Info

Health for wealth

Health for wealth handlar om hållbar hälsa på jobbet. Alla vill ha en stark organisationskultur och ett gott ledarskap - men hur gör man för att lyckas? Vi söker svaren. Läs mer och kommentera på www.healthforwealth.se /Ann-Sofie Forsmark och Boel Stier.
RSS Feed Subscribe in Apple Podcasts
Health for wealth
2020
June
May
April
March
February
January


2019
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2018
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2017
December
November
October
September
August
June
May
April
March
February
January


2016
December
November
October
September
August
July
June
May
April
March
February


All Episodes
Archives
Now displaying: Page 2
Dec 19, 2019

I det här julspecialavsnittet berättar vi sagan om hur Åke Persson från Piteå och hans Pärssons skoterdelar får sig en rejäl make-over av den digitala transformatörskonsulten Lajsa.

Skämt åsido, visst kan det blir lite mycket av alla dessa svengelska begrepp som hör vår digitalt stressade tid till? Hur det än är är vi ju människor. Vi kan kalla varandra, våra kunder och det vi gör för allt möjligt men när världen känns så komplex, osäker och ibland motsägelsefull kanske vi borde söka det enkla och raka lite oftare?

Förändring blir lättare när det som är nytt är det vi faktiskt gör och inte bara vad vi kallar det för.

Om vi har det riktigt bra tillsammans trots att vi inte har ägnat oss åt projekt med rubriker som engagemang och kultur, då kanske vi ska vara försiktiga med att driva på en förändring som de flesta ändå knappt förstår?

Eller vad är det egentligen konsulten Lajsa vill när hon beskriver det så här:
"Taking your business to a totally digitally transformed new passionate and vitally strong level where everyone in your tribe are in contact with their inner core drive and are ready to accelerate into the world.”

Vad använder ni för begrepp i er organisation som det kan råda olika tolkningar av? Vad kan man säga istället, på ren svenska?

Vi ser fram emot att fortsätta fokusera på det som är bra för medarbetare på riktigt även under 2020. Vi ska göra vårt bästa för att tala klarspråk och fokusera på beteenden som kan göra oss bättre tillsammans.

God jul till alla er som lyssnar, ett stort tack för det här året och gott nytt 2020!

/ Annie och Boel

Vår samarbetspartner Twitch Health har med sin långa erfarenhet av att hjälpa organisationer med ett framgångsrikt hälsoarbete sett exempel på många misstag, inte minst kring mätningar. Vi återkommer till det här ämnet ofta och nu har vd Fredrik Karlsson sammanställt tre vanliga mätningsmisstag som man verkligen ska undvika.

1. Låg sjukfrånvaro speglar inte välbefinnande.

2. Själva kartläggningen ger inte hälsa.

3. Mät sånt som går att påverka.

Läs hela inlägget om misstagen och hur du kan göra istället på Twitch Healths hemsida.

Dec 12, 2019

När Emelie Meurk Demerud och hennes affärspartner startade sitt bolag lät de sig inspireras av Hollywoodstjärnan Hedy Lamarr - som förutom skådisjobbet la grunden till dagens bluetooth och wifi.

Emelie och hennes partner Hanna Moisander har döpt sitt bolag till Hedylity Technology - efter just Hedy Lamarr - för att de vill jobba i teknisk framkant för sådant som gör världen bättre.

Startups + globala målen
Kärnan i verksamheten är att investera i startup-bolag som är kopplade till minst ett av FNs 17 globala mål och hjälpa dem med både teknologi och affär. De har också två andra ben i verksamheten som består av konsultverksamhet och utbildning, även där med kombinationen programmering och affärsstrategi.

De eftersträvar jämställdhet i bolagens styrelser och ägargrupper, eftersom, som Emelie säger, forskning och erfarenhet visar att det ger den bästa lönsamheten.

Teknik som förändrar världen
Sitt första år har de framför allt fokuserat på att bygga bolagets kassa. Men de har också lagt en ideell kraft på eventet Tech Imprint Arena, dit nytänkande techföretag bjuds in för att sprida kunskap om hur teknik kan, och i en nära framtid kommer att förändra världen som vi känner den.

Till det första i en serie event som ägde rum i Göteborg november lockade de tech-stjärnbolag som Einride (förarlösa lastbilar), Recorded Future (förebygger hot på nätet) och Netclean (spårar och blockerar barnpornografi på nätet).

Värderingar spelar roll
För Emelie är det viktigt att affär, teknikutveckling och värderingar alla får plats i verksamheten. Utan lönsamhet får man inte möjligheter att bygga något som håller på sikt. Men hon tror också att det kommer att spela stor roll i framtiden hur ett bolag styrs, med vilka visioner och enligt vilka värderingar man bygger sin tech.

Teknik och etik
Hon skulle gärna se att våra svenska politiker tog en mer aktiv roll när det gäller spetsteknologi som AI - artificiell intelligens. AI kan användas för smarta tjänster som hjälper oss i vardagen. Men kan också befästa fördomar och exkludera människor från tillgång till kunskap, makt och inflytande. Allt beror på hur tekniken används och vad man använder för data för att träna sin AI.

Det innebär i slutänden också att varje programmerare måste vara beredd att ta visst ansvar för den kod hon eller han skriver. Med andra ord är teknik och etik intimt förknippade med varandra, något som vi kanske pratar om för sällan.

Vår samarbetspartner Firstbeat har en tjänst som de kallar Livsstilsanalys som vi, Boel och Ann-Sofie, testade tidigare i höstas. Man får bära en hjärtfrekvensmätare i tre dygn och syftet är att få syn på sin egen återhämtning för att förstå när den fungerar bra och när den inte gör det och hur vi kan återhämta oss bättre. Nu i november gjorde vi om mätningen för att se om vi lyckats genomföra de förbättringsmål vi satte efter mätning nummer ett.

Efter den första mätningen har Boel haft som mål att få in fler korta pauser under arbetsdagen och att sova fler timmar. Glädjande nog kunde hon se viss skillnad i rätt riktning efter den nya mätningen men lärde sig också att hon behöver äta mer efter sena träningspass på kvällarna - för att sömnen ska bli bättre.

Ann-Sofie hade som plan att hålla i sin höga återhämtningsnivå men också att ta pauser under vardagen. När den andra mätningen gjordes, under en hektisk jobbvecka i november, var återhämtningsnivån faktiskt högre. Samtidigt såg hon med hjälp av Firstbeat att, trots alla joggingrundor i skogen, syreupptagningsförmågan kunde vara bättre. Planen framöver är nu att hålla i återhämtningen men också lägga till två tuffa konditionsträningspass per vecka.

Dec 5, 2019

Stillasittande, ständigt stirrande i skärmar, repetitiva rörelser och stress gör oss sjuka. Är framtidens medarbetare kutryggig och trögtänkt - eller ska vi göra något åt det?

Vi läste en artikel på Chef.se om hur framtidens medarbetare riskerar att både se ut och må om vi fortsätter arbeta som många av oss gör. Artikeln citerade en sammanställning av ganska dyster forskning om hälsoriskerna med dagens kontorsmiljöer.

Riskerna med att sitta stilla och jobba vid skärmar i avsaknad av dagsljus, i dålig luft, konstant störd av ljudmiljön i öppna kontorslandskap är inte nya. Ändå fortsätter det att leda till sjukdom, smärta och lägre prestation. Dessutom sover vi allt mindre, bland annat för att utbudet i mobiler och teve är tillgängligt dygnet om.

Näringsfattig mat och avsaknad av träning har gjort att, hävdar sammanställningen vi läste, att dagens engelsmän är mindre hälsosamma än på medeltiden!

I Arbetsmiljöverkets rapport från 2018 visade det sig att ryggsmärta är den vanligaste orsaken att människor söker läkarvård och även smärta är en vanlig orsak till arbetsrelaterade problem.

Så vad ska vi göra? Här behöver vi förändra vanor snarare än att köpa in dyra produkter. Fundera på vad som ger dig mest hälsoproblem i vardagen och fokusera på att förändra ett beteende i taget. Här är några tips och tankar från oss som ni kanske kan utveckla där du jobbar?

1. Rör på dig mer: Lägg in påminnelser på mobilen eller ladda ner programvara som påminner dig om att röra på dig och byta arbetsställning var 30e minut. Utgå från att alla möten med färre än tre deltagare helt eller delvis ska göras gående. Turas om att leta upp bra pausövningar och lägg dem till er egen övningsbank, gärna som utskrivna bilder, att ta hjälp av för att få det att hända.

2. Minska skärmtiden: Se över din planering och utvärdera vad du kan göra utan att vara vid datorn. Ta anteckningar, möten, planera, fundera. Hur mycket behöver verkligen ske via skärm? Gör det till en rolig utmaning.

3. Bättre luft: Ta upp diskussionen på jobbet om luften inte är bra. Ta in gröna plantor i rummen där ni jobbar. Växter har en lugnande effekt och ökar välmåendet på flera sätt - och är fina förstås.

4. Få mer dagsljus: Planera in möten och ärenden under dagens ljusa timmar. Försök vistas nära fönster även inne på kontoret om det går.

5. Ät bättre: Här handlar det om att planera och förbereda. Att lita till sin goda vilja, vett och sans när suget sätter in är ingen hållbar strategi. Att däremot se till att det är lätt att få tag på bra fika och mellis är guld värt. Lista de bästa lunchvalen i närheten, eller lite längre bort för att få till en rask promenad, gör det lättare att ta bra beslut.

Vår samarbetspartner Wellbefy arbetar med modellen KASAM som bas både för kartläggning och insatser. Nu har över 5000 personer gjort deras KASAM-test och  Wellbefy reflekterar över varför modellen blivit så populär. De, och vi, tror att det hänger ihop med att många vill arbeta proaktivt. Då krävs ett verktyg och en modell som fokuserar på friskfaktorer så att vi kan att agera innan negativ stress och ohälsa uppstår.

Wellbefy har också ett digitalt smart pulsmätningsverktyg för organisationer som har förstått att välmående är nyckeln till att skapa en stark och framgångsrik organisation. Frågorna utgår bland annat från KASAM, men också från krav-kontroll-stöd-modellen. Vid låga värden ger Wellbefy alltid snabba insikter och åtgärdsförslag så att HR och ledare kan se till att arbeta 100% hälsofrämjande.

Nov 28, 2019

I det här avsnittet tar vi upp respons och tankar från er lyssnare på ett avsnitt vi gjorde om att mäta eller inte mäta och i så fall vad. Tack för att ni är så kloka och engagerade!

I vår digitala tid kan vi mäta mer och mer. Och det gör vi. Men när vi känner oss styrda av att bli mätta slutar vi tänka själva. Dessutom känner många idag att de behöver göra jobbet två gånger: en gång på riktigt och en gång för att dokumentera det. Hur tar vi oss ur fällorna och mäter med omsorg och eftertanke?

Det här är några av de reflektioner vi fick från er efter vårt avsnitt Mäta eller inte mäta - och i så fall vad?

  • Vi mäter ofta det som redan hänt och har för lite fokus på att mäta för att rusta oss för det vi ska göra i framtiden. Det är klokt att skilja på uppföljning (hur gick det) och driftsledning (vart ska vi och vad krävs för att ta oss dit).
  • Man kan mäta utan att lära men sällan lära utan att mäta.
  • Det finns en risk att man presenterar siffror och statistik på det sätt som passar bäst istället för det som utvecklar bäst. Man kanske jämför med förra året när utvecklingen varit bra men låter bli när utvecklingen varit sämre - då kanske man istället jämför med ett branschgenomsnitt. Helt enkelt friserade siffror.
  • Man kan mäta fel saker, som exemplet med Evry som samlade in arbetslöshetsstatistik för SCB. När medarbetare får löneavdrag för gå på toaletten och premieras med bättre arbetspass när man fått många svar ligger det nära till hands att fuska. Man mätte helt enkelt kvantitet, inte kvalitet.
  • Mäta kan vara kvalitativt också och då baseras mer på subjektiva upplevelser. Många subjektiva upplevelser är också god statistik, som i större kundnöjdhetsundersökningar.
  • Men hur fångar vi in det svårmätta i till exempel en konsultorganisation? Hur mäter vi effektivetet: är det antal debiterade timmar eller antal nöjda kunder? Och hur mäter vi interkommunikation och relationsbygge?
  • Hur ger vi plats för individens yrkesmässiga omdöme så att var och en får ett eget utrymme att handla? En fara med överdrivet mätande är att vi bygger bort människors eget tänkande.
  • Vi behöver också ha respekt för varandras tid och inte be människor svara på enkäter i tid och otid.

Det är aktiviteter som leder till resultat. Om vi mäter de aktiviteter som leder till det resultat vi vill ha är vi på rätt väg. Om vi till exempel vill att medarbetare i en butik ska prioritera det personliga mötet med kunden kan vi inte säga åt dem att alltid syssla med något praktiskt i butiken: som att märka eller sortera varor.

För att mäta hälsa kopplat till arbetsmiljö och verksamhetsresultat är det viktigt att förstå var siffrorna kommer från. Ett utmärkt verktyg som vi nämner i avsnittet är detta arbetshälsoekonomiska analysverktyg som har tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet, KTH, Uppsala Universitet och Svenska Miljöinstitutet.

Vår samarbetspartner Twitch Health tycker det är viktigt att mäta rätt saker. Först av allt är det ju viktigt att definiera vad hälsa faktiskt är så att målen man strävar är rätt formulerade. Att mäta organisationens välbefinnande är inte att mäta sjukfrånvaro. Man bör mäta det som är viktigt, det som kan påverkas och framförallt ska man bara mäta om man faktiskt har tänkt göra något med mätresultatet. Twitch Healths vd Fredrik utvecklar resonemanget och ger konkreta tips i ett blogginlägg på Twitch Healths hemsida.

Nov 21, 2019

Att jobba utomhus är inte så svårt som du tror. Dessutom är det rena medicinen - det sänker stressen, stärker immunförsvaret, hjälper oss att sova gott och får oss att tänka bättre. 

Susanna Toivanen är professor i sociologi vid Mälardalens högskola. Hon forskar om framtidens arbetsplatser med fokus på digitala och flexibla arbetssätt. Tidigare i år gav hon ut rapporten Ute är inne - kom igång med kontorsarbete utomhus.

En anledning till att både marknaden och forskare intresserar sig för kontorsarbete hänger ihop med att allt fler av oss jobbar antingen i öppna landskap eller i aktivitetsbaserade miljöer.

Forskningen visar att ljudmiljön är svår att få optimal i öppna kontor, det är svårt att dra sig undan och det är fullt av visuella distraktioner. Det belastar oss kognitivt och kan göra oss både trötta och sjuka.

Att vara utomhus kan vara ett komplement till det vanliga kontoret. Susanna nämner en artikel i New York Time som handlar om att utekontoret är den senaste trenden inom fysisk arbetsmiljö.

5 goda skäl att jobba mer utomhus

  1. Att minska stillasittandet förbättrar vårt fysiska välbefinnande och hjälper oss att tänka bättre.
  2. Dina stressnivåer sjunker och din återhämtning blir bättre. 20 minuters utevistelse kan räcka för att undvika trötthet och till och med depression, särskilt angeläget under vinterhalvåret för oss nordbor.
  3. En dos dagsljus varje dag påverkar välmåendet och hjälper kroppens sömnklocka att hamna i en bra rytm så att vi sover bättre.
  4. Att vistas utomhus då och då stärker immunförsvaret.
  5. Både tankeverksamheten och kreativiteten stimuleras av att vistas utomhus.

Men hur gör man?

Ett enkelt sätt att få in utomhusvistelse en vanlig dag är att använda resan till och från jobbet och promenera, cykla eller springa en del eller hela sträckan. Men det passar förstås inte alla och det är inte heller ett sätt att jobba utomhus.

Använd terasser och balkonger
Arbetsgivare kan se till att terrasser och balkongytor har sol- och vindskydd, sittplatser och wifi för att uppmuntra medarbetare att se dem som en förlängd del av kontoret.

Skaffa power banks
Man kan också förse medarbetare med power banks och uppmuntra till gåmöten i mindre grupper och att promenera när man behöver reflektera eller lära sig något via ljud - kanske i en podd?

Kolla in promenadstråk och bänkar
Kartlägg omgivningen runt ert kontor. Tipsa medarbetare om promenadstråk och parkbänkar i områden där det passar att sitta och läsa eller prata en stund utomhus.

Gör gåmöten valbara i mötesbokningen
Lägg in gåmöten bland valen av konferensrum om ni har ett sånt system. Då blir alla påminda om möjligheten att ta möten utomhus varje gång de bokar ett möte.

I handboken Stick ut - din guide till att arbeta utomhus har Charlotte Petersson som är doktorand på Malmö Universitet satt ihop idéer på arbetsuppgifter och mötesformer som går att göra utomhus. Där hittar du fler tips.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill hjälpa företag att komma ut. Ett sätt är att erbjuda arbetspass utomhus, speciellt under det mörka halvåret eftersom exponeringen för dagsljus är bra för sömnen.

Ett sätt att inspirera och motivera fler än de redan träningsfrälsta är att fokusera på det biologiska behovet framför fitnesstrenden. Vi behöver alla rörelse för att tänka bra och vara smarta och fokuserade både på jobbet och under resten av dagen.

Det är också avgörande hur man jobbar med kommunikation för att få genomslag samt att ledare deltar för att förankra i kulturen. Plus att det ska finnas någon form av fysisk aktivtitet för alla! Läs mer i inlägget Träning på jobbet - så lyckas du.

Nov 14, 2019

Nu kör vi hashtaggen #100procenthär för att inspirera till smartare och skönare möten. Är du med?

I förra avsnittet pratade vi om det vi kallade techikett - vett och etikett i det digitala livet. Något de flesta av oss behöver bli bättre på är att sluta multitaska.

Forskningen visar att vi bara blir dummare när vi försöker göra flera saker samtidigt och att vår kognitiva förmåga sjunker enormt bara en mobil ligger på bordet under ett möte.

Visst har vi en massa nytta av våra smartphones men sällan just när vi ska interagera med andra. När syftet är att mötas finns det så mycket att vinna om vi kan vara fullständigt närvarande. 100 procent här, helt enkelt.

Sätt upp en skylt på jobbet
Vi behöver hjälpas åt på jobbet. Föreslå mobilfritt möte - eller delar av mötet utan mobil. Hänvisa till forskning. Skriv ut den här bilden och sätt vid en låda där den som vill kan lägga mobilen medan mötet pågår.

Fundera innan du plockar upp mobilen
Det kan också handla om att ge full närvaro till dig själv. När vill du ta upp mobilen? Varför? Vad är det för behov du försöker fylla? Mobilen är fantastiskt men den behöver inte vara med jämt.

Använd #100procenthär du med
Ibland kan en # hjälpa. Vi hoppas du vill haka på och använda #100procenthär. Kanske verkar det lite motsägelsefullt att göra inlägg i sociala medier om att INTE använda mobilen? Vi tänker att man kan skriva ett inlägg före eller efter ett möte för att betona att mobilen inte fick vara med just när mötet ägde rum.

Även om det inte blev någon härlig bild på maten ni åt på kompislunchen så kanske ni njöt mer av den? Och just för att du inte tänkte på vad som hände någon annanstans på det där jobbmötet kanske ni alla kunde tänka så mycket klarare?

Varsågod - en bild!
Använd gärna den här bilden i sociala medier om du vill berätta att du haft ett mobilfritt möte. Eller skriv ut den här lite större bilden och sätt den vid en låda där man kan lägga sin mobil innan man går in på jobbmötet.

100procenthär-liten

Vår samarbetspartner Twitch Health blev valet när Spotify skulle hitta en partner som kunde hjälpa dem att ta ett helhetsgrepp kring hälsa. Det behövde funka globalt och med företagskulturen och samtidigt möta alla medarbetares behov.

Det började med en grupp med representanter från olika delar av organisationen som i samarbete med Twitch Health tog fram en långsiktig hälsoplan. Där definierades uppdraget, nuläget, målsättning, roller och de viktigaste fokusområdena för hälsoarbetet.

Planen anger riktning och säkrar att de initiativ som tas inom hälsoområdet går i linje med företagets övertygelse och målsättning. Läs mer om Spotify och fler av Twitch Healths framgångsrika samarbeten här.

Nov 7, 2019

När är det bäst att mejla eller chatta och när ska vi prata istället? När är mobilen ok på möten? Ett samtal om techikett, vett och etikett i det digitala.

I det här avsnittet diskuterar vi techvanor och digital hygien. Vi tar avstamp från en undersökning från företaget It's worth more som ställde frågor om digitala vanor till 1000 personer i arbetslivet. Det är inte någon vetenskaplig studie men många av slutsatserna i den går att hitta även bland forskningsresultat.

Den här studien från Harvard Business School visade att samtal öga mot öga minskade med 70% när organisationer bytte från kontorsrum till öppna kontorslandskap. Det är förståeligt och respektfullt att vi inte vill störa varandra. Men när är det effektivast att skriva och när är det bättre att ses och prata?

Förstå = samtal, informera = skrift
I vårt samtal kommer vi fram till att när vi behöver resonera, förstå och ställa följdfrågor är det mest effektivt att se varandra i ögonen och i brist på det prata i telefon eller ta ett vidosamtal. Skriftlig kommunikation är bättre för ren information "så här ligger det till" och är bra för spårbarheten. Det är värt att diskutera igenom det här på arbetsplatsen: när använder vi vilken kommunikationskanal, hur och varför?

Samling istället för prickskytte
För att respektera varandras digitala välmående är det också smart att samla ihop mindre frågor i samma ärende i färre mail och inte skjuta små korta puckar med digital hagelbössa till varandra.

Stör inte - schemalägg istället
Sitter du och jobbar på kvällen eller helgen: tänk efter innan du skickar iväg meddelanden till kollegor och medarbetare. Bara för att du tycker att det är skönt att få dina ärenden ur vägen, innebär det att de måste landa i kollegornas knä just nu - eller kan det vänta till nästa dag? Schemalägg dina mejl när det är lämpligt istället. Särskilt om du är chef.

Överenskomna vilotider
Det finns förstås sammanhang och chattliknande kanaler där man bestämmer sig för att ha snabba utbyten av korta ärenden löpande över tid och då fyller det förstås sin funktion. Men även sådana kanaler mår bra av att det finns överenskomna vilotider.

Distraktioner i möten
I studien från It's worth more framkom att 94% blev störda av att prata med någon som samtidigt var distraherad av något digitalt. 81% hade ägnat sig åt andra jobbrelaterade frågor under möten och här var det en övervikt på seniora medarbetare. 63% hade gjort privata ärenden under möten.

Ge förutsättningar för fokus
Var ärliga med varandra och prata gärna om hur svårt det är att fokusera när mobilerna är framme. Studier visar att vår kognitiva förmåga och vårt fokus försämras när en mobil är närvarande. Även när den är avstängd och placerad i en väska. Hur vill ni ha det på era möten?

Om någon är tveksam hjälper forskningen oss att se hur ineffektiva vi är när vi multitaskar.

Det här är våra förslag på diskussionsfrågor på jobbet:

  1. Vilka forum använder vi för kommunikation? Vad pratar vi om var?
  2. Hur sköter vi digital techikett i kontorslandskapet?
  3. Hur sköter vi dator och mobil på möten? Troligtvis kan mötena bli bättre och mer effektiva utan mobilen. Vi har ju valt att ses i person så bör finnas ett fokus på det.
  4. När kommunicerar vi? Påminn om hur enkelt det är att schemalägga mejl som skrivs utanför mottagarens arbetstid.
  5. Tänk dig in i mottagarens huvud. Hur tas det jag skriver nu emot? Hur kan det tolkas?

Vår samarbetspartner Wellbefy vill fokusera på meningsfullhet. Men hur blir det när meningsfullheten i arbetet börjar komma före den egna hälsan? Det kan lätt bli så att man rättfärdigar att köra på i ett ohållbart tempo. Men vi behöver ett hållbart arbetstempo som varar livet ut. Där vi känner att vi hinner njuta av det arbete vi gör och resultaten som kommer med det och se varandra. Hur skapar vi en arbetskultur som balanserar meningsskapande på ett bra sätt?

Wellbefy menar att det handlar om att öppna upp för reflektion.
- Som medarbetare, ge dig själv tid att reflektera över hur du mår i ditt arbete.
- Som ledare, se vilka värden du förmedlar och vilken arbetsmoralen är.
Meningsskapande hänger någonstans ihop med detta. Att kunna känna att vi är nöjda med vad vi åstadkommit i stunden. Att kunna känna när kroppen behöver vila och återhämtning för att kunna leverera igen. Att kunna se att vi kan skapa en ännu större mening med våra liv när vi mår bra.

Skapa smarta reflektionsflöden
Ett verktyg kan vara att medarbetaren får en anonym plattform att uttrycka sina idéer på. Sedan kan ledaren i grupp ta upp reflektioner som kommit upp utan att någon känner sig utpekad. Det är trots allt sällan som vi är ensamma i en negativ känsla kring organisationsarbetet. I Wellbefys app utvärderas medarbetares hälsa och välmående tillsammans med andra bevisade starka KPI:er för organisatorisk framgång. Medarbetaren får kontinuerligt frågor kring sin upplevda känsla av arbetsplatsen och värderar från en skala 1-6. När svaret är det lägre så öppnas automatiskt en ruta upp där medarbetaren får chans att reflektera kring denna upplevelse. Dels för medarbetarens egna personliga utveckling, men också för att ge feedback till ledaren. Läs mer här.

Oct 31, 2019

Att sätta ledningsgruppen i terapi var en del av framgångsreceptet för Katarina Romell och Vår Gård. "En organisation i balans gör rätt saker och det ger resultat" säger hon.

Katarina Romell har en tung meritlista med chefsjobb. Förutom starka resultat är hon känd för något såpass ovanligt som att hon låtit hela ledningsgrupper gå i terapi.

Tung chefsmeritlista
Hon kommer från chefsuppdrag inom Viking Line, Scandic Hotels, Visit Sweden, Radisson och Grand Hotel Saltsjöbaden dit hon nyligen har återvänt som vd.

- För att vara en riktigt bra chef, säger Katarina, måste man kunna vara liten ibland och visa att det finns saker man själv inte kan. Och för det krävs självkännedom.

Egen erfarenhet av utmattning
Det fick hon själv erfara när hon hamnat i den berömda väggen och blev utmattad: mitt i livet med små barn och chefskarriären i full rullning. Det var då hon förstod att hon behöver kontrollera sin egen ambition och bli bättre på återhämtning. Det var också då hon började med egen terapi.

Terapi ger tillit som ger lönsamhet
Att lära känna varandras starka och svaga sidor gör att man kan stötta varandra och på det sättet samarbeta bättre. Katarina beskriver hur det funkar när det är som bäst i hotell- och restaurangbranschen:

- Vi gör misstag men räddar varandra så det inte drabbar kund. Hon fortsätter:

- När en organisation är i balans gör människor rätt saker och det ger resultat. Man blir tolerant på ett annat sätt och kan få en större acceptans för det bagage alla har med sig. Grubbleriet om varför människor gör som de gör försvinner.

Terapi för ledningsgruppen
Det här ville hon använda även för ledningsgruppen på Vår Gård, en KF-ägd hotell- och konferensanläggning i Saltsjöbaden.

Katarina kom på det för att hon själv gick en utbildning i KBT och ledarskap och upplevde att hela gruppen skulle ha glädje av det. I stort var ledningsgruppen nyfiken men det fanns också ifrågasättande.

Men det gav resultat: de gick från 35 till 53 miljoner i omsättning på 5 år.

Stora egon en risk
- En bra ledare behöver jobba med att förminska sitt ego, säger Katarina.

- Balansen mellan ambition och ego måste finnas. Det som ger strålglans åt en individ är inte alltid det bästa för organisationen.

Ambition - med kontroll
Däremot är entusiasm och lust bra. Det är bra att ha kontroll på sin egen ambition, det har Katarina själv fått uppleva. Din egen ambition kan äta upp dig om den är för hög i förhållande till tid och ork. Tillitsfulla relationer är också en viktig avlastande faktor.

Frågan om varför
Vad kan man göra utan att gå i terapi? Jo alla kan börja med att ställa sig själv ett antal frågor: Vet du varför du gör det du gör? Att besvara den frågan förändrar ditt ledarbeteende om du är ledare.

Håll fast vid uppdraget
Att hantera förändring, som det är så populärt att prata om nu, fast Katarina hellre talar om förbättring, handlar enligt henne om att veta vilket det riktiga uppdraget är om du till exempel är chef. För ibland är det som är viktigt att inte förändra, utan att hålla fast vid det uppdrag man har och den inre kompass man har valt som ledstjärna.

Vår samarbetspartner Firstbeat uppmärksammar att utmattningssyndrom fortsätter att öka och vill sprida kunskap om hur man kan agera proaktivt och förebyggande. Vi kan alla bli uppmärksamma både på egna signaler och på tecken hos kollegor att något inte står rätt till.

Det kan vara sånt som ökad irritation, påverkad sömn, minskad upplevd glädje och ökad frustration.

Som kollega och eller chef kan tecknen vara ökad sjukfrånvaro eller att personen istället arbetar mer. Det kan vara humörsvängningar, slarv och att personen drar sig undan eller tvärtom är mer utåtagerande.

Firstbeat delar här  och här med sig av tips på hur du verkar förebyggande mot att riskera att drabbas av utmattningssyndrom.

Oct 24, 2019

För 100 år sen fick kvinnor rösträtt. Det händer mycket på jämställdhetsfronten men fortfarande tjänar kvinnor bara 70% av mäns inkomst över tid sett till hela inkomsten. 

Att kvinnors löner är lägre beror delvis på en större andel deltidsarbete men även att kvinnor i större utsträckning arbetar i låglöneyrken.

Enligt 2019 års Allbright-rapport präglas bara nästintill vart femte bolag av en jämn könsfördelning i ledande positioner. En framgångsfaktor för dem som har lyckats har varit en kvinna som vd. Vd-kvinnor tenderar att utklassa vd-männen när det kommer till ett ledarskap som prioriterar att rekrytera jämställt.

Fastighetsbranschen först med jämställda ledningsgrupper
Bäst är det inom fastighetsbranschen där är det 49% kvinnor i ledningsgrupperna, visar Allbright-rapporten. Nya bolag är också mer jämställda än snittet med 26% kvinnor i toppen. Men totalt ökar andelen kvinnor i bolagens ledning bara med en procentenhet - från 23 till 24%.

Credit Suisse visar dock i sina analyser att de bolag där mer än 15 % av ledande positioner innehas av kvinnor är 50% mer lönsamma än andra bolag. Siffrorna talar sitt tydliga språk!

Den meritokratiska paradoxen
Många som arbetar i en ojämställd organisation är inte medvetna om problemet. De vill vara jämställda och tror att de verkar för det, men kan vara omedvetna om sina fördomar och förutfattade meningar.

I Questbacks studie på 1000 medarbetare i finansbranschen trodde 69% av kvinnor och 75% av män (än mer ju mer senior man var) att man avancerade genom meritokrati i organisationen. Meritokrati = att befordras baserat på sina prestationer.

Enligt Emilio J. Castilla, professor på MIT Sloan School of Management, kallas detta den meritokratiska paradoxen och den här omedvetenheten kan leda till att problemen faktiskt ökar.

Arbeta med egna förutfattade meningar
Vi behöver alla jobba med att bli medvetna om våra förutfattade meningar och hur de påverkar oss. Det är särskilt viktigt att ledare med jämna mellanrum stannar upp och funderar på vad man själv, eller organisationen, är på väg att förstärka eller påverka.

När försvinner kvinnorna - och varför?
Ett annat spår är att använda och följa data över tid. När försvinner kvinnorna från topp-positionerna i din organisation, på vilken nivå är det och varför? Tror de för lite om sig själva? Förändra det.

Tror kvinnor inte att det går att kombinera en högre position med balans i livet? Kommunicera tydligare om det.

Det är upp till oss alla att belysa och lyfta osunda normer. Fråga nyfiket hur det är tänkt när något verkar snett.

Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om att vi ska på bra i kropp såväl som i knopp. De har inlett samarbetemed Mental Health Run som är ett ideellt lopp där deltagarna kan gå, jogga eller springa 5 km i syfte att synliggöra den fysiska aktivitetens betydelse för vår psykiska hälsa. Allt överskott från loppet går oavkortat till Psykiatrifonden vars uppdrag är att öka kunskap inom hela det psykiatriska och psykologiska fältet och för att minska fördomar om psykisk ohälsa. Läs mer om Twitch Healths arbete här.

Oct 17, 2019

Hur ska vi hinna lära när saker omkring oss förändras så snabbt? Vi frågade Sveinung Skaalnes från Colearn, med bakgrund från Hyper Island, hur man gör för att ge lärandet en plats i arbetsvardagen.

Tänk varje gång din smarta telefon eller operativsystemet på din dator går igenom en större uppdatering. Du trycker på några knappar och plötsligt ser mycket helt annorlunda ut och fungerar på nya sätt.

Nya tider - nya vanor
Ofta är det förbättringar men de ställer också krav på oss. Vi måste lära om och skaffa nya vanor. I den digitala ålder vi lever i kan vi inte slå oss till ro med gammal kunskap utan lever med ständiga förändringar.

Det livslånga lärandet
De som spanar in i den nära framtiden säger att organisationer behöver få in det livslånga lärandet som en del i verksamhetens grund. Det håller inte längre att skicka folk på kurs lite då och då.

Hybrid learning
I det här avsnittet pratar vi med Sveinung Skaalnes från Colearn som jobbar med det som kallas hybrid learning. Vad händer med lärandet i en digitaliserad värld? Hur kan vi få in lärandet som en naturlig del av vår arbetsdag?

Sveinung Skaalnes säger att det är viktigt möta en organisation och de individer som är en del av den där de är. För att få in lärandet i vardagen och den löpande verksamheten behöver man använda de plattformar och de rutiner som redan finns och bygga på dem.

Målet är att lärandet ska hända hos varje individ men vägen är att göra det tillsammans. Organisationen behöver ha förmågan att fånga upp signaler på det som sker på gruppnivå och individnivå. Det handlar om processer. Vad kan vi? Vad tar vi med oss? Hur gör andra?

Det här är några steg på vägen:

1. Intention
Som så ofta i så många sammanhang behöver vi göra ramarna och intentionen tydlig innan vi börjar skapa rutiner och beteenden för vårt lärande. Vilka behov finns i organisationen och för individens egen kompetens?

2. Motivation
Vilka drivkrafter har jag som individ och vad motiverar mig? Väcker vi de frågorna hos varje person har vi skapat förutsättningar för engagemang. Utan det blir det svårt att få lärandet att hända.

3. Vanor
Var befinner sig organisationen och individen idag? Hur jobbar man och vilka verktyg använder man, vilken typ av möten och samarbetsformer finns.

Behöver man mer reflektion i vardagen kan det vara smart att till exempel lägga in tio minuters gemensam reflektion i ett möte som redan finns, istället för att lägga till helt nya möten och sammanhang.

4. Förväntningar
Vilka förväntningar har vi på varandra och på vad vi ska lära oss? Här behöver vi vara överens och tydliga.

5. Öva på att vara nyfiken
När svaren på de här frågorna finns på plats är det dags att börja testa de former för lärande man har kommit överens om. Sveinung Skaalnes rekommenderar att ha ett "prototype mindset": var nyfiken, testa ett sätt och utvärdera det efter ett tag. Allt behöver inte vara skrivet i sten redan från början.

Uppdatera operativsystemet ofta
Han jämför med hur ett operativsystem för din dator eller telefon uppdateras med jämna mellanrum. Ju oftare vi gör uppdateringar desto mindre är de och desto lättare blir det att väva in det som är nytt i vardagen. Vid stora uppdateringar kanske man måste låta datorn eller telefonen stå oanvänd i flera timmar.

"Heavy learners" mår och jobbar bättre
Sveinung Skaalnes citerar en studie som LinkedIn gjorde av hur människor lär i arbetslivet. De som definierade som "heavy learners" la fem timmar i veckan på lärande.  De var mer initiativtagande, stressade mindre och var bättre på samarbete än de som la en mindre del av sin arbetstid på lärande. Siffror att inspireras av! Men bara 7% av de som deltog i studien var så kallade heavy learners.

PS Brist på utveckling är en av de vanligaste anledningarna till att människor lämnar sina jobb och söker sig till nya.

Här kan du läsa mer om Sveinung Skaalnes och Colearn och även ta del av de principer för hybrid learning vi nämner i avsnittet. Vi har också pratat om det ständiga lärandet i ett tidigare avsnitt om du vill höra mer.

Vår samarbetspartner Firstbeat hjälper sina kunder att få till återhämtningen i vardagen. Och det ger effekt, något som flera av deras referenscase visar!

  • Att genomföra Firstbeats livsstilsanalys ger insikt om behov av ökad återhämtning, och eller fysisk aktivitet under arbetsdagen. Den motiverar också anställda att ta ansvaret för sitt eget välmående både på arbetet och fritiden. 78% av deltagare uppger att de gjort livsstilsförändringar efter mätningen.
  • Grupprapporten ger företagsledningen en tydlig överblick på hur anställda mår och var det krävs förbättring och utveckling. Att arbeta för ett bättre välbefinnande bland personalen på måfå skapar inte resultat eller hållbar hälsa, men med rätt inriktade investeringar utnyttjas de tillgängliga resurserna optimalt och kostnaderna för ohälsa minskar.
  • Livsstilsanalysen illustrerar anställdas stresstoppar samt stunder av återhämtning. Som företagsledare eller HR har du möjlighet att ta reda på vilka perioder under året som är mer eller mindre stressiga blanda anställda. Kom tillsammans överens om hur ni i organisationen skall hantera stresstopparna och få in tillräckligt med återhämtning även under de mer stressiga perioderna.
Oct 10, 2019

Många vill locka duktiga medarbetare med löften om en härlig företagskultur. Men hur gör man och vad finns bortom värdeord och floskler?

Roller inom HR får allt oftare tillägget "people & culture". Många strävar efter en starkare företagskultur, inte minst för att attrahera talanger. Men också för att det kan hjälpa oss att fokusera och samarbeta bättre.

Redan på 1980-talet gjorde SAS-chefen Jan Carlzon succé med - på den tiden - nytänkande idéer om att se människorna i företaget, riva hierarkier och fokusera på mötet med kunderna. Många kämpar fortfarande med att få till samma saker och det verkar inte vara så lätt alla gånger.

Värdeord - har de något värde?
Att företag vill jobba med sina värderingar är i grunden något bra och kanske något vi borde göra mer och oftare. Men allt för ofta stannar arbetet vid att välja ut några värdeord som ska säga något om kulturen och hjälpa till att forma den.

Ord är trots allt bara ord. Det är inte alltid tydligt vad de där orden betyder i praktiken och i vardagen. Och om man inte kan säga emot värdeorden, har de verkligen någon betydelse då? Vem kan till exempel säga att nej, ansvarstagande och omtanke är inget jag vill jobba med?

Det börjar med beteenden
I slutänden är det våra beteenden som utgör vår kultur, hur vi är mot varandra och vilken social miljö det bygger. För en kultur har vi, antingen vi pratar om den eller inte. Eller som någon klok människa sa: en kultur har man inte, den gör man.

Stress, kortsiktighet, otydlighet och intern tävlan föder en sorts kultur, där det blir svårt att se och uppmärksamma varandra och där både samarbete och fokus blir lidande. Arbetsmiljöforskningen talar sitt tydliga språk och visar på faktorer som psykologisk trygghet.

Några viktiga beståndsdelar i en stark företagskultur är:

1. Tillhörighet och trygghet
När vi känner att vi hör till, hör ihop och behöver varandra slipper vi lägga tid på att fundera på vad andra egentligen tycker om oss, vem som är vän eller fiende. Det frigör en massa kraft som vi istället kan lägga på det vi egentligen är på jobbet för att göra.

2. Sårbarhet
Med tillhörighet och trygghet på plats kan vi lära oss tillsammans, dela både med- och motgång och i förlängningen göra riktigt bra saker för oss själva och våra kunder.

3. Syfte
En stark gemensam berättelse som sätter fingret på vad vi strävar efter och vad arbetet ska leda till, skapar delade mål och värderingar.

Om de här beståndsdelarna är på plats spelar det ingen roll om man har värdeord eller inte.

Möten - en kulturmätare
Möten är starka kulturbärare som visar i praktiken om de värderingar vi vill ha faktiskt finns på plats. Stäm av i de möten du har om det här gäller eller inte:

  • Många får komma till tals
  • Alla blir sedda och hörda
  • Deltagarna är nyfikna på vad de andra tycker och tänker

Där har du en första viktig indikation på om ni tillhörighet och trygghet på plats. Om inte: grattis. Då finns det något att förbättra!

Vår samarbetspartner Twitch Health har hämtat rön från forskningen om vad som skapar framgångsrika hälsosatsningar. I det här inlägget listar de sju framgångsfaktorer. I korthet: satsa brett och inkluderande och lägg tid på att skapa delaktighet. Överlag är det mer effektivt med insatser som innehåller flera komponenter än att bara göra en och samma aktivitet eller insats.

Vår samarbetspartner Firstbeat vill att vi månar om vår återhämtning. De pekar på forskning som visar på flera fördelar med en välmående personal. Bland annat bättre stresstålighet, produktivitet, effektivitet och uthållighet. Här är några enkla, konkreta knep som hjälper:

  • Kom ihåg pauserna under arbetsdagen
  • Ta promenadmöten utomhus
  • Motionera med kollegorna
  • Möjlighet till distansarbete
  • Flexibel arbetstid (om möjligt).
  • Planera arbetsdagen. Lägg gärna krävande uppgifter på morgonen.
Oct 3, 2019

Har du både en proppfull kalender och dåligt samvete för allt du inte hinner med? Här får du några tips om vad du kan göra.

Det kan finnas många anledningar till att vi svarar "det är mycket nu" på frågan om hur vi har det. Ibland kan det krävas stora förändringar för att lösa problemen och vi rår inte alltid på alla orsaker. Men för många av oss kan det hjälpa att bara stanna upp, tänka till och göra rätt saker. I bästa fall gör det att vi får det viktigaste (sällan allt) gjort, att vi mår bättre och dessutom att vi känner att livet går i rätt riktning.

1. Inventera och ta hand om din tid

En orsak till att det känns för mycket är förstås att det är precis så. Och kanske av fel anledningar eller för att saker har fått fel proportioner.

Ett sätt att få en bättre relation till tiden och se till att du lägger en större del av den på det som är viktigt för just dig är att inventera vad du lägger tid på idag.

  • Vad är viktigast för dig? Privat? På jobbet?
  • Om du tittar på din kalender, syns de sakerna där?
  • Vad kan du förändra om de inte har tillräckligt med utrymme?

Eftersom vi aldrig kommer att hinna med allt vi vill är planering och prioritering avgörande för att hinna med rätt saker. Lättare sagt än gjort kanske, men det finns inget alternativ.

2. Minska belastningen av det du gör

Ett annat sätt att öka energin och minska känslan av att livet bara flyger förbi, är att lägga lite tid och kraft på att ta hand om vår egen arbetsmiljö. Både den inre och den yttre.

  • Stanna upp och tänk till på varför du gör det du gör.
  • Ta hand om arbetsmiljön så att den stöttar ditt fokus. Vad behöver du för att koncentrera dig? En lugn miljö, avstängda telefoner och mail kanske?
  • Tajma det du gör rätt. Ta tag i det som känns tufft och jobbigt tidigt på morgonen när energin är högre. Hitta synergier: boka promenadmöten eller motionera/promenera medan du tar ett telefonsamtal.

3. Öka återhämtningen

Den allra bästa återhämtningen får vi när vi sover. Men planera också in mikropauser i din vardag. Vi är inte effektiva när vi stirrar in i en skärm flera timmar i sträck.

  • Skapa rutiner för vad du gör timmarna innan sänggåendet. Kan du försöka sova ungefär samma tider varje natt - eller åtminstone så ofta som möjligt?
  • Hitta ett sätt att släppa jobbet när du är ledig så att du kopplar av ordentligt. Även den som älskar sitt jobb mer än det mesta behöver förstå att vi blir smartare och håller längre om vi kopplar bort jobbet med jämna mellanrum.
  • Små pauser i vardagen gör susen. Häng med människor, småsnacka med kollegor, rör på dig. Att hjälpa andra minskar stress och gör att vi använder hjärnan bättre.

Vi har tidigare berört ämnena i avsnitt 6, Så vill hjärnan jobba med föreläsare och pedagog Anna Tebelius Bodin och i avsnitt 111, Hjärnan, skärmen och distraktioner med hjärnforskaren Sissela Nutley.

Vår samarbetspartner Wellbefy ställer sig frågan om vad som händer efter medarbetarundersökningen, hur många organisationer väljer att faktiskt förändra något?

Idag är det enklare än någonsin att ta tempen på arbetsplatsen. Att göra engagemangsmätningar har mer eller mindre blivit ett måste för många större bolag, men varför gör vi dessa undersökningar? Många gånger är ambitionerna höga, och när resultaten kommer in är många ledare duktiga på att utvärdera och reflektera över svaren som kommit fram, men hur många tar det ett steg längre? Det är trots allt det steget som betyder något. När det faktiskt sker en förändring. När vi tar ett dåligt resultat och ser vad det finns för potentiella åtgärdsförslag. Vågar testa något nytt, vågar bryta strukturer som inte längre fungerar.

Wellbefy erbjuder ett holistiskt verktyg för att ta temperaturen på flera faktorer i arbetsmiljön. Deras hälsoanalysverktyg är inte bara en medarbetarbetarundersökning som ger svar och och insikter om psykosocial och fysisk hälsa och faktorer som engagemang, ledarskap, tillit och personlig utveckling. Du får även åtgärdsförslag beroende på vilka nyckeltal det gäller.

Sep 26, 2019

Att vara konsult eller frilansande giggare kan vara påfrestande. Hållbarhet och kärlek är lösningen när årets mäktigaste kvinnliga entreprenör Pernilla Ramslöv från Nox Consulting får bestämma.

Pernilla Ramslöv fick tidigare i år utmärkelsen näringslivets mäktigaste kvinnliga entreprenör av Veckans Affärer. Hon är grundare av och vd för konsultnätverket Nox Consulting Pernilla Ramslöv grundade Nox 2010 och i dagsläget Man är för egenföretagare det en traditionell konsultorganisation är med allt de värde de kan bidra med med kollegor och kompetensförsörjning och stöd. Men samtidigt ingen leveransproblematik eftersom de har ett stort o starkt nätverk.

Nox har 11 anställda och sysselsätter 200 konsulter men har ett nätverk på 1600 egenföretagare och en ännu större leveranskapacitet på 5000 personer.

Det Pernilla och hennes kollegor såg var att fler blev egenföretagare. Med Nox ville de skapa ett nätverk där människor kunde fortsätta ha egenföretagarens friheter och samtidigt fick ett sammanhang, kollegor och stöd med sånt som försäljning, marknadsföring och vidareutbildning. Hon kallar det för Stockholms starkaste IT-community.

För att få verksamheten hållbar bygger Nox på tre perspektiv: en hållbar affär, en hållbar konsult och en hållbar värld.

En hållbar affär
Man behöver ha en tjänst eller produkt som någon vill köpa. Det låter kanske självklart men många missar att tänka igenom det här steget tillräckligt, säger Pernilla.

Hållbara medarbetare
Medarbetares hållbarhet är helt avgörande. När de håller över tid och kan vara sina bästa yrkesjag levererar de också det bästa för sina kunder. Pernilla tror på att låta var och en bygga på sina styrkor. Det handlar också om att stötta dem i att våga utvecklas och om hälsa och balans.

En hållbar värld
De flesta vill känna att de bidrar till ett högre syfte. Pernilla pratar om Greta Thunberg-generationen: meningsfullhet i jobbet blir allt viktigare framför allt bland yngre och många väljer bort branscher som spelbranschen. Här bidrar Nox på flera sätt, från att löpande bidra till att bygga en by i Afrika tillsammans med organisationen Hand in Hand till att de har skrivit boken "Fixa gigget: 100 tips som får dig att lyckas inom gigekonomin".

Nox vill ta sin del av ansvaret för att skapa förutsättning för återhämtning och för att konsulter ska kunna hålla över tid. Enligt Pernilla blir även kunderna, de som köper avtalen, mer medvetna eftersom insikterna ökar i samhället i stort. På Nox kan de till exempel ta en styrande roll i hur man bemannar på uppdrag och se till att skapa avtal som är på 40 timmar i veckan för att undvika ständig övertid. Ibland kan det vara svårt som ensam konsult att säga stopp och då kan organisationen bakom vara ett stöd.

Automatiserade rutiner gör tid för riktiga möten
De strävar efter att automatisera så mycket rutinärenden som möjligt så att de kan lägga mer tid på fysiska möten som frukostar, after work och kompetensutveckling. Nox egna anställda medarbetare jobbar också ofta ute hos kunder för att vara nära sina konsulter fysiskt.

Fri arbetstid och semester
Pernilla berättar att för de 11 anställda medarbetarna finns förstås allt "det vanliga" inom hälsa och friskvård och de jobbar också mycket med sina värderingar. Dessutom sticker de ut med helt fri arbetstid och fri semester. Den här friheten är viktig för att må bra. Eftersom man är ganska få märker man om någon jobbar för mycket, man pratar om det! Som ledare är det viktigt att man sätter tonen för att lead by example - går hem, tar ledigt. Då blir det accepterat och då sprider det sig.

Konsultköp handlar fortfarande om timmar
De flesta som köper konsulttid i nätverket vill fortfarande köpa i termer av timmar och ha konsulten på plats, så där har inte tidrapporteringen försvunnit ännu. Men vi börjar se på arbete på ett nytt sätt i samhället, tycker Pernilla. Hon skulle själv gärna sälja mer uppdrag utifrån resultat istället för timmar och med frihet för konsulten att jobba där hon eller han presterar som bäst - antingen det är på ett kontor eller på en skärgårdsö.

Kultur genom kommunikation
Nox har en stark kultur. Hur skapar man det när en stor del av medarbetarstyrkan finns geografiskt utspridda? Det handlar mycket om hur man kommunicerar, säger Pernilla, och förstås vad man gör. Att man lever den kultur man påstår att man har. Att människor känner sig sedda och att den genuina omtanken märks, både för konsulten och deras kund.

"Det växer bra i bajs"
Hon har ett tydligt exempel på hur man skapar kultur med hur man kommunicerar. När det uppstår problem och konflikter brukar de säga att "det växer bra i bajs".

Vad de menar är att ett misstag eller en konflikt som hanteras rätt kan vändas till något riktigt bra. Som när man gödslar i jordbruket helt enkelt. För ibland blir det inte som man tänkt sig, men om man ser misstagen som erfarenheter bygger man tillsammans sätt att bli bättre. Vi lär oss tillsammans och det för oss framåt.

För Pernilla själv är det viktigt med sömn, träning och att ge kärlek till teamet varje dag, "för det ger energi". Med ledarskapet vill hon att medarbetarna förstärker varandra och hjälper varandra bli sina bästa jag med positiv feedback - hela dagarna.

Vår samarbetspartner Twitch Health vill lyfta att många har för låg kondition och det är de som rör sig minst som har mest att vinna på öka sin fysiska aktivitet. För att stötta på arbetsplatsen är det viktigt att undvika slumpmässiga insatser utan tänka strategiskt och göra det väldigt enkelt. I ett blogginlägg på sin hemsida beskriver de framgångsfaktorer och goda exempel på hur man kan stötta och underlätta för sina medarbetare i att öka sin fysiska aktivitet. 

Sep 19, 2019

Misstag. Misslyckande. Det låter inte så roligt - men de lär oss massor. Jonas Dahl från Handelshögskolan ger oss några nycklar till att skapa den öppenhet och trygghet som krävs.

De flesta av oss får en jobbig känsla i bröstet när vi hör talas om misstag. Vår första basala instinkt är ofta att dölja misstag eller att fundera på om det egentligen inte var någon annans fel.

När andra berättar vågar vi
Fast om en kollega berättar om ett misstag är den första instinkten istället ofta att hjälpa. Och om chefen avslöjar sina tabbar blir vi själva mer benägna att berätta om våra egna klavertramp. I de här mekanismerna finns en massa kraft som organisationer och grupper kan använda för att bli bättre, mer kreativa och göra mer rätt över tid.

Men hur lyckas man med det?

Jonas Dahl delar sin tid mellan att forska på just misstag på Handelshögskolan i Stockholm och som organisationskonsult i Gaia Leadership med fokus på chef och ledarskap, och grupputveckling.

Hög självmedkänsla - ser misslyckande som lärande
Jonas började jobba inom marknad och försäljning men blev nyfiken på människorna i verksamheten och började forska. När han studerade misstag såg han att olika människor hanterar dem på väldigt olika sätt. Den som har större självmedkänsla har en större förmåga att lära sig av sina misstag och använda lärdomarna på ett konstruktivt sätt. Den som har låg självmedkänsla är mer benägen att dra sig tillbaka och tänka "nu har jag nått min gräns, jag ska inte ta på mig större uppgifter eller mer ansvar".

- Men, säger han, det är en dålig väg att slå in på både för individen och organisationen. Fokuserar man bara på det man lyckas med stagnerar man. Misslyckanden behövs.

Den med status behöver börja
Några faktorer som avgör om man lyckas eller inte är - som vi nämnde tidigare - självmedkänsla men även status. Den som redan har hög status i andras ögon är inte lika sårbar. Så för att förändra en organisation till att bli mer tillåtande mot misstag behöver de som har ledarroller - formella eller informella - vara de som börjar dela med sig och berättar om när de har gått på minor.

Som individer överväger vi ofta risker och nytta med en handlingsväg.

- Jag behöver veta hur det tas emot om jag delar med mig av misstag, säger Jonas.

Börja i små trygga grupper
En optimal miljö för att börja dela med sig av sina misstag är en liten grupp med två, tre kollegor där man känner sig trygg. Kan vi skapa sådana miljöer bygger det tillit och stärker relationerna. Det i sig ger ännu större positiva effekter utöver lärandet i stunden. Tillit och starka relationer bygger starkare grupper som också presterar bättre.

Så i en grupp med hög psykologisk trygghet kan vi lägga våra misslyckanden på bordet, ärligt och naket. Då väcks empatin att hjälpa, samt modet att själv dela nästa gång. Men inte om jag tror någon i gruppen vill använda det mot mig. Den tryggheten som är förutsättningen bygger vi tillsammans, inte över en natt.

Vår samarbetspartner Firstbeat har ett verktyg som hjälper oss förstå vår nivå av och behov för återhämtning. De kallar det för Livsstilsanalys. Genom att mäta hjärtfrekvensen under tre dygn får varje individ en bättre förståelse för hur just hon eller han har det med sin stress och sin återhämtning. Firstbeats coacher hjälper till med att lägga upp en realistisk plan för att få mer energi och mer återhämtning och stärker på det sättet både varje enskild medarbetare och hela organisationen. Läs mer här.

Sep 12, 2019

Konjunkturen går i cykler - det är inget nytt. Men vilken plats har hälsoarbetet när pengarna tryter?

Idag är det populärt att snacka om hälsa på jobbet och många vill stoltsera med en kultur som ska attrahera både medarbetare och kunder. Men hur kommer det att bli när konjunkturen mattas av?

Hur ser ni på hälsa?
En nyckel till svaret på den frågan finns förstås i synen på hälsa. Anser man att hälsa är en bonus som kostar pengar (och något man kan dra ner på när budgeten krymper) eller en förutsättning för att medarbetarna ska kunna och vilja prestera?

Vi bjöd in Fredrik Karlsson, vd för vår samarbetspartner Twitch Health för att dyka djupare i den här frågan. Han startade bolaget mitt under IT-kraschen år 2000 och har klarat sig igenom även krisen 2008 och åren efter.

- Företag i sektorn företagshälsa får ofta lite sämre tillväxt när ekonomin viker, säger Fredrik, men det kan snarare bli tvärtom på konsumentsidan. I lågkonjunktur satsar de som fortfarande har ett jobb och en lön ofta mer på vardagliga hälsotjänster som träning och massage och skär istället ner på sånt som  långa, dyra semesterresor.

Förändringarna behöver inte bli så stora
För företagen är det ofta inte så mycket pengar per medarbetare som satsas specifikt på hälsa, åtminstone inte om man jämför med lönekostnaderna.

- Så i många fall blir det inte så stora förändringar i sämre tider, säger Fredrik.

Transparens och kommunikation
Däremot är det vanligt i lågkonjunktur, inte minst om det finns hot om nedskärningar, att det blir oroligt i hela organisationen. Det vinner förstås ingen på. I krislägen är tydlighet och transparens viktigare än någonsin. Ofta handlar det om att man över huvud taget kommunicerar och hur man gör det förstås. Stöd till mellanchefer kan vara väldigt avgörande när en organisation går in i ett tufft läge och här är det klokt att ta hjälp av experter.

Möjligheter med lågkonjunktur
Även om ingen av oss önskar sig en lågkonjunktur kan det kanske finnas fördelar om vi tittar på det konkreta hälsoarbetet. Det är inte fel att rannsaka det man historiskt lagt pengar på och sålla bort aktiviteter som inte skapar värde.

Men det finns förstås också en risk att man inte tänker igenom vad man skär ner på. Frågan hamnar lätt hos HR som troligen redan är högt belastade vid omställning och nedskärningar.

Ett tips på hur du kan rusta dig inför sämre tider är att redan nu se över vilka insatser, aktiviteter och åtgärder som faktiskt skapar värde i din organisation. Gärna med den grundläggande frågan i bakhuvudet: vad är viktigt med vårt hälsoarbete och vad ska det leda till? Leder de aktiviteter och insatser vi gör mot det målet?

Vi tackar vår samarbetspartner Twitch Health och Fredrik Karlsson för det här avsnittet och hoppas att ni som lyssnar vill dela med er av era tankar! Ni hittar oss på LinkedIn, på Facebook och på vår hemsida och det går bra att kontakta oss via mejl.

 

Sep 5, 2019

Ska jobbet vara som en familj eller ska du vara beredd att sluta på dagen när din kompetens inte längre behövs - som på amerikanska Netflix?

Allt fler organisationer präglas av ett nytt sätt att leda. Det kallas ofta chefslöst och handlar mycket om att coacha varandra. Men hur får man in sånt som trygghet och tillhörighet i en kultur som präglas av stort ansvar och mycket frihet?

Patty McCord, före detta Chief Talent Manager för Netflix skriver i sin bok Powerful om de 8 grundpelare som företaget byggt sin kultur på.

Alla måste förstå affären
De handlar om att behandla medarbetare som vuxna och förstå att de motiveras av att hjälpa till att skapa framgång, att göra något viktigt. Det hör ihop med att alla behöver förstå affären för att kunna göra ett gott jobb. För att det ska funka behövs brutal ärlighet och livliga diskussioner som baseras på fakta, inte känslor.

Brutal ärlighet
Ett sånt inslag av hård ärlighet finns också speglat i det framgångsrika filmbolaget Pixars så kallade Brain trust-möten där kollegor och jämlikar dissekerar varandras filmer och filmidéer utan att hålla igen på någon som helst kritik. För att aldrig någonsin producera mediokra filmer och för att hålla ribban väldigt högt krävs obönhörlig, öppen diskussion där alla förbättringsförslag - eller rena sågningar - får komma fram. I Pixars fall är det tydligt att man bygger förutsättningarna för den ärligheten på en mer familjär andra.

McCord menar istället att för att hålla obevekligt fokus framåt behöver man bygga team, inte en familj.

Familj eller proffsteam - kärlek eller yrkesrelation?
Det här väcker förstås frågor: ska jag bara vara anställd för min yrkesroll och inte det minsta för den person jag är? Många av oss skulle nog skriva under på att vi vill ta med hela våra jag till jobbet men samtidigt: hur blir det långsiktigt om vi behåller folk av god vilja som inte bidrar till verksamheten?

Kan man verkligen ha kärlek som ett värdeord och på det sättet antyda att vi borde älska alla våra kollegor eller ska det ordet vara förbehållet något annat, något vi väljer själva? Ska vi vara en familj och känna oss hemma på jobbet?

Även om Netflix gör det tydligt att man inte är en familj och att det är yrkesrollen som håller ihop människorna i bolaget är det många andra framgångsrika bolag och grupper som ser annorlunda på det. Ovan nämnda Pixar, till exempel. Eller amerikanska specialstyrkorna Navy SEALs (ni kan läsa om båda de grupperna i Daniel Coyles bok The Culture Code som vi nämner i avsnittet).

Företaget som en fågelflock
Även svenska företaget Netlight står för en mycket mjukare och mänskligare syn. Vi har läst Netlights vd Erik Ringertz bok Harder Better Faster Stronger där han berättar om en kultur som har växt fram genom åren och där alla är både ledare och följare - på samma gång. Symbolbilden han använder för att beskriva hur det fungerar är en fågelflock.

Vi kommer att återkomma och djupdyka i flera av de spår som har dykt upp här: som hur vi ser på yrkesrollen kontra hela människan, vad som bygger en framgångsrik kultur och hur vi drar gränser - eller inte gör det - mellan jobb och privatliv.

Genom vår samarbetspartner Firstbeat har vi fått möjlighet att testa deras livsstilsanalys. Det görs genom en tre dygns så kallad HRV-mätning som registrerar det som sker mellan hjärtslagen, något som ger oss insikter om hur vi hanterar stress. Vi får också data på hur mycket vi rör oss, vår konditionsnivå, förmåga att återhämta oss och hur kroppen reagerar på det liv vi lever.

Efter mätningen får man sitt personliga resultat i en sammanställning med grafer och förklaringar. Dessutom går en hälsocoach från Firstbeat igenom resultatet i ett telefonmöte för att tolka innehållet och få hjälp med att planera förändringar.

Hur det gick för oss? Boel äter bra och har enastående kondition. Men hon behöver sova mer och ta fler pauser under arbetsdagen.

Ann-Sofie ska hålla i sin fantastiska återhämtning och kondition men behöver fortsätta ta hand om sin återhämtning under arbetsdagen på ett bra sätt. I december ska vi mäta igen och då får vi se om vi har lyckats med de förändringar vi har planerat tillsammans med hälsocoacherna. Läs mer på Firstbeats hemsida.

Aug 29, 2019

Att vara chef handlar mycket om att ge: förutsättningar, tydlighet, feedback. Men man behöver få tillbaka också.

Frida Lundh är Head of People & Culture på konsultbolaget Curamando och har varit försäljningsdirektör i Schibsted-koncernen och vd för mediebyrån PHD. Tidigare i år kom hon ut med boken Cirkulärt ledarskap - få förändring att hända och chefen att hålla.

Gör inte av med mer än du har
Allt fler talar om cirkulär ekonomi. Då syftar vi på att ta hand om vår planet och inte göra av med mer resurser än vi har. Som chef kan du se på dig själv och ditt ledarskap på samma sätt: ett ekosystem som inte bara kan göra av med resurser utan som behöver fyllas på med energi.

Frida Lundh är uppväxt på en bondgård och hämtar delvis sitt synsätt från det livet. Där går det inte att nyttja mer än vad jorden har att ge och det har vi ibland svårt att se i en mer abstrakt värld. Vi behöver göra den kopplingen mer konkret. Vi behöver jobba med förutsättningarna, inte mot dem.

Osäkerhet och krav
Med boken ville Frida berätta om sina egna erfarenheter från mediebranschen. Det är en bransch som har varit i stark förändring i flera decennier. Att hantera osäkerhet samtidigt som man hanterar alla andra utmaningar som en chef kan ha, som att klämmas av krav från både från en ledningsgrupp och från medarbetare till exempel, kan vara tufft.

- I lägen där det är svårt att förutspå framtiden tappar vi lätt tydlighet i ledarskapet och företagandet. Om du inte tar hand om dig som chef med återhämtning och utrymme för reflektion hamnar du lätt där.

Tydlighet och ramverk
Så vad behöver finnas på plats i organisationen för att en chef ska hålla energimässigt?

- Tydlighet och ramverk kring hur vi gör saker. Till exempel för karriärutvecklingen. Man ska veta vad som krävs av mig på min nivå, och vad som krävs för att nå nästa om jag vill förflytta mig. Det är helt okej att sätta upp tuffa villkor. Det viktiga är att man är transparent och ärlig med dem och att de stämmer överens med den kultur som faktiskt finns.

- Tydligheten behöver även gälla hur man jobbar på till exempel ett kontor, säger Frida. Det är inte alltid så självklart som det låter utan ofta lägger människor mycket tid och kraft på att klura ut hur saker och ting "egentligen" funkar.

Högre växel eller återhämtning?
Frida har själv gjort misstaget att lägga i en växel till när det var mycket att göra - istället för att ge tid för sin egen återhämtning och reflektion. På en av sina arbetsplatser upplevde hon att medarbetarna blev siffror i ett excelark när det som egentligen behövdes var tid att se över hur de jobbade för att göra det mer hållbart.

Hos Curamando pratar man om ett ”närledarskap”. Det ska finnas ett nära stöd runtomkring varje medarbetare. Samtidigt har varje individ ett ansvar för att se till att vara rätt person på rätt plats.

En reflektionsövning
Apropå ansvar skickar Frida med en reflektionsövning för dig som vill. Titta på punkterna här nedanför och ställ frågan till dig själv: hur mycket ansvar tar du i ditt liv (på en skala 1-100%) inom varje område?

  • Arbete
  • Dina närmaste
  • Dina relationer
  • Matvanor
  • Motion
  • Känslor
  • Personliga utveckling
  • Fylla på med livsenergi

Hur känns det när du ser resultatet?

Vår samarbetspartner Twitch Health brinner också för att vi ska hålla både på och utanför jobbet. För att hjälpa andra att lyckas delar de med sig av tips kring att starta och driva hälso- och friskvårdssatsningar på företag. Här är några av de viktigaste faktorerna att ha koll på när man vill investera i motions- och träningsmöjligheter för medarbetarna:

  • Utbud anpassat till målgruppen. Det är viktigt att förstå medarbetarnas arbetssituation, var de är och hur de jobbar, för att anpassa erbjudandet.
  • Förstå medarbetarnas nuläge och behov. Är det mycket tunga lyft? Mycket stillavarande? En omorganisation som kanske oroar?
  • Med ett inkluderande perspektiv lyckas du bättre. Lär känna målgruppen och erbjud aktiviteter därefter. Detta betyder även att enkla rörelseaktiviteter utan ombyte erbjuds, gärna i kontorslandskapet.
  • Se till att motions- och träningspass fungerar i vardagen genom att göra dem tillgängliga och ta bort eventuella hinder så långt det går.
  • Undvik misstaget att låta löparen, cyklisten eller crossfitatleten organisera alla aktiviteter. Inget fel med löpning, cykel eller crossfit men det är tyvärr lätt att dessa aktiviteter isolerat blir exkluderande och avskräckande.

Läs hela texten här.

Aug 22, 2019

Då och då vill vi börja om eller börja med något nytt. Men många planer för förändring blir aldrig mer än bara planer. Vi delar tips på hur du gör rätt förändringar, och får dem att hålla!

Det finns alltid något man kan börja eller sluta med för att må bättre eller nå ett resultat man vill ha. Under vissa tider på året, som nu på hösten eller runt nyår, är vi extra benägna att sätta nya mål. Men hur ser vi till att ambitionen blir verklighet och verkligen håller?

Vad är en god vana?

En vana är något som repeterats tillräckligt många gånger för att det ska ske mer eller mindre automatiskt. För att den dessutom ska vara god ska den stötta dig, som något du står på. Istället blir det ofta så att våra drömmar om förändring (börja träna, sluta äta godis, sova längre ...) blir som en mental låda vi går omkring och bär på. En börda helt enkelt.

Så ett tips är att tänka på den förändring du vill göra som något som ska stötta dig i vardagen, något att stå på och bli stärkt av.

Sju steg till en god vana

Vi har hämtat inspiration och tips till det här avsnittet från James Clears bok Atomic Habits.

  • Fundera igenom förändringen du vill göra, hur du kan identifiera dig med den och därefter vilket beteende som är rätt. Ofta börjar vi istället med beteendeförändringen utan att ha tänkt igenom hur den hänger ihop med den vi är.
  • Förstå hur ett beteende uppstår. Det består av en signal, ett begär, en respons och en belöning. De första två stegen är problemfasen och de andra två lösningsfasen.
  • Nyckeln är att göra en god vana tydlig, attraktiv, enkel och belönande.
  • Att bryta en dålig vana handlar om att göra den svårtillgänglig, oattraktiv, svår att genomföra och på det sättet "förstöra" belöningen.
  • Ett sätt att förändra är att först bli medveten om sina vanor. Dokumentera under en dag vad du gör, utan att döma men för att se var förändring kan ske.
  • Hitta ett sätt att bygga en ny vana på något du redan gör - med respekt för att tiden ofta är en bristvara.
  • Fira delsegrar. Titta på det som är bra och gläds åt det.

Misstag att undvika
Caroline Lornudd, psykolog och ledarskapsforskare, har satt ihop en lista på misstag du behöver undvika om du vill göra en beteendeförändring:

  1. Förlita dig på viljestyrka för långvarig förändring.
  2. Tro på att information räcker för action.
  3. Sätta höga ambitioner istället för låga.
  4. Strunta i hur situationer formar beteenden (gör det lätt att göra rätt).
  5. Försöka sluta med beteenden istället för att skapa nya (fokus på action istf på undvikande).
  6. Skylla misslyckanden på motivationsbrist (lösning: ordna så att beteendet blir lättare att göra).
  7. Att undervärdera kraften av triggers (något behöver påminna en om när man ska bete sig).
  8. Fokus på abstrakta mål istället för beteenden (byt ut "komma i form" till "promenera 15 min varje dag").

Vår samarbetspartner Twitch Health vet att det är viktigt att mäta och räkna på effekterna av hälsa för att motivera investeringar. Trots detta är det mycket få företag som strukturerat följer upp hälsoarbetet. Vi ger här tips för dig som vill mäta rätt, inte mer!

  • Bestäm varför du ska mäta - hur ska resultatet hanteras?
  • Välj relevanta utfallsmått - mät t ex inte sjukfrånvaro om du vill veta hur personalen mår.
  • Mät rätt, inte mer (kill your darlings).
  • Räkna och analysera (beräkna de ekonomiska konsekvenserna av mätningen) t ex med det verktyg som tagits fram av den arbetshälsoekonomiska analysgruppen vid Karolinska Institutet.

Läs mer på Twitch Healths hemsida.

Aug 12, 2019

Om färre känner skam och skuld kring utmattning så söker fler hjälp i tid. Då räddar vi också fler. Det säger Maria Ergül, grundare till organisationen Vägra väggen.

HR-proffset Maria Ergül blev nyligen framröstad till Årets vardagshjälte i Västerås för sitt arbete med att sprida kunskap och bryta tabun kring stressrelaterad ohälsa.

- Utmattning är på många sätt en fördomens sjukdom, säger hon.

- Många tror att de som blir sjuka är svaga människor som inte pallat trycket. Men faktum är - och det här är forskningsbaserat - att de som drabbas är högpresterande personer med starkt engagemang, mycket empati och starka inre resurser. Så nej, latmaskar är det sista de är.

Äldre män mest fördomsfulla
Män över 55 har flest fördomar, anser Maria. När hon är ute och föreläser och utbildar om utmattning är det många äldre män som tycker att "det där med utmattning är en tjejsjukdom" eller "något som den yngre generationen hittat på."

När Maria Ergül började skriva inlägg och krönikor om utmattning blev hon överraskad över den starka responsen.

- Många är ensamma med sina känslor och känner igen sig i det jag skriver. Det är vanligt att känna skam för att man är sjuk "när alla andra verkar orka". Men faktum är att vi vet ju inte hur andra mår. Vi jämför ofta våra egna liv med bilden av andras liv så som vi ser dem i sociala medier. Och den bilden är ju inte på riktigt.

Vanligast hos kvinnor och yngre
De äldre, fördomsfulla männen har rätt i en sak: fler kvinnor drabbas av utmattning. Maria säger att det är cirka 70% kvinnor som blir sjuka men att hon själv tror att mörkertalet döljer många män. I statistiken hittar vi flest män med utmattning i åldersgruppen 40 år eller yngre.

Bland kvinnor är det vanligast i åldrarna 35-45. Många tror att det hänger ihop med att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hemarbete och barn - men jobbar lika mycket och hårt som männen.

Den psykiska ohälsan ökar också bland riktigt unga tjejer mellan 14 och 18 år.

- Unga människor återhämtar sig inte på samma sätt som äldre. De växer upp i en gränslös och kravfylld värld med hög konsumtion av sociala medier. Det finns en stark vilja att vilja vara "som alla andra" och många jagar en illusion av perfektion, säger Maria.

Underbemanning ofta en orsak
Utmattning, stress och psykisk ohälsa är alltid individuellt och det går inte att hitta en enda lösning som fungerar för alla. Men det som ofta händer är att organisationer är underbemannade. Allt fler förväntas leverera mer. Det är ofta lättare att lägga på mer uppgifter på den som redan springer snabbt och får mycket gjort.

Maria tycker att organisationer borde jobba mer med cykeln utveckling-avveckling. Utveckling pratar vi om men inte avveckling, trots att det är parallella processer som enligt henne borde gå hand i hand.

Avveckling kan innebära att vissa personer skulle komma mer till sin rätt på en annan arbetsplats, men det kan också handla om att personen ifråga skulle passa bättre på en annan roll eller i en annan del av organisationen.

Individen har största ansvaret
Chefer och ledare har ett stort ansvar för att agera när medarbetare mår dåligt, innan de dukar under av stress. Men mest ansvar, säger hon, ligger trots allt hos individen själv. Chefer kan inte läsa folks tankar. Man behöver säga ifrån när man har för mycket att göra.

Det är inte alltid det lättaste, förstås. Det kräver både självkännedom och trygghet.

10 steg till bättre arbetsplatser
Så vad krävs för att bygga en riktigt bra arbetsplats där människor inte drivs in i stress och sjukdom? Så här skulle Maria önska att det såg ut:

  • Hälsa står på agendan på ledningsnivå.
  • Cheferna mäts inte bara på siffror utan även på hur bra medarbetarna mår.
  • Cheferna har rätt förutsättningar för att vara bra ledare och slipper vara 100% operativa OCH 100% chefer.
  • Chefer förmedlar tydlighet och struktur.
  • Medarbetare vet vad de ska göra och vilka resurser som krävs.
  • Chefer och ledare bryter ner företagsmålen på individnivå så att medarbetarna ser hur de bidrar.
  • HR kommer med i affären så att hela organisationen förstår deras roll.
  • Fackliga representanter vågar ställa krav på arbetsgivare.
  • Det finns utrymme för flexibilitet och individuella lösningar.
  • Medarbetare har möjlighet att utvecklas.

Följ gärna Maria Ergül och Vägra väggen på LinkedIn, Facebook och Instagram eller på organisationens hemsida.

Vår partner Firstbeat hjälper företag att förebygga just utmattning. Det gör de genom att uppmärksamma hur vår livsstil - hur vi sover och rör oss men även hur vi upplever det vi gör - påverkar vår hälsa och vår förmåga att återhämta oss. Läs mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Jun 27, 2019

Digitaliseringen till trots ökar administrationen. Många upplever att de ska göra sitt jobb två gånger: först på riktigt och sen för att dokumentera att jobbet är gjort. När ska man mäta saker och när ska man låta bli?

Det här dubbelarbetet, först i verkligheten och sen i administrativa system, skapar stress och ohälsa. I vissa fall har administrationen ökat enormt. Vi läser ur boken Det omätbaras renässans - en uppgörelse med pedanternas världsherravälde av filosofen Jonna Bornemark där vi hittar det här exemplet:

“På en ortopedklinik i Linköping krävdes 1993 4 sidors dokumentation för 10 vårddagar, det vill säga 0,4 sidor per dag, tio år senare, 2003, krävdes 30 sidors dokumentation för 4 vårddagar, det vill säga 7,5 sidor per dag.”

Varför har det blivit så här? Mycket administrativt stöd har försvunnit och istället fördelats på kärnpersonalen. Vi räknade nog med att de digitala lösningarna skulle sköta mycket åt oss nästan automatiskt, men så har det inte blivit. Dessutom kan vi mäta nästan vad som helst hela tiden med diverse digitala lösningar, och då gör vi gärna det. Utan att tänka efter och ställa oss frågan vad det stjäl tid och fokus ifrån.

Ett filosofiskt öga på vår tid
Vi resonerar kring frågan om vi har drabbats av en mäthysteri. Till vår hjälp tar vi ovanstående bok av Jonna Bornemark där hon tittar på vår samtid med hjälp av ett antal filosofer ur historien. Det vi kan se är att vår samtid är väldigt fokuserad på det som är påtagligt, fysiskt och mätbart. Men vad går vi miste om när vi stirrar oss blinda på siffror? Kanske går vi miste om det som betyder mest: det svårmätta men livsviktiga i de relationer och sammanhang vi bygger och behöver i våra liv, såväl i yrkeslivet som privat.

När människor inom till exempel vården känner sig fjärrstyrda av dokumentation och krav kan det vara nedbrytande att inte få frihet att agera självständigt och omdömesgillt i sitt yrke. Det orsakar stress hos den enskilde och försämrar människors möjlighet att göra sitt jobb bra. I förlängningen leder det till att den vård som skulle kvalitetssäkras blir sämre.

Mät med eftertanke - och berätta varför
Med andra ord: mäta kan vara bra, i vissa fall men inte i alla. Det är avgörande att vi funderar på varför vi ska mäta något och att vi kommunicerar det.

Det börjar bli allt mer populärt att göra så kallade pulsmätningar av till exempel hur medarbetare mår. Istället för årligt återkommande mätningar som liknar varandra ställer man lite färre frågor av varierande karaktär lite oftare. Här är några saker att tänka på om det är något du vill jobba med.

Tips om du vill pulsmäta

1. Involvera chefer och ledare tidigt

De behöver vara trygga och införstådda med vilka frågor som kommer att ställas och vad de ska göra med resultatet. De kan också ha önskemål på vad som ska mätas.

2. Ersätt inte daglig dialog

Vi behöver kunna prata med varandra om hur vi har det i vardagen. Undersökningar av olika slag ska vara till för att stötta sådana samtal - inte ersätta dem!

3. Mät både styrkor och svagheter

Det är lika viktigt att fånga upp sånt som fungerar bra - så att man kan stärka och behålla det - som att sätta fingret på svagheterna.

4. Bestäm vad ni ska göra med resultaten

Det gäller för hela organisationen och för att medarbetare ska känna sig motiverade att svara på frågorna. Alla ska veta varför undersökningen görs och vad som sker med resultaten.

Det digitala kan vara ett stöd

En digital mätning i ett möte eller under en sammankomst kan visa på likheter och olikheter eller skapa underlag för en dialog kring ett ämne. Pulserande frågor kan också användas för att stötta i reflektion.

Sammanfattningsvis: ha ett tydligt syfte med mätningen, en tydligt kommunicerad plan för hur resultaten ska hanteras och gör det tydligt att en digital mätning aldrig får ersätta dialog ansikte mot ansikte. Helen Salmonsson, revisor och ledare, har kloka tankar om det här i ett inlägg med titeln Du får det beteende du mäter .

Vår partner Twitch Health har hjälpt större företag som Länsförsäkringar och If Skadeförsäkringar med att driva och utveckla hälsocenter i nästan 20 år. Gör man rätt kan man skapa en plats för både hälsa och sociala möten som utnyttjas av så många som 80% av medarbetarna. Men det hänger på hur det genomförs.

När det lyckas får det positiva effekter: vi orkar mer, vi mår bättre och stressar mindre om vi är fysiskt aktiva. Ett gym på jobbet gör det också lättare att få ihop livspusslet och organisationen blir mer attraktiv för sina medarbetare.

Läs om hur du lyckas med företagsgymmet här.

Vår samarbetspartner Firstbeat är måna om att vi återhämtar oss när vi är lediga! Forskning baserad på analyser i deras databas har visat att lördagen är den mest stressfyllda veckodagen i Norden.

Firstbeats tips:

  1. Undvik att hela helgen är helt förprogrammerad av aktiviteter. Behöver du göra saker, gör dem koncentrerat och skapa sen utrymme för att bara vara, utan att kolla klockan och mobilen.
  2. Stäng av jobbmobil och jobbmejl under helgen. Gör ditt bästa för att släppa jobbet.
  3. Gör tid för umgänge men inte bara party och alkohol.

Vi tackar dig som lyssnar på oss för ännu en härlig säsong och önskar en skön sommar! Vi pausar nysläppet av avsnitt fram till 15 augusti när vi är igång igen.

Jun 20, 2019

Hur blir man Årets vd? Det frågade vi Sofi Franzén från Eventyr. Tydlighet, tillit och en lärande, transparent kultur är några av hennes byggstenar.

Sofi Franzén är vd för Eventyr och fick 2018 utmärkelsen Årets vd av ledarskapssajten Motivation.se. Men att bli chef var inte målet från början. Det blev bara naturligt så när Sofis verksamhet, att driva eventbyrå, växte.

Motiveringen till priset Årets vd beskriver Sofis ledarskap som att ha en ovanlig förmåga se individen, bygga tillit och skapa gemenskap. Hon är tillgänglig, visar tydliga förväntningar och har ett coachande förhållningssätt.

- Jag vill ju bygga den arbetsplats där jag själv vill arbeta, säger Sofi.

Tydlighet, tillit och lärande
Ett sätt att bygga tillit och lärande är genom Eventyr Academy, en internutbildning där företagets kommande treårs- och ettårs-mål sätter riktningen. Ett ämne kan vara att prata om misstag man gjort och lärdomar man dragit. Man lär av varandra, och övar på att presentera för varandra. Det är viktigt att vd och cheferna går före och berättar om egna misstag, berättar Sofi, och lägger till: Misstag är okej om man berättar om dem.

Bygga grupper - och byta dem
Medarbetarna på Eventyr får träna på att jobba tillsammans. De låter inte grupperna stelna i samma konstellationer utan ser till att man byter team och sammanhang för att skapa samhörighet över hela företaget.

Lärdomar på vägen
En av de största lärdomarna under den snart 25-åriga resa Sofi och Eventyr gjort var när de var så upptagna med att leverera en massa coola, storslagna event under IT-boomen ... så att de missade att dra in nya jobb.

Rätt vad det var insåg de att lågkonjunkturen hade hänt. Flera av kunderna gick omkull och medarbetarna fick snabbkonverteras till säljare. Lärdomen var att fokusera på att ta hand om kunderna i både med- och motvind och att se till att ha kunder i fler än bara en bransch.

Tre tips till nya chefer

  1. Var nyfiken på mottagaren av ditt budskap - du är ansvarig för att det går fram. Om det inte gör det, byt kanal, det funkar inte att höja volymen.
  2. Mät - men mät relevanta saker. Hos Eventyr är det väldigt öppna siffror och bonus kopplat till de månadsmål man har. Det kan också ge en tydlig bild av skillnaden mellan att ha mycket att göra och att göra rätt saker.
  3. Återkoppling - både positiv och konstruktiv. Chefer underskattar ofta hur mycket tid de lägger på feedback och även vilka som behöver det. Det är lätt missa de som man tror redan vet att de gör ett bra jobb.

Till slut säger Sofi att saker tar tid. Man behöver vara uthållig!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill hjälpa oss att hitta motivationen att ta hand om vår hälsa. De har mätt 2 miljoner timmar av hjärtaktivitet på totalt 30 000 personer och har sett att hög konditionsnivå korrelerar väl med upplevt välmående. Mätningen gjordes fysiologiskt men också genom självskattning. Man såg även att de med hög konditionsnivå upplevde lägre stressnivåer och högre nivåer av återhämtning.

Viktigt att poängtera är att all aktivitet räknas och man kan hämta inspiration från Världshälsoorganisationens, WHOs, rekommendationer för fysisk aktivitet. Läs mer på Firstbeats hemsida.

Wellbefy som också är vår samarbetspartner har utvecklat ett test som baseras på KASAM-modellen, som hjälper oss att hitta det som håller oss friska. Testet kan vara ett steg på vägen för din organisation och dig som medarbetare att identifiera styrkor och utvecklingsområden. Wellbefy har skapat två webbaserade gratistest för att reflektera över din situation både privat och på jobbet. Testa här.

Jun 13, 2019

Vad händer egentligen inom, mellan och runt oss när allt mer av vår tid kretsar kring våra mobiler? Styr vi tekniken eller styr den oss?

Larmen och spekulationerna duggar tätt och vi är många som pratar om att vi skulle vilja ha mindre tid vid våra smartphones.

Ny bok om hjärnan och digitala distraktioner
Sissela Nutley  är hjärnforskare och släppte i våras boken Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Hon har disputerat i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling.

IQ-nivåerna har sjunkit
Forskning visar att vårt IQ faktiskt blivit lägre sen 70-talet - efter att stadigt ha ökat generation för generation i mer än hundra år (den så kallade Flynn-effekten). En direkt koppling till vår användning av smartphones går inte att fastställa men det kommer alltmer forskning som visar att våra skärmvanor är allt annat än sunda.

Ständiga pling gör oss dummare
Skärmarna distraherar oss med notiser, pling och blink och stjäl vårt fokus. Vi kanske känner oss smarta när vi multitaskar men i själva verket är det precis tvärtom.

Tjänster som Netflix och Youtube autospelar vidare när vi egentligen hade tänkt sluta titta. Nyhetsflöden i sociala medier har evighetsscroll. Innehållet tar helt enkelt aldrig slut och man kan lätt upptäcka att man har suttit och slötittat mycket längre än vad som var tänkt.

- Sån digital konsumtion, om den inte ger oss vare sig pepp eller verklig kontakt med en annan människa är sällan vare sig utvecklande eller positiv, säger Sissela Nutley.

Kriget om vår uppmärksamhet
Hon beskriver vår uppmärksamhet som en dörr in till vår hjärna. Den går snabbt att öppna men vi kan inte hålla kvar information i hallen (arbetsminnet) längre än 20 sekunder. Därefter behöver vi hänga upp informationen på krokar inne i själva huset innan för hallen (långtidsminnet) för att det ska generera ny och värdefull kunskap.

Med andra ord, när vi multitaskar står uppmärksamhetens dörr och slår hela tiden utan att vi får så mycket gjort.

Gör plats för närvaro och relationer
Ett bra tips är att inte bara stänga av telefonen utan att lägga den i ett annat rum när vi ska ha viktiga möten - med kollegor, kunder, vänner eller familj. Det räcker nämligen med att telefonen ligger på bordet eller i jackfickan för att den ska stjäla en del av vårt fokus - och hjärnkraft.

Det är också tydligt att när vi fokuserar på skärmen kan vi inte lägga lika mycket uppmärksamhet på människorna omkring oss. Det är dags att börja slåss för att få större närvaro i våra liv.

- Grunden till alla relationer börjar med ögonkontakt, säger Sissela Nutley. Tillit, respekt och uppmärksamhet krävs för att bygga förtroende. Och utan förtroende får vi varken starka relationer eller lönsamheten i affärer.

Det här måste vi prata om, och tillsammans komma överens om hur vi vill ha det. På jobbet, i familjen och i samhället.

Rädsla, nyfikenhet och belöning
Skärmarnas funktion och designen bakom många digitala tjänster spelar på några av våra mest grundläggande driftkrafter: rädsla, nyfikenhet och strävan efter belöning. Vi känner att vi måste hålla koll "för att inte missa något". Vi blir nyfikna och gillar känslan när vi får uppmärksamhet i form av en like eller kommentar.

Det digitala utbudet kan också hjälpa oss och göra en massa bra saker möjliga. Men vi behöver ta makten över våra digitala vanor så att vi inte tappar bort vår hälsa och vår hjärnkraft på kuppen.

Ett sätt är att få in den "hjärnvila" som uppstår när vi inte aktivt presterar eller bearbetar information. Det ger oss återhämtning och utrymme för reflektion och kreativitet.

Vi rekommenderar Sissela Nutleys bok för dig som vill veta mer om det här ämnet. Och passar på att tipsa om musikalen Det syns inte som spelas av Parkteatern i Vita Bergen i Stockholm den 20 augusti, där Sissela Nutley har skrivit manus och musik.

Vår samarbetspartner Twitch Health har nästan två decenniers erfarenhet av att hjälpa arbetsplatser att skapa goda förutsättningar för motion på jobbet genom att ta fram helhetskoncept för företagsgym och motionsytor. De har under åren stött på ett antal fallgropar som de gärna vill att organisationer ska undvika.

Det kan handla om att inte förstå och lära känna målgruppen, att utbudet är för smalt och kanske bara fokuserar på fysiska aspekter men hälsa handlar ju både om fysiska, mentala och sociala aspekter.

Här beskriver Twitch de vanligaste misstagen med företagsgym. Där hittar du både fallgropar att undvika men även vad man ska tänka på för att motionsutrymmet ska bli en riktig investering i medarbetarnas och organisationens hälsa.

Jun 6, 2019

Sjukfrånvaron bland chefer ökade med 50% mellan 2014 och 2018. Chefen är en viktig nyckel till välmående på jobbet - men hur ser man till att hålla själv?

Är kanske just chefer och ledare lite extra utsatta genom det arbetsmiljöansvar de har för sina medarbetares arbetsbelastning?

Det här undersöktes nyligen i en studie som Novus utförde på uppdrag av fackförbunden Unionen och Vision med intervjuer av 1500 chefer i både privat och offentlig verksamhet.

Chefer prioriterar inte egna hälsan
Det visar sig att  sju av tio chefer upplever sån press att de prioriterar sina medarbetares arbetssituation före sin egen. Chefer inom privat sektor stressas i hög grad av krav på tillgänglighet medan chefer i offentlig sektor stressas av för många medarbetare. Många upplever svårigheter att återhämta sig och skapa balans.

Vad kan man göra? Vi pratar om tre dimensioner som behöver vara stöttande för att skapa förutsättningar för chefer att vara hållbara i sig själva, och sitt ledarskap.

1. Organisatoriska förutsättningar
Hur många medarbetare man leder påverkar mycket. Därtill vilket stöd chefen upplever från sin egen chef och ledningsgrupp. Att ha rätt stödfunktioner på plats, som avlastar och ger tid till det värdeskapande arbete som bara chefen kan utföra är viktigt.

2. Stöd från andra chefer
Ibland är det bara en annan chef som förstår din situation och som kanske är bäst lämpad att bolla frågor med. Att skapa forum där du får bolla utmaningar, prata av dig, samtala i förtroende och kanske bara få vara dig själv för en stund, det är viktigt!

3. Den personliga hållbarheten
Att ta hand om din återhämtning, sömn, pauser under dagen och hur du disponerar din tid är något du behöver göra för dig själv, ingen annan kan göra det åt dig. Det positiva är att du genom att visa att du strävar efter att ta hand om dig, visar för dina medarbetare att det är uppmuntrat för dem att ta hand om sig. Det blir en kulturpåverkan.

Det handlar också mycket om att försöka se till att kunna fatta bra beslut och det gör vi genom att skapa lugn och trygghet i möten, var de än sker.

Hör gärna av dig till oss och berätta vad du tänker och vilka exempel du ser i verkligheten på både dikeskörningar och de som lyckas!

Vår samarbetspartner Twitch Health  har stor erfarenhet av att hjälpa organisationer med hållbara hälsolösningar, närmare 20 år faktiskt. De har tankar och tips kring det här med varför många företag skapar träningsrum eller gym - som sen bara står tomma.

  1. Ett vanligt misstag är att man har ett isolerat fokus på företagsgymmet och missar att knyta ihop det med resten av organisationen.
  2. Ofta läggs ansvaret för företagsgymmet på någon anställd som tränar mycket. Intresse finns - men inte alltid tid, kunskap och engagemang.
  3. En klassisk fallgrop är också höga förväntningar men för låg ambitionsnivå.

Lösningen är i korthet att

  • förstå medarbetarnas nuläge och behov
  • arbeta med rätt interna och externa partnerskap
  • låta företagsgymmet gå i linje med företagets värderingar och syn på kvalitet
  • kommunicera rätt
  • se möjligheterna och vara kreativ!

Läs hela inlägget här.

May 30, 2019

Ibland är det extra viktigt att lyckas med kommunikationen. När du skapar något nytt, vill påverka någon eller helt enkelt beskriva vad din organisation pysslar med. Här är tipsen som hjälper dig att bli skarpare - och mer lyssnad på.

Kommunikation handlar egentligen om allt vi säger, skriver och gör hela dagarna. Från gigantiska reklamkampanjer till små vardagshandlingar.

De viktiga detaljerna

En typisk detalj där vi alla kommunicerar dagligen är när vi skickar mejl till varandra. Om vi gör det till en vana att ge våra mejl bra och relevanta rubriker gör vi livet lättare för varandra och tränar samtidigt på riktigt bra kommunikation.

Tänk själv när du ska leta upp ett viktigt mejl som du fick för någon vecka sen för att du behöver informationen där. Då söker du gissningsvis på namnet på personen som har skickat det eller på ett ord som beskriver vad meddelandet handlade om.

Ifall mejlet innehöll viktiga datum att hålla koll på hade det hjälpt dig mycket om det stod "Viktiga datum" i ämnesraden. Istället kanske informationen dök upp i en mastig mejltråd med någon helt annan rubrik som "Fel version av dokumentet". Då blir det förstås mycket svårare att hitta det du letar efter.

Väck känslor, ställ frågor

Många gör misstaget att prata väldigt mycket om sig själva. Se dig omkring så hittar du fullt av hemsidor från företag som basunerar ut hur duktiga och bra de är på det de gör. Typisk envägskommunikation (monolog alltså). Ska du inleda en dialog behöver du vara nyfiken, ställa frågor och väcka känslor.

Utgå istället från dem du vill kommunicera med. Vad har de för behov och problem och hur kan du hjälpa dem?

Ett exempel är när det dyker upp ett mejl från din bank med rubriken "Kundundersökning". Varför skulle du klicka på det när du kanske får 50 mejl varje dag som du knappt hinner med att läsa, än mindre besvara?

Om banken istället skrev "Vad tycker du om din bank?" är nog chansen större att du öppnar och läser meddelandet. Frågan kommunicerar direkt med dig som läser och sätter igång din hjärna på ett annat sätt än den torra raden "kundundersökning" där du först måste klura på vems kund som egentligen åsyftas innan du (eventuellt) landar i slutsatsen att kunden i det här fallet, det är du själv.

Din inre diamant

För att ett budskap ska bli starkt och genuint och dessutom skilja sig från vad alla andra säger behöver vi förmedla inte bara vad vi gör och för vem men också varför. Nästan alla organisationer har en unik kärna och egen historia och där är det bra att börja leta. Gå på jakt efter er egen inre diamant och lägg lite tid på att slipa fram den i ord och bilder.

Kan alla vara unika?

Alla företag kämpar för att upplevas som unika idag men i själva verket blir allt fler produkter och tjänster utbytbara. Då är det till sist bara priset som skiljer den ena varan från den andra. Som företagare innebär det att man till slut tar så lite betalt att man går omkull.

Men det finns sätt att vara unik ändå. Man kan till exempel bygga väldigt starka personliga relationer om man säljer tjänster. Säljer man massproducerade varor kan man lägga mycket krut på att själva kundbemötandet ska vara unikt hjälpsamt och trevligt.

Budskapet kan vara HUR vi gör något

Till exempel onlinebutiken Zappos som har bestämt sig för att ha syftet ”delivering wow”. Skorna går att handla någon annanstans, men bemötandet är unikt hos Zappos. De har lyckats kommunicera ett väldigt starkt budskap både internt i organisationen och mot kunderna och det är dessutom ett och samma budskap från början till slut.

OBS - ett sånt här arbetssätt måste vara genuint och det måste levas i hela organisationen, annars faller hela greppet.

Bygg en berättelse

Känns din kommunikation torr och ointressant kan du testa att förmedla det du vill ha sagt som en berättelse, det som ofta kallas "storytelling". Alla sagor, dramer och tv-serier börjar i en konflikt eller ett problem.

Där finns en hjälte förstås, men det vi glömmer är att hjälten inte alls jämt är stor, stark och orädd. Ofta är det precis tvärtom. Tänk till exempel på Frodo i Sagan om ringen eller Skorpan i Bröderna Lejonhjärta. De är både rädda och osäkra inför de stora och viktiga uppdrag de står inför.

Hjälten är inte du själv

Hjälten får ofta hjälp av en guide av något slag, som Gandalf i Sagan om ringen. Vill du knyta an till dem du kommunicerar med ska du inte göra misstaget att beskriva dig själv som hjälten, utan istället ta rollen som guide. Hjälten är förstås din kund, din medlem eller dina medarbetare - de du vill kommunicera med.

7 viktiga verktyg för din kommunikation

  • Slipa diamanten - välj bort allt utom det allra viktigaste. Försök inte säga allt på en gång för då kommer ingen att lyssna.
  • Tänk utifrån-in: vad är dina kunders eller medarbetares problem och behov?
  • Skapa bilder som riktigt bra taglines gör: Just do it, Barn är oslagbara ... osv.
  • Använd berättelser: hitta konflikten och låt den du kommunicerar med vara hjälte.
  • Väck känslor: ställ frågor, skapa igenkänning, använd humor, beskriv en konflikt, utmana människors världsbild.
  • Repetera, repetera, repetera. Är något viktigt ska du säga det på många sätt, i många sammanhang, om och om igen under en lång tid.
  • Det du gör kommunicerar. Börja själv.

Lycka till med kommunikationen och berätta gärna för oss vad du tampas med, om du lyckas eller om du kör i diket. Vi vill veta!

Vår samarbetspartner Firstbeat vill gärna lyfta kopplingen mellan fysisk aktivitet och produktivitet. Motion av måttlig intensitet på runt 120 minuter per vecka i olika doser, har visat sig kunna stimulera områden i hjärnan som stöttar och förbättrar minnet.

Men det finns även fler effekter som:

  • bättre sömn
  • bättre stresshantering
  • bättre koncentration
  • ökad kreativitet
  • mental uthållighet

Hur det står till med aktivitetsnivåerna i din organisation är något som FirstBeat kan mäta med verkyget Bodyguard. Men det räcker med att läsa det här blogginlägget för att förstå fördelarna med att röra på sig.

May 23, 2019

Att bygga en hälsosam organisation kan kännas som en övermäktig uppgift. Vi frågade Sandra Jönsson, vd hos vår partner Wellbefy, var man ska börja.

- Eftersom hälsa är ett så stort och brett begrepp kan det ofta vara svårt att ta sig an det, säger Sandra Jönsson. Hon fortsätter:

- Att ha ett fokus på att människorna är den viktigaste resursen och att de alltid kommer först, är en bra början.

Nya företag är bäst på hälsa
Sandra menar att det har skett en förändring, framförallt bland nystartade företag och inom techbranschen, där man ser värdet av att jobba med organisationen och hälsan. Hon jämför med hur utvecklingsteam jobbar agilt i så kallade sprintar, korta och väl definierade utvecklingssteg. I sådana miljöer är människor vana att testa sig fram och våga prova väldigt konkreta saker inom väldefinierade ramar. Efter det är det dags för utvärdering och beslut om vad teamet ska fortsätta med, sluta med och börja med.

I traditionella företag, däremot, tycker Sandra ofta att det är mer trögrörligt.

Empowerment skyddar mot utmattning
Det svåra med hälsoarbete är också att det finns så mycket man skulle kunna göra. Sandra tycker att det är viktigt att skapa förutsättningar för en kreativ organisation genom att arbeta med det som kallas empowerment: att ge människor inflytande över sin egen situation. Det är dessutom något som skyddar oss mot utmattning.

Ett konkret exempel på empowerment kan vara gränsöverskridande lärande där grupper och individer som inte jobbar ihop till vardags får lära sig nytt och dela erfarenheter tillsammans. Att våga testa nytt kräver en kultur som tillåter det och tillit till varandra.

Att söka och stärka det friska
Wellbefys eget verktyg för att ta tempen på organisationens hälsa, Health Analytics, bygger på KASAM (känsla av sammanhang). Det är en modell som söker och stärker det som håller oss friska - till skillnad från reaktivt arbete med att läka det som redan är sjukt. Med t ex KASAM som grund blir det lättare att börja jobba hälsofrämjande. Alla organisationer och grupper har styrkor och det är ofta bra att börja med att ringa in och lyfta fram dem.

Health Analytics hjälper organisationer att hålla koll på en mängd nyckeltal som engagemang, ledarskap, medarbetarskap och personlig utveckling. Meningen är både att medarbetare ska kunna bli delaktiga i organisationshälsan med korta, återkommande mätningar, och att ledare ska få stöd för dialog kring sånt som feedback.

Inled en dialog om hälsa - en enkel övning
Men man måste inte alltid köpa in saker för att börja jobba med hälsan i en organisation. I många fall finns varken budget eller förståelse för frågan. Då kan det vara klokt att börja i det lilla och visa resten av organisationen vilket värde det ger. Sandras tips för dig som är ledare och vill börja göra något i liten skala är att helt enkelt bara starta en dialog om hälsan på jobbet. Bjud in till samtal där medarbetare själva får skatta hur de har det på jobbet enligt, till exempel med verktyget Menti. Det bygger på att alla skriver in sånt de själva tänker och tycker via sin telefon och sen visas det för alla - men anonymt.

Här är ett förslag från Sandra på hur man kan lägga upp ett sånt samtal:

  1. Be deltagarna i gruppen göra en skattning av hur de mår på jobbet, kanske på en skala 1-10. Låt dem sedan skriva ner:
  2. Vad de tycker att de själva borde göra för att stärka det som är bra och förbättra det som inte är bra.
  3. Vad de skulle önska att kollegorna gjorde.
  4. Vad de skulle önska att organisationen gjorde.

När dialogen är igång i en förtroendefull miljö har ni redan kommit långt!

1 « Previous 1 2 3 4 5 6 7 Next » 7