när det är mycket att göra på jobbet:

  • Sömn
  • Motion
  • Mat
  • Relationer
  • Lek
  • Njutning

Vår partner motivation.se har en hel del artiklar om hur vi bygger ett stöttande arbetsklimat där människor presterar. Den här veckan har vi valt ut en artikel om hur du själv kan ta makten över stressen.

Jan 20, 2022

Synen på kontoret har förändrats. Idag är det bara en av många platser vi kan jobba på. Så hur kommer den hybrida arbetsplatsen att se ut och fungera?

Aram Seddigh är vd och arbetsplatsstrateg på WeOffice som nyligen gjorde en studie om framtidens arbetssätt. 1100 personer i 8 organisationer i både privat och offentlig sektor har deltagit i studien. Resultatet hittar du i en rapport här.

En studie om var man vill jobba och varför
Studien tar reda på hur och var medarbetare vill arbeta och varför. Vilka vill mest jobba hemma och vilka vill mest jobba på kontoret? Vilka orsaker ligger bakom? Vad kan arbetsgivare göra för att locka medarbetare till kontoret och hur kan de hjälpa medarbetarna att vara produktiva på distans?

50-50: en ny verklighet
Man har bekräftat att många vill arbeta på distans. Ungefär 50% vill ha sin huvudsakliga arbetsplats på ett annat ställe än kontoret. Merparten vill vara på kontoret 2-3 dagar per vecka och cheferna är överens med medarbetarna här.

Vad förklarar sambanden? Det som sticker ut är att balansen mellan arbete och privatliv har förbättras. Därför vill många fortsätta att arbeta på distans i hög utsträckning. Det handlar också om hur man har kunnat utföra sina individuella arbetsuppgifter. Var förutsättningarna goda redan innan pandemin upplever man inte lika hög produktivitetsökning. Det beror också på hur bra hemmamiljön passar för arbete.

Vi har aldrig varit 100% på kontoret
Ofta tänker vi att före pandemin var 100% av oss 100% av tiden på kontoret. Men det stämmer inte, säger Aram. En tidigare studie baserad på inpasseringssystem på arbetsplatser visar att en vanlig dag före pandemin var bara 70% på kontoret. Det kan ha varit möten utanför arbetsplatsen, sjukdom eller annat som bidrog till de siffrorna.

Det betyder att när många idag säger att de vill vara 2-3 dagar på kontoret är förändringen inte så stor som vi kanske tror. Vi går från ett snitt på 3,5 till 2,5 dagar i veckan.

Fallgrop att göra kontoret till en stor mötesplats
Individuella arbetsuppgifter passar bättre för hemarbete eftersom de kräver mindre interaktion. När vi har möten och när vi samarbetar vill vi i högre utsträckning vara på kontoret. Det här blir lätt knepigt! Om vi bygger om våra kontor så att de mest ska fungera för möten och interaktion med syftet att locka fler till arbetsplatsen finns en risk för motsatt effekt.

Fokusytor är fortfarande viktiga
Saknas ytor för individuellt fokusarbete kan det bli svårt att jobba effektivt och ostört under tiden mellan olika möten. Det kan resultera i att man styr sina möten till digitala forum och kommer in till kontoret mera sällan.

En annan aspekt är att alla inte kan jobba hemma. Alla har inte rätt förutsättningar i den fysiska miljön. Andra har emotionellt tunga arbetsuppgifter och behöver kunna få stöd på plats av kollegor.

Tänk till innan du skalar ner
För arbetsgivaren innebär den nya, hybrida situationen osäkerheter. Ska man behålla sina kontorslokaler eller finns det anledning att gå ner i yta och spara pengar? Aram tycker att det är klokt att ha lite is i magen och avvakta innan man säger upp sina hyresavtal. Har man minskat kontorsytan för mycket så är man vips ganska inlåst och kan behöva hitta alternativa lösningar. Hans tips är att göra en ordentlig kartläggning för att förstå medarbetarnas behov och önskemål och deras potentiella konsekvenser.

Det är tveklöst så att kontoret som fenomen är ett mer flexibelt koncept efter pandemin, säger Aram. Olika organisationer löser det på olika sätt. Vissa använder sitt kontor som ett nav där man möts ibland medan de flesta jobbar hemma eller i co-working-ytor. Andra fortsätter ungefär som tidigare men med större flexibilitet.

Och även om många trivs på distans finns det många andra som har blivit socialt isolerade. Arbetsgivarna behöver ta ansvar för arbetsmiljön, säger Aram, och se till att medarbetarna både trivs och kan prestera.

Vår partner Twitch Health vet hur ert hälsoarbete blir framgångsrikt. Till att börja med är det viktigt att tydliggöra vad ni vill uppnå.  Många organisationer lägger stora summor på hälsorelaterade aktiviteter utan att ha något tydligt och mätbart mål. Det är förstås ett problem. I en artikel delar Twitch Health med sig av både de 5 vanligaste misstagen och de 5 viktigaste nycklarna till ett framgångsrikt hälsoarbete.

Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om distansarbete och framtidens kontor. Den här veckan har vi valt en text om en större studie kring distansarbete som fick förvånande resultat. Trots att produktiviteten och trivseln ökade när människor fick möjlighet att jobba hemma valde de ändå att jobba på kontoret. Varför då? Vissa kände sig socialt isolerade men det handlade också om rädsla att gå miste om karriärmöjligheter.

Jan 13, 2022

Fast vi vet vad som är bra för oss, som att undvika fikabröd och ta pauser, gör vi ofta tvärtom. Vi äter bullen och sitter kvar vid datorn. Beteendedesign kan ändra på det.

Vi fattar varje dag massvis med beslut. Vissa är vi nöjda med och andra ångrar vi. Ibland vore det bra om vi blev påminda om att stanna upp och tänka till innan vi fattade beslut.

Veckans gäst i vår podd är Niklas Laninge, psykolog, beteendespecialist och författare till boken Beteendedesign. Att jobba med beteendesign handlar om att sänka trösklarna för beteenden man vill se mer av: göra det lättare att välja rätt, helt enkelt.

Många arbetsgivare funderar just nu på hur de kan få medarbetarna att oftare komma in till kontoret. Hur kan vi använda beteendedesign i en sån situation?

Gapet mellan intention och beteende
Som så ofta, säger Niklas, behöver vi börja med syftet. Varför ska vi ses? I fallet med att ses på kontoret kan det vara att stärka samarbeten och den sociala gemenskapen. Men även om syftet är tydligt för alla räcker det inte alltid. Det uppstår ofta ett gap mellan våra intentioner och vad vi faktiskt gör. Att ta sig in till kontoret innebär en del friktion om man är van att jobba hemma.

Skapa en direkt belöning
Det känns i stunden skönt att slippa ta bilen eller bussen till jobbet även om man uppskattar de långsiktigt goda effekterna med att träffa kollegorna på plats. Precis som att det är lättare att falla för den omedelbara belöningen med att äta en bulle nu (det är gott) än att tänka på den långsiktiga belöningen med att låta bli (hålla sig i form). Kanske kan man hitta en direkt belöning för den som tar sig till kontoret, som att bjuda på frukost?

Knuffa i rätt riktning
I den hybrida arbetsmiljön kan vi också använda beteendedesign för att förekomma problem. Vi vet till exempel att långa digitala möten kan bli både tröttande och oengagerande. Att föreslå pauser i långa möten och fråga om den som har pratat minst vill säga något är två saker som en mötesledare kan göra. I framtiden kanske vi har AI-lösningar för såna "knuffar" i rätt beteenderiktning.

Niklas berättar om ett företag som såg till att kalenderbokningssystemet föreslog promenadmöten för vissa mötesbokningar. Det är också beteendedesign.

Använd förhandsval
Ett annat verktyg inom beteendedesign är att låta det beteende man vill se mer bli ett förhandsval. Alltså inte en ruta man behöver bocka i utan tvärtom, en ruta man aktivt behöver bocka ur för att välja bort. Ett försök att få fler medborgare i Tyskland att köpa grön el nådde stora framgångar med den metoden. Trots att prisskillnaden bara var 100 kr per år valde knappt 7 procent den gröna elen när de aktivt behövde välja det. Men när det var ifyllt på förhand och behövde väljas bort aktivt valde närmare 70 procent att behålla den gröna elen.

Med andra ord kan små tröskelsänkningar få stor effekt på våra beteenden. Det som krävs är att vi riktar in oss på ett specifikt beteende och eftersträvar små förändringar, ett steg i taget.

Bilden på Niklas Laninge är fotograferad av Niklas Nyman.

Vår samarbetspartner motivation.se har alltid en mängd artiklar om ledarskap och idag har vi valt en som handlar om hur du kan bryta en dålig vana. Läs mer här om varför vanans makt är stor och hur den går att överlista.

Jan 6, 2022

Vi vet att barn är kreativa, men vad händer sen? Hur kan vi öka kreativiteten, när vi behöver den?

I det här avsnittet pratar vi om vad kreativitet faktiskt är och hur vi kan bli kreativa igen om vi tappat det sen barndomen. Vi pratar om hur du skapar förutsättningar för kreativitet och vilka vanliga hinder som stoppar vår kreativitet i vardagen.

Några artiklar vi hänvisar till i avsnittet:
What exactly is creativity? från American Psychological Association
Sparking creativity in teams från McKinsey
“Om organisationer vill ha ett flöde av kreativa idéer måste arbetstagarnas särdrag tillåtas” av Eva Hoff, kreativitetsforskare och lektor i psykologi vid Lunds universitet.

Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper dig att samla hela företagets hälsoerbjudande i en digital plattform. Twitch on Demand får igång träningen både på kontoret och därhemma, inomhus eller utomhus. Pass, program och hälsocoach ingår. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Läs mer om Twitch on Demand här. 

Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, har förstås artiklar även om kreativitet. Läs mer här om hur vardagsaktiviteter som att ta en tupplur eller dammsuga kan sätta igång idéerna bättre än brainstorming.

1 2 3 4 5 6 7 Next » 10